Hur påverkas vattenmiljön vid mineralutvinning? Bengt Fjällborg från HaV går igenom vilka ämnen som kan vara av relevans vid bedömning av gruvornas miljöeffekter under olika faser av verksamheten. Björn Holgersson från SGU presenterar gruvrelaterade grundvattenfrågor och visar exempel på stödmaterial som myndigheterna tillhandahåller inför gruvnäringens miljöriskbedömningar.
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
Vatten inte bara en VA-fråga Påverkan och Effekter - Myndighetsstöd vid bedömning. Bengt Fjällborg (HaV)
1. Verksamhet vid gruvor och
eventuell påverkan på akvatiska
organismer i ytvatten
Finns det problem och hur löser vi
dessa?
Bengt Fjällborg
bengt.fjallborg@havochvatten.se
2. Myndighetsroll- Miljökvalitetsmål
(akvatiska) som skall beaktas vid
prövning av gruvverksamheter
• Levande sjöar och vattendrag-målet nås inte
2020
• Ingen övergödning-målet nås inte 2020
• Hav i balans samt levande kust och skärgård-målet
nås inte-2020
• Giftfri miljö målet-nås inte 2020
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 2
3. Myndighetsroll-Generationsmålet
• "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att
till nästa generation lämna över ett samhälle där
de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka
ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges
gränser."
– Riksdagens definition av generationsmålet.
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 3
4. ”Verktyg”
• EUs vattendirektiv (god ekologisk och god kemisk status
skall uppnås 2015)
• EUs Havsmiljödirektiv (koncentrationer av främmande
ämnen håller sig på nivåer som inte ger skadliga effekter)
• REACh förordningen (ingen registrering ingen försäljning)
• Vetenskaplig litteratur, andra länders vägledningsdokument
• Samverkan med industrin
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 4
5. Fyra faser av möjlig
miljöpåverkan
• Provbrytning
• Anläggningsfas
• Driftsfas
• Efterbehandlingsfas
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 5
6. Provbrytning
• Tillstånd ges av bergsstaten
• Många kemikalier som kan användas vid
provborrning är mycket toxiska och kan nå ytvatten
och grundvatten beroende på hantering
• VU/leverantören kontrollerar om de olika kemikalier
som används vid provborrning är tillståndspliktiga
enligt REACh-förordningen och att deras specifika
användning finns registrerad-Kunskapskravet
• Länsstyrelsens skall sköta tillsynen enligt REACh
men (hur) får de information om vilka kemikalier som
används?
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 6
7. Anläggningsfasen
• Tillstånd har i detta skede givits av miljödomstolen
• Huvudsakligt problem för ytvatten-grumling
• Koncentration, exponeringstid och tidsperiod
• Det saknas till viss del kunskap om grumling och dess
påverkan, huvudsakligen akuta effekter?
• Olika organismer är olika känsliga för grumligt vatten och
känsliga stadier som yngel och rom kan löpa en risk att
påverkas?
• Primärproducenter?
• Skyddsåtgärder är möjliga och beslut om sådan tas men
sällan i gruvärenden?
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 7
8. Driftsfasen
Möjlig påverkan beror på;
• Typ av ämne och dess egenskaper
• Koncentration av ämnet i vattenfasen
• Utsläppt total mängd
• Exponeringstid
• Period på året då utsläpp sker
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 8
9. Ämnestyp
• Ämnen har olika egenskaper som kommer att påverka
deras eventuella effekt på organismer i den akvatiska
miljön av intresse är;
• de toxiska egenskaperna-är ämnet akuttoxiskt och/eller
har det kroniska effekter
• Är det lätt nedbrytbart eller persistent, hänsyn måste tas till
vattendragens temperatur vid utsläppstillfällena, testerna
oftast utförda vid +20 grader…
• Kommer ämnet bioackumuleras
• Har ämnet ytaktiva egenskaper
• Är ämnet hormonstörande
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 9
10. Ämnets koncentration i ytvatten
(dos)
• Bakgrundshalter kan dessa beaktas?
• Utspädning-modellerad med spridningsmodell eller förutsätts
total omblandning?
• Verktygen-Prioämnesdirektivet, REACh, biociddirektivet med
mer har olika namn MEN metoden är densamma d.v.s det
finns 1 gemensam metod som används inom EU för att räkna
fram vilken koncentration i vattnet som är säker för
organismer
• Fortfarande saknas beslut om hur man ska bedöma komplexa
blandningar, men de förslag som finns inom EU lutar åt en
additiv metod-på sikt kan vi förvänta oss skärpta krav
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 10
11. Vilka ”ämnen” kan vara av
relevans vid gruvdrift?
• I prioämnesdirektivet regleras ca 45 ämnen
• I HaVs förslag finns det med ca 35 ämnen så
kallade SFÄ
• REACh ca 10 000 riskbedömda…
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 11
12. Vilka ”ämnen” kan orsaka problem vid gruvdrift?
(Därmed även i tillståndsprocessen)
• Flotationskemikalier det är av vikt att som VU att
ha kontroll på om de som används är korrekt
registrerade, bl.a finns xantater registrerade
• Metaller; Cu, Zn, Pb, Cd, Hg, U, ädelmetaller
• Övriga ämnen; Kväveföreningar (framförallt
ammoniak, nitrat och nitrit), fosforföreningar,
sulfater, PAHer (från sprängämnen), organiskt
material, järn
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 12
13. Några av de ”ämnen” som oftast (?) orsakar
svårigheter och kan fördröja tillståndsprocessen
• Ammoniak-N (1 mikrog/l)
Cocktail
• Nitrat-N (160 mikrog/l)
effekten?
• Uran (0.07 mikrog/l)
• Sulfat (20 000-100 000 mikrog/l)
• Kobolt (0.5 mikrog/l)
• Koppar (”4” mikrog/L)
• Zink (”3-8” mikrog/L)
• Förändrade flöden
• Förändrade ljusförhållanden (Järn och organiskt material)
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 13
14. Exponeringstid
• Gruvor är oftast långtidsprojekt med en
relativt lång driftsfas +10 år
• Utsläppsfrekvensen till ytvatten varierar
beroende på vattenflöde i anläggningen,
storlek på dammar med mer
• Kan vara kontinuerligt eller ske under en
kort period på året
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 14
15. Period på året som utsläpp
sker
• Påverkar utspädning, vilka stadier av organismer
och vilka organismer som exponeras
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 15
16. Efterbehandlingsfasen
• I stort lika produktionsfasen men;
• Andra skyddsåtgärder
• Osäkra flöden
• Mycket långa tidsperspektiv (flera hundra år)
• Inga flotationskemikalier
När tar samhället över ansvaret och kostnaderna
för miljöskydd, efter 25 år? Ansvarig myndighet?
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 16
17. Lösningar
• Identifiera kunskapsluckor tex när det gäller
platsspecifika effekter.
• Samverka kring undersökningar så att vi är överens om
resultatens giltighet! Vidta åtgärder.
• Samverkan pågår bl.a i en arbetsgrupp som leds av IVL
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 17