SlideShare a Scribd company logo
1 of 17
Verksamhet vid gruvor och 
eventuell påverkan på akvatiska 
organismer i ytvatten 
Finns det problem och hur löser vi 
dessa? 
Bengt Fjällborg 
bengt.fjallborg@havochvatten.se
Myndighetsroll- Miljökvalitetsmål 
(akvatiska) som skall beaktas vid 
prövning av gruvverksamheter 
• Levande sjöar och vattendrag-målet nås inte 
2020 
• Ingen övergödning-målet nås inte 2020 
• Hav i balans samt levande kust och skärgård-målet 
nås inte-2020 
• Giftfri miljö målet-nås inte 2020 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 2
Myndighetsroll-Generationsmålet 
• "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att 
till nästa generation lämna över ett samhälle där 
de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka 
ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges 
gränser." 
– Riksdagens definition av generationsmålet. 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 3
”Verktyg” 
• EUs vattendirektiv (god ekologisk och god kemisk status 
skall uppnås 2015) 
• EUs Havsmiljödirektiv (koncentrationer av främmande 
ämnen håller sig på nivåer som inte ger skadliga effekter) 
• REACh förordningen (ingen registrering ingen försäljning) 
• Vetenskaplig litteratur, andra länders vägledningsdokument 
• Samverkan med industrin 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 4
Fyra faser av möjlig 
miljöpåverkan 
• Provbrytning 
• Anläggningsfas 
• Driftsfas 
• Efterbehandlingsfas 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 5
Provbrytning 
• Tillstånd ges av bergsstaten 
• Många kemikalier som kan användas vid 
provborrning är mycket toxiska och kan nå ytvatten 
och grundvatten beroende på hantering 
• VU/leverantören kontrollerar om de olika kemikalier 
som används vid provborrning är tillståndspliktiga 
enligt REACh-förordningen och att deras specifika 
användning finns registrerad-Kunskapskravet 
• Länsstyrelsens skall sköta tillsynen enligt REACh 
men (hur) får de information om vilka kemikalier som 
används? 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 6
Anläggningsfasen 
• Tillstånd har i detta skede givits av miljödomstolen 
• Huvudsakligt problem för ytvatten-grumling 
• Koncentration, exponeringstid och tidsperiod 
• Det saknas till viss del kunskap om grumling och dess 
påverkan, huvudsakligen akuta effekter? 
• Olika organismer är olika känsliga för grumligt vatten och 
känsliga stadier som yngel och rom kan löpa en risk att 
påverkas? 
• Primärproducenter? 
• Skyddsåtgärder är möjliga och beslut om sådan tas men 
sällan i gruvärenden? 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 7
Driftsfasen 
Möjlig påverkan beror på; 
• Typ av ämne och dess egenskaper 
• Koncentration av ämnet i vattenfasen 
• Utsläppt total mängd 
• Exponeringstid 
• Period på året då utsläpp sker 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 8
Ämnestyp 
• Ämnen har olika egenskaper som kommer att påverka 
deras eventuella effekt på organismer i den akvatiska 
miljön av intresse är; 
• de toxiska egenskaperna-är ämnet akuttoxiskt och/eller 
har det kroniska effekter 
• Är det lätt nedbrytbart eller persistent, hänsyn måste tas till 
vattendragens temperatur vid utsläppstillfällena, testerna 
oftast utförda vid +20 grader… 
• Kommer ämnet bioackumuleras 
• Har ämnet ytaktiva egenskaper 
• Är ämnet hormonstörande 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 9
Ämnets koncentration i ytvatten 
(dos) 
• Bakgrundshalter kan dessa beaktas? 
• Utspädning-modellerad med spridningsmodell eller förutsätts 
total omblandning? 
• Verktygen-Prioämnesdirektivet, REACh, biociddirektivet med 
mer har olika namn MEN metoden är densamma d.v.s det 
finns 1 gemensam metod som används inom EU för att räkna 
fram vilken koncentration i vattnet som är säker för 
organismer 
• Fortfarande saknas beslut om hur man ska bedöma komplexa 
blandningar, men de förslag som finns inom EU lutar åt en 
additiv metod-på sikt kan vi förvänta oss skärpta krav 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 10
Vilka ”ämnen” kan vara av 
relevans vid gruvdrift? 
• I prioämnesdirektivet regleras ca 45 ämnen 
• I HaVs förslag finns det med ca 35 ämnen så 
kallade SFÄ 
• REACh ca 10 000 riskbedömda… 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 11
Vilka ”ämnen” kan orsaka problem vid gruvdrift? 
(Därmed även i tillståndsprocessen) 
• Flotationskemikalier det är av vikt att som VU att 
ha kontroll på om de som används är korrekt 
registrerade, bl.a finns xantater registrerade 
• Metaller; Cu, Zn, Pb, Cd, Hg, U, ädelmetaller 
• Övriga ämnen; Kväveföreningar (framförallt 
ammoniak, nitrat och nitrit), fosforföreningar, 
sulfater, PAHer (från sprängämnen), organiskt 
material, järn 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 12
Några av de ”ämnen” som oftast (?) orsakar 
svårigheter och kan fördröja tillståndsprocessen 
• Ammoniak-N (1 mikrog/l) 
Cocktail 
• Nitrat-N (160 mikrog/l) 
effekten? 
• Uran (0.07 mikrog/l) 
• Sulfat (20 000-100 000 mikrog/l) 
• Kobolt (0.5 mikrog/l) 
• Koppar (”4” mikrog/L) 
• Zink (”3-8” mikrog/L) 
• Förändrade flöden 
• Förändrade ljusförhållanden (Järn och organiskt material) 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 13
Exponeringstid 
• Gruvor är oftast långtidsprojekt med en 
relativt lång driftsfas +10 år 
• Utsläppsfrekvensen till ytvatten varierar 
beroende på vattenflöde i anläggningen, 
storlek på dammar med mer 
• Kan vara kontinuerligt eller ske under en 
kort period på året 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 14
Period på året som utsläpp 
sker 
• Påverkar utspädning, vilka stadier av organismer 
och vilka organismer som exponeras 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 15
Efterbehandlingsfasen 
• I stort lika produktionsfasen men; 
• Andra skyddsåtgärder 
• Osäkra flöden 
• Mycket långa tidsperspektiv (flera hundra år) 
• Inga flotationskemikalier 
När tar samhället över ansvaret och kostnaderna 
för miljöskydd, efter 25 år? Ansvarig myndighet? 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 16
Lösningar 
• Identifiera kunskapsluckor tex när det gäller 
platsspecifika effekter. 
• Samverka kring undersökningar så att vi är överens om 
resultatens giltighet! Vidta åtgärder. 
• Samverkan pågår bl.a i en arbetsgrupp som leds av IVL 
2014-10-16 Presentationsnamn Namn 17

More Related Content

Similar to Vatten inte bara en VA-fråga Påverkan och Effekter - Myndighetsstöd vid bedömning. Bengt Fjällborg (HaV)

Sveriges vattenverk och vattentäkter ALcontrol Magnus Berglund
Sveriges vattenverk och  vattentäkter ALcontrol Magnus BerglundSveriges vattenverk och  vattentäkter ALcontrol Magnus Berglund
Sveriges vattenverk och vattentäkter ALcontrol Magnus Berglund
Geological Survey of Sweden
 

Similar to Vatten inte bara en VA-fråga Påverkan och Effekter - Myndighetsstöd vid bedömning. Bengt Fjällborg (HaV) (19)

Vattenförvaltning, Björn Holgersson
Vattenförvaltning, Björn HolgerssonVattenförvaltning, Björn Holgersson
Vattenförvaltning, Björn Holgersson
 
Session 66 Ann-Marie Fällman
Session 66 Ann-Marie FällmanSession 66 Ann-Marie Fällman
Session 66 Ann-Marie Fällman
 
Vattenförvaltning, Peter Dahlqvist
Vattenförvaltning, Peter Dahlqvist Vattenförvaltning, Peter Dahlqvist
Vattenförvaltning, Peter Dahlqvist
 
Myndighetsstöd vid bedömning. björn holgersson (sgu)
Myndighetsstöd vid bedömning. björn holgersson (sgu)Myndighetsstöd vid bedömning. björn holgersson (sgu)
Myndighetsstöd vid bedömning. björn holgersson (sgu)
 
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitet
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitetLiselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitet
Liselotte Tunemar - så ska vi få bättre kunskap om grundvattnets kvalitet
 
Sveriges vattenverk och vattentäkter ALcontrol Magnus Berglund
Sveriges vattenverk och  vattentäkter ALcontrol Magnus BerglundSveriges vattenverk och  vattentäkter ALcontrol Magnus Berglund
Sveriges vattenverk och vattentäkter ALcontrol Magnus Berglund
 
Vattenförvaltning, Bo Thunholm
Vattenförvaltning, Bo ThunholmVattenförvaltning, Bo Thunholm
Vattenförvaltning, Bo Thunholm
 
Utvärdering av grundvattenprovtagning helena branzen
Utvärdering av grundvattenprovtagning helena branzenUtvärdering av grundvattenprovtagning helena branzen
Utvärdering av grundvattenprovtagning helena branzen
 
Sveriges miljömål
Sveriges miljömålSveriges miljömål
Sveriges miljömål
 
Konstgjord grundvattenbildning och avskiljning av NOM i Uppsalaåsen - Philip ...
Konstgjord grundvattenbildning och avskiljning av NOM i Uppsalaåsen - Philip ...Konstgjord grundvattenbildning och avskiljning av NOM i Uppsalaåsen - Philip ...
Konstgjord grundvattenbildning och avskiljning av NOM i Uppsalaåsen - Philip ...
 
Oljelagring i bergrum
Oljelagring i bergrumOljelagring i bergrum
Oljelagring i bergrum
 
Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet. Maria Hübinette, Havs- och Vattenm...
Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet. Maria Hübinette, Havs- och Vattenm...Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet. Maria Hübinette, Havs- och Vattenm...
Enskilda avlopps påverkan på grundvattnet. Maria Hübinette, Havs- och Vattenm...
 
Miljömål, Lars-Ove Lång
Miljömål, Lars-Ove LångMiljömål, Lars-Ove Lång
Miljömål, Lars-Ove Lång
 
Miljömål
MiljömålMiljömål
Miljömål
 
Vattenförvaltningen
VattenförvaltningenVattenförvaltningen
Vattenförvaltningen
 
Miljömål, Peter Dahlqvist
Miljömål, Peter DahlqvistMiljömål, Peter Dahlqvist
Miljömål, Peter Dahlqvist
 
Session 70 Magnus Billberger
Session 70 Magnus BillbergerSession 70 Magnus Billberger
Session 70 Magnus Billberger
 
Cristina Frycklund - vattenskydd – riskanalys och föreskrifter
Cristina Frycklund - vattenskydd – riskanalys och föreskrifterCristina Frycklund - vattenskydd – riskanalys och föreskrifter
Cristina Frycklund - vattenskydd – riskanalys och föreskrifter
 
Session 2 Selma Bengtsson
Session 2 Selma BengtssonSession 2 Selma Bengtsson
Session 2 Selma Bengtsson
 

More from Geological Survey of Sweden

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

Vatten inte bara en VA-fråga Påverkan och Effekter - Myndighetsstöd vid bedömning. Bengt Fjällborg (HaV)

  • 1. Verksamhet vid gruvor och eventuell påverkan på akvatiska organismer i ytvatten Finns det problem och hur löser vi dessa? Bengt Fjällborg bengt.fjallborg@havochvatten.se
  • 2. Myndighetsroll- Miljökvalitetsmål (akvatiska) som skall beaktas vid prövning av gruvverksamheter • Levande sjöar och vattendrag-målet nås inte 2020 • Ingen övergödning-målet nås inte 2020 • Hav i balans samt levande kust och skärgård-målet nås inte-2020 • Giftfri miljö målet-nås inte 2020 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 2
  • 3. Myndighetsroll-Generationsmålet • "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." – Riksdagens definition av generationsmålet. 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 3
  • 4. ”Verktyg” • EUs vattendirektiv (god ekologisk och god kemisk status skall uppnås 2015) • EUs Havsmiljödirektiv (koncentrationer av främmande ämnen håller sig på nivåer som inte ger skadliga effekter) • REACh förordningen (ingen registrering ingen försäljning) • Vetenskaplig litteratur, andra länders vägledningsdokument • Samverkan med industrin 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 4
  • 5. Fyra faser av möjlig miljöpåverkan • Provbrytning • Anläggningsfas • Driftsfas • Efterbehandlingsfas 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 5
  • 6. Provbrytning • Tillstånd ges av bergsstaten • Många kemikalier som kan användas vid provborrning är mycket toxiska och kan nå ytvatten och grundvatten beroende på hantering • VU/leverantören kontrollerar om de olika kemikalier som används vid provborrning är tillståndspliktiga enligt REACh-förordningen och att deras specifika användning finns registrerad-Kunskapskravet • Länsstyrelsens skall sköta tillsynen enligt REACh men (hur) får de information om vilka kemikalier som används? 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 6
  • 7. Anläggningsfasen • Tillstånd har i detta skede givits av miljödomstolen • Huvudsakligt problem för ytvatten-grumling • Koncentration, exponeringstid och tidsperiod • Det saknas till viss del kunskap om grumling och dess påverkan, huvudsakligen akuta effekter? • Olika organismer är olika känsliga för grumligt vatten och känsliga stadier som yngel och rom kan löpa en risk att påverkas? • Primärproducenter? • Skyddsåtgärder är möjliga och beslut om sådan tas men sällan i gruvärenden? 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 7
  • 8. Driftsfasen Möjlig påverkan beror på; • Typ av ämne och dess egenskaper • Koncentration av ämnet i vattenfasen • Utsläppt total mängd • Exponeringstid • Period på året då utsläpp sker 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 8
  • 9. Ämnestyp • Ämnen har olika egenskaper som kommer att påverka deras eventuella effekt på organismer i den akvatiska miljön av intresse är; • de toxiska egenskaperna-är ämnet akuttoxiskt och/eller har det kroniska effekter • Är det lätt nedbrytbart eller persistent, hänsyn måste tas till vattendragens temperatur vid utsläppstillfällena, testerna oftast utförda vid +20 grader… • Kommer ämnet bioackumuleras • Har ämnet ytaktiva egenskaper • Är ämnet hormonstörande 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 9
  • 10. Ämnets koncentration i ytvatten (dos) • Bakgrundshalter kan dessa beaktas? • Utspädning-modellerad med spridningsmodell eller förutsätts total omblandning? • Verktygen-Prioämnesdirektivet, REACh, biociddirektivet med mer har olika namn MEN metoden är densamma d.v.s det finns 1 gemensam metod som används inom EU för att räkna fram vilken koncentration i vattnet som är säker för organismer • Fortfarande saknas beslut om hur man ska bedöma komplexa blandningar, men de förslag som finns inom EU lutar åt en additiv metod-på sikt kan vi förvänta oss skärpta krav 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 10
  • 11. Vilka ”ämnen” kan vara av relevans vid gruvdrift? • I prioämnesdirektivet regleras ca 45 ämnen • I HaVs förslag finns det med ca 35 ämnen så kallade SFÄ • REACh ca 10 000 riskbedömda… 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 11
  • 12. Vilka ”ämnen” kan orsaka problem vid gruvdrift? (Därmed även i tillståndsprocessen) • Flotationskemikalier det är av vikt att som VU att ha kontroll på om de som används är korrekt registrerade, bl.a finns xantater registrerade • Metaller; Cu, Zn, Pb, Cd, Hg, U, ädelmetaller • Övriga ämnen; Kväveföreningar (framförallt ammoniak, nitrat och nitrit), fosforföreningar, sulfater, PAHer (från sprängämnen), organiskt material, järn 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 12
  • 13. Några av de ”ämnen” som oftast (?) orsakar svårigheter och kan fördröja tillståndsprocessen • Ammoniak-N (1 mikrog/l) Cocktail • Nitrat-N (160 mikrog/l) effekten? • Uran (0.07 mikrog/l) • Sulfat (20 000-100 000 mikrog/l) • Kobolt (0.5 mikrog/l) • Koppar (”4” mikrog/L) • Zink (”3-8” mikrog/L) • Förändrade flöden • Förändrade ljusförhållanden (Järn och organiskt material) 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 13
  • 14. Exponeringstid • Gruvor är oftast långtidsprojekt med en relativt lång driftsfas +10 år • Utsläppsfrekvensen till ytvatten varierar beroende på vattenflöde i anläggningen, storlek på dammar med mer • Kan vara kontinuerligt eller ske under en kort period på året 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 14
  • 15. Period på året som utsläpp sker • Påverkar utspädning, vilka stadier av organismer och vilka organismer som exponeras 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 15
  • 16. Efterbehandlingsfasen • I stort lika produktionsfasen men; • Andra skyddsåtgärder • Osäkra flöden • Mycket långa tidsperspektiv (flera hundra år) • Inga flotationskemikalier När tar samhället över ansvaret och kostnaderna för miljöskydd, efter 25 år? Ansvarig myndighet? 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 16
  • 17. Lösningar • Identifiera kunskapsluckor tex när det gäller platsspecifika effekter. • Samverka kring undersökningar så att vi är överens om resultatens giltighet! Vidta åtgärder. • Samverkan pågår bl.a i en arbetsgrupp som leds av IVL 2014-10-16 Presentationsnamn Namn 17