Se ha denunciado esta presentación.
Utilizamos tu perfil de LinkedIn y tus datos de actividad para personalizar los anuncios y mostrarte publicidad más relevante. Puedes cambiar tus preferencias de publicidad en cualquier momento.

UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Session)

On the 25th of January 2021, the Swedish Food Systems Summit National Dialogue took place. This dialogue brought together representatives from various public sector agencies, food sector industries and research institutions, and was organised through a joint effort by the Swedish Government Offices, the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry and SIANI. Here, different private and public actors presented on the topic of food systems and their work therein.

Audiolibros relacionados

Gratis con una prueba de 30 días de Scribd

Ver todo
  • Sé el primero en comentar

  • Sé el primero en recomendar esto

UN Food Systems Summit: Swedish National Dialogue Presentations (Morning Session)

  1. 1. Livsmedelssystemets transformation Pernilla Johnsson, programsekreterare, SLU Future Food
  2. 2. SLU Future Food futurefood@slu.se Utvecklar tvärdisciplinär forskning och samverkan för hållbara livsmedelssystem SLU Global global@slu.se Främjar och stödjer SLU:s arbete för global hållbar utveckling för att bidra till Agenda 2030, med fokus på låginkomstländer.
  3. 3. Element (och resurser) miljö, människor, insatsvaror, processer, infrastruktur, institutioner mm. Aktiviteter produktion, bearbetning, distribution, handel, beredning och konsumtion av livsmedel Aktörer primärproducenter, tillverkare, återförsäljare, konsumenter, myndigheter m.fl. Resultatet av dessa aktiviteter, inklusive socioekonomiska och miljömässiga effekter DRIVKRAFTER Befolkningstillväxt, migration, urbanisering, ändrade konsumtionsvanor Livsmedelssystemet Ekologiska, sociala, ekonomiska, kulturella och politiska sammanhang Andra system (klimatsystem, ekosystem, transportsystem, energisystem m.fl.)
  4. 4. Ohållbara riktningar En tredjedel av världens befolkning är antingen undernärd eller övernärd. •2 miljarder människor saknar livsmedelstrygghet •700 miljoner människor är kroniskt hungriga •300 miljoner människor är akut hungriga •2 miljarder människor är överviktiga och feta (varannan svensk) •Antibiotikaresistens
  5. 5. Ohållbara riktningar KLIMAT ÖVERGÖDNING VATTEN BIODIVERSITET FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING
  6. 6. Och ett ohållbart svinn… • En tredjedel av all mat globalt • All påverkan och alla resurser längs hela kedjan till ingen nytta • Ekonomiska förluster • Förlorade kalorier och näring • Ju senare i ledet mat kasseras och ju mer resurser tillverkningen krävt, desto värre • Skillnad mellan höginkomstländer och låginkomstländer vad som går till spillo • ”Falsk efterfrågan”
  7. 7. Hållbart livsmedelssystem Ett hållbart livsmedelssystem möjliggör tryggad livsmedelsförsörjning och god nutrition för alla utan att kompromissa med de ekonomiska, sociala och miljömässiga grunderna för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition för kommande generationer. (Fritt översatt från HLPE, 2014. Food losses and waste in the context of sustainable food systems.)
  8. 8. I utmaningarna finns också möjligheterna! Livsmedelssystemet har stor betydelse för: •Länders samhällsekonomi •Människors försörjning, hälsa, kultur och sociala sammanhang •Fred och stabilitet •Transformation: Stora samhällsgenomgripande förändringar och en stor omställning i produktion och konsumtion krävs – lokalt, regionalt, nationellt och globalt.
  9. 9. Hållbar transformation • Hållbarare konsumtion är en nyckel • Ökad effektivitet, men också ökad hygienisk och näringsmässig kvalitet • Jämställdhet • Svensk matkonsumtion orsakar en stor påverkan utomlands pga. import – ansvar och möjligheter • Minskad antibiotikaanvändning • Minska svinnet
  10. 10. Systemförståelse Hållbar transformation Samarbete mellan olika kompetenser Ekologisk HÅLLBARHET
  11. 11. Tack för uppmärksamheten! KONTAKTUPPGIFTER SLU Future Food futurefood@slu.se SLU Global global@slu.se
  12. 12. Öländsk supermat från lokala odlare
  13. 13. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter Svenska Närodlade Hållbara Klimatsmarta Hälsosamma Proteinrika
  14. 14. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter  Odlar-processar-lagrar-utvecklar-säljer  Ett odlarägt företag sedan 1959 med 128 st delägare i nuläget.  Viktiga för bygden, regionen, kommunerna och utvecklingen.
  15. 15. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter  Producerar totalt 15.000 ton livsmedel/år  6.000 ton lök  2.000 ton Bönor  2.000 ton Ärtor  5.000 ton potatis  2000 ha = 4000 fotbollsplaner
  16. 16. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter Största kunder:  ICA  Lidl  Martin&Servera  Orkla  Atria  Lantmännen Export: Norge,Danmark,Italien,Österrike,Holland,Tyskland
  17. 17. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
  18. 18. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter  Konventionella Bönor & Ärtor  Gula ärtor  Grå ärtor  Gröna ärtor  Bruna bönor  Vita bönor  Svarta bönor  Kidney bönor  Borlotti bönor  Yin Yang bönor  Åkerbönor
  19. 19. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter  Ekologiska Bönor & Ärtor  Gula ärtor  Bruna bönor  Svarta bönor  Vita bönor  Åkerbönor
  20. 20. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter Produktutveckling=Framtiden  Ta vara på hälsotrenden,svenskt och närodlat-Vi är unika  Klimatpåverkan Baljväxter/kött  Proteinhalten (20%-26%) Bönor&Ärtor  Bredda med nya affärsområden  Ny baljväxt varje år  Matsvinn 1/3 av all mat….  Innovation  Dagens och morgondagens konsumenter….
  21. 21. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter Produktutveckling=Framtiden Provodlingar 19/20 1.Kikärtor 2.Linser 3Åkerbönor 4.Gråärtor 5.Quinoa 6.Soldatböna
  22. 22. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
  23. 23. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter Produktutveckling=Framtiden 1.Nytt VARUMÄRKE (Förädlingsledet) 2.Ny optisk färgsorterare 3.Ny Röntgen 4.Nytt kyllager 5.Kvarn 6.Bredda Bruna bönan från Öland 7.Slow food (Presidia) 8.New Legume Foods
  24. 24. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter Produktutveckling=Framtiden 9.SLU Grogrund Åkerböna 10.SLU Grogrund Ärtor 11.Falafel (Gula ärtor & Grå ärtor) 12.Ärtmjöl 13.Bönmjöl 14.Tempeh (Gula ärtor)
  25. 25. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter Produktutveckling=Framtiden 15.Frysta och kokta baljväxter 16. Kokta baljväxter 17.Koncentrerat protein 18.E-handel 19.Beredskapslager
  26. 26. Öländsk supermat från lokala odlare
  27. 27. Shifting to sustainable food consumption Dr. Gunhild A. Stordalen Founder and Executive Chair at EAT, and Chair of UN FSS Action Track 2 – Shifting to healthy and sustainable consumption patterns.
  28. 28. - - The Science is Clear: It’s Time to Act
  29. 29. Source: Newsweek
  30. 30. Starved, stuffed and squandered? If current trends continue: • Global food demand will increase by about 50% by 2050, the demand for animal products like meat and milk will more than double • More than 4 billion (45%) people could be overweight, 1.5 billion of them obese (16%), while 500 million people continue to be underweight. • The increasing waste of food + the rising consumption of animal protein mean that the environmental impact of our agricultural system will spiral out of control Bodirsky et al. Scientfic Reports 2020
  31. 31. UN Food Systems Summit: A global call to action Tosi Mpanu-Mpanu (Africa) Sandrine Dixson, Club of Rome (Europe) Ms Mai Thin Yu Mon, UN Global Indigenous Youth Caucus (Asia) Lavetanalagi Seru, Alliance for Future Generation (Pacific) Janya Green 4-H (North America) Lana Weidgenant- Real Food Systems (Latin America) Chair Saleemul Huq, ICCCAD (Asia) Michelle Nunn, CARE (North America) Joao Campari, WWF (Latin America) Gunhild Stordalen, EAT (Europe) Vice-Chair Shakuntula Thilsted, WorldFish (Asia) Ajay Vir Jakhar, Farmers Forum India (Asia) Lawrence Haddad, GAIN (Europe) Godfrey Bahiigwa (Africa) Youth Vice-Chair Mike Khunga SUN Youth Movement (Africa) UN Anchor WFP IFAD UNCCD FAO WHO
  32. 32. An exciting menu of game changing solutions A critical mass ready to announce significant commitments A global movement of people making changes in their food choices and demanding actions by governments and businesses By the time of the UN Food Systems Summit in autumn 2021 we will have…
  33. 33.  Enable, empower and motivate consumers everywhere to choose healthy and sustainable food, especially fresh vegetables and fruits, wholegrain, legumes and nuts, and particularly for vulnerable and poor population groups, sufficient quantities of healthy protein sources, including dairy, eggs, seafoods and meat  At the global level, and particularly with respect to more affluent population groups and nations, curbing excessive consumption of animal-sourced foods, and in particular red meat  Reducing the consumption of sugar-sweetened beverages and unhealthy processed foods high in caloric content, unhealthy fats, free sugars and artificial sweeteners and additives  Halving food waste from food service, retail and households, in order to meet the globally agreed SDG 12.3 target, and transitioning to a circular food economy where food and packaging waste becomes a thing of the past  Improving food safety for consumers, including addressing the growing problem of anti- microbial resistance (AMR) The changes we need…
  34. 34. Food environment Yian Ji WHO, FAO To create healthy, safe and sustainable food environments to enable people to adopt and maintain healthy dietary practices. Implementation of policy measures Document best practice and impact, develop new and promote existing tools, build legal capacity, support innovations and action networks. Value Chain and dining environments: Improve availability, display, distribution. Food demand Daniel Vennard WHO, FAO To improve the product experience of healthier and more sustainable food and improve consumers motivation and capability. Product experience Improve quality, taste, satiation, price, value perception, convenience, etc. Consumer motivation and capability Improve consumers knowledge, skills, builds emotional associations, evolve social norms, enable goal setting etc. Food Waste Yolanda Kakabadse UNEP To reduce food waste occurring at household, food service and retail level. Supporting wide scale implementation of Target, Measure, Act Shifting consumer food waste norms Facilitating circular, productive uses of commonly wasted food resources The Workstreams
  35. 35. Illustrative example of emerging solutions menu across ATs Action track 1: Ensuring access to safe and nutritious food for all Action track 2: Shifting to sustainable consumption patterns Action track 3: Boosting nature-positive production at scale Action track 4: Advancing equitable livelihoods Action track 5: Building resilience to vulnerabilities, shocks and stress 50 additional major cities around the world sign on to the Good Food Cities Declaration Major food exporting and importing countries agree to adopt full supply chain traceability to promote social justice in the food industry and protect people employed in food systems everywhere Sweden is first country to adopt integrated health and agricultural/land-use fiscal policies Major finance consortium launches multi bn $ fund to ramp up regenerative vegetable, legume & nut production and associated value chain investments in Africa Stakeholder/national dialogues Applicable to track Policy Business Finance Innovation Civil society Global campaign builds pressure to phase out industrial meat production Consumer Goods Forum membership makes decision to halt marketing of unhealthy foods and beverages to children
  36. 36. Sources of Game-Changing Solutions • Members of the workstreams • Member States • Cross-cutting levers groups • Existing initiatives and solutions • Best available evidence • Frequent public virtual consultations • Online form to submit ideas for solutions • Country dialogues • Global dialogues • Independent dialogues FSSDs Open forums Extended Leadership Team Reports & Thinktanks
  37. 37. Member States • Affiliated Group of governmen ts • Direct dialogue with individual governme nts • Work with experts within and outside of governm ents Private Sector •Affiliated business panel of private sector actors •private sector & policymaker dialogues •Private sector independent dialogues •“Global food system game- changer- award” •Private sector action coalitions •Communicate “private sector role models” Civil Society •Collective solution provider directory •CSO FSSDs in diverse demographics and geographies •Launch a series of public consultations •Global civil society forum prior to pre- summit led by civil society reps. Public Engagement •The creative campaign: to mobilize, motivate and enable young people to consume healthy and sustainable diets. •The EAT@Home broadcast •A well-timed and well- coordinated media campaign Youth •Youth organization representatives in Action Track Leadership Team •A global youth forum •Organize a series of youth dialogues •Global Case Competition with BI and Kearney + universities around the world (across ATs) Engagement is at the core
  38. 38. Want to learn more? • Join the Action Track 2 Public Forum on February 3, 10:00 – 11:30 CET • Follow @EATforum and @foodsystems on Twitter for more information • Or go to un.org/food-systems-summit
  39. 39. 41
  40. 40. 42 42 LIVSMEDELSFÖRETAGE NS HÅLLBARHETSMANIFEST Sara Sundquist Näringspolitisk expert på Livsmedelsföretagen 42 42
  41. 41. 43 43 FOSSILFRITT Uppvärmning och transport med fossil energi bidrar till att koldioxid ackumuleras i atmosfären. Upp till 80% av de svenska klimatpåverkande utsläppen kommer från fossil energi. För att stabilisera jordens medeltemperatur väl under två grader jämfört med förindustriella nivåer behöver de fossila koldioxidutsläppen minskas till noll. Inom livsmedelsindustrin innebär detta ett övergående till fossilfri energi i allt från uppvärmning och kylning av anläggningar och maskiner till samtliga transporter. • Vi åtar oss att arbeta för att till 2030 vara fossilfria, innebärande både fossilfri energi i produktion och fossilfria drivmedel till transporter. 43
  42. 42. 44 44 MATERIALÅTERVINNINGSBARA FÖRPACKNINGAR Livsmedelsförpackningar har en viktig roll för ett hållbart livsmedelssystem i och med att de skyddar innehållet från producent till konsument, minskar matsvinnet och ser till att livsmedlet bibehåller en hög kvalitet och säkerhet. Kan förpackningen utformas av bättre material och med smartare design blir den totala resursförbrukningen mindre. Att arbeta för smart användning av förpackningar och förpackningsmaterial bidrar till minskad klimatpåverkan, från livsmedlen i sig som från förpackningarna. • Vi åtar oss att arbeta för att till 2030 uppnå 100 % material-återvinningsbarhet på samtliga förpackningsslag och att arbeta för att uppnå en högre grad av återvunnet material i våra förpackningar. 44
  43. 43. 45 45 SVINN Svinnet i livsmedelskedjan uppgår globalt till cirka 30 procent av den totala matproduktionen och måste kraftigt reduceras. Hela produktionskedjan, inklusive konsumenterna, har ett ansvar för att ändra detta. Det är positivt att arbetet för att minska svinnet redan har påbörjats på många håll men denna problematik måste i högre utsträckning genomsyra hela livsmedelskedjans arbetssätt. I än högre utsträckning måste det svinn som uppstår också landa i resurseffektiva och cirkulära flöden. Livsmedelsindustrins gemensamma mål är att uppnå FN:s globala mål 12.3 och har för avsikt att arbeta inom det egna ledet i livsmedelskedjan och tillsammans med andra aktörer i kedjan för att nå detta mål. Genom att arbeta tillsammans kan arbetet för att nå målet drivas både snabbare och mer effektivt. • Vi åtar oss att arbeta för att till 2030 halvera matsvinnet i den egna produktionen samt bidra till minskat matsvinn i primärproduktions-, handels- och konsumentled. 45
  44. 44. 46 46 TA ANSVAR FÖR ANSTÄLLDA För livsmedelsindustrin är värnandet om goda arbetsvillkor och ansvarstagande för relationen mellan anställda och arbetsgivare central såväl i våra egna företag som hos våra leverantörer. På samma vis som varje arbetsplatsolycka är ett misslyckande och varje fall av oetisk eller olaglig behandling av arbetstagare är oacceptabel i våra egna företag är de det även det hos våra leverantörer. För oss är det viktigt att även anställda i våra leverantörsled har acceptabla arbetsvillkor. • Vi åtar oss att senast 2020 ha en policy för uppförandekod och arbetsmiljö i våra leverantörsled. Policyn ska följas upp varje år. 46
  45. 45. 47 47 EFFEKTIVARE VATTENANVÄNDNING Sverige förbrukar mycket vatten i relation till befolkningen, men tillgången till vatten är också god. Förväntade klimatförändringar tillsammans med de senaste årens vattenbrist i vissa delar av landet har satt fokus på vattentillgången även för svensk livsmedelsproduktion. I ljuset av det måste varje aktör se över sitt vattenuttag, arbeta för effektivare vattenanvändning och nödvattenförsörjning, i synnerhet i regioner med risk för vattenbrist. • Vi åtar oss att höja effektiviteten på vår vattenanvändning. Vi genomför en kartläggning under 2019 och lovar att ha etablerade effektiviseringsmål till 2020. 47
  46. 46. 48 48 KONTAKT SARA SUNDQUIST NÄRINGSPOLITISK EXPERT • Mail: sara.sundquist@li.se • Telefon: 070-996 90 44 48
  47. 47. Generaldirektör Annica Sohlström
  48. 48. • Varje dag serveras 3 miljoner måltider inom vård, skola och omsorg • De flesta barn går i förskola och äter flera av dagens måltider där • Alla barn och ungdomar äter skolmat varje dag i 12 år • Socialtjänst och omsorg ger måltider 365 dagar per år • Det offentliga handlar mat för 10 miljarder per år Offentliga måltider i Sverige
  49. 49. • Inköp påverkar efterfrågan • Kan gynna lokala producenter • Kan påverka normer och utbud • Når alla, oavsett socialgrupp Offentliga måltider en möjliggörare
  50. 50. • Skolmåltider som en hävstång för ett hållbart livsmedelssystem • Nationella mål för en hållbar livsmedelskonsumtion På gång
  51. 51. 2 0 2 1 - 0 1 - 2 1 1 Framtidens livsmedelsindustri Seminarium för lansering av FAO-kommitténs skrift ”Hållbara livsmedelssystem – kunskap – innovation och samarbete Anneli Kuusisto Härnösands kommun 2021-01-25
  52. 52. 2 0 2 1 - 0 1 - 2 1 2 Om Härnösands kommun • Härnösands kommun vill vara i framkant när det gäller utveckling av framtidens innovativa och hållbara livsmedelsindustri och FoodTech • Innovativa företag i kommunen utvecklar nya hållbara produktions- tekniker vilket skapar tillväxt och ökad sysselsättning • Härnösand har en mycket stark hållbarhetsprofil – bl.a. avseende el, värme och biogas • Härnösands kommun arbetar nu med att skapa norra Sveriges FoodTech- centrum och driver flera projekt i den riktningen
  53. 53. Framtidens livsmedelsindustri 2 0 2 1 - 0 1 - 2 1 3 Långsiktigt mål: Inom 5 år etablera ett centrum i Härnösand för FoU/innovation inom FoodTech samt skapa ett eller flera produktionsområden för cirkulär livsmedelsproduktion i Västernorrland VISION ”Västernorrland är ledande inom utvecklingen av cirkulär livsmedelsproduktion och angränsande foodtechlösningar. Regionen erbjuder unika konkurrensfördelar som skapar kommersiellt framgångsrika företag, nya etableringar, innovation och hållbar tillväxt. Det är också en självklar plats för att skapa resultat i världsklass inom utvalda forskningsområden”. Peckas naturodlingar
  54. 54. 2 0 2 1 - 0 1 - 2 1 4 Några ex. på innovativa företag i Härnösand • Peckas Naturodlingar - Europas största kretsloppsodling av fisk och tomater • Peckas Solutions – AI/styrsystem kretsloppsodling • VISUS – Mobile Aquaponics • Big Akwa – Fiskindustri/massaindustri rening biofilter • Absolicon - Energiteknik/Solenergisystem • Xavitech – Intelligenta pumpar inom industri • Öbako - Innovativa rörlösningar för fordonsindustrin • 2MA – Mjukvaruutveckling • Starbit/LG Electronics – Selfservicesolutions för detaljhandeln • Hernö Gin - Världens bästa Gin, flerfaldig vinnare • HEMAB – biogasproduktion miljö och kretslopp
  55. 55. 2 0 2 1 - 0 1 - 2 1 5 Vad gör vi? Driver utvecklingsprojekt Framtidens livsmedelsindustri Hållbar livsmedelsindustri Regionala utvecklingsstrategin Smart specialiseringsstrategi Livsmedelsstrategi Näringslivet Utvecklingsaktörer, organisationer High Coast Invest, internationella etableringar Utveckling av Campus Härnösand Efterfrågestyrda utbildningar Samverkar inom FoU Mittuniversitetet Utveckling av regionalt tillväxtområde FoodTech Fiskfoder, Universiell utformning av foodtech, Restmaterial och energiflöden, Konkurrenskraftig Regional utveckling och samverkan livsmedelsproduktion Chalmers, Industriell symbios SLU/Axfoundation 5 ton grön fisk i disk Härnösands energi och miljö/medverkar i projektet Nationellt påverkansarbete Bevakar/svarar på remisser Engagemang/Sammanhang/nätverk Swedish Surplus Energy Collaboration - SSEC
  56. 56. Ett ekosystem för utveckling av cirkulär livsmedels-industri genom industriell symbios för tillvaratagande av energi och restprodukter 2 . 0
  57. 57. TACK
  58. 58. MatLust – regional utvecklingshub för livsmedelssektorn Sara Jervfors Kostchef Södertälje kommun & projektchef MatLust
  59. 59. Mål och målgrupp • Öka tillväxt, hållbarhet och arbetstillfällen hos små och medelstora livsmedelsföretag. • Etablera Södertälje som ett regionalt kunskapscentrum och en kreativ mötesplats kring hållbarhet och mat. • Målgrupp: SME i Stockholms län (max 10% från andra län)
  60. 60. Kostnadsfritt stöd inom tre områden Kunskap och inspiration Aktuell forskning, seminarier, mässor, konferenser, frukostmöten, workshops. Produktutveckling • Utveckla hållbara livsmedel i MatLusts testbädd. • Tävlingen ÄT!Stockholm. Utvecklingsprogram Fem olika program anpassade efter företagens behov.
  61. 61. Hållbarhetsgrund: Diet for a Green Planet • Ett forskningsbaserat måltidskoncept som tar hänsyn till hållbarhet inom flera områden. • Bygger på fem kriterier som bidrar till en mer hållbar livsmedelsproduktion. • Används framgångsrikt i Södertälje kommun sedan 2010. • Egen webb: www.dietforagreenplanet.se
  62. 62. Diet for a Green Planet – kriterierna 1. God och hälsosam mat. 2. Ekologiskt odlad – helst från kretsloppsjordbruk. 3. Mindre kött, mer grönsaker, baljväxter och fullkorn. 4. Lokalt producerat i säsong. 5. Minskat svinn.
  63. 63. Testbädd i samarbete med kostenheten Produktutveckling och -tester i verklig miljö • Från nya råvaror till befintliga produkter testas i kostenhetens kök – upp till 90 enheter. • En fungerande produkt kan hamna på avtal. • Samarbete med livsmedelsexperten Jesper Lindström och kockar inom kostenheten. • Hittills har ca 25 produkter testats. • Även tester med digitala piloter har gjorts.
  64. 64. Närmare 150 företag har deltagit i Matlusts program och nätverk sedan start 2015
  65. 65. www.matlust.eu www.dietforagreenplanet.se matlust@sodertalje.se facebook.com/projektmatlust instagram.com/projektmatlust
  66. 66. Främja hållbara matvanor genom optimerade skolmåltider – OPTIMAT TM (Formas 2017-2021) Liselotte Schäfer Elinder1 Emma Patterson1,2 Anna Karin Lindroos2,3 Alexandr Parlesak4 Patricia Eustachio Colombo1 1 Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet 2Livsmedelsverket 3Institutionen för klinisk nutrition, Göteborgs Universitet 4 Department of Global Health and Nutrition, University College Copenhagen
  67. 67. Främja hälsosamma och mer miljövänliga matvanor genom optimerade skolmåltider utan att öka kostnader eller matsvinn Syftet med OPTIMATTM
  68. 68. • Utgör ca 25% av elevers dagliga energiintag • Har högre näringstäthet och lägre energitäthet jämfört med barns övriga måltider • Viktig för grupper med sämre matvanor • Viktig för barns grönsaksintag (45% av totala) • Innehåller för mycket mättat fett (>10E%) • Innehåller mycket rött och processat kött (19-36 g/lunch) Hur ser skollunchen ut i dag? Eustachio Colombo P, Patterson E, Elinder LS, Lindroos AK. The importance of school lunches to the overall dietary intake of children in Sweden: a nationally representative study. Public Health Nutrition 1–11, 2020
  69. 69. Metod 1. Utgår ifrån befintlig 4-veckors måltidsplan. Livsmedel kopplas till Livsmedelsverkets näringsdatabas och RISE klimatdatabas för livsmedel 2. Fastställ önskad minskning av växthusgasutsläpp, kostnad samt hur mycket enskilda livsmedel får avvika (t.ex. -75% till +75%) 3. Optimeringen minimerar avvikelsen från baslinjen för ökad acceptans, säkrar näring och minskar växthusgaser i samma analys 4. Nya menyer planeras utifrån den optimerade listan
  70. 70. Resultat av optimeringen på livsmedelsgrupper
  71. 71. Test av optimerade måltider Parameter Resultat Växthusgasutsläpp 40% lägre Näringsriktighet Alla näringsrekommendationer uppfyllda Kostnad 11% lägre Konsumtion oförändrad Tallrikssvinn oförändrad Källa: Eustachio Colombo P, Patterson E, Lindroos AK, Parlesak A, Elinder LS. Sustainable and acceptable school meals through optimization analysis: an intervention study. Nutrition Journal (2020) 19(1):61. Nöjdhet med skollunchen oförändrad
  72. 72. Vidareutveckling av OPTIMAT • Mot ett automatiserat verktyg som kopplar upp mot befintligt inköpssystem av livsmedel • Användaren väljer sina parametrar (CO2eq, livsmedelsavvikelser, kostnader) inför optimeringen • Klimatsmarta menyer som kan varieras oändligt • Innehåller recept från användarna och verktyget föreslår optimerade menyer • Jobba med pedagogik kring hållbarhet • Applicerbart på alla offentliga måltider
  73. 73. Frågor? Hemsidan: OPTIMAT Sweden Liselotte.schafer-elinder@ki.se
  74. 74. Vad är matsvinn? ”Matsvinn är livsmedel som har producerats i syfte att ätas men som av olika anledningar inte går vidare till livsmedel/äts upp” Food loss and waste • Hela kedjan • Förluster före skörd/slakt/fångst är också viktiga att omfatta i arbetet!
  75. 75. • 1/3 av den mat som produceras globalt konsumeras inte av människor • Betydelse för livsmedelsförsörjning och en ökande befolkning Källa: FAO
  76. 76. Växthusgaser genererade från matsvinn Källa: Poore och Nemecek (2018) och World Resource Institute
  77. 77. Tjäna på att minska svinnet! • I snitt 14 gånger tillbaka insatsen • Kostnaden för svinnet - toppen av ett isberg! Källa: Champions 12.3 / WRAP
  78. 78. Resurshierarki livsmedel Förebygga matsvinn & förluster Redistribuera överskottsmat Foderanvändning Röta till biogas Kompostera Bränna för energiutvinning Deponera Mest önskvärt Minst önskvärt FÖRHINDRA ÅTERVINNA ENERGIUTVINNA Baserad på WRAP (2018), översatt och modifierad. Deponi är inte tillåtet i Sverige.
  79. 79. Fler gör mer! Handlingsplan för minskat matsvinn 2030 Fokusområden 1. Ett nationellt mål med uppföljning 2. Aktivt samarbete mellan branschaktörer i livsmedelskedjan 3. Förändrat konsumentbeteende 4. Forskning och innovation
  80. 80. Två nya etappmål för minskat matsvinn  Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025  En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument 2025 Etappmål om minskat matsvinn www.sverigesmiljomal.se/etappmalen
  81. 81. Samarbete för minskat matsvinn • Branschen och myndigheter tillsammans • Hela livsmedelskedjan samarbetar • Mäta på företagsnivå • Lanserades mars 2020 www.ivl.se/projektwebbar/samarbete-for-minskat-matsvinn
  82. 82. Nyord på svinniska www.livsmedelsverket.se/svinniska
  83. 83. • Livsmedelsavfallet från svenska hushåll skulle kunna fylla Globen tre gånger om! • Matsvinn uppkommer i alla led – orsaken till svinnet ligger inte alltid i det led det uppkommer • Bättre statistik och kunskap behövs – om livsmedelsförluster i produktionen ny rapport kommer i februari! • Studier visar på betydande förluster redan i primärproduktionen. • Många biprodukter har potential att i högre utsträckning bli livsmedel, eller foder. 2021-02-12 Har du ”svinnsikt”? Vilka ”svinnovationer” kommer härnäst? Vilka förluster kan bli resurser? karin.lindow@jordbruksverket.se 070-814-3707 Länk till websida Hela livsmedelskedjan kan bli mer resurseffektiv!
  84. 84. Vår arbetsmodell
  85. 85. Vår mat ska helst inte äta vår mat. Odlad fisk är idag ofta uppfödd på spannmål, soja och vildfångad fisk. Testa och gastronomiskt utvärdera alternativa foderråvaror som sjöpung, mikrober och insekter. Insekterna har i sin tur utfodrats med organiskt avfall i form av skal, kärnhus och brödrester. 5 ton grön fisk i disk
  86. 86. Nya strömmar – nya affärsmodeller Samarbeten fördelar risk och vinst jämnare i kedjan
  87. 87. • Sverige har stora resurser av näringsrik sjömat, fisk som idag slängs tillbaka i sjön. Samtidigt importerar vi nästan 80 % av den sjömat vi äter i Sverige. Med modern teknik kan denna fina fisk tas tillvara och omvandlas till fantastiska maträtter som är hållbara både för miljö och människor. Resursfisk – hur kan vi bättre ta tillvara på underutnyttjade fiskarter?
  88. 88. Tack! Kontakt: madeleine.morner@axfoundation.se Mer info: www.axfoundation.se
  89. 89. Marknadskunskap Nya affärsmodeller Nya produkter Ny teknik Produktivitet Arenan inkluderar hela den cirkulära livsmedelskedjan Cirkulära processer
  90. 90. Världens mest attraktiva mat och dryck Konkurrenskraf tig matinnovation Mat och dryck för ett hälsosammare liv En resurseffektiv livsmedelssekt or Klimatneutr al livsmedels- produktion år 2045 Hållbarmatinnovationförtillväxti Sverigeoch njutningi helavärlden Topp tre i innovations- rankingar för livsmedels- sektorn i Europa Minst 50 000 nya jobb i Sverige 50 nya svenska livs- medelsinnovationer som omsätter 1 miljard euro Exportandelen ska öka till 50 procent Visio n Mål till 2030 Missio ns
  91. 91. 2 projekt: ”Innovation i livsmedelskedjan” ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” Affärs- modelle r Policyla b Odlings - teknik Nutrition Processtekni k/ Fraktionerin g Växt- förädlin g Digital a redska p Mikro - biom Unika råvaro r Sensori k Höja innovationsförmågan Saknas något? Ny verktygslåda Anpassat innovationssyste m
  92. 92. Flerjobb 50 000 nya till2030 Sveriges nya innovativatillväxtmotor Minskad klimat- påverka n Större export Bättre folkhälsa Minskad sårbarhe t God mat! Levande landsbygd Ökad tillväxt
  93. 93. Livsmedel s- kedjan Samverkan branscher Fordon Rymd IT Process - industr i Energi Life Science Material
  94. 94. Livsmedelsbranschen Akademi Institut Finansiärer Andra myndigheter Politik Livsmedelsstrategin Konsumenter FoI för ett hållbart livsmedelssystem Satsningar Sweden Food Arena Food Science Sweden Myndigheter mfl Behov
  95. 95. Tillsammans kan vi skapa världens smakrikaste och första hållbara livsmedelssystem.

×