1. Lernia Utbildning
Kristendomens uppkomst
och historia
• Under perioden, ca. 0-30 e.kr., som Jesus
levde styrdes Palestina av Romarriket.
• Den hellenistiska- och den judiska kulturen
kom att ”korsbefrukta” varandra.
• I den miljö växte juden Jesus upp.
• Källorna om Jesus är antagligen diffusa
eller tendentiösa.
© Lernia 11-11-14 Presentation sid 1

2. Lernia Utbildning
Källorna om Jesus
Suetonius , Divus
Claudius (Ca. år
120) (Dåligt
tidskriterium)
Josefus, Antiquitates
(Judarnas historia)
omkring år 93 (Kan
vara omskriven)
Den Tacitus år 115 i
historiska Annaler (Dåligt
tidskriterium)
Jesus
Talmud, nämner Jesus
som falsk profet
(Tendentiös)
De fyra
evangelierna, ca. 67-
90 e.kr. (Dåligt
tidskriterium,
tendentiösa)
© Lernia 11-11-14 Presentation sid 2

3. Lernia Utbildning
Så vad vet vi om Jesus?
• Trots bristfälliga källor så räknas Jesus
traditionellt vara en historisk person.
• Man hävdar Jesu betydelse och
evangeliernas spridning som trolig orsak för
att Jesus måste ha existerat.
© Lernia 11-11-14 Presentation sid 3

4. Lernia Utbildning
Jesu budskap
• Enligt evangelierna predikade Jesus ett
enkelt budskap om fred och kärlek
• Jesus omnämns som Guds son, messias som
ska återkomma en dag för att hämta hem sin
församling.
• Jesus talade mycket i liknelser som ”Den
förlorade sonen” (Luk.15:11-32) och ” Den
barmhärtiga samariten” (Luk. 10:25-37)
• Den mest kända predikan är den s.k.
”Bergspredikan ” (Matt 5-7).
© Lernia 11-11-14 Presentation sid 4

5. Lernia Utbildning
Paulus
• Paulus (ca. 3-65) var en skriftlärd judisk
farisé som till början förföljde den kristna
kyrkan.
• Blev omvänd på vägen till Damaskus
genom en gudomlig uppenbarelse.
• Kom att skriva den största delen av Nya
testamentet.
© Lernia 11-11-14 Presentation sid 5

6. Lernia Utbildning
Paulus budskap
• Paulus var en skarp intellektuell teolog och
kunde definiera en klar teologi på ett sätt än
sina föregångare, som var enkla fiskare etc.,
inte kunde göra.
• Tron om ”rättfärdiggörelse genom tron”, är
ett centralt budskap.
• Jesu död och uppståndelse är också en
central tanke, som grund för frälsningen.
• Paulus missionsverksamhet är betydelsefull
för kristendomens spridning.
© Lernia 11-11-14 Presentation sid 6

7. Lernia Utbildning
Kristendomens utveckling
Kristendomen sprids
snabbt. Organisationen Det första kyrkomötet hålls i Nicea
byggs ut och teologin år 325. Treenigheten blir en
skärps, varje kyrka sanktionerad lära av kyrkan.
självständig med egen
Urkyrkan 30 - biskop.
100 År 300
Apostlamötet i År 100-200
Jerusalem 49, År 391: Kristendomen
kristendomen blir Tid av förföljelse blir en statsreligion i
tillgänglig för År 90, definitiv då Romarriket såg Romarriket. Teoligin
icke-judar genom brytning mellan kristendomen som har anpassats för att
Paulus judendom hotfull. fungera som
kristendom statsreligion för ett
stort imperium.
© Lernia 11-11-14 Presentation sid 7

8. Kristendomens utveckling
Kyrkan och staten binds ihop i en
starkt beroendeskap. Kyrkan kan
Folkvandringstid: erbjuda kungen administration och
kungen får kyrklig sanktion för sitt
År 375-569 ämbete. Högmedeltid ca.
1200-1500
Kyrkan överlever Romarrikets Medeltid ca 800- Kyrkan utvecklas till en
fall år 476. Bevarar skrivkonsten 1200 stark samhällsfunktion
och administrationen med hospital, kloster och
De skandinaviska länderna nås av universitet.
kristendomen. Sverige får ett eget
Biskopssäte 1164 i Uppsala
© Lernia 11-11-14 Presentation sid 8

9. Kristendomens utveckling i
Sverige
Sverige antar
lutheranismen och
en svensk
kyrkoordning antas Väckelserörelsernas
Reformationen ca 1572. tid 1700-1800
1500-1600
Martin Luther ställer sig kritisk till en
avfällig Påvekyrka. Lutheranismen
År 1600-1700 Flera väckelsrörelser, som
pietismen, når Sverige. Den
utvecklas och många länder bryter med lutherska ortodoxin bryts sakta
Påvekyrkan. Sverige präglas av
luthersk ortodoxi. sönder.
Starka band mellan
kyrka och stat
utvecklas.
© Lernia 11-11-14 Presentation sid 9

10. Kristendomens utveckling i
Sverige
Fullständig religionsfrihet införs 1951.
Man fick lov att gå ur svenska kyrkan
Frikyrkornas tid utan att gå med i ett annat samfund
År 1848 – 1900 godkänd av staten.
Kyrkan förlorar sitt
folkbokföringsuppd
rag år 1991. Dopet År 2000
blir
medlemsgrundande
1996.
Svenskar fick lov att tillhöra andra Kyrkans Från första januari år 2000 är
samfund än det lutherska och kyrkan relativt fristående från
många frikyrkor bildas.
skilsmässa från staten. Kyrkan lyder dock
staten 1900-2000 under en särskild lag som
reglerar dess tro, dess
geografiska verksamhet samt
dess politik.
© Lernia 11-11-14 Presentation sid 10