CAN-dagen 2015: Om forskning
Vår årliga CAN-dag handlar denna gång om forskning. Vi presenterar nya data om alkoholkonsumtionen i Sverige och ett antal avhandlingsarbeten.
(Fredagen den 17 april 2015)
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om utvecklingen de senaste åren? – Jonas Raninen, utredare
1. Varför bryr vi oss om hur
mycket befolkningen
dricker och vad kan vi
säga om utvecklingen de
senaste åren?
Jonas Raninen,
doktorand
Jonas.raninen@can.se
2. Innehåll
• Lite bakgrund och om fördelningen av
konsumtionen.
• Konsumtionsutvecklingen (väldigt kort).
• Vilka är det som har ändrat sin konsumtion?
• Utvecklingen i olika grupper.
• Ungdomarna.
• Generationsskillnader i drickande.
8. Lite bakgrund
• Alkohol som ett folkhälsoproblem.
• 1975, WHO, Kettil Bruun m.fl.
• Tidigare individen, exempelvis Bratt.
• Stark koppling mellan konsumtion och problem.
• Både för individ men även på samhällsnivå.
• Högre medelkonsumtion = fler ”heavy
drinkers”
12. Lite bakgrund
• Alkohol som ett folkhälsoproblem.
• 1975, WHO, Kettil Bruun m.fl.
• Tidigare individen, exempelvis Bratt.
• Stark koppling mellan konsumtion och problem.
• Både för individ men även på samhällsnivå.
• Högre medelkonsumtion = fler ”heavy drinkers”
• Kollektivitetsteorin. Ole-Jörgen Skog, 1985.
• Alkoholkonsumtion är ett socialt beteende, därför
påverkar/påverkas vi alla av varandra.
13. Lite kort om hur
alkoholkonsumtionen
är fördelad i
befolkningen.
14. Hur mycket olika grupper dricker
0
5
10
15
20
25
30
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Medel
15. Andel av all alkohol som dricks
0.0%
5.0%
10.0%
15.0%
20.0%
25.0%
30.0%
35.0%
40.0%
45.0%
50.0%
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
20. Syfte
• Det huvudsakliga syftet med avhandlingen är att
analysera konsumtionsutvecklingen de senaste
åren för att få en bättre förståelse för:
• Hur ser fördelningen av alkoholkonsumtionen ut?
• Har förändringarna i konsumtionen varit kollektiva?
• Vilka förklaringar kan vi se till den oväntade utvecklingen?
21. Frågeställningar
• Finns det en koppling mellan
ungdomars och vuxnas drickande?
• Finns det generationsskillnader i
konsumtion och hur påverkar det
utvecklingen?
• Är förändringar i konsumtionen
kollektiva över tid?
Studie III
Studie IV
Studie I & II
22. Study I: Who is not drinking
less in Sweden – An analysis of
the decline in consumption for
the period 2004-2011.
Jonas Raninen
Håkan Leifman
Mats Ramstedt
23. Förändringar i den vuxna
befolkningens alkoholkonsumtion
2004-2011.
-6
-5
-4
-3
-2
-1
0
1
1 2 3 4 5
(25%)
6 7 8 9 10
(50%)
11 12 13 14 15
(75%)
16 17 18
(90%)
19 20
Meanlogarithmicalcoholconsumption
2004
2005
2007
2008
2010
2011
Källa: Raninen, Leifman & Ramstedt (2013) Who is not drinking less in Sweden?
24. Förändringar i alkoholkonsumtion
bland de under 50 år.
-6
-5
-4
-3
-2
-1
0
1
1 2 3 4 (25%)
5
6 7 8 9 (50%)
10
11 12 13 14 (75%)
15
16 17 (90%)
18
19 20
Meanlogarithmicalcoholconsumption
2004
2005
2007
2008
2010
2011
Källa: Raninen, Leifman & Ramstedt (2013) Who is not drinking less in Sweden?
25. Förändringar i alkoholkonsumtion
bland de över 50 år.
-5
-4
-3
-2
-1
0
1
1 2 3 4 (25%)
5
6 7 8 9 (50%)
10
11 12 13 14 (75%)
15
16 17 (90%)
18
19 20
Meanlogarithmicalcoholconsumption
2004
2005
2007
2008
2010
2011
Källa: Raninen, Leifman & Ramstedt (2013) Who is not drinking less in Sweden?
26. Förändringar i den vuxna
befolkningens alkoholkonsumtion
1979-2003.
-3
-2.5
-2
-1.5
-1
-0.5
0
0.5
1
1.5
2
2.5
0 2 4 6 8 10 12
1979
1995
2003
Källa: Landberg & Hubner (2013) Changes in the Relationship Between Volume of Consumption
and Alcohol-Related Problems in Sweden During 1979–2003
27. Slutsats
Senaste 20 åren har vi sett stora variationer i hur
mycket vi dricker.
• Upp mellan 1995-2004, sedan ner.
• Främst måttliga och medelkonsumenter som
ändrade sin konsumtion – ”svansen” något
trögare.
• Dock kollektiva förskjutningar.
28. Slutsats forts.
• Däremot finns skillnader mellan olika grupper.
• Nedgången tydligare bland män medan
kvinnors konsumtion är mer stabil.
• Skillnaden mellan åldersgrupper markant.
29. Study II: Declining trends in
alcohol consumption among
Swedish youth – Does the
theory of collectivity of
drinking cultures apply?
Jonas Raninen
Michael Livingston
Håkan Leifman
31. Slutsats
• Kollektiva förskjutningar av
ungdomskonsumtionen.
• Dvs, ingen polarisering.
• Stor ökning av ’icke-drickare’.
• Utvecklingen bland de som dricker mest är det
som driver den övergripande trenden nedåt.
32. Study III: Is there a link
between per capita alcohol
consumption and youth
drinkning? A time-series
analysis for Sweden in 1972-
2012.
Thor Norström
Jonas Raninen
33. Konsumtion bland vuxna och unga
0
2
4
6
8
10
12
0
5
10
15
20
25
30
35
40
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
LITRES
PERCENT
ALL ALCOHOL PER CAPITA
34. Konsumtion bland vuxna och unga
0
2
4
6
8
10
12
0
5
10
15
20
25
30
35
40
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
LITRES
PERCENT
ALL ALCOHOL PER CAPITA
36. Slutsatser
• Tidigare fanns en stark koppling mellan hur
vuxna och ungdomar drack.
• Denna koppling verkar ha försvunnit under senare år.
• En försiktig tolkning är att bland annat de
satsningar som gjorts på det förebyggande
arbetet varit lyckade.
• Resultaten pekar ytterligare på att dagens
ungdomar är unika vad gäller deras
alkoholkonsumtion.
37. Long-term effects of changes
in Swedish alcohol policy: Can
alcohol policies effective
during adolescence impact
consumption during
adulthood?
Jonas Raninen
Janne Härkönen
Jonas Landberg
38. Kohort Född Policy klassifiering
1 1920-1940 Restriktiv
2 1941-1950 Medium
3 1951-1962 Liberal
4 1963-1976 Restriktiv
5 1977-1989 Liberal
6 1990-1997 Liberal (?)
42. Hur den skulle sett ut…
4
5
6
7
8
9
10
11
12
1996 1998 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
43. Slutsatser
• Det finns skillnader mellan generationer i hur de
dricker.
• Dessa kan förklara en del av den oväntade
nedgången i konsumtion.
• Dessa skillnader kan kopplas till alkoholpolitiska
förändringar.
• Det måste dock vara ganska dramatiska förändringar.