Hållbar utveckling, del 1

1. REGION GOTLAND, SANDA SKOLA
Hållbar utveckling
Ekologisk Hållbar Utveckling
Cecilia Duckert
VT 2015
Eleven ska lära sig om hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av Ekologisk, Social och
Ekonomisk Hållbar Utveckling. I denna del arbetar vi med den Ekologisk Hållbar Utveckling.

2. 1
VAD
Hållbar utveckling – Ekologisk Hållbar Utveckling
En ekologisk hållbar utveckling innebär att människor kan använda naturen utan att det uppstår
miljöproblem.
Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Detta innefattar bland
annat klimatsystemens stabilitet, luft-, land- och vattenkvalitet, landanvändning och jorderosion,
biodiverisitet (mångfald av både arter och habitat), och ekosystemtjänster (t.ex. pollinering och
fotosyntes). För de ekologiska systemen går det därför många gånger att definiera hållbarhet ganska
väl.
Du och jag kan också göra stora insatser för att miljömålen ska nås, till exempel genom att välja hur vi
bor, reser och konsumerar.
Regionalt och lokalt arbete för att nå och följa upp miljömålen genomförs av Skogsstyrelsen,
respektive länsstyrelse och kommunerna
Några av våra miljöorganisationer är: Naturskyddsföreningen, Jordens vänner, Världsnaturfonden
WWF, Fältbiologerna, Greenpeace
Naturskyddsföreningen, Jordens vänner och Världsnaturfonden WWF är representerade i det
regelbundna arbetet med att följa upp och utvärdera miljömålen och arbetet för att nå dem
Miljömålen inarbetas allt oftare i företags miljöledningssystem eller när företag sätter egna miljömål.
Näringslivet kan bidra i arbetet med att nå miljömålen med åtgärder som kan vara lönsamma för
både samhället och företagen
Ekologisk odling betyder att man odlar på ett naturligt, miljövänligt och hållbart sätt. Så naturligt som
möjligt. Eftersom man inte använder några bekämpningsmedel så blir produkterna giftfria samt att
gifter inte läcker ut i naturen eller påverkar de som jobbar. Istället för bekämpningsmedel används
nyttodjur. Att inte heller använda konstgödsel är bra för klimat och miljö. Det finns undersökningar
som pekar på att ekologisk odling förbrukar mindre energi. De ekologiska metoderna ska bygga på
lokala och förnybara resurser så långt som möjligt. Det ekologiska tankesättet är bra för alla
människor, djur och växter, både på kort och lång sikt.
Ord som ofta används för att beskriva ekologisk hållbar utveckling: sopsortering, återanvända,
återvinna, deponera, konsumtion, gruva, naturresurser, grundvatten, miljö, miljömål, biologiskt
nedbrytbar, biobaserad plast.

3. 2
VARFÖR
Skolverkets mål. De delar vi arbetar med i Ekologisk Hållbar
Utveckling.
BIOLOGI
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv
och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor
redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar
utveckling.
Syfte
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska
sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom
undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna
upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka
svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska
undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras
argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse
för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att
formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse.
Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer
som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp,
modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från
undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar
förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med
naturvetenskapligt innehåll.
Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och
andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens
världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken
kulturell påverkan den har haft.
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
samband i människokroppen, naturen och samhället.

4. 3
Centralt innehåll
Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 4-6
Natur och samhälle
• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och
vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande
arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Kropp och hälsa
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och
beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet,
relationer, kärlek och ansvar.
Biologin och världsbilden
• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans
levnadsvillkor och syn på naturen.
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre
tiders naturvetenskap.
• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Biologins metoder och arbetssätt
• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och
tidningsartiklar.
Kunskapskrav i biologi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet
genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och
diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor
och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda
informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning
till sammanhanget.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även
bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt
utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven
kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad
de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör

5. 4
eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge
exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del
underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i
människokroppen. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och
påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom
berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika
livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse
för människors levnadsvillkor.
Till eleverna att fylla i:
Kunskapskrav i Biologi - Ekologisk hållbar utveckling
Kan du …?
Kan
inte
Osä
ker
Kan
bra
1 Kan du genomföra en enkel undersökning utifrån given
planering?
2 Kan du jämföra dina och andras resultat och resonera om
likheter och skillnader och vad de kan bero på?
3 Kan du leta fram fakta på nätet och skapa en presentation
för dina skolkamrater?
4 Kan du strukturera upp dina fakta och göra en
presentation för dina skolkamrater?
5 Kan du presentera den för dina skolkamrater.
6 Kan du ta hjälpa av iPad när du lär ut om batterier?
Video, Key Note, Book creator…
7 Kan du framföra sina åsikter om batterier och plaster? ”Jag
tycker att…”
8 Kan du berätta vad ekologisk hållbar utveckling är?

6. 5
HUR
Moment som eleverna arbetat med:
1. Skriver in i våra NOböcker. Om vad Hållbar utveckling är. Limmar in och diskuterar bilden
(framsidan) som innehåller tre delar, vad betyder delarna.
2. Diskutera förr och nu. Gör uppgiften:
 På Emils tid, energi
http://www.wwf.se/utbildning-gammal/uppgiftsbank/1337109-uppgiftsbanken-
frhandsvisning?module_article=1149764
 Skriv ordet ekologiskt: vad betyder det?
3. Vi läser om ekologiska märkningar på föda. Eleverna får i uppdrag att kolla vilka ekologiska
produkter de har hemma.
4. Vi läser om återvinning, går och tittar på vår och förskolans sortering av sopor. Diskuterar varför
man ska återvinna metall och ser på filmen Doktor NO. Vi anmäler oss till batterijakten. Ser på
filmen beta.sli: Doktor NO: Ner i gruvan:
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=59&article=U102025-05
5. Batterijakten: Klassen är anmäld till batterijakten, Vi sorterar, tejpar och väger batterier, spelar
batteriholkspelet och ser på film. Film för 5åringar om batteriholk Barr och Pinne räddar världen, :
http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=59&article=U101115-03
6. Olika typer av batterier: http://batteriforeningen.se/om-batterier/allmant-om-batterier/
Youtube klipp om återvinning a batterier.. http://youtu.be/qJMI08bBMDM
7. Batteristationer
Förmågor som läraren observerar under de muntliga presentationerna (stationerna)
Eleven ska
• Kommunicera och ta ställning för ekologisk hållbarhet.
• Kunna formulera egna argument.
• Använda naturvetenskapliga begrepp adekvata för ämnet.
• Beskriva och förklara ekologiska samband i naturen.
Det visade sig att åk 4 fick verkligen tänka till, omformulera sig, lära sig nya begrepp på ett djupare
plan. Det ställdes högre krav på kunskap för att kunna förmedla batterifakta till de yngre
skolkamraterna.
8. Kemins dag
Introduktion för labben består i att presentera tre olika plaster. Berätta egenskaper och ändamål för
de olika plasterna. Eleverna arbetar laborativt. De jämföra vad som händer med de tre olika plaster
när de droppas vatten på dem. Eleverna får diskuterar, resonerar och reflekterar över hur vår miljö
tar skada av respektive plasterna vi testat och vilka alternativ vi har för att bespara miljön.

7. 6
Länkar
http://www.miljomal.se/sv/Vem-gor-vad/Miljoorganisationerna/
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljomalssystemet/
Kemins dag där vi fick materiel ifrån för att kunna undersöka systematiskt olika plaster.
http://www.ikem.se/vi-arbetar-med_1/for-skolan-larare-och-elever/kemins-dag

8. 7
Symboler ekologisk hållbarhet
Elevblad
Symboler ekologisk hållbarhet
Europalövet är EU:s nya symbol för ekologiska livsmedel
KRAV-märket hittar du på ekologisk mat som också kan vara ursprungsmärkt samt på
hållbart fångad fisk. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO används inte i produktionen och hårda
krav ställs på djuromsorgen.
Svenska Demeterförbundet är en kontrollorganisation för biodynamisk odling i Sverige.
Är Coops eget märke för ekologiska och miljömärkta varor. Det finns i tre varianter: ”Ekologi” som
finns på livsmedel, ”Miljö” för allt man använder i hushållet, och ”Sensibel” för det man använder på kroppen.
Returpilar finns på förpackningar av papper, papp, kartong och well. Returpilarna visar att
varan kan lämnas till återvinning. Det finns dock ingen garanti för att återvinning existerar.
Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens egen miljömärkning, minst skadliga för miljön och hälsa.

9. 8
Svanen: Vi analyserar produktens innehåll (till exempel kemikalier), hur den framställs
(vatten- och energiförbrukning, utsläpp till luft, vatten och mark) och hur produkten tas omhand när den är
förbrukad (återvinning och avfall). Vi bedömer framför allt produkter som används i stor mängd och av många
människor
EU Ecolabel finns på bland annat hemelektronik, textilier och kontorspapper. Produkter
med det här märket belastar miljön och människors hälsa så lite som möjligt under hela livscykeln, från råvara
till avfall.

10. 9
Batterijakten
1. Anmäla sig till tävlingen på nätet.
2. Fått påsar, tabell och batteritejp
3. Spela Batterispelet för att lära sig om batterier

11. 10
4. Samla ihop batterier från alla
5. Sortera bort de som har batterisyra på sig och tejpa pluspolen på de övriga
6. Väga och lämna in till Claes Ohlsson

12. 11
Moment 7 - Stationerna
Alla i åk 4 delades upp i grupper som hade ansvar för varsin station. Efter 5 minuter roterade
grupperna.
Varje station tog emot åk F-3, sammanlagt blev det 26 olika smågrupper som roterade men vi
redovisade för en klass i taget. Som stöd i sin redovisning använde åk 4 olika typer av verktyg. Dator
för att visa på hemsida-tabeller-batterisång, Power Point presentationer med fakta hittat i böcker
och på nätet, iPad med KeyNote presentation och batterijaktens app för att spela batterispelet,
Papper och tuschpennor, krets med batteri-lampa-ledningar,
Grupp Station – 5 minuter Hur
1 Batterijakten, webben.
Hur tävlar vi?
Visar hemsida, tabellen och berättar
DATOR
2 Var ska man slänga batterier? Hur
återvinns dem?
Power Point
DATOR
3 Vad gör batterier farliga för naturen och
huden? De kan börja brinna.
Keynote
PADDA 04
4
Vad innehåller batterier? Och hur ser de
ut inuti?
Keynote
PADDA 05
5 Vad händer när ett batteri tar slut?
Ritat bild som illustrerar en sluten krets
PAPPER
6 Vad heter de olika batterierna?
Power Point
DATOR, batterier
7 Batterijakten
Paddorna: visar appen
3 PADDOR (06.07,08)