1. Varför, hur och kan man inte bara
strunta i det?
– ett seminarium om personalens resor
Seminariet
gick
av
stapeln
den
4
februari
och
handlade
om
hållbarhetsarbetet
kring
resor
inom
företag
och
organisationer,
med
fokus
på
försäkringsbranschen.
Det
arrangerades
av
Bra
Miljöval
Försäkringar
som
en
del
i
arbetet
med
miljömärkta
försäkringar.
Här
nedan
följer
en
sammanfattning
av
dagen.
Alla
de
resor
som
företag
och
organisationer
ansvarar
för
genom
att
de
betalar
för
dem
eller
kan
styra
på
annat
sätt
orsakar
miljöpåverkan
genom
utsläpp
av
koldioxid,
övergödande
kväveoxider
och
hälsovådliga
partiklar.
Trängsel,
buller
och
risker
för
människor
som
vistas
i
trafiken
är
andra
effekter
av
resandet.
Det
gäller
t.ex.
resor
i
tjänsten
och
till
och
från
jobbet.
Många
olika
grupper
av
människor
utför
dessa
resor;
personal,
inhyrda
konsulter,
kunder
och
leverantörer.
Naturskyddsföreningen
har
med
miljömärkningen
Bra
Miljöval
sedan
drygt
tjugo
år
underlättat
försäljningen
av
produkter
med
utmärkande
bra
miljöprestanda.
Miljömärket
hjälper
företagen
att
sälja
lättare
och
mer
och
det
hjälper
miljömedvetna
konsumenter
och
inköpare
att
hitta
de
bra
produkterna.
Bra
Miljöval
visar
på
konkreta
lösningar
och
vägar
framåt
så
att
kreativiteten
hos
företagen
kan
inriktas
på
utveckling
av
allt
hållbarare
produkter.
Carolina
Klüft,
projektledare
för
Hälsa
&
miljö
på
Naturskyddsföreningen,
inledde
seminariet.
Hon
berättade
om
sina
mål
och
drivkrafter
i
idrottskarriären,
som
hon
tar
med
sig
i
arbetet
med
hälsa
och
miljö.
För
henne
har
fokuseringen
med
tre
inre
värden
varit
hållbar
över
tid;
glädje,
att
göra
sitt
bästa
och
att
dra
lärdom
av
misslyckanden.
Hon
delade
även
med
sig
av
andra
strategier
för
att
bibehålla
fokus,
lust
och
motivation.
Mats-­‐Ola
Larsson,
Trafikkontoret
Göteborgs
Stad,
gav
svar
på
de
flesta
frågor
som
en
personalchef
eller
miljöansvarig
kan
tänkas
ställa
sig
när
det
gäller
resor,
bilanvändning
och
reaktioner
från
anställda.
Han
gav
goda
exempel
på
omställningar
från
många
organisationer,
från
tjänstebilar
till
bilpooler,
cykling,
taxi
och
kollektivtrafik
och
vad
det
får
för
effekt
på
tid
och
pengar.
Svante
Axelsson,
generalsekreterare
för
Naturskyddsföreningen,
gav
en
aktuell
bild
av
klimatfrågan.
De
uppmätta
effekterna
på
klimatet
följer
för
närvarande
IPCC’s
värsta
scenario.
I
kombination
med
att
utsläppen
ökar
allt
intensivare,
gör
det
att
regeringar,
kommuner,
företag
har
allt
mindre
tid
att
ställa
om
för
att
undvika
katastrofala
följder
såsom
matbrist,
stora
flyktingströmmar,
ekologiska
kollapser,
extremväder
etc.
Green
Race
är
vårt
hopp
och
fler
enskilda
regeringar
och
företag
satsar
på
omställning
i
det
vakuum
som
FN:s
klimatförhandlingar
lämnar.
Marcus
Robèrt,
Kungliga
Tekniska
Högskolan,
beskrev
CERO-­‐modellen
som
han
konstruerat
i
sin
avhandling
och
utvecklat
och
tillämpat
till
en
process
för
att
kartlägga
potential
och
vinster
för
att
minska
utsläppen
från
personalens
resor.
Han
visade
på
samband
mellan
ekonomi
och
utsläpp
och
att
individens
skäl
för
förändring
inte
nödvändigtvis
är
desamma
som
för
företaget/organisationen.

2. Andreas
Lundgren,
IBM,
beskrev
företagets
långsiktiga
arbete
med
CSR-­‐frågor.
Det
började
långt
innan
begrepp
som
hållbarhet
och
CSR
var
gängse
och
i
en
global
miljö.
Företaget
fokuserar
på
funktion
för
kunden
istället
för
på
specifik
teknik
vilket
ger
ökade
frihetsgrader
i
val
av
lösningar,
till
gagn
för
miljöaspekter.
Lena
Nilsson,
Volontär
Naturskyddsföreningen
och
konsult
hållbarare
resor
och
transporter
sammanfattade
dagen
ur
en
mindre
organisations
perspektiv.
Hon
gav
oss
fakta
och
checklistor
med
framgångsfaktorer,
åtgärder
och
arbetssätt.
Under
dagen
genomförde
vi
gruppdiskussioner
där
vi
försökte
sätta
fingret
på
vad
som
kan
vara
hinder
för
organisationer
och
företag
för
att
miljöanpassa
sina
resor.
De
hinder
som
kom
fram
i
diskussionerna
var
följande:
• Kultur
och
vanor
på
arbetsplatsen
• Olika
sätt
att
resa
har
olika
status.
Hur
är
miljöbilens
status?
Bättre
nu?
Töntig
eller
tuff?
• Svårt
införa
förändringar
stegvis,
men
det
fungerar
inte
om
det
sker
abrupt
• Offentlig
upphandling
kan
utgöra
både
hinder
och
möjlighet
• Ooptimal
logistik
• Fel
fokus
-­‐
fokus
på
resan
istället
för
på
mötet
• Ledningsgruppen
gillar
sina
bilar…
• Tidsvikten
”ej
tillräcklig”
–
styrsystem
• Bladverket
drar
• Ovana
vid
resfria
möten
• Byråkrati
kring
flexarbete/distansarbete
• Många
arbeten
är
platsspecifika
• Resfria
möten
kan
kräva
en
specifik
teknisk
kompetens
• Beresningsskyldighet
+
ersättningar
• Utspridd
organisation
–
olika
orter/länder
har
olika
förutsättningar
• Personliga
möten
kan
vara
ett
varumärke
Har
du
frågor
om
seminariet
eller
dess
innehåll?
Vänd
dig
till
Caroline
Hopkins
(caroline.hopkins@naturskyddsforeningen.se)
eller
Emanuel
Blume
(mailto:emanuel.blume@naturskyddsforeningen.se).