Comparison of Sweden and EU data

No hay notas en la diapositiva.

This is THE model for portals.

A portal contains all available information for some domain (here: Internet!) and presents the data sorted in categories.
This portal was updated with manual efforts. The model was later ”killed” by Altavista and Google – automatic search engines were more efficient for collecting data.

What is the most important thing here:
The (technical) way we collect data (manual vs search spiders)
The amount of data collected (all vs what we have found or like to include)
The description/classification of data (google has almost no external classification, just text search)

This is the current Swedish open data portal.

Most effort in this portal solution is put on providing an automated way to publish and fetch metadata. This is done by DCAT-AP.

Possible benefits:
Automated publishing
Scaling
Better metadata descriptions

One goal is to share our work, but in a way that gets used by others. It is often not enough to do open source – most open data portals are open source but few are re-using anything.

Something we have been thinking of is how we can do similar solutions also for data quality, or publishing methods.

http://www.psidatakollen.se/

This site is a test to see if a common recommendation for where to publish open data works.
The result is 26%, so maybe not.

Benchmarking open data has become popular. This is a list of the common indexes.

One observation is that most benchmarking is done by manual efforts – some are crowdsourced, some expert evaluations, etc.

Rank By Method Name Index
3 World Wide Web Foundation Peer-reviewed expert survey + dataset assessments by 15 experts + 5 readiness indexes Open Data Barometer http://www.opendatabarometer.org/
27 Open Knowledge Crowdsourced, NGO, selected datasets and their specific qualities Open Data Index http://index.okfn.org/
48% EU-funded project harvest portals Open Data Monitor http://opendatamonitor.eu/
-3 OECD Survey, respondents were predominantly Chief Data Officers (CIO) in the Central/Federal government OUR Data Index http://www.oecd-ilibrary.org/governance/government-at-a-glance-2015/our-data-index-open-useful-reusable-government-data_gov_glance-2015-70-en

3rd from the bottom of the list

http://index.okfn.org/place/sweden/
Rank 27

Information from COM and the team behind http://www.europeandataportal.eu/

The benchmark has a broad focus on many aspects, like public events, options for dialogue, measuring use, stakeholder involvment, strategy and policy, etc.

87% of EU28+ have a national portal
59% have an dedicated Open Data policy

Impact EU28+:
38% - businness
30% - political
8% - social

Sweden much lower on all impact

Conclusions:
Top level attention asked for by activists, but Sweden has independent agencies and direct governance is not common practice
Agencies lack enough knowledge about open data practice, and lack of incitements. Open data not mandatory activity and thus low priority
Commercial companies not yet embedding open data in services
The national portal still too small
Some key datasets still behind paywall
Low impact from open data
Low use of open data
Low social and political impact

Next update Q3 2016

http://www.europeandataportal.eu/en/content/open-data-maturity-europé

- Is the content and implications of the new law known within the public sector?

Beskrivningen av nuläget baseras främst på en enkät till ett urval av kommunala och statliga myndigheter samt en undersökning av myndigheternas webbsidor.
Den samlade bilden av Statskontorets undersökning visar att det återstår en hel del arbete innan alla myndigheter lever upp till syftet med PSI-lagen. Var femte myndighet som har svarat på enkäten anger att de inte känner till PSI-lagens syfte eller vad lagen betyder för dem.
Av dem som känner till lagen svarade drygt var tredje att myndigheten har omfattande information som kan vara intressant att vidareutnyttja. En av fem anger att de inte har någon sådan information alls.
Drygt en tredjedel av dem som känner till PSI-lagen har gjort sin information tillgänglig utan avgifter eller andra villkor, medan var femte bara tillhandahåller information på begäran och efter särskild prövning.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har på uppdrag av regeringen sett över avgiftsförordningen för att utreda om den är förenlig med den så kallade PSI-lagens bestämmelser om myndigheternas avgifter vid vidareutnyttjande av handlingar. För att förtydliga regelverket föreslår ESV ett antal förändringar av avgiftsförordningen samt av ESV:s föreskrifter och allmänna råd.
http://www.esv.se/2/Press/Nyheter-och-pressmeddelanden/2015/esv-foreslar-forandringar-av-avgiftsforordningen/

LM har i sitt regleringsbrev 2016:
Effekter och konsekvenser av öppna data
Lantmäteriet ska på lämpligt sätt kartlägga vilka nyttor och kostnader som uppstår på olika nivåer, hos myndigheten och i samhället, till följd av myndighetens redan genomförda satsningar på öppna data samt den satsning som föreslås i budgetunderlaget för 2016–2018. I uppdraget ingår även att redovisa de erfarenheter av satsningar på öppna data som vunnits i de nordiska grannländerna. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet och Näringsdepartementet) den 30 september 2016 och slutredovisas 31 maj 2017.
Från <http://www.esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=17286>

Riksarkivets regleringsbrev 2016:
Vidareutnyttjande av handlingar
Riksarkivet ska informera statliga myndigheter, organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt andra parter som myndigheten finner lämpliga om ändringarna i 11 § andra stycket lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Informationen ska också innehålla uppgift om vilka åtgärder Riksarkivet avser vidta med anledning av den föreskriftsrätt för sådana förteckningar som myndigheten bemyndigats genom 15 § arkivförordningen (1991:446). Åtgärderna ska utformas så att myndigheter och andra på ett lämpligt sätt kan bidra med sina praktiska erfarenheter inför Riksarkivets fortsatta arbete.
Uppdraget ska redovisas genom en rapport till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 15 juni 2016. Redovisningen ska övergripande beskriva vilka informationsåtgärder som vidtagits samt vilka myndigheter och andra organ som särskilt tagit del av dessa. Av redovisningen ska också framgå vilka åtgärder Riksarkivet vidtagit avseende arbetet med föreskrifterna samt vilka kommande åtgärder på området som Riksarkivet planerar, inklusive tidplan för dessa.
Från <https://www.esv.se:4443/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=16963>

Comparison of Sweden and EU data

Erik Borälv

Comparison of Sweden and EU data