SlideShare a Scribd company logo
1 of 31
Optik
läran om ljusets utbredning och
            brytning
Hur kan vi se föremål?
 För att kunna se något
 måste det finna en ljuskälla

 En ljuskälla är ett föremål
 som sänder ut ljus:
 solen, stearinljus,
 glödlampa
               Ljus är en form av energi. Energi kan aldrig försvinna bara
               omvandlas till andra former:
               i solen är det fusion som skapar energin
               i stearinljuset är det stearinet
               i glödlampan är det den elektriska strömmen
1.    Det finns en ljuskälla
2.   → ljusstrålar sänds ut i alla riktningar
3.   → strålarna träffar föremål
4.   → en del av ljuset reflekteras (studsar)
5.   → en del av ljuset når våra ögon
6.   → det uppstår en bild på näthinnan
7.   → bilden bearbetas av hjärnan
8.   → vi ser!
Ljus förr
 Ända in på 1500 talet trodde man att ögat
 sände ut osynliga ”synstrålar” och att det var
 därför som man såg.

 Man  trodde att ögat fungerade som en
 ficklampa och det var därför som man inget
 såg när man blundade.
Ljus då och nu



Förr använde man sig av brasor, lägereldar,
oljelampor, fotogenlampor och gaslyktor…

… men idag har vi moderna ljuskällor som lampor,
lysrör och lysdioder.
När kom det elektriska ljuset?

  I slutet av 1800-talet kom det elektriska ljuset,
  men det dröjde ända till början av 1900-talet
  innan det blev vanligare i hemmen:

Fördelar:
 effektiva och inte så brandfarliga

 tända och släcka på ett ögonblick
Ämnen som är svåra att se
Det finns alltså ämnen som är omöjliga att se t.ex. luft.
Anledningen till detta är att luften inte reflekterar något
ljus.
Vissa andra ämnen, t.ex. vatten och glas, är också svåra
att se trots att de faktiskt reflekterar ljus, dessa släpper
igenom det mesta av ljuset. Vi säger att de är
genomskinliga.




När ett fönster börjar bli smutsigt ser vi glaset tydligare,
men då är det smutspartiklarna som reflekterar ljuset.
Ljusets egenskaper
               Ljus rör sig rätvinkligt- det färdas
                rakt fram.
               Hastighet ca. 300 000 km/s i luft
                och vakuum.
               Det tar 8 minuter för solljuset att nå
                jorden.
               Från månen tar det 1,3 sekunder
                innan ljuset når oss.
               Det tar 4,3 år för ljuset från vår
                närmsta stjärna (förutom solen) att
                nå oss. Vi säger att stjärnan
                befinner sig 4,3 ljusår bort.
Skuggor




 Ljuset går ju rakt fram.
 Om ljusstrålarna
 hindras blir det skugga.
Olika sätt att mäta ljus:

    1. Ljusstyrkan mäts i Candela (cd).
    Anger hur starkt ljuset är.

     Candela betyder stearinljus på latin
     1 cd är ungefär lika mkt ljus som ett stearinljus
      sänder ut.
2. Belysningsvärde mäts i Lux (lx)
    Anger hur tätt ljusstrålarna kommer på
    ett ställe

 Lux betyder ljus på latin.
 Om du håller ett papper en meter ifrån
  ett stearinljus, blir belysningen på
  pappret 1 lux.
 Bra arbetsbelysning = 500 lux.
Ljusets reflektion

Den vanligaste reflektionen kallas för diffus
reflektion och sker när ljuset når en
oregelbunden yta och reflekteras lite hur
som helst.
Regelbunden reflektion
 När ljuset träffar en spegel studsar det utifrån
 spegeln precis lika snett eller rakt som den
 träffade.
Reflektionslagen:
   Reflektionsvinkeln är alltid lika
   stor som infallsvinkeln.
                                                Spegel




                                        i   r




Normalen ritas alltid 90° mot spegeln
Olika typer av speglar

1.   Plana speglar

    I en planspegel blir spegelbilden lika stor
     som föremålet, men spegelvänd.
    När du speglar dig i en plan spegel uppfattar
     du spegelbilden lika långt från spegeln som
     du själv står från spegeln.
Buktiga speglar

                bild
                                   bild




En konkav spegel buktar     En konvex spegel buktar
inåt och förstorar bilden   utåt och förminskar bilden.
när föremålet är nära.
                            Bilden kommer också
                            närmare spegeln än
                            föremålet
Ljusstålar i en konkav spegel
   När ett strålknippe träffar en
   konkav spegel, reflekteras
   strålarna mot en och samma
   punkt framför spegeln =
   brännpunkt/fokus.




  Konkava speglar samlar
  alltså ljus!
Användningsområde för
konkav spegel:
           En parabolantenn samlar ihop tv-
            signalerna från en satellit till brännpunkten
            där mottagaren sitter - mottagaren får en
            starkare signal.
           Sminkspeglar
           I en strålkastare sätts glödlampan i
            brännpunkten: strålkastaren lyser starkt på
            ett bestämt område i stället för att sprida ut
            ljuset över hela rummet.
Ljusstrålar i en konvex spegel
 När ett strålknippe
 träffar en konvex
 spegel, reflekteras
 strålarna mot en och
 samma punkt bakom
 spegeln =
 brännpunkt/fokus.




  Konvexa speglar sprider
  alltså ljus!
Användningsområde för
konvex spegel:



   I backspeglar eller som trafikspeglar för att kunna se så
    mycket som möjligt.
Ljusets brytning


 Säkert har du någon gång stått på stranden
 med vatten till knäna. Kanske har du då lagt
 märke till att dina ben tycks vara för korta
 men även att fötterna ser konstiga ut.
 Orsaken till detta är att ljus ändrar riktning när
 det passerar vattenytan.
Ljus i vatten




 När en ljusstråle går ifrån luft (300 000 km/s)
 till vatten (225 000 km/s) ändrar ljustrålen
 riktning vid vattenytan, samtidigt reflekteras
 en del av ljuset.
Att ljuset bryts på detta sätt beror på att
 vattnet är mycket tätare än luft och bromsar
 ljuset.
 Ljuset   bryts mot normalen.



                           i
                                   Tunt medium




                               b     Tätare medium
 Orsaken     till att benen ser korta ut är alltså att
  ljusstrålar reflekteras i fötterna går ifrån
  vatten till luft innan de träffar våra ögon.
 Strålarna bryts från normalen i vattenytan
  innan de träffar ögonen.
 Men eftersom ögat tror att ljuset färdas
  rätlinjigt från fötterna och då ser benen
  kortare ut än vad de egentligen är.
Ljus i glas

 Glas   är ett tätare ämne än både vatten och
 luft.
 Ljusets   hastighet i glas är därför lägre än i
 både luft och vatten ca 200 000 km/s.
Totalreflexion
 Inträffar när infallsvinkeln blir tillräckligt stor
 (större än 49°) och då reflekteras inget ljus
 tillbaka utan allt ljus reflekteras tillbaka in i
 glaset.
Fiberoptik
                 Totalreflektion används för att
                 skicka ljus genom tunna fibrer
                 av glas eller plast:
                    sända signaler över stora
                     avstånd
                    fotografera detaljer inuti
                 kroppen utan att göra stora
                 kirurgiska ingrepp.
Fördelar med fiberoptik:

Jämfört med en elektriskledning är dessa:
     mindre känsliga för störningar
     tunnare och lättare
     kan överföra mer information per sekund → färre
      kablar krävs
     kan skicka information längre sträckor utan
      förstärkning
     omöjliga att avlyssna
Linser
 Linser är buktiga skivor av plast eller glas,
 när ljuset träffar linsen så bryts det på olika
 sätt och detta utnyttjas i olika optiska
 apparater; kameror, kikare och mikroskåp.

 Linser kan antingen vara konvexa eller
 konkava.



                                      Samlingslins = positivlins
         Spridningslins=negativlins
En konvex lins samlar
inkommande ljus
                                             Brännvidd




En konkav lins sprider   fokus

ljuset.
                                 Brännvidd

More Related Content

What's hot

Ljusets färger
Ljusets färgerLjusets färger
Ljusets färger
elanon
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning
annmari
 
Optik intro
Optik introOptik intro
Optik intro
frli0515
 

What's hot (20)

Ljusets färger
Ljusets färgerLjusets färger
Ljusets färger
 
Optik
Optik Optik
Optik
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Ljusets brytning
Ljusets brytning Ljusets brytning
Ljusets brytning
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik! Ljud och ljus inlämning fysik!
Ljud och ljus inlämning fysik!
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Atomfysik
AtomfysikAtomfysik
Atomfysik
 
Lena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: VärmeLena Koinberg | Fysik: Värme
Lena Koinberg | Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemetAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet
 
Optik intro
Optik introOptik intro
Optik intro
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 

Similar to Power point om ljus (12)

Bildspel optik
Bildspel optikBildspel optik
Bildspel optik
 
Ljud och ljus 2
Ljud och ljus 2Ljud och ljus 2
Ljud och ljus 2
 
Ljud och ljus Emil
Ljud och ljus EmilLjud och ljus Emil
Ljud och ljus Emil
 
Människan och-ljuset
Människan och-ljusetMänniskan och-ljuset
Människan och-ljuset
 
Människan och-ljuset
Människan och-ljusetMänniskan och-ljuset
Människan och-ljuset
 
Ljud
LjudLjud
Ljud
 
Ljud och ljus axel
Ljud och ljus axelLjud och ljus axel
Ljud och ljus axel
 
Ljud och ljus pp lovisa
Ljud och ljus pp lovisaLjud och ljus pp lovisa
Ljud och ljus pp lovisa
 
De visuella grundbegreppen
De visuella grundbegreppenDe visuella grundbegreppen
De visuella grundbegreppen
 
Fysik!!!!!!
Fysik!!!!!!Fysik!!!!!!
Fysik!!!!!!
 
Ljud och ljus Hampus
Ljud och ljus HampusLjud och ljus Hampus
Ljud och ljus Hampus
 
Hur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik pHur bildas ljud fredrik p
Hur bildas ljud fredrik p
 

Power point om ljus

  • 1. Optik läran om ljusets utbredning och brytning
  • 2. Hur kan vi se föremål? För att kunna se något måste det finna en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus: solen, stearinljus, glödlampa Ljus är en form av energi. Energi kan aldrig försvinna bara omvandlas till andra former: i solen är det fusion som skapar energin i stearinljuset är det stearinet i glödlampan är det den elektriska strömmen
  • 3. 1. Det finns en ljuskälla 2. → ljusstrålar sänds ut i alla riktningar 3. → strålarna träffar föremål 4. → en del av ljuset reflekteras (studsar) 5. → en del av ljuset når våra ögon 6. → det uppstår en bild på näthinnan 7. → bilden bearbetas av hjärnan 8. → vi ser!
  • 4. Ljus förr  Ända in på 1500 talet trodde man att ögat sände ut osynliga ”synstrålar” och att det var därför som man såg.  Man trodde att ögat fungerade som en ficklampa och det var därför som man inget såg när man blundade.
  • 5. Ljus då och nu Förr använde man sig av brasor, lägereldar, oljelampor, fotogenlampor och gaslyktor… … men idag har vi moderna ljuskällor som lampor, lysrör och lysdioder.
  • 6. När kom det elektriska ljuset? I slutet av 1800-talet kom det elektriska ljuset, men det dröjde ända till början av 1900-talet innan det blev vanligare i hemmen: Fördelar:  effektiva och inte så brandfarliga  tända och släcka på ett ögonblick
  • 7. Ämnen som är svåra att se Det finns alltså ämnen som är omöjliga att se t.ex. luft. Anledningen till detta är att luften inte reflekterar något ljus. Vissa andra ämnen, t.ex. vatten och glas, är också svåra att se trots att de faktiskt reflekterar ljus, dessa släpper igenom det mesta av ljuset. Vi säger att de är genomskinliga. När ett fönster börjar bli smutsigt ser vi glaset tydligare, men då är det smutspartiklarna som reflekterar ljuset.
  • 8. Ljusets egenskaper  Ljus rör sig rätvinkligt- det färdas rakt fram.  Hastighet ca. 300 000 km/s i luft och vakuum.  Det tar 8 minuter för solljuset att nå jorden.  Från månen tar det 1,3 sekunder innan ljuset når oss.  Det tar 4,3 år för ljuset från vår närmsta stjärna (förutom solen) att nå oss. Vi säger att stjärnan befinner sig 4,3 ljusår bort.
  • 9. Skuggor Ljuset går ju rakt fram. Om ljusstrålarna hindras blir det skugga.
  • 10. Olika sätt att mäta ljus: 1. Ljusstyrkan mäts i Candela (cd). Anger hur starkt ljuset är.  Candela betyder stearinljus på latin  1 cd är ungefär lika mkt ljus som ett stearinljus sänder ut.
  • 11. 2. Belysningsvärde mäts i Lux (lx) Anger hur tätt ljusstrålarna kommer på ett ställe  Lux betyder ljus på latin.  Om du håller ett papper en meter ifrån ett stearinljus, blir belysningen på pappret 1 lux.  Bra arbetsbelysning = 500 lux.
  • 12. Ljusets reflektion Den vanligaste reflektionen kallas för diffus reflektion och sker när ljuset når en oregelbunden yta och reflekteras lite hur som helst.
  • 13. Regelbunden reflektion När ljuset träffar en spegel studsar det utifrån spegeln precis lika snett eller rakt som den träffade.
  • 14. Reflektionslagen: Reflektionsvinkeln är alltid lika stor som infallsvinkeln. Spegel i r Normalen ritas alltid 90° mot spegeln
  • 15. Olika typer av speglar 1. Plana speglar  I en planspegel blir spegelbilden lika stor som föremålet, men spegelvänd.  När du speglar dig i en plan spegel uppfattar du spegelbilden lika långt från spegeln som du själv står från spegeln.
  • 16. Buktiga speglar bild bild En konkav spegel buktar En konvex spegel buktar inåt och förstorar bilden utåt och förminskar bilden. när föremålet är nära. Bilden kommer också närmare spegeln än föremålet
  • 17. Ljusstålar i en konkav spegel När ett strålknippe träffar en konkav spegel, reflekteras strålarna mot en och samma punkt framför spegeln = brännpunkt/fokus. Konkava speglar samlar alltså ljus!
  • 18. Användningsområde för konkav spegel:  En parabolantenn samlar ihop tv- signalerna från en satellit till brännpunkten där mottagaren sitter - mottagaren får en starkare signal.  Sminkspeglar  I en strålkastare sätts glödlampan i brännpunkten: strålkastaren lyser starkt på ett bestämt område i stället för att sprida ut ljuset över hela rummet.
  • 19. Ljusstrålar i en konvex spegel När ett strålknippe träffar en konvex spegel, reflekteras strålarna mot en och samma punkt bakom spegeln = brännpunkt/fokus. Konvexa speglar sprider alltså ljus!
  • 20. Användningsområde för konvex spegel:  I backspeglar eller som trafikspeglar för att kunna se så mycket som möjligt.
  • 21. Ljusets brytning Säkert har du någon gång stått på stranden med vatten till knäna. Kanske har du då lagt märke till att dina ben tycks vara för korta men även att fötterna ser konstiga ut. Orsaken till detta är att ljus ändrar riktning när det passerar vattenytan.
  • 22. Ljus i vatten När en ljusstråle går ifrån luft (300 000 km/s) till vatten (225 000 km/s) ändrar ljustrålen riktning vid vattenytan, samtidigt reflekteras en del av ljuset.
  • 23. Att ljuset bryts på detta sätt beror på att vattnet är mycket tätare än luft och bromsar ljuset.  Ljuset bryts mot normalen. i Tunt medium b Tätare medium
  • 24.
  • 25.  Orsaken till att benen ser korta ut är alltså att ljusstrålar reflekteras i fötterna går ifrån vatten till luft innan de träffar våra ögon.  Strålarna bryts från normalen i vattenytan innan de träffar ögonen.  Men eftersom ögat tror att ljuset färdas rätlinjigt från fötterna och då ser benen kortare ut än vad de egentligen är.
  • 26. Ljus i glas  Glas är ett tätare ämne än både vatten och luft.  Ljusets hastighet i glas är därför lägre än i både luft och vatten ca 200 000 km/s.
  • 27. Totalreflexion Inträffar när infallsvinkeln blir tillräckligt stor (större än 49°) och då reflekteras inget ljus tillbaka utan allt ljus reflekteras tillbaka in i glaset.
  • 28. Fiberoptik Totalreflektion används för att skicka ljus genom tunna fibrer av glas eller plast:  sända signaler över stora avstånd  fotografera detaljer inuti kroppen utan att göra stora kirurgiska ingrepp.
  • 29. Fördelar med fiberoptik: Jämfört med en elektriskledning är dessa:  mindre känsliga för störningar  tunnare och lättare  kan överföra mer information per sekund → färre kablar krävs  kan skicka information längre sträckor utan förstärkning  omöjliga att avlyssna
  • 30. Linser Linser är buktiga skivor av plast eller glas, när ljuset träffar linsen så bryts det på olika sätt och detta utnyttjas i olika optiska apparater; kameror, kikare och mikroskåp. Linser kan antingen vara konvexa eller konkava. Samlingslins = positivlins Spridningslins=negativlins
  • 31. En konvex lins samlar inkommande ljus Brännvidd En konkav lins sprider fokus ljuset. Brännvidd

Editor's Notes

  1. Utomhus är oftast solen ljuskällan och solens strålar reflekteras i allt vi ser!
  2. Diskutera! Ge exempel på olika ljuskällor? Tidsepok? Långt in på 1800-talet var brasan den enda ljuskällan, på vissa håll hade man oljelampor som bestod av olja från t.ex. fisk. I mitten av 1800-talet kom en nyhet – gasljus. Detta användes mästadels till gatubelysning. I slutet av 1800-talet kom det elektriska ljuset, men det dröjde ända till början av 1900-talet innan det blev vanligare i hemmen. Från början hade man endast en lampa per rum men från 1930 talet och framåt blev det vanligare med flera lampor. Fördela r: Dessa är effektiva och inte så brandfarliga. Tända och släcka på ett ögonblick.
  3. . Från början hade man endast en lampa per rum men från 1930 talet och framåt blev det vanligare med flera lampor.
  4. Ljusstrålar som har skickats ut från en ljuskälla går rakt fram tills det att de träffar ett föremål- Då kan de antingen reflekteras mot del, eller gå igenom föremålet. När du ser något betyder det att ljuset har reflekterats och sedan nått ditt öga.
  5. Det tar 8 minuter för solljuset att nå jorden, när ljuset kommer fram till jorden ser vi alltså ljus från solen som sändes ut 8 minuter tidigare.
  6. (Se bild sidan 152). Men det finns även suddiga skuggor och dessa framträder då det är molnligt ute. Molnen får strålarna att ändra riktning och de ljusstrålar som når marken kommer därför ifrån alla möjliga riktningar. Samma sak sker i en vanlig glödlampa . Glaset på glödlampan är ofta ganska matt detta för att ljusstrålarna ska spridas i alla möjliga riktningar i ett rum. På så sätt skapas ljus som ge mjuka skuggor.
  7. ljusstyrka = hur mycket ljus en ljuskälla skickar ut = enheten candela , cd. Candela betyder stearinljus på latin och 1 cd är ungefär lika mkt ljus som ett stearinljus sänder ut. En stark lampa kan ge flera tusen candela, men ändå inte räcka för att lysa upp ett klassrum, man behöver ett högre belysningsvärde!
  8. Mäts med en luxmeter
  9. Denna ”studsande” egenskap, som ljuset har, fann Isac Newton (1642-1727) då han experimenterade med ljuset. Han fann att ljuset betedde sig som partiklar, t ex en studsboll. Detta resultat fick dock mothugg då andra forskare i slutet av 1600-talet genom sina experiment kom fram till att ljus egentligen var vågor! Läran om ljuset varierade sedan under följande århundranden mellan partikelteorin och vågteorin. Idag vet man att ingen av teorierna är fullkomliga och att de båda behövs för att komplettera varandra. Faktum är att vi kan se på grund av att ljuspartiklar träffar ögat, men vi kan inte se själva ljuspartiklarna. Vad det gäller ljusvågorna så kan vi observera ljusets vågegenskaper men inte se själva vågorna.
  10. Vinklarna mäter man mot spegelns normal, den linje som är vinkelrät mot spegelns yta. ( samma som när du studsar en boll lite snett mot ett plant underlag eller när du slår en innebandyboll mot sargen eller en biljardkula mot vallen).
  11. I en solugn placeras en kastrull med vatten i brännpunkten.
  12. I en solugn placeras en kastrull med vatten i brännpunkten.
  13. I ena änden av fibern sitter det en sändare som omvandlar de elektriska signalerna till ljussignaler, i andra ändan sitter det en mottagare som omvandlar ljussignalerna till elektriska signaler igen. Användningsområde: Sjukvård: ont i magen- gastroskopi- patienten får svälja en slang med optiska fibrer. Skicka meddelanden: det går att skicka telefonsamtal, kabel-tv och data genom optiska fibrer. Idag skickas telefonsamtal i optiska fibrer mellan de föesta städer i sverige.
  14. (t ex förstoringsglaset som samlar ihop solens strålar till en brännpunkt som kan antända materialet i fokus)