SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 32
Descargar para leer sin conexión
Kap 5 - att se framåt
      Jonas Ludvigsson
Risk


Att en exponerad individ löper en ökad risk för sjukdom/död än
en individ som inte exponerats

            “risk för ventrombos hos kvinnor som äter p-piller”
                       “risk för lungancer hos rökare”
Riskfaktorer

HLA: DQ2/DQ8
Infektioner: Adenovirus? / Gastroenterit
Mista en anhöring / Stress
Beteende / Behavioural: Säkerhetsbälte, rökning, alkohol
Exponering 1


Utsatt för något före insjuknande
Vid ett tillfälle eller kontinuerlig
Exponering 2 - kategorisera
Någonsin
Nuvarande exponering (antal cig)
Total kumulativ / ansamlad dos
Antal år man röka
Antal år sedan första cigaretten
etc...
Exponering 3 - dosrespons


icke-melanom Ca bero på kumulativ sol
melanom Ca bero på antal tillfällen man bränt sig svårt...
Identifiera riskfaktorer 1

Enkelt: hög risk: omedelbart utfall
Ex. dricka alkohol: sluddra mer


Men i de flesta fall: låggradig exponering, sent utfall
Identifiera riskfaktorer 2
Lång latens


Exponering för strålning i barndomen: ökar risk för thyr-Ca i
vuxen ålder
Celiaki diagostiserad i barndomen: lågt calcium-upptag då öka
risken för frakturer på “äldre da’r”
Identifiera riskfaktorer 3
Vanliga riskfaktorer


Fet mat så pass vanlig att svårt att värdera riskökningar
Jämföra olika länder? Specialstudera särskilda grupper (ex.
vegetarianer


SIDS: minska dramatiskt när man ändrade till ryggläge...
Identifiera riskfaktorer 4
Ovanliga tillstånd (låg incidens)


Även “vanliga tillstånd” är sällsynta:
2-3 / 1000 rökare och år!
Distriktsläkare kanske träffa på en patient med lung-Ca vart 5e
år! - svårt att dra slutsatser om riskfaktorer
Identifiera riskfaktorer 5

Liten risk


Många faktorer samverkar och ökar “risken”
med bara mycket litet (ett par %) - ex fettintag och bröstcancer
Identifiera riskfaktorer 6

Vanlig risk (utfall)


“alla får hjärtinfarkt” -
a) svårt att identifiera ny riskfaktor
b) begränsat intresse för riskfaktorer (?) - jmf AIDS=”ny sjd”
Identifiera riskfaktorer 7

Multipla orsaker/effekter


Hypertoni: kan leda till hjärtsvikt, njursvikt, stroke, hjärtinfarkt
Men många med hypertoni får inte hjärtsvikt
En del med hypertoni och hypercholesterolemi får hjärtinfarkt
Att använda “risk”
Förutsäga en sjukdom, bästa sättet att utgå från många andra
individer med liknande bakgrund/data/exponeringar
Men, man kan bara förutsäga på gruppnivå!
Individ: antingen drabbas man (1) eller drabbas man inte (0)
Medan vi uttrycker en riskökning (som bara slår in hos vissa)

                  Rökare: 100 ggr ökad risk för lungcancer
                 Men bara 1 av 10 storrökare får lungcancer
Riskfaktor: bara vissa är kausala


Immediate causes, leder till omedelbar sjd (hypokalcemi,
kramp)                   Om påverkas, påverkas utfall

Distant causes, leder på sikt till sjd (låg maternell utbildning,
intrauterin tillväxthämning)
Markers (Chlamydiainfektion (samtidigt med HPV), risk för
cervical cancer)
                         Om påverkas, påverkas inte utfall
Öka pretest disease probability 1


Även om förekomst av riskfaktorer ökar prevalensen för en viss
sjd i en grupp av människor är sjd-tecken i sig nästan alltid en
bättre prediktor hos den enskilda patienten


    Rökare                                  Bröstsmärta
  Äldre man                                EKG-förändring
  Överviktig                                 Troponin T
<12% har det...                            >99% har det...
Öka pretest disease probability 2



   Avsaknad av stark riskfaktor kan hjälpa till att utesluta sjukdom



        Aldrig                                 Exponerad för
    exponerad för                                 asbest
                       Vad är lung-rtg-
        asbest
                        förändringen?
Har inte mesoteliom...                     Kan ha mesoteliom...
Risk-stratifiering för screeningprogram



Med hereditet för bröst-Ca    för colon-Ca
Utan hereditet för bröst-Ca    för colon-Ca
Avlägsna riskfaktorer -
                                         förhindra sjukdom
UNDER STRECKET                                                                                                                                                                     13
                                                                          Sedan 1918             Redaktör Ludvig Hertzberg, 08-13 54 48
                                                                                                                                                   SvD lördag 26 augusti 2006
                                                                                                 e-post ludvig.hertzberg@svd.se




I                                                     Medicinskt
       sommar har flera svenskar smittats                                                                                                  rautbrottet hade däremot en riktad fråge-
       av havskolerabakterien (en släkting                                                                                                 ställning – vilken vattenförsörjning hade
       till den klassiska asiatiska koleran                                                                                                de drabbade?
       Vibrio Cholerae). Kolera är en bak-                                                                                                    Genom att pricka in alla koleradödsfall



                                                    detektivarbete
       teriesjukdom och namnet kommer                                                                                                      på en karta fann han snart att de var kon-
       ursprungligen från grekiskans ord                                                                                                   centrerade till husen kring pumpen vid
för galla – en trögflytande vätska som ut-                                                                                                 Broad Street. Vattenprover från brunnen
söndras av levern. I gammalgrekisk medi-                                                                                                   visade dock alldeles klart vatten (!), men
cin benämndes alla tillstånd med svåra                                                                                                     i stället för att avfärda vattnet som smitt-



                                                   löste koleragåtan
kräkningar och diarréer för just kolera.                                                                                                   bärare drog Snow slutsatsen att det räck-
Detta kan förvilla den medicinhistoriskt                                                                                                   te med en mycket liten mängd av kolera-
intresserade eftersom diarrésjukdomar i                                                                                                    smitta för att man skulle insjukna. Vatt-
Västeuropa även före den asiatiska kole-                                                                                                   nets avgörande roll för spridningen av ko-
rans debut ofta benämndes kolera.                                                                                                          lera bekräftades sedan när Snow lyckades
   Klassisk asiatisk kolera (hädanefter be-                                                                                                visa att flera isolerade fall av kolera utan-
nämnd ”kolera”) var tidvis en vanlig döds-                                                                                                 för Soho vid samma tidpunkt kunde härle-
                                                   PLÖTSLIG SJUKDOM John Snows forskning kring kolera var
orsak i 1800-talets Sverige. Mellan 1834                                                                                                   das till konsumtion av vatten från pumpen
                                                   startskottet för den moderna epidemiologin. Hans upp-
och 1874 dog 37 000 människor i Sverige av                                                                                                 på Broad Street. 1855 publicerade Snow en
                                                   täckt att vatten kan överföra sjukdomar har haft en avgö-
kolera. Än i dag skördar sjukdomen offer i                                                                                                 reviderad version av sin bok ”On the
andra delar av världen. Medicintidskrif-                                                                                                   Mode of Communication of Cholera”
                                                   rande betydelse för att förbättra hälsoläget i världen.
ten New England Journal of Medicine rap-                                                                                                   (första versionen 1849). Boken som blivit
porterade i augusti i år att 47 000 männis-                                                                                                klassiker är en omfattande redogörelse
                                                   AV JONAS F LUDVIGSSON
kor insjuknat i kolera i Angola under årets                                                                                                för kolerans historik, smittvägar och
sex första månader. 15 år tidigare drabba-                                                                                                 symptom. I kraft av sitt arbete kring kole-
des Peru, då med en miljon smittade och        let var enorma och skildras väl i Charles     London och anhängare av miasmatismen.         ra betraktas John Snow allmänt som epi-
10 000 döda. Fortfarande är kolera ett häl-    Dickens bok ”Oliver Twist”. Svält var van-       Epidemin 1848–49 följdes av ett par år     demiologins fader. Epidemiologi är läran
soproblem i den fattiga delen av världen.      ligt. Det var bland de allra fattigaste kole- med begränsad koleraaktivitet, men 1854       om sjukdomars förekomst i befolkningen.
   Kolera har troligen funnits i det indiska                                                 var det var dags igen.
                                               ran slog hårdast när den så åter fick ett ut-




                                                                                                                                           U
Gangesdeltat i tusentals år. Det är en         brott 1848 (efter ett par                                          Det var nu Snow ge-                    nder slutet av 1850-talet tog
plötslig sjukdom; så destruktiv att den        års frånvaro). Nu agera-                                        nomförde sitt klassiska                   alltfler till sig Snows idéer.
chockade människor i sin omgivning. Pa-        de de brittiska myndig-                                         experiment, eller på                      Snow fick dock inte själv
tienterna beskrev insjuknandet som att få                                                                      engelska ”the Grand ex-
                                               heterna resolut. En sa-                                                                                   uppleva något helhjärtat er-
en klubba i huvudet! Plötsliga diarréer och    nitetskommitté        ut-                                       periment”. Vattendistri-                  kännande från den övriga
kräkningar följdes av medvetslöshet och                                                                        butionen i London sköt-
                                               nämndes. Ordförande                                                                                       läkarkåren eller från myn-
död, ofta inom ett par timmar.                 Chadwick såg som sin                                            tes vid denna tid av pri-   dighetshåll. 1858 avled han i akut njur-
   Det första kolerautbrottet bortom Indi-     livsuppgift att motar-                                          vata entreprenörer med      svikt, högt blodtryck och medföljande
en och dess grannländer inträffade såvitt                                                                      ett vinstintresse som
                                               beta smutsen och slum-                                                                      hjärnblödning. Där hans arbete med att
man vet 1817. Kolerafall rapporterades då      men. Han chockade det                                           gick utanpå det mesta.      belysa vattnets betydelse för spridningen
från såväl Kina som från området runt                                                                          Mikroskopisk      under-
                                               viktorianska England                                                                        av kolera upphörde tog nu William Farr
Kaspiska havet. I vågor spred sig sedan        med sina uppriktiga be-                                         sökning av deras vatten     vid. Farr var mannen som tio år tidigare
sjukdomen över världen. 1826 dog över          skrivningar av hälsolä-                                         hade visat såväl hårstrån   försett Snow med data över dödsfall i sö-
30 000 människor under blott ett enda                                                                          från djur och människor
                                               get bland landets fatti-                                                                    dra London när denne genomförde sitt
dygn i de bägge städerna Kairo och Alex-                                                                       som ”annat som passe-
                                               ga. I kommitténs rap-                                                                       ”Grand Experiment”. Snows och Farrs in-
andria. Den första europeiska stad att         porter beskrevs den John Snow (1813–1858).                      rat magtarmkanalen”.        satser ledde slutligen till att Londons
drabbas var kejsarstaden St Petersburg         akuta trångboddheten i                                          Dricksvattnet hämtades      vattenledningssystem byggdes om för att
(1827). Därifrån spred sig koleran västerut    slummen (upp till 16 sängar och 50 boen-      från floden The Themsen och blev inte re-     skilja dricksvatten från avloppsvatten.
och när den väl nått Hamburg stod det                                                        nare när Chadwick i ett försök att få bukt
                                               de per rum). Många av de boende till-                                                       1892 drabbades Europa av en fjärde kole-
klart att även London på grund av sin          bringade hela dagarna i sängen då de inte     med koleran tvingade Londonborna att          raepidemi. Storbritannien bävade när epi-
myckna handel med den tyska staden                                                           spola ut avföring och annat avfall i just
                                               ens hade råd att köpa kläder för att skyla                                                  demin ännu en gång satte sina klor i Ham-
skulle komma att drabbas. Den Londonba-        sin nakenhet. Hushållets avföring samla-      Themsen.                                      burgs invånare. Men medan 7–8000 Ham-
serade medicintidskriften The Lancet           des i högar utanför bostaden och såldes                                                     burgbor dog i kolera, drabbades aldrig
Att studera risk
                                                1) oetiskt
                                           2) låg compliance
Experiment - robusta bevis, men...
                                                 3) dyrt
Tvinga människor att äta extremt fet mat
Tvinga människor att låta bli att motionera
Tvinga människor att använda mobiltelefonen i timtal...Ca?
Observationsstudier


Kohort
Fall-kontroll (kap 6)
Kohortstudien 1
          Grupp av individer med gemensam karakteristikum/exponering
          för att studera =
Ålder,       ålderns betydelse för överlevnad...
Kalenderår,          om män födda på 1930-talet löper högre risk för Tb än män födda på 1950-talet
Exponering,          om riskfaktor (rökning) ökar risk för lungsjukdom
Sjukdom,         prognosen (överlevnad) hos kvinnor med bröst-Ca
Prevention,          om vaccination minskar förekomst av pneumokock-sjd
Terapeutisk intervention,                om överlevnad i Hodgkin ökar med en viss cytostatikabehandling
Kohortstudien 2 - villkor

Människorna har inte sjukdomen när studien startar
Observeras under tillräcklig tidsperiod (barnceliaki-lymfom)
Observeras hela tidsperioden (drop-outs, emigration, ABIS-
studien: ej fylla i enkät...bero på låg socioekonomi, ej utvecklat sjukdom, rökare,
övervikt, ej deltagit i BVC-kontroller, utlandsfödd etc.)
Kohortstudien 3 - överblick
Population Kohort utan Ca Expo. för riskfaktor         Sjukdom
                                                                   Ca
                    CD      Exponerad
                                                               frisk
                                                 Tid
                                                                   Ca
                           Oexponerad
                                                               frisk
                                                       Ca=Cancer
Kohortstudien 4 - överblick


      CD

      Infl


     Lat CD
Kohortstudien - synonymer

Longitudinell, följs över tid
Prospektiv, patienterna följs framåt i tiden
Incidensstudie, med fokus på insjuknande

                                      Framinghamstudien
                                         ABIS-studien
Kohortstudien-prospektiva/historiska

         Knivigt...
         Prospektiv: exponering identifieras före utfall (stämmer för
         nationella registerstudier)
         Historisk, att kohorten identifierats i efterhand
                                       IDAG
  Kohort identifieras                             Kohort identifieras
Historical/retrospective                            Prospective
 Alltid värdefull kunskap! - ingen recall bias
Case-cohort studies
Referensgruppen är liten, men har “förstärkts” (enriched) av
inidivider som drabbas av utfall
Referensgrupp = 0.1% av alla som inte får Ca, men 1% av alla
som får Ca
Kräver stora databaser
I efterhand justera för att ref-grupp en speglar befolkningen
Kohortstudie - för/nackdelar 1


       Prospektiv: data insamlas i studiesyfte: hög datakvalitet (?)
       Historisk: data insamlade i annat syfte, ev. lägre datakvalitet (?)

STOR FÖRDEL: mäter exponering utan bias
Kohortstudie - för/nackdelar 2

                Fördelar                                         Nackdelar
          1) Enda sättet att beräkna incidens              1) Följa väldigt många (ineffektiv)
2) Logik: Om du har celiaki, vad är risken för att du ska       2) Dyr: Följa väldigt många
                     få ögonproblem?                       3) Tvingas följa individer under mycket
3) Exponering mäts utan kännedom om utfall (ej bias)         lång tid... (lång uppföljning)
   4) Vi kan utvärdera samband mellan en exponering        4) Begränsad till data som registrerats
             (celiaki) och många utfall:                             vid studiestart
          IUGR, hjärtsjd, psykiatrisk sjd, ögonsjd        (Mjölkintag, men ej ost; kaffe men ej te)
Kohortstudie - propensity score


Reuma: att jämföra patienter med och utan TNF-alfa-blockerare
Jämför patienter med samma morbiditet/riskfaktorer
Att uttrycka risker

Absolut risk
Attributable risk (risk difference)
                                      Tabell 5.4
Relative risk (risk ratio)
Population-attributable risk
Population-attributable fraction

Más contenido relacionado

Más de Jonas Ludvigsson

Akutpediatrik 211020 utan patientfall
Akutpediatrik 211020 utan patientfallAkutpediatrik 211020 utan patientfall
Akutpediatrik 211020 utan patientfallJonas Ludvigsson
 
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21Jonas Ludvigsson
 
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016Jonas Ludvigsson
 
Ludvigsson registries oslo 2016
Ludvigsson registries oslo 2016Ludvigsson registries oslo 2016
Ludvigsson registries oslo 2016Jonas Ludvigsson
 
Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014Jonas Ludvigsson
 
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014Jonas Ludvigsson
 
Ludvigsson register 28maj_2013
Ludvigsson register 28maj_2013Ludvigsson register 28maj_2013
Ludvigsson register 28maj_2013Jonas Ludvigsson
 
Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013Jonas Ludvigsson
 
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012Jonas Ludvigsson
 
Internationellt_ludvigsson_110908
Internationellt_ludvigsson_110908Internationellt_ludvigsson_110908
Internationellt_ludvigsson_110908Jonas Ludvigsson
 

Más de Jonas Ludvigsson (20)

Akutpediatrik_211020.pdf
Akutpediatrik_211020.pdfAkutpediatrik_211020.pdf
Akutpediatrik_211020.pdf
 
Akutpediatrik 211020 utan patientfall
Akutpediatrik 211020 utan patientfallAkutpediatrik 211020 utan patientfall
Akutpediatrik 211020 utan patientfall
 
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_16_19_20_21
 
Leonardo da Vinci
Leonardo da VinciLeonardo da Vinci
Leonardo da Vinci
 
Quiz frankrike 180727
Quiz frankrike 180727Quiz frankrike 180727
Quiz frankrike 180727
 
Vch_enkat_swibreg_2016
Vch_enkat_swibreg_2016Vch_enkat_swibreg_2016
Vch_enkat_swibreg_2016
 
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016
Sammanfattning arbetsmiljoenkat 2006_2010_2012_2014_2016
 
Ludvigsson registries oslo 2016
Ludvigsson registries oslo 2016Ludvigsson registries oslo 2016
Ludvigsson registries oslo 2016
 
Thyroidea2015
Thyroidea2015Thyroidea2015
Thyroidea2015
 
Rota
RotaRota
Rota
 
Skl ludvigsson 20150326
Skl ludvigsson 20150326Skl ludvigsson 20150326
Skl ludvigsson 20150326
 
Columbia march 2015
Columbia march 2015Columbia march 2015
Columbia march 2015
 
Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014Barnmed at lakare_usö_2014
Barnmed at lakare_usö_2014
 
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014Barnmedicin AT-föreläsning i  Örebro 2014
Barnmedicin AT-föreläsning i Örebro 2014
 
Ludvigsson register 28maj_2013
Ludvigsson register 28maj_2013Ludvigsson register 28maj_2013
Ludvigsson register 28maj_2013
 
Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013Barnmed at lakare_usö_march13_2013
Barnmed at lakare_usö_march13_2013
 
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012
Summary histopathology BSG-Oslo Sept17 2012
 
Forskande läkare 100927
Forskande läkare 100927Forskande läkare 100927
Forskande läkare 100927
 
Anslag jonas
Anslag jonasAnslag jonas
Anslag jonas
 
Internationellt_ludvigsson_110908
Internationellt_ludvigsson_110908Internationellt_ludvigsson_110908
Internationellt_ludvigsson_110908
 

Kap5 Looking Forward

  • 1. Kap 5 - att se framåt Jonas Ludvigsson
  • 2. Risk Att en exponerad individ löper en ökad risk för sjukdom/död än en individ som inte exponerats “risk för ventrombos hos kvinnor som äter p-piller” “risk för lungancer hos rökare”
  • 3. Riskfaktorer HLA: DQ2/DQ8 Infektioner: Adenovirus? / Gastroenterit Mista en anhöring / Stress Beteende / Behavioural: Säkerhetsbälte, rökning, alkohol
  • 4. Exponering 1 Utsatt för något före insjuknande Vid ett tillfälle eller kontinuerlig
  • 5. Exponering 2 - kategorisera Någonsin Nuvarande exponering (antal cig) Total kumulativ / ansamlad dos Antal år man röka Antal år sedan första cigaretten etc...
  • 6. Exponering 3 - dosrespons icke-melanom Ca bero på kumulativ sol melanom Ca bero på antal tillfällen man bränt sig svårt...
  • 7. Identifiera riskfaktorer 1 Enkelt: hög risk: omedelbart utfall Ex. dricka alkohol: sluddra mer Men i de flesta fall: låggradig exponering, sent utfall
  • 8. Identifiera riskfaktorer 2 Lång latens Exponering för strålning i barndomen: ökar risk för thyr-Ca i vuxen ålder Celiaki diagostiserad i barndomen: lågt calcium-upptag då öka risken för frakturer på “äldre da’r”
  • 9. Identifiera riskfaktorer 3 Vanliga riskfaktorer Fet mat så pass vanlig att svårt att värdera riskökningar Jämföra olika länder? Specialstudera särskilda grupper (ex. vegetarianer SIDS: minska dramatiskt när man ändrade till ryggläge...
  • 10. Identifiera riskfaktorer 4 Ovanliga tillstånd (låg incidens) Även “vanliga tillstånd” är sällsynta: 2-3 / 1000 rökare och år! Distriktsläkare kanske träffa på en patient med lung-Ca vart 5e år! - svårt att dra slutsatser om riskfaktorer
  • 11. Identifiera riskfaktorer 5 Liten risk Många faktorer samverkar och ökar “risken” med bara mycket litet (ett par %) - ex fettintag och bröstcancer
  • 12. Identifiera riskfaktorer 6 Vanlig risk (utfall) “alla får hjärtinfarkt” - a) svårt att identifiera ny riskfaktor b) begränsat intresse för riskfaktorer (?) - jmf AIDS=”ny sjd”
  • 13. Identifiera riskfaktorer 7 Multipla orsaker/effekter Hypertoni: kan leda till hjärtsvikt, njursvikt, stroke, hjärtinfarkt Men många med hypertoni får inte hjärtsvikt En del med hypertoni och hypercholesterolemi får hjärtinfarkt
  • 14. Att använda “risk” Förutsäga en sjukdom, bästa sättet att utgå från många andra individer med liknande bakgrund/data/exponeringar Men, man kan bara förutsäga på gruppnivå! Individ: antingen drabbas man (1) eller drabbas man inte (0) Medan vi uttrycker en riskökning (som bara slår in hos vissa) Rökare: 100 ggr ökad risk för lungcancer Men bara 1 av 10 storrökare får lungcancer
  • 15. Riskfaktor: bara vissa är kausala Immediate causes, leder till omedelbar sjd (hypokalcemi, kramp) Om påverkas, påverkas utfall Distant causes, leder på sikt till sjd (låg maternell utbildning, intrauterin tillväxthämning) Markers (Chlamydiainfektion (samtidigt med HPV), risk för cervical cancer) Om påverkas, påverkas inte utfall
  • 16. Öka pretest disease probability 1 Även om förekomst av riskfaktorer ökar prevalensen för en viss sjd i en grupp av människor är sjd-tecken i sig nästan alltid en bättre prediktor hos den enskilda patienten Rökare Bröstsmärta Äldre man EKG-förändring Överviktig Troponin T <12% har det... >99% har det...
  • 17. Öka pretest disease probability 2 Avsaknad av stark riskfaktor kan hjälpa till att utesluta sjukdom Aldrig Exponerad för exponerad för asbest Vad är lung-rtg- asbest förändringen? Har inte mesoteliom... Kan ha mesoteliom...
  • 18. Risk-stratifiering för screeningprogram Med hereditet för bröst-Ca för colon-Ca Utan hereditet för bröst-Ca för colon-Ca
  • 19. Avlägsna riskfaktorer - förhindra sjukdom UNDER STRECKET 13 Sedan 1918 Redaktör Ludvig Hertzberg, 08-13 54 48 SvD lördag 26 augusti 2006 e-post ludvig.hertzberg@svd.se I Medicinskt sommar har flera svenskar smittats rautbrottet hade däremot en riktad fråge- av havskolerabakterien (en släkting ställning – vilken vattenförsörjning hade till den klassiska asiatiska koleran de drabbade? Vibrio Cholerae). Kolera är en bak- Genom att pricka in alla koleradödsfall detektivarbete teriesjukdom och namnet kommer på en karta fann han snart att de var kon- ursprungligen från grekiskans ord centrerade till husen kring pumpen vid för galla – en trögflytande vätska som ut- Broad Street. Vattenprover från brunnen söndras av levern. I gammalgrekisk medi- visade dock alldeles klart vatten (!), men cin benämndes alla tillstånd med svåra i stället för att avfärda vattnet som smitt- löste koleragåtan kräkningar och diarréer för just kolera. bärare drog Snow slutsatsen att det räck- Detta kan förvilla den medicinhistoriskt te med en mycket liten mängd av kolera- intresserade eftersom diarrésjukdomar i smitta för att man skulle insjukna. Vatt- Västeuropa även före den asiatiska kole- nets avgörande roll för spridningen av ko- rans debut ofta benämndes kolera. lera bekräftades sedan när Snow lyckades Klassisk asiatisk kolera (hädanefter be- visa att flera isolerade fall av kolera utan- nämnd ”kolera”) var tidvis en vanlig döds- för Soho vid samma tidpunkt kunde härle- PLÖTSLIG SJUKDOM John Snows forskning kring kolera var orsak i 1800-talets Sverige. Mellan 1834 das till konsumtion av vatten från pumpen startskottet för den moderna epidemiologin. Hans upp- och 1874 dog 37 000 människor i Sverige av på Broad Street. 1855 publicerade Snow en täckt att vatten kan överföra sjukdomar har haft en avgö- kolera. Än i dag skördar sjukdomen offer i reviderad version av sin bok ”On the andra delar av världen. Medicintidskrif- Mode of Communication of Cholera” rande betydelse för att förbättra hälsoläget i världen. ten New England Journal of Medicine rap- (första versionen 1849). Boken som blivit porterade i augusti i år att 47 000 männis- klassiker är en omfattande redogörelse AV JONAS F LUDVIGSSON kor insjuknat i kolera i Angola under årets för kolerans historik, smittvägar och sex första månader. 15 år tidigare drabba- symptom. I kraft av sitt arbete kring kole- des Peru, då med en miljon smittade och let var enorma och skildras väl i Charles London och anhängare av miasmatismen. ra betraktas John Snow allmänt som epi- 10 000 döda. Fortfarande är kolera ett häl- Dickens bok ”Oliver Twist”. Svält var van- Epidemin 1848–49 följdes av ett par år demiologins fader. Epidemiologi är läran soproblem i den fattiga delen av världen. ligt. Det var bland de allra fattigaste kole- med begränsad koleraaktivitet, men 1854 om sjukdomars förekomst i befolkningen. Kolera har troligen funnits i det indiska var det var dags igen. ran slog hårdast när den så åter fick ett ut- U Gangesdeltat i tusentals år. Det är en brott 1848 (efter ett par Det var nu Snow ge- nder slutet av 1850-talet tog plötslig sjukdom; så destruktiv att den års frånvaro). Nu agera- nomförde sitt klassiska alltfler till sig Snows idéer. chockade människor i sin omgivning. Pa- de de brittiska myndig- experiment, eller på Snow fick dock inte själv tienterna beskrev insjuknandet som att få engelska ”the Grand ex- heterna resolut. En sa- uppleva något helhjärtat er- en klubba i huvudet! Plötsliga diarréer och nitetskommitté ut- periment”. Vattendistri- kännande från den övriga kräkningar följdes av medvetslöshet och butionen i London sköt- nämndes. Ordförande läkarkåren eller från myn- död, ofta inom ett par timmar. Chadwick såg som sin tes vid denna tid av pri- dighetshåll. 1858 avled han i akut njur- Det första kolerautbrottet bortom Indi- livsuppgift att motar- vata entreprenörer med svikt, högt blodtryck och medföljande en och dess grannländer inträffade såvitt ett vinstintresse som beta smutsen och slum- hjärnblödning. Där hans arbete med att man vet 1817. Kolerafall rapporterades då men. Han chockade det gick utanpå det mesta. belysa vattnets betydelse för spridningen från såväl Kina som från området runt Mikroskopisk under- viktorianska England av kolera upphörde tog nu William Farr Kaspiska havet. I vågor spred sig sedan med sina uppriktiga be- sökning av deras vatten vid. Farr var mannen som tio år tidigare sjukdomen över världen. 1826 dog över skrivningar av hälsolä- hade visat såväl hårstrån försett Snow med data över dödsfall i sö- 30 000 människor under blott ett enda från djur och människor get bland landets fatti- dra London när denne genomförde sitt dygn i de bägge städerna Kairo och Alex- som ”annat som passe- ga. I kommitténs rap- ”Grand Experiment”. Snows och Farrs in- andria. Den första europeiska stad att porter beskrevs den John Snow (1813–1858). rat magtarmkanalen”. satser ledde slutligen till att Londons drabbas var kejsarstaden St Petersburg akuta trångboddheten i Dricksvattnet hämtades vattenledningssystem byggdes om för att (1827). Därifrån spred sig koleran västerut slummen (upp till 16 sängar och 50 boen- från floden The Themsen och blev inte re- skilja dricksvatten från avloppsvatten. och när den väl nått Hamburg stod det nare när Chadwick i ett försök att få bukt de per rum). Många av de boende till- 1892 drabbades Europa av en fjärde kole- klart att även London på grund av sin bringade hela dagarna i sängen då de inte med koleran tvingade Londonborna att raepidemi. Storbritannien bävade när epi- myckna handel med den tyska staden spola ut avföring och annat avfall i just ens hade råd att köpa kläder för att skyla demin ännu en gång satte sina klor i Ham- skulle komma att drabbas. Den Londonba- sin nakenhet. Hushållets avföring samla- Themsen. burgs invånare. Men medan 7–8000 Ham- serade medicintidskriften The Lancet des i högar utanför bostaden och såldes burgbor dog i kolera, drabbades aldrig
  • 20. Att studera risk 1) oetiskt 2) låg compliance Experiment - robusta bevis, men... 3) dyrt Tvinga människor att äta extremt fet mat Tvinga människor att låta bli att motionera Tvinga människor att använda mobiltelefonen i timtal...Ca?
  • 22. Kohortstudien 1 Grupp av individer med gemensam karakteristikum/exponering för att studera = Ålder, ålderns betydelse för överlevnad... Kalenderår, om män födda på 1930-talet löper högre risk för Tb än män födda på 1950-talet Exponering, om riskfaktor (rökning) ökar risk för lungsjukdom Sjukdom, prognosen (överlevnad) hos kvinnor med bröst-Ca Prevention, om vaccination minskar förekomst av pneumokock-sjd Terapeutisk intervention, om överlevnad i Hodgkin ökar med en viss cytostatikabehandling
  • 23. Kohortstudien 2 - villkor Människorna har inte sjukdomen när studien startar Observeras under tillräcklig tidsperiod (barnceliaki-lymfom) Observeras hela tidsperioden (drop-outs, emigration, ABIS- studien: ej fylla i enkät...bero på låg socioekonomi, ej utvecklat sjukdom, rökare, övervikt, ej deltagit i BVC-kontroller, utlandsfödd etc.)
  • 24. Kohortstudien 3 - överblick Population Kohort utan Ca Expo. för riskfaktor Sjukdom Ca CD Exponerad frisk Tid Ca Oexponerad frisk Ca=Cancer
  • 25. Kohortstudien 4 - överblick CD Infl Lat CD
  • 26. Kohortstudien - synonymer Longitudinell, följs över tid Prospektiv, patienterna följs framåt i tiden Incidensstudie, med fokus på insjuknande Framinghamstudien ABIS-studien
  • 27. Kohortstudien-prospektiva/historiska Knivigt... Prospektiv: exponering identifieras före utfall (stämmer för nationella registerstudier) Historisk, att kohorten identifierats i efterhand IDAG Kohort identifieras Kohort identifieras Historical/retrospective Prospective Alltid värdefull kunskap! - ingen recall bias
  • 28. Case-cohort studies Referensgruppen är liten, men har “förstärkts” (enriched) av inidivider som drabbas av utfall Referensgrupp = 0.1% av alla som inte får Ca, men 1% av alla som får Ca Kräver stora databaser I efterhand justera för att ref-grupp en speglar befolkningen
  • 29. Kohortstudie - för/nackdelar 1 Prospektiv: data insamlas i studiesyfte: hög datakvalitet (?) Historisk: data insamlade i annat syfte, ev. lägre datakvalitet (?) STOR FÖRDEL: mäter exponering utan bias
  • 30. Kohortstudie - för/nackdelar 2 Fördelar Nackdelar 1) Enda sättet att beräkna incidens 1) Följa väldigt många (ineffektiv) 2) Logik: Om du har celiaki, vad är risken för att du ska 2) Dyr: Följa väldigt många få ögonproblem? 3) Tvingas följa individer under mycket 3) Exponering mäts utan kännedom om utfall (ej bias) lång tid... (lång uppföljning) 4) Vi kan utvärdera samband mellan en exponering 4) Begränsad till data som registrerats (celiaki) och många utfall: vid studiestart IUGR, hjärtsjd, psykiatrisk sjd, ögonsjd (Mjölkintag, men ej ost; kaffe men ej te)
  • 31. Kohortstudie - propensity score Reuma: att jämföra patienter med och utan TNF-alfa-blockerare Jämför patienter med samma morbiditet/riskfaktorer
  • 32. Att uttrycka risker Absolut risk Attributable risk (risk difference) Tabell 5.4 Relative risk (risk ratio) Population-attributable risk Population-attributable fraction