Se ha denunciado esta presentación.
Utilizamos tu perfil de LinkedIn y tus datos de actividad para personalizar los anuncios y mostrarte publicidad más relevante. Puedes cambiar tus preferencias de publicidad en cualquier momento.

Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9

10.095 visualizaciones

Publicado el

Sammanfattning för att öva till nationella provet i biologi.
Presentation som innehåller nians biologi.
Innehåll: Cellen och arvet, Evolution, Bioteknik och Hållbar utveckling

Publicado en: Educación
  • Can You Spare 1 Minute Per Day? If you have a few spare minutes per day, we have some very exciting news for you! ♥♥♥ http://ishbv.com/1minweight/pdf
       Responder 
    ¿Estás seguro?    No
    Tu mensaje aparecerá aquí

Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9

  1. 1. Sammanfattning till NP åk 9 Biologi åk 9 Lena Koinberg
  2. 2. Denna presentation innehåller • Cellen och arvet • Evolution • Bioteknik • Ekologi och hållbarhet
  3. 3. Cellen och arvet Lena Koinberg
  4. 4. Cellen • Levande varelser kallas för organismer. • Alla organismer har celler. • De enklaste organismerna består av en enda cell. En människan har många miljarder celler.
  5. 5. Olika typer av celler • Olika typer av organismer har olika sorters celler. • Alla celler har cellandning. • Växtcell, innehåller grönt klorofyll som kan fånga in solljus till fotosyntesen. • Djurcell, arvsanlagen finns i cellkärnan. • Svampcell • Bakteriecell, saknar cellkärna
  6. 6. Kromosom, DNA och gen • Människans celler har 46 kromosomer i cellkärnan. • Kromosomer är långa DNA-molekyler. • En gen är en liten del av DNA-molekylen. • Generna bär på arvsanlag. Det är generna som styr bland annat ögonfärg, hårfärg, hudgrupp och blodgrupp.
  7. 7. Celldelning • En cancercell är en cell som har börjat dela sig helt okontrollerat. • Alla celler förökar sig genom delning. • Encelliga organismer blir fler till antalet. • Flercelliga organismer får fler celler, växer och blir större. • Innan cellen delar sig så gör den en kopia av sitt DNA. När cellen delar sig så får de bägge delarna identiska kromosomer. • Bilden nedan visar celldelning för en cell med 2 kromosomer.
  8. 8. Genetik • Gener bär på arvsanlag. • Genetik är läran om det biologiska arvet. • Genetik handlar om hur egenskaper går i arv från föräldrar till barn.
  9. 9. Könsceller • Människans könsceller, mannens spermier och kvinnans ägg, innehåller endast 23 kromosomer. • Ägget och spermien sammansmälter vid en befruktning. Barnet får 23 kromosomer från mamman och 23 kromosomer från pappan. • Barnets celler får 46 kromosomer som bildar 23 kromosompar.
  10. 10. Flicka eller pojke • Könskromosomerna är X och Y. • Kvinnor har två X-kromosomer: XX. • Män har en X-kromosom och en Y-kromosom: XY. • Barnet får alltid en X-kromosom från mamman. • Om barnet får en X-kromosom från pappan så blir det en flicka (XX). • Om barnet får en Y-kromosom från pappan så blir det en pojke (XY).
  11. 11. Tvillingar • Om två ägg befruktas samtidigt så blir det tvåäggstvillingar. • Tvåäggstvillingar har olika genuppsättningar. • Om ett ägg befruktas och tidigt delar sig i två delar så blir det två barn som är enäggstvillingar. • Enäggstvillingar har exakt likadana gener.
  12. 12. Dominanta och vikande anlag • Om generna för en viss egenskap inte är lika så kan det ena anlaget dominera över det andra anlaget. • Svart färg på kaniner dominerar över vit färg. • En kanin är svart om den har minst ett svart anlag. • En vit kanin har alltid två vita anlag.
  13. 13. Korsningsschema anlag kaniner • Föräldrar: – Pappas anlag: Svart, vit; Färg: svart – Mammas anlag: Svart, vit; Färg: svart • Svart dominant gen, vit vikande gen. Skriver därför Svart med stor bokstav och vit med liten bokstav. • Gör korsningsschema över anlagen. • Kolla sannolikhet för barns anlag i korsningsschemat. • Barn möjliga kombinationer: – 25% sannolikhet 2 Svarta anlag Färg: svart – 50% sannolikhet 1 Svart anlag och 1 vitt anlag, Färg: svart – 25% sannolikhet 2 vita anlag, Färg: vit Svart vit Svart Svart, Svart Svart, vit vit vit, Svart vit, vit Pappa Mamma
  14. 14. Genetiska fel • Barn kan födas med fel antal kromosomer. • Det finns ärftliga genetiska fel, t.ex. röd-grön färgblindhet. • Mutation är när det sker en förändring i en gen, t.ex. får man 12 fingrar. • Om en mutation sker i könscellerna så förs den vidare till nästa generation. • Mutationer är därmed en del av evolutionen.
  15. 15. Evolution – Livets utveckling Lena Koinberg
  16. 16. Evolution • Allt liv på jorden har utvecklats från en mycket enkel form av liv. • Den långsamma utvecklingen från enkla varelser vill mer utvecklade varelser kallas för evolution. • När miljön på jorden förändras måste arterna anpassa sig. Arter som inte kan anpassa sig dör ut. Ibland bildas också nya arter.
  17. 17. Naturligt urval • Några individer är lite bättre anpassade till miljön än de andra, t.ex. har de lite längre ben och kan därför springa snabbare. • De individer som är bäst anpassade till miljön har störst sannolikhet att överleva och få egna ungar. Detta kallas för det naturliga urvalet.
  18. 18. Mutation • En mutation är en plötslig och slumpmässig förändring av generna. • En del mutationer ökar en arts chans att överleva. När den individen får ungar så kan mutationen föras vidare till ungarna.
  19. 19. Evolution - Arter utvecklas och nya arter bildas • Naturligt urval och mutationer gör att en arts gener förändras över generationerna. • Processen som gör att organismer utvecklas och förändras över generationerna kallas evolution. • Det är det naturliga urvalet och mutationer som driver evolutionen. • När två grupper av samma art skiljs åt (t.ex. bor på varsin kontinent) så kan grupperna utvecklas åt olika håll så att de till slut är två olika arter.
  20. 20. Charles Darwin • Charles Darwin reste runt i världen och såg hur djur och växter hade anpassat sig till miljön. • Darwin kom bl.a. fram till att fåglarna på fyra olika öar kom från samma anfader. Fåglarna hade anpassat sig till miljön på de olika öarna och såg numera olika ut.
  21. 21. Evolutionen är bevisad • Fossiler och DNA-teknik har bevisat evolutionen. • Fossil är avtryck från döda växter och djur. • Fossil kan åldersbestämmas. • DNA-teknik kan användas för att avgöra hur nära besläktade olika organismer är.
  22. 22. Livets utveckling på jorden 1) 4,5 miljarder år sedan: Jorden bildades 2) Encelliga organismer bildades i haven. 3) Blågröna bakterier utvecklades i haven. Det är de första organismerna med fotosyntes. Syrehalten steg på jorden. 4) Flercelliga organismer utvecklas. 5) Liv på land uppstod.
  23. 23. Människans utveckling • Aporna har samma ursprung som människan. • Människan har till över 90% samma gener som en schimpans. • Människan och schimpansens utvecklingsgrenar skiljdes åt för cirka 5 miljoner år sedan. • Fossiler har visat att det tidigare har funnits även andra människoarter, t.ex. Neanderthalare. • Dagens människa heter Homo Sapiens. • Homo Sapiens utvecklades i Afrika för 200 000 år sedan.
  24. 24. Bioteknik Lena Koinberg
  25. 25. Bioteknik Bioteknik är när man använder levande celler eller delar av celler för att exempelvis: • tillverka olika produkter • bota sjukdomar • forska
  26. 26. Bioteknik i matlagning • Encelliga svampar i jäst får deg att jäsa. • Bakterier används vid tillverkning av – Öl – Vin – Surströmming – Fil – Yoghurt – Ost
  27. 27. Genteknik • Genteknik är en form av bioteknik. • I genteknik så förändrar man generna (arvsanlagen) hos olika organismer. • I genteknik så kan man även flytta gener från en organism till en annan organism. • Organismer med förändrade arvsanlag kallas för genmodifierade organismer, GMO.
  28. 28. Genteknik - Livsmedel • Många växter har genmodifierats för att minska behovet av insekts- och ogräsmedel.
  29. 29. Bioteknik - Skog och miljö • Genom att genmodifiera träd så kan man få träd som växer snabbare. • Nackdelen med genmodifierade träd är att den biologiska mångfalden minskar. • Bakterier gör stor nytta: – Bakterier bryter ner kompost till jord. – Bakterier renar vatten i reningsverk. – Bakterier kan framställa biogas från organiskt material. Biogas kan användas som bränsle och för uppvärmning av hus. – Bakterier kan bryta ner olja och andra miljögifter som kommit ut i naturen.
  30. 30. Bioteknik - Vaccin • Vid vaccination så injicerar man en liten dos av ett smittämne i en patient. Patientens immunförsvar utvecklar då motståndskraft mot sjukdomen. • Vaccinationer har räddat miljontals med liv.
  31. 31. Bioteknik - Antibiotika • Penicillin är en typ av antibiotika. • Penicillin framställs med hjälp av en mögelsvamp. • Antibiotika dödar bakterier och hjälper mot bakterieinfektioner, som halsfluss.
  32. 32. Genteknik – Läkemedel • Genmodifierade bakterier tillverkar : – insulin till diabetiker – tillväxthormon för människa
  33. 33. Transplantation och blodgivning • Vid transplantation så flyttas ett organ från en människa till en annan. • Hjärta, lungor och lever är organ som kan transplanteras. • Vid blodtransfusion så får en människa blod från en annan människa.
  34. 34. DNA- och fosterdiagnostik • Vid DNA-diagnostik så kartlägger man en persons gener för att ta reda på om personen har anlag för vissa svåra sjukdomar. • Vid fosterdiagnostik så gör man DNA-diagnostik på ett foster för att se om det har förändrade arvsanlag. • DNA-analys används för att : – hitta brottslingar – identifiera avlidna personer – avgöra faderskapsmål
  35. 35. Växt- och djurförädling • Växt- och djurförädling är inte bioteknik. • Växtförädling är att vi tar frön från de växter som har bäst egenskaper, t.ex. ger störst skörd. Nästa år använder vi oss av dessa frön. • Djurförädling är att vi avlar på de djur som har bäst egenskaper, t.ex. de kor som ger mest mjölk.
  36. 36. Ekologi och hållbarhet Lena Koinberg
  37. 37. Ekosystemens tjänster • Människan är beroende av de tjänster som jordens ekosystem gör varje dag. • Exempel på ekosystemtjänster: – Träd växer och vi får ved – Humlor och bin pollinerar växter – Djur och växter växer så att vi får mat – Träd renar luften från bilarnas avgaser – Vatten renas när det transporteras genom marken
  38. 38. Befolkningsökning påverkar ekosystem • När vi är fler människor så ökar påverkan på ekosystemen. • Exempel på hur människor påverkar ekosystemen: – Vi konsumerar mat – Vi producerar varor – Vi bränner fossila bränslen (t.ex. olja) vilket leder till en förstärkt växthuseffekt och global uppvärmning – Vi påverkar ekosystemen så att den biologiska mångfalden minskar – Vi släpper ut avfall, gifter och okända kemikalier
  39. 39. Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar framtid • I ett långsiktig hållbart samhälle så hör ekologi, ekonomi och socialt ansvarstagande ihop: – Ekologi: Ekosystemen fungerar och levererar sina gratistjänster. – Ekonomi: Det som är billigast på lång sikt är det som inte skadar miljön. – Socialt: En rättvis fördelning av resurserna råder, mellan länder och mellan generationer.
  40. 40. Spelregler i ett hållbart samhälle • Kretslopp råder. Avfall återvinns. • Försiktighetsprincipen råder. Bara det vi vet är ofarligt får släppas ut. Farliga ämnen undviks eller återvinns. • Energin kommer från långsiktigt hållbara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft.
  41. 41. Dagens miljöproblem • Minskad tillgång på naturresurser som olja, odlingsbar mark, rent vatten och fisk i världshaven. • Jordens befolkning ökar • Global uppvärmning • Försurningen av haven • Övergödning • Mikroplast i haven • Miljögifter
  42. 42. Global uppvärmning • Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) gör att det blir förstärkt växthuseffekt. • Den förstärkta växthuseffekten gör att det blir global uppvärmning och temperaturen ökar. • När temperaturen ökar smälter glaciärer och vattennivån i haven höjs. Vissa landområden blir då översvämmade. • Ökad temperatur ändrar också ekosystemen och en del djur och växter utrotas.
  43. 43. Försurningen av haven • Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) gör att mark, sjöar och hav försuras. • Försurning innebär att pH-värdet sänks. • När haven försuras förändras ekosystemen. • Försurningen gör att korallreven och fiskar som lever i korallreven riskerar att dö.
  44. 44. Övergödning • Kväve och fosfor används för att gödsla åkrar. • En del kväve och fosfor från gödslet hamnar i sjöar och hav. • Sjöarna blir då övergödda. Det blir ökad algblomning. • När alger dör så bryts de ner av bakterier på botten av sjön. • När stora mängder alger ska brytas ner så blir det syrebrist på botten av sjön. • De bottenlevande djuren i sjön dör av syrebristen.
  45. 45. Mikroplast i haven • Små plastbitar från bland annat plastpåsar och däck hamnar i haven. • Plasten bryts ner till små, små bitar kallade mikroplaster. • Mikroplasterna innehåller ofta gifter. • Det tar flera hundra år för mikroplaster att brytas ner. • Fiskar tror att mikroplasterna är mat och äter plast.
  46. 46. Miljögifter • Miljögifter är ämnen som skadar djur och växter. • Miljögifter finns över hela världen eftersom de transporteras med luft och vatten. • Det tar ofta lång tid innan miljögifter bryts ner. • Några kända miljögifter är PCB, DDT, bly, kadmium och kvicksilver.
  47. 47. Anrikning av miljögifter • Miljögifter samlas i fettet hos djur. Giftet finns kvar i djurets kropp under lång tid. • En toppkonsument får i sig allt gift som näringskedjans producenter och konsumenter har fått i sig. • Miljögifter anrikas i näringskedjan. Producenter har lägst halt av gift i kroppen och toppkonsumenter har högst halt av gift i kroppen.

×