5 juli Almedalen Anders Borgs ekonomiska presentation SNS seminarium.

1. Svensk ekonomi och den
ekonomiska politiken
SNS, Almedalen
Måndag 5 juli
Finansminister Anders Borg
Finansdepartementet

2. Dagordning
• Det ekonomiska läget
• De offentliga finanserna
• Utmaningarna framöver
Finansdepartementet

3. Sverige är på väg ut ur krisen
BNP, procentuell förändring
Procent
5
3
1
-1 2005 2006 2007 2008 2009 2010
-3
-5
-7
Källa: SCB & KI
BNP, YoY
Finansdepartementet

4. Tillväxten hör till de högsta bland
industriländerna
BNP-tillväxt kvartal 1, 2010. Källa: Eurostat
6
Procent
4
2
0
-2
-4
-6
-8
nd
d
n
n
e
ge
d
k
e
7
e
n
nd
ar
an
ie
pa
rik
an
ig
-2
ik
lie
la
or
la
kr
an
er
m
EU
Ita
er
nl
Ja
kl
sk
Is
N
an
an
Sv
re
Fi
Sp
st
Ty
Fr
Ö
G
D
Finansdepartementet

5. Försörjningsbalans
Finansdepartementets juniprognos 2010. VÅP10 inom parantes
2009 2010 2011 2012 2013 2014
Hushållens konsumtion -0,8 (-0,8) 2,9 (2,1) 3,7(3,8) 3,8 (3,5) 2,7 (2,8) 2,4 (2,5)
Offentlig konsumtion 1,7 (2,1) 0,9 (1,5) 0,6(0,5) 0,4 (0,3) 0,6 (0,3) 0,6 (0,5)
Lagerbidrag -1,5 (-1,5) 1,4 (1,4) 0,1(0,2) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0)
Investeringar -16,0(-15,3) 1,6 (1,4) 7,5(7,7) 7,9 (7,1) 6,8 (6,9) 5,3 (6,0)
Export -12,4(-12,5) 6,6 (5,0) 7,0(7,3) 7,0 (6,8) 7,1 (6,8) 6,4 (6,3)
Import -13,2(-13,4) 7,7 (7,1) 7,3(7,3) 6,7 (6,9) 6,9 (6,6) 6,6 (6,3)
BNP -5,1 (-4,9) 3,3 (2,5) 3,8(3,9) 3,9 (3,5) 3,3 (3,2) 2,7 (2,9)
BNP (kalender korr) -5,0 (-4,7) 3,0 (2,2) 3,8(4,0) 4,3 (3,9) 3,3 (3,2) 2,8 (3,0)
Finansdepartementet

6. Nyckeltal juniprognosen
Procentuell förändring. VÅP10 inom parentes
2009 2010 2011 2012 2013 2014
BNP -5,1(-4,9) 3,3(2,5) 3,8(3,9) 3,9(3,5) 3,3(3,2) 2,7(2,8)
Produktivitet 1 -2,6(-2,4) 2,0(2,2) 2,2(2,5) 2,4(2,3) 1,8(1,7) 1,5(1,7)
Timmar1 -2,6(-2,6) 1,0(-0,1) 1,7(1,3) 1,9(1,5) 1,5(1,4) 1,2(1,3)
Sysselsättning -2,1(-2,1) 0,7(-0,4) 1,2(0,7) 1,6(1,3) 1,5(1,2) 1,1(1,1)
Arbetslöshet2 8,3(8,3) 8,9(9,2) 8,4(8,8) 7,5(8,0) 6,7(7,3) 6,0(6,7)
Löner 3,4(3,4) 2,3(2,3) 2,3(2,5) 2,9(2,9) 3,3(3,3) 3,4(3,4)
KPI3 -0,3(-0,3) 1,1(1,3) 1,5(1,6) 2,2(2,2) 2,6(2,7) 2,7(2,7)
BNP-gap4 -4,7(-5,3) -2,8(-4,4) -2,0(-2,9) -0,7(-1,9) -0,3(-1,1) -0,2(-0,3)
Anm.: 1 kalenderkorrigerad , 2 andel av arbetskraften 1 5-74 år, 3 årsgenomsnitt, 4
procent av
potentiell BNP .
Finansdepartementet

7. Prognoserna för svensk ekonomi har
reviderats upp under våren…
BNP-prognoser för 2010, procentuell förändring
Procent
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
9)
)
il)
li)
)
s)
ep
-0
ni
pr
(ju
il)
ar
ju
i-d
pt
(a
pr
m
t(
e
n
(F
(a
t(
(s
ke
n
te
ke
te
s
itu
0
10
an
no
P1
itu
an
st
BP
sb
og
st
in
VÅ
sb
ik
in
ur
pr
ik
R
ur
kt
ni
R
kt
un
Ju
un
nj
nj
Ko
Ko
Finansdepartementet

8. Arbetsmarknaden utvecklas bättre än
väntat
Sysselsättning 15-74 år.
4900
1000-tals
4800
personer
4700
Juni 2010
4600
4500
VÅP10
4400
4300
BP10
4200
4100
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Finansdepartementet

9. Arbetsmarknaden utvecklas bättre än
väntat
Arbetslöshet 15-74, procent av arbetskraften.
14
Procent 12 BP10
10
8
VÅP10
Juni 2010
6
4
2
0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Finansdepartementet

10. Vad förklarar den starkare
sysselsättningsutvecklingen?
Regeringen har genomfört ett stort antal åtgärder för att
dämpa fallet i sysselsättningen.
Stimulansåtgärder 2009-2010. Källa: EU-Kommissionen
5
4
2009 2010
3
% av BNP
2
1
0
BE
ES
Z
FR
27
E
K
K
E
FI
PT
IT
L
R
C
N
D
U
D
IG
G
EU
ER
SV
Finansdepartementet

11. Riskerna för en svagare utveckling dominerar
• Risk att den statsfinansiella krisen i Sydeuropa
skapar oro och får spridningseffekter
• Risk för illa vald policymix utomlands, med dålig
avvägning mellan åtstramning och stimulansåtgärder
• Risk för flaskhalsar och sämre fungerande ekonomi
Finansdepartementet

12. kronor
Miljarder
Finansdepartementet
0
50
100
150
200
250
300
350
400
Irl
St Gr and
or ekl
br an
ita d
nn
Le ien
Källa: EU-kommissionen.
ttl
a
Sp nd
an
Po ien
rtu
g
Li al
ta
Ru ue
m n
ä
Fr nien
an
kr
Tj ike
ec
Sl kien
ov
ak
ie
n
Po
le
Ita n
l
N Slo ien
ed ve
er ni
lä en
Nationella sparkraven omräknade utifrån svensk BNP.
nd
e
Ös rna
te
rri
Be ke
lg
Ty ien
sk
la
nd
M
al
U ta
ng
er
n
Stora sparkrav runt om i Europa 2010-2014

13. Dagordning
• Det ekonomiska läget
• De offentliga finanserna
• Utmaningarna framöver
Finansdepartementet

14. Sverige har Europas starkaste offentliga
finanser…
Finansiellt sparande 2010, procent av BNP. Källa: EU-kommissionens
vårprognos
0
-2
-3%, (kravet enligt stabilitets- och
Procent tillväxtpakten)
av BNP -4
-6
-8
-10
-12
-14
HU
LT
LV
IGE
AT
CZ
E U CY
PL
ro
PT
EL
EE
FR
ES
-27
LU
DE
BE
FI
IT
SK
NL
BG
DK
RO
SI
MT
IE
UK
Eu
ER
SV
Finansdepartementet

15. …och har klarat sig igenom krisen på
ett unikt sätt
Ökning av skuld i Procentuell ökning av skuld
procentenheter av BNP 2007-2011
2007-2011
SVERIGE 1,3 SVERIGE 3%
PL 14,3 IT 15%
IT 15,4 DE 26%
DE 16,6 PL 32%
FI 19,7 FR 39%
DK 22,1 GR 40%
NL 24,1 EU-27 43%
FR 24,8 PT 43%
EU-27 25 NL 53%
PT 27,5 FI 56%
ES 36,3 DK 81%
GR 38,2 UK 94%
UK 42,2 ES 100%
0 10 20 30 40 50 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%
Källa: EU-kommissionens vårprognos
Finansdepartementet

16. Finansiellt sparande per sektor
Finansdepartementets juniprognos 2010
Procent av BNP 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Staten -1,0 -1,7 -0,5 0,6 1,8 2,7
Ålderspensionssystemet 0,2 0,1 0,3 0,3 0,1 -0,1
Kommunerna -0,2 0,1 -0,3 -0,2 -0,1 -0,1
Offentliga sektorn -1,0 -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6
Finansdepartementet

17. Klart bättre prognoser för offentliga
finanser
Finansiellt sparande
2009 2010 2011 2012 2013 2014
BP10 Miljarder kronor -68 -107 -67 -36
Procent av BNP -2,2 -3,4 -2,1 -1,1
VÅP10 Miljarder kronor -25 -67 -32 14 49 84
Procent av BNP -0,8 -2,1 -1,0 -0,4 1,3 2,2
Juni 2010 Miljarder kronor -32 -49 -15 26 63 101
Procent av BNP -1,0 -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6
Finansdepartementet

18. Starkare arbetsmarknad ger bättre
offentliga finanser
Prognos juni 2010. Jämfört med VÅP10
Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Skatt på arbete 1 6 6 10 13 13
Skatt på kapital 0 -1 -1 4 5 6
Skatt på konsumtion 0 9 6 8 8 11
Restförda skatter 0 0 0 0 0 0
Totala skatteintäkter 1 14 11 22 26 31
Finansdepartementet

19. Vad förklarar starkare offentliga finanser?
• Överskott före krisen och en ansvarsfull politik genom
krisen
• Starkt fokus på att stötta inhemsk efterfrågan har
bidragit till lägre arbetslöshet och högre sysselsättning
• Strukturreformer inom sjukförsäkringssystemen och
arbetsmarknadspolitiken
• Högt förtroende hos hushållen ger högre privat
konsumtion och högre momsintäkter
Finansdepartementet

20. Reformutrymmet under kommande
mandatperiod
Procent av BNP. Prognos juni 2010
2010 2011 2012 2013 2014
Finansiellt sparande -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6
Strukturellt sparande 0,1 0,7 1,2 1,9 2,7
Sjuårsindikatorn 0,7 0,5
- Konjunkturjusterad 1,1 1,3
BNP-gap -2,8 -2,0 -0,7 -0,3 -0,2
Finansdepartementet

21. Reformutrymmet är osäkert, men bedöms
vara begränsat
• Mycket stor osäkerhet i bedömningen av
reformutrymmet för hela nästa mandatperiod
– Faktiska överskotten överskrider 1 procent av BNP
2013-2014
– Strukturella överskotten överskrider 1 procent av
BNP 2013-2014
– Negativ riskbild överväger i prognosen
• Det kan finnas ett begränsat reformutrymme 2011
• Ett större reformutrymme väntas uppstå mot slutet av
mandatperioden, men det är mycket osäkert
Finansdepartementet

22. Utgångspunkter för användandet av
reformutrymmet
• Sunda offentliga finanser utgör en överordnad restriktion för
möjligheten att genomföra reformer under nästa mandatperiod
• Välfärdens kärna måste säkras, genom viktiga förbättringar
inom bland annat sjukvården, äldreomsorgen och skolan
• Möjligheten att genomföra skattesänkningar i
budgetpropositionen för 2011 är således mycket begränsad
• Förstärka förutsättningarna för långsiktigt uthållig tillväxt och
varaktigt hög sysselsättning
Finansdepartementet

23. Dagordning
• Det ekonomiska läget
• De offentliga finanserna
• Utmaningarna framöver
Finansdepartementet

24. Övergripande inriktning
• Återgång till balans och överskott i de offentliga
finanserna för att ha beredskap för en eventuell
ny konjunkturnedgång
• Vårda och understödja återhämtningen genom en
ytterligare förstärkt arbetslinje
• Förstärka förutsättningarna för långsiktigt uthållig
tillväxt och varaktigt hög sysselsättning
Finansdepartementet

25. Dagordning
• Det ekonomiska läget
• De offentliga finanserna
• Utmaningarna framöver
– Återgång till balans och överskott
– En förstärkt arbetslinje
– Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning
Finansdepartementet

26. Ordning och reda i offentliga finanser
• Bruttoskulden har sjunkit sedan 2006 och
bedöms minska till 30 procent av BNP år 2014
• Viktigt att fortsätta ta ned statsskulden
– God förmåga att hantera framtida kriser
• Fortsätta med en strikt tillämpning av utgiftstak
och överskottsmål
– Utgiftstak som verkar disciplinerande
– Återvända till överskott när resursläget förbättras
Finansdepartementet

27. Dagordning
• Det ekonomiska läget
• De offentliga finanserna
• Utmaningarna framöver
– Återgång till balans och överskott
– En förstärkt arbetslinje
– Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning
Finansdepartementet

28. Återupprättad arbetslinje
• Ökade drivkrafter för arbete
– Mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden
– Mer lönsamt att gå upp i arbetstid (deltid till heltid)
– Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja sin
produktivitet genom att utbilda sig
• Reformerad a-kassa
– Avvägning mellan trygghet och drivkrafter för omställning
– Finansiering som stöder arbetslinjen
• Reformer till stöd för minskad ohälsa
– Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder
– Satsningar på rehabilitering
– Starkare drivkrafter för att gå tillbaka till arbete
• Reformerad arbetsmarknadspolitik
– Mer fokus på sökaktivitet
– Fokuserat åtgärderna på långtidsarbetslösa
Finansdepartementet

29. Åtgärder för att stimulera utbudet och
efterfrågan på arbetskraft
Årsarbetskrafter 1 Sysselsatta
Jobbskatteavdrag steg 1-4 100 000 75 000
Arbetslöshetsförsäkring 15 000 15 000
Arbetsmarknadspolitik 25 000 20 000
Sjukförsäkring 50 000 5 000
Övrigt reformer 10 000 10 000
Summa strukturreformer 200 000 125 000
Krisåtgärder 25 000 25 000
Summa 225 000 150 000
1) Antal årsarbetskrafter är mätt i antalet helårsekvivalenter, dvs. hur många heltidsanställda förändringen i
antalet arbetade timmar motsvarar.
Finansdepartementet

30. Minskande marginalskatt och
genomsnittlig skatt för ett vårdbiträde
40
Procent
M a rgina ls k a t t
G e no m s nit t lig s k a t t
35 34,2
31,5
30,4
29,5
30 28,9 28,6
25,1
25 24,3
23,3
22,4
20
2006 2007 2008 2009 2010
Källa: HEK, SCB . Egna beräkningar.
Finansdepartementet

31. Jobbskatteavdrag – effektiv utformning
• Ett effektivt utformat jobbskatteavdrag kräver en
avvägning mellan effekt på sysselsättning och arbetade
timmar
– Sänkt skatt vid lägre inkomster – större
sysselsättningseffekt
– Sänkt skatt vid högre inkomster – större effekt på
arbetade timmar
• Jämnare fördelningsprofil uppnås om marginalskatten
sänks för låga inkomster
• Finansdepartementets analys visar att effekten av
ytterligare jobbskatteavdrag är fortsatt god och inte
avtagande
Finansdepartementet

32. Jobbskatteavdrag och statlig
inkomstskatt – möjliga förändringar
Nuvarande marginalskatt samt möjliga förändringar genom
jobbskatteavdraget och den statliga inkomstskatten
60%
9
50% 8
7
40%
6
Marginalskatt
30%
5
3 4
20%
2
10%
1
0%
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000
Arbetsinkomst
Finansdepartementet

33. Arbetsutbudseffekter av respektive
alternativ
% Årsarbets- Helårs-
Alternativ % Sysselsatta Sysselsatta
timmar arbetskrafter
1 0,10 4 500 0,09 3 900
2 0,10 4 500 0,09 3 900
3 0,10 4 500 0,17 7 500
4 0,09 4 000 0,20 9 000
5 0,03 1 300 0,23 11 000
6 0,00 0 0,15 6 900
7 -0,02 - 700 0,16 7 100
8 (se not) -0,01 -400 0,06 2 600
9 (se not) 0,01 600 0,10 4 600
Not: Alternativ 1-7 kostar ca 5 miljarder kronor, alternativ 8 kostar ca 2,5 miljarder kronor
och alternativ 9 ca 4,3 miljarder kronor.
Finansdepartementet

34. Den svenska modellen står stark
• Lönebildningen har fungerat bra under krisen och
krisavtalen visar på förmåga till anpassning
• Kollektivavtal och ansvarsfulla parter ger en flexibel
modell
• Arbetsrätten fyller sitt huvudsyfte om trygghet i
anställningen
• Inte perfekt – vissa grupper kan missgynnas
• Kan därför finnas skäl överväga vissa förändringar
• Förlängd tid för provanställningar
• Begränsning av arbetsgivares kostnader vid tvist om
uppsägning
• Förstärkning av Medlingsinstitutet
Finansdepartementet

35. Sverige har relativt flexibel
arbetsrätt
OECD:s index för anställningsskydd år 2008
4,0
Särskilda krav för kollektiva
3,5 uppsäggningar
Reglering av tidsbegränsade
3,0 anställningar
Skydd för tillsvidareanställda mot
2,5 individuell uppsägning
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
m z
o
Irl n
Fi rna
M ien
na A
ra .
Sv ark
St da
ak d
Be lien
Sl Isla n
rk .
Ja nd
er Ko n
Ita en
sk n
G kri l
U ige
re ke
st en
N nd
Sc pan
nd a
e
N br.
e d
Po e
an d
t
st a Z
T u ux
ga
an ei
ie
ik
er
lie
ov n
ie
Po org
Ty lgie
Ka US
rik
lä re
Sp l an
Tj lan
a
D hw
Ö cki
la
ex
l
or
Fr rtu
L
e
er
ng
Au y
er
n
k
an
ed
N
Finansdepartementet

36. Socialförsäkringssystemen
• Regeringens reformer har varit betydelsefulla för att
minska utanförskapet
• Viktigt att fortsätta arbetet med att analysera problemen
inom sjukförsäkringen, arbetslöshetsersättningen, sjuk-
och aktivitetsersättningen och det ekonomiska biståndet
och samspelen mellan dessa försäkringar
• Målsättningen: effektiva och hållbara system som bidrar
till omställning, långsiktigt ökad sysselsättning och
därmed stabilare offentliga finanser
• En parlamentariskt sammansatt utredning ska se över de
allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet och
lämna slutbetänkande 2013
Finansdepartementet

37. Dagordning
• Det ekonomiska läget
• De offentliga finanserna
• Utmaningarna framöver
– Återgång till balans och överskott
– En förstärkt arbetslinje
– Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning
Finansdepartementet

38. Utbildning avgörande för Sveriges framtid
• För individen
– Ökar individens möjligheter, lön och anställningsbarhet
– Individer med högre utbildning lever längre och har bättre hälsa
• För samhället
– Rättvisa: Jämnare fördelning av humankapital ger en jämnare
fördelning av inkomster
– Integration: Förbättrar möjligheterna för utrikes födda och
nyanlända att etablera sig i Sverige och på arbetsmarknaden
– Effektivitet: Länder med bättre utbildad arbetskraft har en högre
tillväxt
Finansdepartementet

39. Angelägna åtgärdsområden
• Stärk kvaliteten i grundskolan
– Förbättra läraryrkets status och lärarnas kompetens
– Mer undervisning av välutbildade och kompetenta lärare
– Tidiga insatser för att fånga och hjälpa studiesvaga barn
– Förbättra uppföljningen av elevers prestationer
• Förbättra integrationen
– Stärk utrikes föddas och nyanlända invandrares möjligheter i
utbildningssystemet
• Underlätta inträdet på arbetsmarknaden
– Bygg broar från skola till arbetsliv
Finansdepartementet

40. Inriktning företagande
• En konkurrenskraftig ekonomi med god anpassningsförmåga
– Drivkrafter för innovationer och entreprenörskap
– Kunskap – utbildning och forskning
– Enklare att anställa
• Ett företagsklimat som gör att företag och individer vågar
satsa
– Skatter och regelsystem utformas för att stödja ett
dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv
– Riskvilligt och långsiktigt kapital
– Entreprenörskap i hela ekonomin, även i tidigare stängda
sektorer
Finansdepartementet

41. Slutsatser
• Starkare ekonomisk utveckling och offentliga
finanser
• Men: en tydlig riskbild på grund av framför allt
statsfinansiella problem i omvärlden
• Inriktningen kommande mandatperiod:
– Återgå till balans och överskott i offentliga
finanserna
– Värna välfärdens kärna
– Fortsätta förstärka arbetslinjen
Finansdepartementet