SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 15
Elektricitet och Magnetism
Atom
För att förstå Elektriska fenomen måste vi först
titta på materians minsta byggstenar
Statistisk elektricitet
•

Statisk elektricitet är när du tar av dig vissa kläder. Det sprakar och det bildas små
gnistor. Gnistorna beror på att elektronerna hoppar över från det ämne som har
för många elektroner till det som har för få elektroner.
Åska
• Åskblixtar beror också på statisk
elektricitet. De elektriska
laddningarna i åskmoln
uppkommer genom gnidning när
kraftiga vindar påverkar molnen.
Det vi ser som en blixt är
elektroner som går mellan
molnen och marken för att jämna
ut skillnaden i elektrisk laddning.
• Blixten tar alltid tar kortaste
vägen. Därför slår den oftast ner i
höga spetsiga föremål. Det kan
vara kyrktorn, antenner eller träd.
Benjamin Franklin
• Benjamin Franklin föddes den 17
januari 1706 och dog den 17 april
1790 - amerikansk
statsman, författare, uppfinnare
och naturvetenskapsman.
Uppfann bl.a. åskledaren.
• Han visade att blixten är
strömförande genom att flyga
med en drake under ett åskväder.
• Han uppfann åskledaren som
skyddar hus genom att leda
blixten ner i marken.
Elektrisk ström
• Elektrisk ström är en ström av
elektroner som vandrar för att
jämna ut en laddningsskillnad.
• Så kallas den el som vi får ur de
två hålen i uttagen i väggen eller
från batterier. Elektrisk ström.
• Elektronerna rör sig från
minuspolen(överskott på
elektroner) till pluspolen(brist på
elektroner) genom en ledning.
Den kemiska reaktionen i
batterier gör att
laddningsskillnaden finns kvar till
batteriet är förbrukat.
Sluten krets
• Man säger att
strömmen går från plus
till minus i en sluten
krets. Men i
verkligheten vandrar
elektronerna från
minuspol till pluspol.
Strömstyrka och spänning
Det finns två vanliga mått som används för elektricitet
• Strömstyrkan eller bara
strömmen, talar om hur
många elektroner som
passera under en sekund.
Strömstyrkan mäts i amper
som förkortas A. Strömmen
mäter man med en
ampermeter. En amper är
ungefär sex triljoner
elektroner per sekund.

• Spänningen är det som
driver strömmen i
ledningarna. Man skulle
kunna likna spänningen vid
en pump som med kraft
knuffar fram elektronerna.
Spänningen mäts i volt som
förkortas V. Spänningen
mäter man med en
voltmeter.
Resistans
•

•

Resistans är ett mått på hur mycket
motstånd strömmen har när den
ska passera genom en ledare. Ofta
beror resistansen på vilket material
ledaren består av. T.ex. det är
svårare för elektronerna att komma
fram genom en tunn ledning än
tjock ledning. Den tunna gör mer
motstånd mot strömmen. Man
säger att den har större resistans.
Koppar och silver har lägre
resistans än järn. Hög spänning och
liten resistans ger en stark ström
Resistans mäts i ohm, som
förkortas Ω.( U= R. I), U=
spänning, I=strömstyrka, R=resistan
s
Elektriska ledare
• Alla material som leder
ström kallas för
elektriska ledare som
tex koppar, järn, silver.
• Ett ämne som leder inte
ström kallas för isolator
som tex. Plast, gummi
och porslin.
Elektriska symboler
• När man ritar
komplicerade elektriska
kopplingsscheman blir
det besvärligt att rita
batterier, glödlampor
och sladdar som ser ut i
verkligheten. I stället
använder man olika
symboler i
kopplingsscheman.
Seriekoppling
• I elektriska ljusstakar är
lamporna seriekopplade på
samma sätt som i figuren.
Strömmen går då från lampa till
lampa så att samma ström
passerar genom alla lamporna.
Skruvar vi loss en av
lamporna, slocknar alla de andra.
Vi har då inte längre någon sluten
strömkrets, vilket ju behövs för
att det ska flyta ström.
Parallellkoppling
• I en bostad är lampor och
vägguttag parallellkopplade.
Schemat till höger visar två
parallellkopplade lampor. Varje
lampa är i förbindelse med
batteriets poler så att alla lampor
får samma spänning. En fördel
med parallellkoppling är att om
en av lamporna går
sönder, fortsätter de andra lysa.
Magnetism

Más contenido relacionado

La actualidad más candente

Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg
 
Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Lillfarfar
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2gulzay
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15gulzay
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och TyngdkraftLena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och TyngdkraftLena Koinberg
 

La actualidad más candente (20)

Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1Ellära och magnetism 1
Ellära och magnetism 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: UniversumLena Koinberg | Fysik: Universum
Lena Koinberg | Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Evolution
EvolutionEvolution
Evolution
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och TyngdkraftLena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
 

Destacado (9)

Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Magnetism
Magnetism Magnetism
Magnetism
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Electricity, magnetism and electromagnetism
Electricity, magnetism and electromagnetismElectricity, magnetism and electromagnetism
Electricity, magnetism and electromagnetism
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 
Magnetism
MagnetismMagnetism
Magnetism
 

Elektricitet och magnetism power point

  • 2. Atom För att förstå Elektriska fenomen måste vi först titta på materians minsta byggstenar
  • 3.
  • 4. Statistisk elektricitet • Statisk elektricitet är när du tar av dig vissa kläder. Det sprakar och det bildas små gnistor. Gnistorna beror på att elektronerna hoppar över från det ämne som har för många elektroner till det som har för få elektroner.
  • 5. Åska • Åskblixtar beror också på statisk elektricitet. De elektriska laddningarna i åskmoln uppkommer genom gnidning när kraftiga vindar påverkar molnen. Det vi ser som en blixt är elektroner som går mellan molnen och marken för att jämna ut skillnaden i elektrisk laddning. • Blixten tar alltid tar kortaste vägen. Därför slår den oftast ner i höga spetsiga föremål. Det kan vara kyrktorn, antenner eller träd.
  • 6. Benjamin Franklin • Benjamin Franklin föddes den 17 januari 1706 och dog den 17 april 1790 - amerikansk statsman, författare, uppfinnare och naturvetenskapsman. Uppfann bl.a. åskledaren. • Han visade att blixten är strömförande genom att flyga med en drake under ett åskväder. • Han uppfann åskledaren som skyddar hus genom att leda blixten ner i marken.
  • 7. Elektrisk ström • Elektrisk ström är en ström av elektroner som vandrar för att jämna ut en laddningsskillnad. • Så kallas den el som vi får ur de två hålen i uttagen i väggen eller från batterier. Elektrisk ström. • Elektronerna rör sig från minuspolen(överskott på elektroner) till pluspolen(brist på elektroner) genom en ledning. Den kemiska reaktionen i batterier gör att laddningsskillnaden finns kvar till batteriet är förbrukat.
  • 8. Sluten krets • Man säger att strömmen går från plus till minus i en sluten krets. Men i verkligheten vandrar elektronerna från minuspol till pluspol.
  • 9. Strömstyrka och spänning Det finns två vanliga mått som används för elektricitet • Strömstyrkan eller bara strömmen, talar om hur många elektroner som passera under en sekund. Strömstyrkan mäts i amper som förkortas A. Strömmen mäter man med en ampermeter. En amper är ungefär sex triljoner elektroner per sekund. • Spänningen är det som driver strömmen i ledningarna. Man skulle kunna likna spänningen vid en pump som med kraft knuffar fram elektronerna. Spänningen mäts i volt som förkortas V. Spänningen mäter man med en voltmeter.
  • 10. Resistans • • Resistans är ett mått på hur mycket motstånd strömmen har när den ska passera genom en ledare. Ofta beror resistansen på vilket material ledaren består av. T.ex. det är svårare för elektronerna att komma fram genom en tunn ledning än tjock ledning. Den tunna gör mer motstånd mot strömmen. Man säger att den har större resistans. Koppar och silver har lägre resistans än järn. Hög spänning och liten resistans ger en stark ström Resistans mäts i ohm, som förkortas Ω.( U= R. I), U= spänning, I=strömstyrka, R=resistan s
  • 11. Elektriska ledare • Alla material som leder ström kallas för elektriska ledare som tex koppar, järn, silver. • Ett ämne som leder inte ström kallas för isolator som tex. Plast, gummi och porslin.
  • 12. Elektriska symboler • När man ritar komplicerade elektriska kopplingsscheman blir det besvärligt att rita batterier, glödlampor och sladdar som ser ut i verkligheten. I stället använder man olika symboler i kopplingsscheman.
  • 13. Seriekoppling • I elektriska ljusstakar är lamporna seriekopplade på samma sätt som i figuren. Strömmen går då från lampa till lampa så att samma ström passerar genom alla lamporna. Skruvar vi loss en av lamporna, slocknar alla de andra. Vi har då inte längre någon sluten strömkrets, vilket ju behövs för att det ska flyta ström.
  • 14. Parallellkoppling • I en bostad är lampor och vägguttag parallellkopplade. Schemat till höger visar två parallellkopplade lampor. Varje lampa är i förbindelse med batteriets poler så att alla lampor får samma spänning. En fördel med parallellkoppling är att om en av lamporna går sönder, fortsätter de andra lysa.