13. Den nya samlade läroplanen 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg 1. Skolans värdegrund och uppdrag 3. Kursplaner Kunskaper Kursplaner Syfte Centralt innehåll grundsär: 1-6 och 7-9 träningsskolan: 1-9 Kunskapskrav grundsär: 6 och 9 träningsskolan: 9
14. Entreprenörskap i skolans värdegrund och uppdrag Att utveckla och stimulera kompetenser som att ta initiativ, ansvar och att omsätta idéer till handling… Utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet, och samarbetsförmåga Samarbete med omvärlden, verklighetsanknutet, samverkan med arbetslivet
15.
16. Entreprenörskap i skolans värdegrund och uppdrag Samarbete med omvärlden, verklighetsanknutet, samverkan med arbetslivet Hur samverkar vi på vår skola med omvärld och arbetsliv? Har vi tillgång till studie- och yrkesvägledare?
18. Lärare, rektorer, lärarutbildare och forskare i referens- och arbetsgrupper Allmänheten Organisationer och myndigheter 3 mötesskolor Lärare från 211 (722) skolor, 1 160 (4 944) lärare Kursplaner för grundsärskolan Arbetsprocessen
25. Motiv för ämnet Teknik Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högra krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.
26. Kursplanens uppbyggnad Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Anger vad undervisningen ska syfta till Motiv för ämnet i skolan
27.
28.
29.
30. Kursplanens uppbyggnad Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Motiv för ämnet i skolan Anger vad undervisningen ska syfta till Anger vad undervisningen ska behandla
31. Centralt innehåll – kunskapsområdena i teknik Motiv för ämnet i skolan Anger vad undervisningen ska syfta till Anger vilka kunskaper som krävs för resp. betyg Anger vad som ska behandlas i undervisningen Ämnesspecifika begrepp Teknik, människa, samhälle och miljö Tekniska lösningar Strategier för att hantera och utveckla tekniska lösningar
36. Motiv för ämnesområdet Kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Kommunikation ökar förutsättningarna för delaktighet i vardagen och i samhället.
37. Kursplanens uppbyggnad Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Anger vad undervisningen ska syfta till Motiv för ämnet i skolan
38.
39.
40.
41. Kursplanens uppbyggnad Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Motiv för ämnet i skolan Anger vad undervisningen ska syfta till Anger vad undervisningen ska behandla
42. Centralt innehåll – kunskapsområdena i kommunikation Motiv för ämnet i skolan Anger vad undervisningen ska syfta till Anger vilka kunskaper som krävs för resp. betyg Anger vad som ska behandlas i undervisningen Ämnesspecifika begrepp Informationssökning Samspela, tala och samtala Tolka och förstå
49. Bikupa Läs sidan 44, stycket ”Bedöma är inte att döma” i boken Kunskapsbedömning i särskolan och särvux och diskutera.
50.
51.
52.
53. Ny betygsskala A B C E D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllt i sin helhet
54. forts. ny betygsskala Åk 6-9: Ny betygsskala Hösten 2012 Åk 7 och åk 6: Nya kursplaner, inga betyg Åk 8: Nya kursplaner, ny betygsskala Åk 9: Nuvarande kursplaner, nuvarande betygsskala Hösten 2011
55. Terminsbetyg När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. 11 kap. 22 § skollagen
56. Konsekvent begreppsanvändning - grundsärskolan E C A … medverkar i att… … på ett delvis fungerande sätt… … på ett väl fungerande sätt… … bidrar till resonemang om… … för enkla resonemang om… … för välutvecklade resonemang om… … med stöd av bilder läsa… … med visst flyt läsa… … med flyt läsa…
57. Exempel på kunskapskrav - grundsärskolan Eleven undersöker och beskriver på ett väl fungerande sätt föremål med enkla mekanismer och för välutvecklade resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven undersöker och beskriver på ett delvis fungerande sätt föremål med enkla mekanismer och för enkla resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. Eleven medverkar i att undersöka och beskriva föremål med enkla mekanismer och bidrar till resonemang om hur de är konstruerade och fungerar. A C E
58. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua A C E
59. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua A C E
60. Konsekvent begreppsanvändning - träningsskolan Grundläggande kunskaper Fördjupade kunskaper … delta i att välja… … väljer… … identifierar… … använder…
61. Exempel på kunskapskrav - kommunikation träningsskolan Eleven tolkar andras avsikter, behov och känslor och visar det i kommunikationen. Eleven förstår också andra kommunikativa uttryck, kan tolka några elevnära ordbilder och skriva elevnära ord. Eleven tolkar andras avsikter och visar det genom att samspela i kommunikationen. Fördjupade kunskaper Grundläggande kunskaper
62. Bedömning för att främja lärande Hur gör vi på vår skola för att göra eleverna delaktiga i bedömning?
63. Ställ din fråga via sms 72120 fraga (mellanslag) din fråga Max 150 tecken
Marianne/Anna/Peter Verksamheten i skolan påverkas av många olika faktorer. Man kan likna det vid ett jättelikt pussel. Den här dagen kommer vi mest att prata om det som finns i de pusselbitar som syns här. Vi kommer också att beskriva konstruktion av kunskapskraven och hur kursplanen och kunskapskrav ska relatera till varandra vid bedömning. Pusslet är större, och då tänker jag på andra faktorer som påverkar undervisningen och elevers resultat. Det kan handla om samarbete med hem, klassrumsmiljö, lokal organisation, metodik, lokalt samarbete, lärares kompetens… De fyra pusselbitar som vi kommer att beröra under dagen är de ni ska ta med er hem till er verksamhet, använda i ert dagliga arbete och göra kända för elever och föräldrar..
Marianne/Anna/Peter En kort genomgång av dagens program och hålltider. Bensträckare i lokalen klockan 15.00 (vissa kanske går här) Praktikaliteter som nödutgångar, toaletter, var fika och lunch serveras och vad mer som kan vara aktuellt i resp. lokal. Innehåll i mapparna,
Marianne/Anna/Peter Reformarbetet har varit efterlängtat. Den förra skollagen kom 1985 och var i stort behov av reformering, kanske speciellt för särskolan där mycket har blivit förändrat i och med den nya skollagen. Särskolan har kommit upp på agendan på ett helt annat sätt än tidigare, kanske delvis beroende på Köpingserien och Hudiksvallsgänget. Uppdraget om Kunskapsbedömning i särskolan är ett bevis på att särskolan nu ”är med på båten”, liksom att kursplaner för grundsärskolan kommer samtidigt som grundskolan!!!
Susanne/Anna/Peter Idag är särskolan ett samlingsbegrepp för den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Den obligatoriska särskolan är i sin tur uppdelad i grundsärskolan och träningsskolan. Att grundsärskolan blir en egen skolform och byter namn har gjorts för att förtydliga och göra benämningarna enhetliga för de olika skolformerna. Träningsskolan finns kvar men som en särskild inriktning inom grundsärskolan. Det är huvudmannen som beslutar om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektor beslutar om elev kan läsa kursplaner från annan ???
Susanne/Anna/Peter Av den nuvarande skollagen framgår att särskolan finns för barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan eller gymnasieskolan därför att de har en utvecklingsstörning. Det framgår också att det som gäller för utvecklingsstörda ska omfatta även de som har en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada , föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd. Av den nya skollagen framgår att grundsärskolan ska vara förbehållen elever med utvecklingsstörning och elever som på grund av hjärnskada har en begåvningsmässig funktionsnedsättning. Elever med autism eller autismliknande tillstånd ska därför inte längre tillhöra målgruppen för grundsärskolan såvida de inte också har en utvecklingsstörning. Någon övergångsbestämmelse för elever som idag går i särskolan, men inte längre bedöms tillhöra målgruppen för grundsärskolan, finns inte nu. (De remissinstanser som yttrat sig bl.a. Sveriges Psykologförbund, Specialpedagogiska skolmyndigheten, DO, Socialstyrelsen stödjer förtydligandet av personkretsen, men betonar vikten av övergångsbestämmelser för elever som idag är inskrivna i särskolan men inte längre bedöms tillhöra personkretsen)
Susanne/Anna/Peter Kravet på utredning skrivs i lagen. I idag finns i Skolverkets allmänna råd skrivningar om utredning inför ett beslut om mottagande av en elev i särskolan. Nu sker en skärpning och utredningskravet skrivs in i skollagen. Omfattningen av utredningen och utredningens olika delar får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Samråd ska ske med barnets vårdnadshavare under utredningsprocessen. Här är det viktigt att påpeka lärares skyldighet att göra pedagogiska utredningar.
Susanne/Anna/Peter Försöksverksamheten med föräldrainflytande permanentas då det är viktigt att vårdnadshavare ska kunna välja skolform för sina barn. Huvudregeln är att vårdnadshavare har möjlighet att välja att ett barn som har rätt till grundsärskola istället ska tas emot i grundskolan. Vårdnadshavares rätt att bestämma gäller inte undantagslöst och ett undantag införs för de fall att synnerliga skäl föreligger med hänsyn till barnets bästa. För att avgöra vad som är barnets bästa krävs att en bedömning görs av vilka konsekvenser ett mottagande i grundsärskolan får för det enskilda barnet. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad. Koppla till barnkonventionen.
Susanne/Anna/Peter Grundsärskolan blir precis som grundskolan nioårig. Med anledning av att det tionde skolåret avskaffas minskas undervisningstiden (från 7 400 i grundsärskolan och 7 020 timmar i träningsskolan till minst 6 665 timmar), till samma antal undervisningstimmar som i grundskolan. ( Förändringen har gjorts i syfte att underlätta samarbetet med grundskolan). Elever i grundsärskolan som går ett eller två år ytterligare efter att skolplikten upphört har rätt till 800 timmars undervisning under den förlängda skoltiden utöver den garanterade undervisningstiden, om de inte nått kunskapsmålen. Det innebär att en elev i grundsärskolan kan få utbildning i samma omfattning som tidigare när särskolan bestod av tio årskurser. Teknik blir ett nytt ämne i grundsärskolan. Det är ett viktigt ämne för alla elever, inte minst för elever i grundsärskolan som omges och använder mycket tekniska hjälpmedel i vardagen. Ökad flexibilitet i utbildningen. Huvudman för utbildningen avgör om en elev i grundsärskolan ska läsa ämnen eller ämnesområden. Det vill säga, om eleven i huvudsak ska följa grundsärskolans eller träningsskolans kursplaner. Därutöver beslutar rektorn om elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner om eleven har förutsättningar att göra det. Elever i grundsärskolan ska kunna få läsa både ämnen, ämnesområden eller ämnen i grundskolan beroende på förutsättningar och behov. Det gäller även elever i träningsskolan som bedöms ha förutsättningar att studera ett eller flera ämnen.
Susanne/Anna/Peter Läroplanen Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag Första kapitlet är i stort sett oförändrat från nuvarande läroplan. Värdegrund och kunskapssyn är oförändrad och kvarstår som tidigare. Det som skiljer är att ett litet stycke har lagts till om entreprenörskap. Eller snarare sagt beskrivs att skolan ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Kapitel 2 I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar skolan. Kunskapsavsnittet i De övergripande målen är för grundsärskolan nästan desamma som grundskolan medan större anpassningar har gjorts för träningsskolan. Ni kommer att upptäcka att ord som till exempel lust och intresse inte längre finns med i själva kursplanerna. Detta för att det skrivs både i Skollag och i läroplan viket betyder att det inte behöver upprepas igen i kursplanerna. ” Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet.” Läroplanen 2.2 ” Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.” Skollagen 1 kap 4 § Del 3 Läroplanens tredje del innehåller de kursplanerna och dem kommer vi att komma in på sedan.
Värdegrunden i skolan Skolan har enligt skollagen ett ansvar för att de mänskliga rättigheterna efterlevs. I läroplanen står det att skolans mål är att varje elev ska kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Värdegrunden är en etik för skolan och formuleras enligt följande i skollagen 1 kap. 5§. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Värdegrunden utvecklas i Lgr 11. Skolan ska vara en trygg social gemenskap som präglas av omsorg, omtanke och generositet. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
Ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden, kanske speciellt svårt för ungdomar från de här skolformermerna. Genom att stimulera entreprenöriella förmågor gör vi eleverna mer förberedda på att ta för sig och bli mera aktiva medborgare som vågar ta initiativ och engagera sig i samhället. Så här kan det visas i våra kursplaner.
Marianne/Britt-Marie/Kristina Totalt 211 skolor av 722 möjliga var med och svarade på enkäter under de tre gånger materialet låg på vår hemsida och 1 160 lärare av 4 944 möjliga. Ytterligare 3 skolor har Skolverket besökt vid tre tillfällen för att diskutera utkasten. Övriga referensskolor har lämnat synpunkterna via webbenkäter. Tack för ert engagemang i arbetsprocessen med de nya kursplanerna. Nästan 30 % av alla skolo rhar bidragit till att vi nu har fått nya kursplaner. Det är våra gemensamma styrdokument. Dessutom har 170 olika myndigheter och organisationer lämnat synpunkter via webbenkäter vid tre tillfällen under arbetets gång Via webben har allmänheten haft möjlighet att lämna synpunkter.
Vi har också valt att fokusera extra mycket på vissa förmågor. Dessa olika förmågor ska genomsyra undervisningen i alla ämnen och ämnesområden. (Gå igenom dem en efter en och beskriv vad det kan vara) Dessa förmågor innehåller mycket av det entreprenöriella förhållningssättet.
Uppföljningen kan med fördel vara en dialog mellan uråden på scenen, att prata om tankar och samtal uppfångade hos publiken under bikupan
För att minska den garanterade undervisningstiden från 10 år till 9 har konsekvent 10% tagits bort från alla ämnen både för grundsär och för inriktningen träningsskola. För att sedan skapa tid för ämnet teknik i grundsärskolan har vi valt att göra på det här sättet. (Gå igenom hela bilden)
Nu ska vi gå in på strukturen bakom kursplanerna. Kursplanerna är juridiskt bindande och är dokument som måste följas. Kursplanen inleds med en motivtext som talar om varför ämnet finns i skolan.
Så här ser motivtexten för teknik ut.
Syftet anger vilka kunskaper och förmågor som undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla under skoltiden och är en av delarna i lärarens arbetsbeskrivning. Syftet visar också vilket ansvar läraren och skolan har gentemot elev och vårdnadshavare.
Så här ser syftestexten ut för ämnet teknik. (Läs texten högt)
Syftestexten avslutas med ett antal långsiktiga mål i form av förmågor. Det är taklösa mål som all undervisning under hela skoltiden ska syfta till att utveckla hos eleven. Målen hänger ihop med den övriga syftestexten på så sätt att första förmågan ska relatera till första stycket i texten, andra förmågan till andra stycket osv. I några kursplaner har det inte fungerat riktigt 100% att göra så för då skulle texterna inte blivit läsvänliga. Som ni ser kan man här hitta de övergripande förmågor vi pratade om tidigare: undersökande arbetssätt, problemlösning, kritiskt tänkande och språkutveckling.
Det centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som står i syftet. Ett obligatoriskt centralt innehåll är något helt nytt jämfört med nuvarande kursplaner. Innehållet är formulerat så att det inte ska begränsa lärarna i deras val av det mer konkreta innehållet eller vilket arbetssätt.
Det centrala innehållet är sedan indelat i olika kunskapsområden för att öka tydligheten. Så här ser kunskapsområdena ut i ämnet teknik. I ämnet teknik finns 4 kunskapsområden, men antalet kunskapsområden skiljer sig för olika ämnen och ämnesområden.
Innehållet under varje kunskapsområde är inte rangordnat efter betydelse och de olika strecksatserna är olika omfattande. Innehållet ska vara möjligt att behandla inom ramen för undervisningstiden för respektive ämne.
Marianne/Anna/Peter
Catarina/Linda/Birgitta Nu ska vi titta på en kursplan för träningsskolan på liknande sätt.
Den här gången har vi valt ämnesområdet kommunikation.
Påpeka att modersmålet nu återfinns här istället för i verklighetsuppfattning som tidigare
Även i det här ämnet ser ni några av de generella förmågorna, undersökande, söka information och naturligtvis språkutvecklingen. Förlängningen av att söka information är förstås också att värdera den informationen man får fram och då kommer det kritiska tänkandet fram.
. Så här ser kunskapsområdena ut i kommunikation. Här finns 4 kunskapsområden.
Kom ihåg att Innehållet under varje kunskapsområde inte är rangordnat efter betydelse och innehållet i de olika delarna är olika omfattande. Innehållet ska vara möjligt att behandla inom ramen för undervisningstiden för respektive ämne.
Bikupa under några minuter. Om man vill gå runt ibland bänkraderna och fånga upp tankar och diskussioner kan man berätta kort om det som återkoppling av bikupan. I övrigt behövs ingen återkoppling, det är nog att lärarna har bekantat sig med frågorna och fått vara aktiva en stund.
Marianne/Britt-Marie/Kristina Tillbaka till grundsär igen. Så här ser målen för so-ämnet ut. De är hela 6 stycken för att kunna ämnesanknyta till alla enskilda ämnen inom blocket. I första förmågan hittar ni historia, i andra religion, tredje geografi och i fjärde samhällskunskap. De övriga två innefattar alla ämnena ovan. Här finns ett omfattande kunskapsinnehåll. Även här hittar ni de olika generella förmågorna, Undersökande, problemlösande, kritiskt, söka information och så språkutvecklingen.
Catarina/Linda/Birgitta Likadant här i vardagsaktiviteter. Här återfinns hem och konsumentkunskap, historia, religion, geografi och samhällskunskap. I det centrala innehållet ser ni sedan vad skolan ska undervisa om för att eleverna ska kunna utveckla de här förmågorna.
Kunskapskraven knyter ihop de förmågor som anges i de långsiktiga målen med det centrala innehållet och beskriver hur elevens kunnande visar sig. De presenteras både i löpande text och i tabellform Kunskapskraven ska läsas ihop med det centrala innehållet. Alla punkter från det centrala innehållet finns inte med i kunskapskraven. De är istället sammanvävda till större helheter. Men innan vi går djupare in i detta ska vi redogöra för vissa viktiga förändringar
Lärare i grundsärskolan ska inte längre bedöma eleverna ”efter elevens förutsättningar”. Några av skälen till detta är att:…..(läs och gå igenom punkterna) I träningsskolan ska eleverna fortfarande bedömas efter sina förutsättningar.
På grundsärskolan ska en undantagsregel (pysparagraf) införas från åk 6, precis som på grundskolan. Undantagsregeln säger att ” lärare vid betygssättning får bortse från enstaka delar av kunskapskrav som eleven inte kan uppnå på grund av funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att nå kraven”.
Ny betygsskala: 5-gradig skala för de elever i grundsärskolan som begär betyg. Träder i kraft läsåret 2011/2012 , med en successiv inrullningstid vilket innebär att de elever som börjar åk 9 ht 2011 inte kommer att följa de nya kursplanerna eller betygsättas efter kunskapskravens 6 gradig betygsskala. Observera att det fortfarande är så att eleven eller elevens vårdnadshavare ska begära betyg innan de skrivs ut. F – underkänt steg, ej uppnått kravet för E - , inget betyg, används om det saknas underlag pga frånvaro Kunskapskrav för A, C och E B och D För Grundsärskolan blir det nationella kunskapskrav vilket det inte tidigare har varit. Men det är fortfarande frivilligt att få betyg. Det bestämmer eleven ocgh föräldrarna hur de vill ha det. Det finns inte heller något F eller streck i grundsärskolan. i I träningskolan i åk 9 finns det bara två nivåer grundläggande och fördjupade kunskaper A är alltså något svårare att nå än MVG Varför en ny betygsskala? Fungera bättre som urvalssystem vid val till gymnasieskolan Sporra eleverna till att nå högre betygsnivåer eftersom det inte längre blir lika långt mellan stegen. Bättre urvalssystem. Rätten till särskilt stöd är kopplat till betyget E Uppdraget innebär inte att öka svårighetsgraden eller höja ambitionsnivån. Kan dock uppfattas på detta sätt, beroende vad som tolkats in i de tidigare styrdokumenten.
Om kunskapskrav för terminsbetyg skulle finnas skulle det styra undervisningen mycket hårt. Kunskapskrav för varje läsår eller termin skulle innebära att även undervisningens innehåll måste låsas till varje läsår eller termin. Skollagens formulering: ” När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet fram till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9 10 kap 19§ Skollagen När betyg sätts efter det att ett ämne avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. 10 kap 20§ Skollagen Sammantaget betyder det här att skrivningen om att ett kunskapskrav ska vara helt uppfyllt gäller slutbetyg. De som går i åk 9 läsåret 2011/2012 ska följa det gamla. De som går åk 8 läsåret 2011/2012 ska följa det nya. De som går åk 6 2011/2012 ska betygssättas först hösten läsåret 2012/2013. De frågor man bör ställa sig inför att eventuellt utarbeta kommungemensamma kunskapskrav för terminer eller årskurser är vilken funktion man tänker att de ska fylla. Även om man har sådana lokala krav kommer de rimligen inte att kunna ersätta att lärare behöver avgöra vilka kunskaper som eleverna ska utveckla inom ramen för enskilda arbetsområden under terminerna. Frågan man behöver ställa sig är om kommungemensamma krav underlättar för lärarna att göra detta arbete eller ej. Tänk på att lärare enligt den nya skollagen ska kunna motivera elevens betyg vilket kräver en mycket god kunskap om elevens kunskapsutveckling i relation till genomförda arbetsområden, på terminsnivå. IUP När det gäller IUP är det inget nytt. Lärare behöver göra en långsiktig planering där man vet under de åren som man ska studera att allt centralt innehåll kommer beröras i undervisningen och att man som lärare vet hur förmågorna i ämnet utvecklas genom åren. Och en vanlig planering av ett arbetsområde måste läraren naturligtvis fortsätta att göra. Kunskapskraven och de nya kursplanerna kan vara till stöd då det gäller skriftliga omdömen och IUP. Lättare att prata om en kunskapsutveckling och innehåll i undervisningen när man har tillgång till dessa dokument.
I uppdraget ingår att ha en begränsad begreppsanvändning för att skapa tydlighet. Ett nyckelbegrepp är medverkar. Det återfinna alltid på E nivå oavsett ämne, delvis finns alltid på C nivå och väl på A nivå. (Läs och gå igenom alla nivåer och begrepp) Visa på sista exemplet och förklara att dessa begrepp signalerar vilken nivå vi befinner oss på i läsningen. Det är en balansgång mellan att vara tydlig och att göra kunskapskrav som inte blir för långa. Vi skulle kunna ha skrivit en beskrivning av hur en ”enkel beskrivning” ser ut men det skulle ha gett ohanterliga kunskapskrav, dessutom kan detaljer göra kk svårare att nå. Detta hade också kunnat styra för mycket.
Här ser vi exempel på ett kunskapskrav för de olika betygsstegen E, C och A i teknik åk 6. Progressionen syns tydligare genom att några betydelsefulla ord är fetade. Innehållet i kunskapskravet är lika för alla steg. Progressionen visar sig i hur, på vilket sätt eleven visar sin kunskap och med vilken kvalitet eleven resonerar.
Latinsk text. Texten är en bearbetning av text i Ciceros bok om etik. Betygsskalan behöver nämnas, dvs ABCDE Kort kort diskussion: Vilket betyg ska den här eleven ha? D är rätt svar Nämn också att den kan användas kontinuerligt för att följa upp elevens kunskapsutveckling även för de elever som inte begär betyg. Koppla till bedömning för lärande/bedömning av lärande. Matrisen kan användas både i formativt syfte för att peka på vad som är elevens nästa steg och i summativt syfte för att summera hur långt eleven kommit och utifrån det sätta ett betyg. Kommentarer till elev som ej uppfyller allt på E: Rätt till stöd, utredning, åtgärdsprogram. Förändringar i skollagen som relaterar till detta: Möjligheten till överklagan av stöd finns nu Rektor kan besluta dels om stöd behövs, dels om lämpligt stöd i åtgärdsprogrammet. Båda dessa beslut kan överklagas. Dokumentationen av stöd kommer att vara mycket viktigt. Man kan få A med pysparagrafens skrivning om borttagande av vissa enstaka delar av kunskapskraven pga. nedsättning som inte är av tillfällig natur. Betyder inte att eleven inte ska delta i undervisningen av de delar som berör funktionsnedsättningen
Vilket betyg? (Rätt svar inget betyg, såvida inte undantagsregeln kan tillämpas) Den här eleven behöver utredas och åtgärdsprogram behöver upprättas)
I träningsskolans kunskapskrav visar sig konsekvensen i begreppsanvändning genom att på den grundläggande nivån bli mycket att delta i olika saker, till exempel delta i att välja som i den fördjupade nivån blir väljer , det vill säga mera elevaktivt. Eller visar vilja att samspela som i nästa nivå blir kommunicerar.
Här är ett utdrag ur kunskapskraven för kommunikation. Som ni ser finns här ett större innehåll i den fördjupade nivån än i den grundläggande. Den fördjupade nivån är till för de elever som behöver litet större utmaningar i sitt kunskapsinhämtande. Skulle det vara så att eleven har ännu större behov av utmaningar i ämnet kanske man ska fundera på att erbjuda grundsärskolans kursplan i svenska.
Vi ska avsluta med att berätta litet om det stöd Skolverket kommer att ge er i arbetet.
Kursplanerna kommer att tryckas och skickas ut till alla lärare under våren. Informationsbroschyr ”Skola i förändring – om reformerna i den obligatoriska skolan” som finns i era mappar. Kommentarmaterial till grundskolans kursplanerna i alla ämnen kommer också att finnas klara under våren. De beräknas vara tryckta och distribuerade runt v. 10. Där återfinns tankarna bakom kursplanerna och bakgrund och motiv för de urval som gjorts. Dessa kan lärare på grundsärskolan också ha nytta av som bakgrund till alla ämnen. Stödmaterial: Ett stödmaterial till grundsärskolans kursplaner kommer att ligga på Skolverkets hemsida i slutet av maj. Det kommer också att kunna beställas i tryckt form. Diskussionsunderlag: I varje ämne finns det dessutom diskussionsunderlag (ligger bara på webben) som ska fungera som utgångspunkt för diskussioner kring hur de nya läroplanen/ kursplanerna ska användas i alla ämnen, i alla skolformer. Här beskrivs kort hur läroplanens olika delar hänger ihop och ska användas. Varje avsnitt följs sedan av ett antal frågeställningar som kan ligga till grund för egen reflektion eller diskussioner i olika gruppkonstellationer. Bedömningsstöd: Många lärare har, under arbetet med att ta fram de nya kursplanerna, gett uttryck för att behovet av stöd i olika bedömningsfrågor är stort. Särskilt gäller detta om betyg i årskurs 6 införs. För att möta detta behov tar Skolverket fram några olika material . Dels ett generellt bedömarstöd som behandlar bedömningsfrågor mer övergripande, till exempel behandlas summativ och formativ bedömning, dokumentation osv. Dels tas ämnesspecifika bedömningsstöd i vissa estetiska ämnen fram. Allt bedömarstöd kommer att finnas tillgängligt på skolverkets webb och publiceras fortlöpande under 2011. Ett mer ämnesspecifikt material i estetiska ämnen ska också tas fram till nästa höst. Särskolan har också ett eget bedömningsmaterial Kunskapsbedömning i särskolan och särvux som ni också hittar i era mappar. Filmer: Andra stödmaterial som kommer att finnas på skolverkets webbplats är filmer av olika slag. Dels en film som handlar om de övergripande läroplanerna, ”vecka 44-filmen”. Under våren kommer det dessutom att komma filmer i varje ämne på grundskolan som kommer att handla om varje kursplan. Och till hösten planeras filmer för grundsärskolan med inriktningen träningsskolan. Allmänt råd : Slutligen tar Skolverket också fram ett allmänt råd om kursplaner och kunskapskrav . Detta bör följas av skolor om man inte kan visa att man når samma sak på andra vägar än det Allmänna rådet beskriver. Detta kommer att tryckas men kommer också att gå att ladda ner som pdf fil från Skolverkets webbplats. PM: Som stöd för implementeringen av den nya skollagen tar Skolverket fram ett antal PM med fördjupade beskrivningar av en del nyheter/förändringar. Dessa kan hämtas på Skolverkets webbplats. Informationsmaterial till föräldrar: För att underlätta arbetet med att informera föräldrar om reformerna tar två olika material fram. Det första är en folder som kommer att tryckas så att skolor kan beställa önskat antal och dela ut dem till sina elevers föräldrar. Denna folder kommer att översättas till flera olika språk. Dessa kommer att publiceras i form av pdf filer att ladda ner från Skolverkets webbplats. Det andra materialet är en PowerPoint presentation med kommenterade bilder som ska gå att använda på föräldramöten. Ännu mera: Det finns förutom detta förslag på andra insatser som ännu inte är fastställda. Håll utkik på Skolverkets webbplats för att få information om vad som är på gång!
Skolverket planerar utgivning av följande stödmaterial om bedömning och betygssättning, riktade till skolorna: övergripande material om kunskapsbedömning utifrån den nya samlade läroplanen, riktar sig till lärare, lättillgängligt och nedladdningsbart från webben. Tar upp olika former av bedömning, hur dokumentation kan gå till. material riktat till lärare som för första gången ska sätta betyg i årskurs 6 material i form av en bedömarträning riktat till lärare som ska genomföra och bedöma ämnesprov i årskurs 6. Materialet publiceras på Skolverkets webbplats i september 2011. Bedömningsstöd att använda i undervisningen i olika ämnen finns också på Skolverkets webbplats.
Nu har vi gått igenom en del av det som finns i de fyra pusselbitarna. Det finns många fler pusselbitar i skolpusslet som vi sa tidigare idag, men det här är en början så att ni ska veta mera om vad som väntar i skolan framöver.
