SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 48
Descargar para leer sin conexión
Linderoth P., (2008)
Rektorers kontinuerliga lärande – att skapa den onlinebaserade
gemenskapen Head to Head,

IT-universitetet Göteborg, opublicerad




                                                                 1
1 Innehållsförteckning
2      Inledning............................................................................................................................. 4
    2.1 Omorganisation av Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun ............ 4
       2.1.1 Lärande organisation ............................................................................................ 4
       2.1.2 Organisationsförändringar .................................................................................... 5
    2.2 Den tekniska plattformen ............................................................................................. 8
     2.2.1 WSS ...................................................................................................................... 8
     2.2.2 Extra funktionalitet med MOSS 2007 .................................................................. 9
3    Syfte ................................................................................................................................. 11
4    Metod ............................................................................................................................... 12
5    Litteraturgenomgång ........................................................................................................ 13
  5.1 Det sociokulturella perspektivet på lärande ............................................................... 13
    5.2       Communities of Practice ........................................................................................... 13
       5.2.1 Lärande enligt Wenger ....................................................................................... 14
       5.2.2 Boundary - avgränsning ..................................................................................... 17
       5.2.3 Tillhörighetsgrunder ........................................................................................... 17
    5.3 Learning communities ............................................................................................... 19
       5.3.1 Design och det plötsligt uppdykande ................................................................. 20
       5.3.2 Lokalt-globalt ..................................................................................................... 20
       5.3.3 Identifikation ...................................................................................................... 20
       5.3.4 Communityns fortlevande .................................................................................. 21
    5.4 Utveckling av ett strukturerat stöd för en Learning Community............................... 21
    5.5       Virtual-/Online Learning Communities..................................................................... 21
       5.5.1 E-Tivities ............................................................................................................ 22
    5.6 Head to Head och Community of Practice-begreppet ............................................... 24
6      Analysmodeller ................................................................................................................ 25
    6.1 Iterativ utveckling och User research ........................................................................ 25
       6.1.1 Contextual inquiry .............................................................................................. 26
       6.1.2 Task Analysis ..................................................................................................... 27
       6.1.3 Fokusgrupper ...................................................................................................... 28
    6.2 Att analysera tekniken ............................................................................................... 29
     6.2.1 Usability tests ..................................................................................................... 29
7    Det praktiska arbetet med utformningen av Head to Head .............................................. 30
  7.1 Fokusgruppen ............................................................................................................ 30
     7.1.1 Fokusgruppens arbete ......................................................................................... 30
     7.1.2 Kickoffen ............................................................................................................ 32
8    Diskussion ........................................................................................................................ 33
  8.1 De kritiska punkterna när det gäller teknik ............................................................... 34
       8.1.1         Microsoft Office SharePoint Server som stöd för Head to Head. ...................... 34


                                                                                                                                             2
8.1.2 Fördelar, nackdelar och möjligheter med MOSS som verktyg för ett Virtual
      Learning Community ....................................................................................................... 37
      8.1.3 Sammanfattning MOSS möjligheter som stöd för Head to Head ...................... 38
   8.2 Kritiska punkter avseende det pedagogiska upplägget .............................................. 38
     8.2.1 Diskussion kring fokusgruppens arbete ............................................................. 40
9    Resultat ............................................................................................................................. 41
  9.1 Läraktiviteter ............................................................................................................. 41
      9.1.1 Färdighetsaktiviteter ........................................................................................... 42
      9.1.2 Sociala läraktiviteter ........................................................................................... 42
      9.1.3 Ämnesaktiviteter ................................................................................................ 42
      9.1.4 Analytiska aktiviteter ......................................................................................... 42
   9.2 Lärprogrammen ......................................................................................................... 43
       9.2.1 Utformningen av Head to Heads första omgång ................................................ 43
10     Litteraturförteckning ........................................................................................................ 48




                                                                                                                                            3
2 Inledning
Varbergs kommun är en medelstor svensk kommun belägen på västkusten i norra Halland.
Kommunens ekonomi är god och man har sedan 1990 haft en befolkningstillväxt på omkring
10%. Invånarantalet i hela kommunen uppgår i nuläget till 55 856 (Statistiska centralbyrån,
2007). Invånarantalet i Varbergs tätort uppgår till 26 900 (Varbergs kommun, 2007). I
kommunen finns ett antal mindre tätorter såsom Tvååker, Träslövsläge, Veddinge och Bua
samtliga med något tusental invånare. Närmare 16 000 av kommunens invånare räknas som
landsbygdsboende (Varbergs kommun, 2007). Kommunen är starkt präglad av
turismnäringen, ett antal välbesökta turistattraktioner ligger inom kommunens gränser.
Varbergs fästning, Apelviken, radiostationen Grimeton och Getteröns naturreservat är några
exempel på attraktioner som lockar många besökare till kommunen varje år. Kommunens
största arbetsgivare är de samlade kommunala förvaltningarna med 4126 anställda och av
dessa arbetar…. inom barn- och utbildningsförvaltningen.

2.1 Omorganisation av Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs
    kommun

Barn- och utbildniningsförvaltningen i Varbergs kommun har under de senaste åren arbetat
aktivt med att kommunens skolor ska hålla högsta nationella standard både med avseende på
den pedagogiska verksamheten och den fysiska miljön i skolorna.

Utvecklingsarbetet har också inneburit att kommunen beslutat att organisera om barn- och
utbildningsförvaltningen. Därför startades under år 2006 ett mycket omfattande
omorganisationsarbete inom förvaltningen. Riktlinjerna för omorganisationen står att finna
dels i ett visionsdokument benämnt ”Först in i framtiden”, som ”omfattar hela det offentliga
skolväsendet för barn och unga och det frivilliga skolväsendet för vuxna” (Varbergs kommun,
2007)1, dels ett dokument benämnt ”En lärande organisation som utvecklar kreativa barn,
ungdomar och medarbetare”. I det senare finns beskrivet ett antal konkreta förslag till
förändringar för att modernisera, effektivisera och förnya arbetsformerna inom förvaltningen.
Angående organisationsöversynens syfte går att läsa:

             ”Syftet med organisationsöversynen är att se över och vidareutveckla nuvarande
             organisation för att skapa en rationell ledningsorganisation för barn- och
             utbildningsförvaltningen.”2

2.1.1 Lärande organisation

Lärande organisation är ett centralt begrepp i arbetet med att utveckla barn- och
utbildningsförvaltningen. Skapandet av den lärande organisationen har som mål att:
”…upprätthålla en kreativ spänning mellan vision och verklighet” samt ”…skapa utveckling
genom att behärska ett antal kärnförmågor.”3 De förmågor som räknas som särskilt viktiga för
förverkligandet av den lärande organisationen är4:

1
  Först in i framtiden –en vision version 3.0, Varbergs kommun 2007
2
  En lärande organisation, Varbergs kommun 2006 s.3
3
  Ibid.s.4
4
  Ibid s.??

                                                                                              4
      Förmågan att ta tillvara de enskilda medarbetarnas kraft och vilja att lära
                      Förmågan att utveckla en stark gemensam vision
                      Förmågan till öppenhet när det gäller att få tala fritt samt viljan till att ompröva
                       tankemönster
                      Förmågan att med öppna sinnen samarbeta och lära tillsammans
                      Förmågan att se helheter och samband.

2.1.2 Organisationsförändringar

För att åstadkomma det kontinuerliga lärande som är centralt i den lärande
organisationen har förvaltningsledningen föreslagit och genomfört ett antal
förändringsåtgärder på olika nivåer inom Organisationen.
                                                                  Lärandestruktur – Kopplas ej till chefskap

                                  Barn - och
                                                                  Gemensam struktur – Chefskap delas mellan rektorer
                             utbildningsnämnd




                             Förvaltningschef                                                                          Figur 1
                                                                                                                       Organisationsschema
                                                                                                                       över den nya
               Lpl                  Lpl               Lpl         Teamledare            Teamledare      Teamledare     organisationen
            Förskole -         Obligatoriska       Frivilliga      Ekonomi               Utredning       Adminis -
           verksamhet           Skolformer        Skolformer       Personal               Kvalitet        tration


                                 Rektor                                                                                2.1.2.1     F
                                                Rektor
            Rektor
                    Rektor
                                   Rektor
                                                  Rektor
                                                         Rektor                                                        örvaltnings
                                Rektor
       Rektor
                                                                               Enhet          Rektor
                                                                                                                       nivå
                                                                               s
                                                                                                Särskilt
                                                   Rektors -                   Elev -
                                                                               hälsa
                                                                                       På    pedagogiskt
                                                    team                                     innehåll m.m.
                                                                            förvaltningsn
          Rektorsteam                                                      ivå har man
        Verksamhetsstöd
                                                                           inrättat    tre
                         Verksamhetsstöd
                                                                           tjänster för
                                                                                      s.k.
lärprocessledare. Lärprocessledarnas uppdrag är att verka som överordnad chef inom sina
verksamheter. De tre lärprocessledarna har olika ansvarsområden, en av dem arbetar med
förskolan, en med de obligatoriska skolformerna och den tredje arbetar med de frivilliga
skolformerna. Lärprocessledaruppdraget innebär:

                       ”… ett coachande förhållningssätt med stöd och handledning till rektor,
                       regelbundna medarbetarsamtal och individuell lönesättning. Lärprocessledarna har
                       också en viktig roll i att skapa gemensamma bilder och tolkningar av politiska
                       riktlinjer och beslut i ledningsgruppen.”5

Utöver instiftandet av lärprocessledartjänsterna har man inom förvaltningen också bildat tre
team som ska bistå såväl förvaltningschefen som de olika enheterna vid behov. Teamen
benämns, ekonomi- och personalteam, utrednings- och kvalitetsteam samt administrativt
team. Vart och ett av teamen leds av en teamledare och deras respektive ansvarsområden är:

              Ekonomi- och personalteam:
                  o Ekonomisk planering och uppföljning

5
    Ibid s.8

                                                                                                                                    5
o Samordning av personaladministrativa frågor
               o Förvaltningsövergripande frågor

          Utrednings- och kvalitetsteam:
              o Stöd i kvalitetsfrågor och fastigheter
              o Uppdrag i samband med utvecklingsprojekt

          Administrativt team:
             o Övergripande verksamhetsplanering och informationsprocesser
             o Samordning av gemensamma frågor
                      IT
                      Skolskjutsar
             o Nämndsekretariat
             o Prognosarbete m.m.

När det gäller förvaltningsledningens arbete med mer vardagliga skolfrågor och deras
förhållande till rektorerna anser man från förvaltningens sida att:
               ”Den samlade förvaltningsledningens uppgift är att stödja och coacha rektorerna i
               deras arbete med att omforma de politiska målen till pedagogiskt vardagsarbete.” 6
               (Varbergs kommun, 2006)

2.1.2.2 Rektorsteamsnivå

Den tidigare organisationen, där verksamheten organiserades i fyra geografiskt avgränsade
rektorsdistrikt och ett kommunövergripande distrikt vardera för särskola och gymnasium har
rivits upp, och ersatts med rektorsteam som består av rektorer ur olika skolformer. Barn- och
utbildningsnämnden hoppas att man genom skapandet av rektorsteam bestående av rektorer
från såväl förskola som grundskola och gymnasium ska uppnå en större öppenhet inom
förvaltningen. Man hoppas också att detta ska förstärka den röda tråd som redan finns inom
förvaltningen.

               ”Den yttersta ambitionen med att ytterligare utveckla den lärande organisationen är
               att ge barnen en ännu högre kvalitet på förskolans verksamhet och ge eleverna i
               skolan en ännu bättre utbildning.”7

Förvaltningen konstaterar angående utvecklingen av den lärande organisationen att det är av
stor vikt att möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte mellan olika yrkesgrupper ges:

               ”I en organisation för livslångt lärande är det nödvändigt med samverkan och
               erfarenhetsutbyte inom och mellan olika yrkesgrupper och verksamheter som har
               ansvaret för barn och ungdomar under olika skeenden i livet.”8 ”De nya villkoren
               och förutsättningarna ställer stora krav på personalen att gemensamt organisera
               arbetet, såväl inom pedagogik, administration som verksamhetsstöd. Detta ställer
               krav på samarbete – ett arbete i nätverk eller i team.”9




6
    En lärande organisation, Varbergs kommun 2006 s.6
7
  En lärande organisation, Varbergs kommun 2006 s.4
8
  Ibid s.8
9
  Ibid s.8

                                                                                                     6
För att tekniskt och metodiskt stödja den nya organisationen och de krav på nätverks- och
teamarbete som ställts har det beslutats att ett IT-stöd med fokus på kompetensutveckling ska
utvecklas. Detta kommer i första skedet att användas av de olika rektorerna, i ett senare skede
kan det bli aktuellt att låta systemet användas av hela förvaltningen. Systemet kommer att
utformas under hösten 2007 och bygger på idéer om Computer Supported Collaborative
Learning (CSCL). IT-stödet har fått arbetsnamnet ”Head to Head”.

För informationshantering, mailhantering och digitalt samarbete har Varbergs kommun under
lång tid använt sig av informationssystemet ”First Class”. Systemet har fungerat bra och det
har varit en hög aktivitetsnivå, men med tiden har det blivit mycket svårt att överblicka på
grund av att den informationsstruktur som systemet erbjudit varit otillräcklig.




                                                                                             7
2.2 Den tekniska plattformen

Varbergs kommun implementerar under hösten 2007 sitt nya intranät byggt på Microsoft
Office SharePoint Server (MOSS). Intranätet har fått namnet ”Vinden” och består av en
kommungemensam portalwebbplats med toppwebbplatser för respektive förvaltning.
Förvaltningarna har sedan fått långtgående befogenheter att själva bestämma hur deras del av
intranätet ska utformas. Ansvaret för utformningen av barn- och utbildningsförvaltningens
intranät har tilldelats chefen för det administrativa teamet som tillsammans med en
referensgrupp ska bygga ett informationssystem som väl motsvarar de krav som den nya
organisationen ställer.

2.2.1 WSS

WSS är den enklare grunden i SharePoint. Det kan köras separat utan att man lägger till
MOSS, men är då lite svagare. Med enbart WSS får man framförallt en lägre funktionalitet
när det gäller sökningar och användarhantering. I WSS finns två huvudtyper av funktioner
och tjänster (Haglund, 2007):
     Plattformstjänster
     Samarbetsfunktioner

2.2.1.1 Plattformstjänster
Plattformstjänster är olika typer av funktioner och strukturer som behövs när man kör WSS
och MOSS. Här i ligger bland annat (Haglund, 2007):

      Strukturen med de grundläggande begreppen webbprogram (Web Application),
       webbplatssamling (Site Collection), webbplats (Site), dokumentbibliotek (Document
       Library) och lista (List)
      Begreppet innehållstyper (Content Types)
      Säkerhetsinställningar som gör det möjligt att ställa användarbehörigheter på alla
       nivåer ner till enskilda dokument i listor och dokumentbibliotek
      Workflow Foundation som gör det möjligt att skapa arbetsflöden
      Administrationsgränssnittet



2.2.1.2 Samarbetsfunktioner
Samarbetsfunktionerna består av de funktioner som kan utnyttjas av såväl organisationen som
av den enskilde användaren för att bygga upp samarbete med andra. Följande funktioner är
representerade i WSS/MOSS:

      Dokumentbibliotek
      Bildbibliotek
      Meddelanden
      Kontakter
      Kaledrar
      Uppgifter
      Projektuppgifter
      Diskussionsforum
      Länkar
      Problemlösning

                                                                                            8
   Undersökning

De flesta av ovanstående funktioner har offlinestöd genom Outlook 2007 vilket innebär att
förändringar i informationen kan sändas till användarens mailkonto om så önskas. Användare
av WSS/MOSS kan också prenumerera på RSS-feeds från de olika listorna och forumen.

2.2.1.2.1 RSS-feeds
RSS står för ”really simple syndication.” Syndication (syndikering) betyder att en skribent
kan få avtal att publicera sitt material i till exempel flera tidningar samtidigt. RSS används för
att sprida information till exempel från en blogg eller en tidnings hemsida. Ett RSS-feed eller
RSS-flöde innebär att man automatiskt får information från den sida man valt att koppla till
sin dators RSS-läsare.

2.2.2 Extra funktionalitet med MOSS 2007

Microsoft Office SharePoint Server 2007 (MOSS) är en påbyggnad till WSS som ger en
betydligt bättre funktionalitet på flera områden De förbättrade funktionerna kan delas upp i tre
huvudområden (Haglund, 2007):

      Portalfunktionalitet
      Sökfunktionalitet
      Innehållshantering

2.2.2.1 Portalfunktionalitet

Portalfunktionaliteten innebär i huvudsak att man får tillgång till tre olika funktioner:
profildatabas, målgruppsfunktion och ”min webbplats”. Samtliga funktioner underlättar
arbetet med användaradministration och arbetet med att fördela informationen i plattformen.
2.2.2.1.1 Profildatabas

I profildatabasen sparas information om användarna. Användarna har själva möjlighet att
uppdatera och ändra vissa delar av informationen i profildatabasen. Med hjälp av
informationen i profildatabasen kan man skapa målgrupper genom att till exempel söka efter
alla användare som arbetar på en viss avdelning eller enhet i företaget eller organisationen.

2.2.2.1.2 Målgruppsfunktion

Målgrupper kan användas överallt i MOSS. Syftet med målgrupper är att informationen kan
styras bara till den aktuella målgruppen. Exempelvis kan man ha olika kontaktlistor för olika
avdelningar, en för försäljningsavdelningen och en annan för utvecklingsavdelningen. Man
kan också genom målgruppsfunktionen styra nyheter till dem som behöver dem. Teknikerna
får de nyheter som är intressanta för dem medan ekonomerna får de nyheter som är intressanta
för dem. Ingen av grupperna behöver sortera bort de nyheter som är ointressanta för den.
Naturligtvis är det även möjligt att ge samma information till båda grupperna.

2.2.2.1.3 Min webbplats

En annan intressant funktion som man får tillgång i via portalfunktonaliteten är "Min
Webbplats" (My Site). Min webbplats består egentligen av två webbplatser, en privat och en
publik. Den publika vyn kan alla besöka, det är en personlig presentationssida i SharePoint.

                                                                                                 9
Här kan man fylla i information om sig själv och sitt arbete. Man kan också lägga till privata
dokument som man vill dela med kollegor i ”delade dokument”. Den privata vyn innehåller
förutom "Delade dokument" också "Privata dokument". Här kan personliga dokument sparas.
I den privata vyn kan man också ändra sina uppgifter. Därigenom kan användarna påverka
vilka målgrupper de ingår i.

2.2.2.2 Sökfunktionalitet

En av de viktigaste skillnaderna mellan WSS och MOSS, är MOSS betydligt mer kraftfulla
sökfunktion (Haglund, 2007). Genom MOSS ges möjlighet att söka i allt som sparas i
WSS/MOSS, samt även i nätverksmappar och andra källor. Bland annat innebär det att man
kan söka i hela MOSS efter enstaka ord eller meningar. Sökfunktionen returnerar då alla
dokument som innehåller det aktuella ordet eller orden. Sökfunktionens uppbyggnad gör att
den vanliga mappstrukturen i princip blir onödig att använda. Genom att skriva ett sökord i
sökfönstret får man programmet att rapportera en träfflista med de dokument som innehåller
det aktuella sökordet och länkar till dem samt ett utdrag ur texten där det sökta ordet
förekommer.

Sökfunktionen kombinerat med möjligheten att låta medarbetare skapa arbetsytor när de
arbetar fram nya arbetsplaner, policydokument eller liknande gör att man genom MOSS kan
bygga upp ett lätt överblickbart informationssystem. Sökfunktionen ger bra möjlighet att
finna dokument som handlar om de ämnen man valt att arbeta med. Sammantaget innebär det
att detta är användbara funktioner för att undvika dubbelarbete inom större organisationer.

2.2.2.3 Innehållshantering

Innehållshantering brukar ofta förklaras som en kombination av dokumenthantering
(Document Management), posthantering (Records Management), webbpublicering (Web
Content Management) samt arbetsflöden (Workflow) (Haglund, 2007).

      Dokumenthantering ger möjlighet att jobba med policys på dokument. En policy kan
       vara t ex ett giltighetsdatum.
      Posthantering ger möjlighet att skapa ett arkiv där information kan sparas.
      Webbpublicering innebär att man själv kan designa sitt intranät eller extranet och att
       olika författare kan skriva innehåll som sedan godkänns av en redaktör för publicering.
       Man kan också välja att till exempel en text bara ska vara synlig under en begränsad
       tid eller att rättighets- och målgruppsstyra allt som publiceras.
      Arbetsflöden – med MOSS följer ett antal nya förinställda arbetsflöden.
       "Godkännande" och "Samla in feedback" är två exempel. Samma typ av arbetsflöden
       används oavsett om det är ett dokument eller en nyhetsartikel som skall visas.

Det finns ytterligare funktionaliteter i MOSS Enterprise edition men dessa är, som namnet
antyder, främst användbara för företag och därmed inte aktuella i arbetet med Head to Head.
Därför listas de bara nedan utan vidare förklaring.
     Formulärstöd (Forms Services)
     Beslutsstödsfunktionalitet (Business Intelligence)
     Affärsdatakatalogen (Business Data Catalog)

Genom det stora antal funktionaliteter för samarbete som finns inbyggt i MOSS ger det goda
möjligheter att på ett enkelt sätt anpassa en del av Varbergs kommun intranät för
kompetensutvecklingsändamål.

                                                                                            10
3 Syfte
Syftet med arbetet är att teoretiskt underbygga skapandet ett Digitalt kompetensförsöjnings-
system åt Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun. Systemet ska fungera som
del av den kontinuerliga kompetensutvecklingen som förvaltningen eftersträvar för sina
anställda. Därtill ska det fungera som ett stöd för rektorernas inbördes kommunikation i frågor
som rör den dagliga verksamheten. Systemets namn är Head to Head.

Den tekniska lösning som Head to Head bygger på är Microsoft Officie SharePoint Server
2007 (MOSS). Syftet är att Head to Head ska integreras som en del i Varbergs kommuns nya
intranät ”Vinden” som också bygger på MOSS.

Den teoretiska basen för utvecklingen av systemet hämtas från Community of Practice-
teorier och från teorier kring Virtual/Online Learning Communities.




                                                                                            11
4 Metod
Arbetet med utvecklingen av Head to Head utförs i två delar. Den ena delen består av
litteraturstudier, framförallt på området för Communities of Practice och Virtual Learning
Communities. En annan viktig del av litteraturstudien består av att utreda vilka modeller för
analys av teknikanvändningen (användbarhetsundersökningar) som är lämpliga att använda
för den senare kvalitativa delen av studien. Den andra delen av arbetet är i första hand inriktad
på systemets utformning och denna genomförs som en kvalitativ studie. Den kvalitativa
studien består av användbarhetsundersökningar.




                                                                                              12
5 Litteraturgenomgång
I arbetet med att utveckla ett digitalt kompetensförsörjningssystem för en organisation som
Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun finns mycket hjälp att hämta i
litteratur som berör det sociokulturella perspektivet på lärande (Säljö, 2005) och från den
litteratur som behandlar utvecklingen av Communities of Practice (Wenger, 1998). Det finns
också användbara teorier i böcker som rör utveckling av Virtual/Online Learning
communities (Lewis & Allan, Virtual Learning Communities - A guide for practitioners,
2005),(Jobring, 2004) (Jobring& Carlén, 2005), (Jobring, Carlén& Bergenholtz
2006),(Salmon, 2002). Vidare står ett flertal tänkbara analysmodeller att finna i böcker
rörande området kontextuell analys (Beyer & Holzblatt, 1998) och User research och Iterativ
utveckling (Kuniavsky, 2003).

5.1 Det sociokulturella perspektivet på lärande

Det sociokulturella perspektivet på lärande har sitt ursprung i Vygotskijs teorier som i sin tur
stammar från den ryska kulturhistoriska skolan. Perspektivet tar fokus på människans aktivitet
sett i ett historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. I sin förlängning innebär det att det
sociokulturella perspektivet utgår från att människans lärande sker i samverkan med andra
individer i omvärlden. Ur ett sociokulturellt perspektiv blir termen lärande skild från termen
undervisning genom att man med ett sådant perspektiv för ögonen ställer frågor rörande
lärande som: ”Hur tillägnar sig människor samhälleliga erfarenheter? Hur lär hon sig använda
dem i olika sammanhang? Och hur lever insikterna och kunskaperna vidare?” (Säljö, 2005).
Det sociokulturella perspektivet har på senare år upplevt något av en renässans. Teorierna har
vidareutvecklats till verksamhetsteorin (Engeström, 1987) som innebär fokus på
aktivitetssystem och deras karaktär och situerat lärande som företräds av (Lave & Wenger,
1991) med betoning på deltagande i sociala praktiker. (Jaldemark, Lindberg, & Olofsson,
2005).
5.2 Communities of Practice

Wenger diskuterar i sin bok Communities of Practice, Learning, Meaning and Identity(2002)
hur Communities of Practice, praktikgemenskaper, stödjer människors lärande. Wengers idéer
har en tydlig socio- kulturell prägel och han anser att det är i mötet mellan människor som
lärande uppstår. Communties of Practice är inte den enda typen av communities. Det finns en
mängd olika varianter på dessa. En grupp människor som ser på samma TV-program kan
sägas tillhöra en community, men det är bara genom deras föreställningsförmåga som de kan
anses ha samhörighet med programmets övriga tittare. De deltar inte i någon delad praktik och
är därför inte att betrakta som medlemmar av en Community of Practice. Liknande scenarion
uppstår i en krets med läsare av en specifik tidning, användare av ett specifikt datorsystem,
boende i en viss stad eller personer som delar ett visst intresse. Det finns ett antal typer av
communities: för smak, intressen, ekonomisk status, geografisk tillhörighet med flera. 10Dessa
ska inte förväxlas med Communities of Practice.

En del Communities of Practice syftar framförallt till att stödja lärandet hos communityns
medlemmar. Dessa kallar Wenger för learning communities. Learning communitys beskrivs
ingående av Wenger och han har även ett stort antal idéer och förslag på hur de ska utformas.



10
     Ibid s.181-182

                                                                                             13
Jobring (2005) noterar att Wenger inte analyserar gemenskaper som nätbaserade. I ett arbete
med att utveckla en lärplattform där datorn stöder kommunikationen och samarbete mellan
deltagarna blir Wengers idéer ändå intressanta. Dessa ger i stor utsträckning svar på de
viktigaste frågorna som måste ställas när man designar för lärande.
5.2.1 Lärande enligt Wenger

Wengers grundläggande tes kring lärande är att11:
                   1.    We are social beings. Far from the trivially true, this fact is a central
                         aspect of learning
                   2.    Knowledge is a matter of competence with respect to valued enterprises –
                         such as singing in tune, discovering scientific facts, fixing machines,
                         writing poetry, being convivial, growing up as a boy or a girl, and so forth
                   3.    Knowing is a matter of participating in the pursuit of such enterprises, that
                         is, of active engagement in the world.
                   4.    Meaning- our ability to experience the world and our engagement with it as
                         meaningful – is ultimately what learning is to produce.

Vi människor är sociala varelser. Kunskap är att ha kompetens att utföra vissa, av
andra människor, värderade handlingar. Att kunna innebär att individen kan delta i
aktiviteter som kräver dessa kunskaper. Allt lärande syftar till att skapa mening i
livet för individen.

Wenger går vidare i sitt resonemang och konstaterar att det finns fyra begrepp
som är centrala när man definierar lärande12:

               “A social theory of learning must therefore integrate the components necessary to
               characterize social participation as a process of learning and knowing.”




                                      Figur 2 Lärandets grunder (Wenger 1998)

11
     Wenger (1998) s.4
12
     Ibid s.5

                                                                                                         14
1.   “Meaning: a way of talking about our (changing) ability – individually
                              and collectively – to experience our life and the world as meaningful.
                         2.   Practice: a way of talking about the shared historical and social
                              resources, frameworks, and perspectives that can sustain mutual
                              engagement in action.
                         3.   Community: a way of talking about the social configurations in which
                              our enterprises are defined as worth of pursuing and our participation is
                              recognizable as competence.
                         4.   Identity: a way of talking about how learning changes who we are and
                              creates personal histories of becoming in the context of our
                              communities.”
5.2.1.1 Mening

Wenger diskuterar begreppet mening (meaning). Mening får i hans resonemang betydelsen:

                  “It is not on meaning as it sits locked up in dictionaries. It is not just on meaning as a
                  relation between a sign and a reference. But neither is it on meaning as a grand
                  question – on the meaning of life in a philosophical meaning. Practice is about
                  meaning as an experience of everyday life.”13

Mening blir enligt Wenger till i mötet mellan människor, då detta leder till en
meningsförhandling (negotiation of meaning). Meningsförhandlingen innehåller alltid de två
elementen deltagande (participation) och reifikation/förtingligande (reification). Samspelet
mellan deltagande och förtingligande är centralt i hans lärandeteori. De ska inte ses som
motsatser till varandra utan som en dualitet som är helt grundläggande för alla människors
upplevelse av mening.

5.2.1.1.1 Deltagande

Deltagande ska i det här sammanhanget främst ses som ett uttryck för alla typer av
mellanmänskliga relationer såväl goda, som konfliktfyllda. I alla mänskiga relationer som
innehåller deltagande kommer en meningsförhandling att äga rum. Meningsförhandlingen
innefattar såväl två kompanjoner som diskuterar och gör upp affärsplaner som det gifta paret
som genom ett gräl förhandlar om meningen i sitt äktenskap. I de båda fallen kommer
communityn och meningsförhandlingarna att fortgå till dess att deltagarna beslutar att sluta
samarbeta och därigenom inte längre delta communityn.

5.2.1.1.2 Reifikation

Reifikation är svårare att inkorporera i sitt tänkande. Den direkta betydelsen av ordet är
förtingligande. Det används för att beskriva den process som det innebär att skapa ”ting” som
överensstämmer med våra erfarenheter. I Wengers mening är det likställt att skriva ned en lag,
skapa en procedur eller skapa ett verktyg.14Alla är exempel på reifikationer. Begreppet
reifikation avser både proceduren av skapandet och den färdiga produkten.

Genom att delta i en reifikativ process tvingas man att förhandla om meningen. Därmed kan
den reifikativa processen lika lite existera utan deltagande som deltagande kan existera utan
en reifikativ process.


13
     Ibid s. 52
14
     Ibid s. 57

                                                                                                               15
5.2.1.2 Praktik och gemenskap - praktikgemenskap

Praktik (practice) syftar till det gemensamma historiska och sociala arvet. Wenger framhåller
att det finns ett tre nyckelegenskaper som måste ingå i praktiken för att en praktikgemenskap
ska uppstå. Det måste finnas:15
                     1.   Mutual engagement.
                     2.   A joint enterprise.
                     3.   A shared repertoire.




                                       Figur 3 CoPs Byggstenar (Wenger 1998)



Ingen gemenskap (community) kan uppstå utan att minst två personer är ömsesidigt
engagerade i gemenskapen. Men ett ömsesidigt engagemang (mutual engagement) är inte
tillräckligt för att gemenskapen ska vara en praktikgemenskap. Det krävs också en gemensam
uppgift (joint enterprise), någonting att arbeta med och ett mål att arbeta mot. Denna
gemensamma uppgift är något som förhandlas fram mellan deltagarna. 16 Det är deras eget
svar på hur de ska handskas med den situation som de befinner sig i. Därför tillhör den
gemensamma uppgiften deltagarna själva. Därtill läggs en delad repertoar (shared repertoire).
Den delade repertoaren består av de verktyg, koncept, stilar och handlingar som är
gemensamma för medlemmarna. Den visar att deltagarna har en delad historia17.

5.2.1.3 Identitet

Utvecklingen av och deltagandet i en praktik medför att medlemmarna identifierar sig med
praktiken. Identiteten är viktig för vårt lärande och för vår självbild. En snickare identifierar
sig som snickare, en ekonom som ekonom och så vidare. Wenger framhåller fem viktiga delar
i hur vi identifierar oss själva:

           Identitet som en förhandlad erfarenhet – Vi definierar oss själva utifrån vårt
            deltagande i olika praktiker och hur andra reifikerar oss.

15
     Ibid s. 72-73
16
     Ibid s. 77
17
     Ibid s. 83

                                                                                              16
   Identitet som medlemskap i gemenskaper – Vi definierar oss själva utifrån det som är
           bekant och obekant från oss.
          Identitet som lärandeutveckling – Vi definierar oss själva utifrån var vi varit och vart
           vi är på väg.
          Identitet som kärnan av olika medlemskap – Vi definierar oss själva utifrån hur vi
           sammanfogar våra olika medlemskap till en identitet.
          Identitet som en relation mellan det lokala och det globala - Vi definierar oss själva
           utifrån hur vi förhandlar lokala sätt att tillhöra större konstellationer.
           (Wenger, Communities of Practice - Learning, Meaning and Identity, 1998 s.149)

Identiteten är det som placerar oss på rätt plats i tillvaron och det som skiljer oss från andra i
vår självbild. Utifrån Wengers fem punkter inser vi att vi till exempel är ekonomer men också
att vi inte är vinkännare. Vi deltar i ekonomens praktik och är bekanta med det som yrket
medför, vi har varit ekonomistudenter vi kommer att bli ekonomichefer. Vi arbetar på vårt sätt
med våra egna arbetsuppgifter på vår egen arbetsplats men kan lätt identifiera oss med andra
ekonomer på andra arbetsplatser.

5.2.2 Boundary - avgränsning

Alla praktikgemenskaper är avgränsade från andra praktikgemenskaper. En person är alltid
medlem av ett flertal praktikgemenskaper, ofta med varierande grad av deltagande.
Deltagandegraden varierar med intresse för området och den relevans deltagaren upplever att
det har för hans arbete. Mellan praktikgemenskaperna finns gränser (boundaries) och det är
främst när personer ”korsar” dessa gränser som lärande äger rum. Vissa objekt (artefakter,
formulär, byggnader, markområden etc.)18 kan samtidigt som de avgränsar en gemenskap från
en annan vara bundna till flera andra olika gemenskaper, genom att de fungerar som
gemensamma dokument, gemensamt kontor eller gemensamt intresse för de olika
gemenskaperna som egentligen inte har någon naturlig kontaktyta. Sådana objekt kallas för
boundary objects och bildar fokuspunkter där olika gemenskaper kan mötas och nya
gemenskaper kan uppstå. Omkring dessa boundary objects uppstår mycket goda möjligheter
till lärande eftersom de bidrar till att människor från olika gemenskaper möts och samverkar.

5.2.3 Tillhörighetsgrunder

För att tillhöra en praktikgemenskap krävs enligt Wenger att man har minst en av de följande
tre typerna av tillhörighetsgrunder:19

            1.   Engagement – Active involvement in mutual processes of negotiation of meaning
            2.   Imagination- creating images of the world and seeing connections through time and
                 space by extrapolation from our own experience
            3.   Alignment- coordinating our energy and activities in order to fit within broader
                 structures and contribute to broader enterprises

5.2.3.1 Engagemang

Med engagemang (engagement) avser Wenger att deltagarna engagerar sig i den tredelade
process som består av den ständigt pågående meningsförhandlingen, utstakandet av nya banor


18
     Ibid s. 105 ff
19
     Ibid s. 173-174

                                                                                                     17
för communityn och utvecklingen av praktikhistorier. Deltagarnas engagemang innefattar
enligt Wenger ett flertal processer som bygger upp en gemensam struktur kring communityn:

            1.      The definition of a common enterprise in the process of pursuing it in concert with
                    others
            2.      Mutual engagement in shared activities
            3.      The accumulation of a history of shared practices
            4.      The production of a local regime of competence
            5.      The development of interpersonal relationships
            6.      A sense of interacting trajectories that shape identities in relation to one another
            7.      The management of boundaries
            8.      The opening of peripheries that allow for various degrees of engagement

5.2.3.2 Föreställningsförmåga

Med föreställningsförmåga (imagination) avser Wenger förmågan att se sin del av arbetet som
en del av en större helhet. Han använder inte termen som en motsvarighet till ordet fantasi,
utan använder det för att beskriva den kreativa process som det innebär att skapa nya bilder av
verkligheten.
                    ”…imagination in this sense is looking at an apple seed and seeing a tree.”

Föreställningsförmåga innebär enligt Wenger ett antal processer såsom:
            1.      Recognizing our experience in others, knowing what others are doing, being in
                    someone else´s shoes
            2.      Defining a trajectory that connects what we are doing to an extended identity,
                    seeing ourselves in new ways
            3.      Locating our engagement in broader systems in time and space conceiving of
                    multiple constellations that are contexts for our practices
            4.      Sharing stories, explanations an, descriptions
            5.      Opening access to distant practices through excursions and fleeting contacts –
                    visiting, talking, observing, meeting
            6.      Assuming the meaningfulness of foreign artifacts and actions
            7.      Creating models, reifying patterns, producing representational artifacts
            8.      Documenting historical developments, events, and transitions; reinteroreting
                    histories and trajectories in new terms: using history to see the present as only one
                    of many possibilities ant the future as a number of possibilities
            9.      Generating scenarios, exploring other ways of doing what we are doing, other
                    possible worlds, and our identities.

Föreställningsförmågan är inte beroende av ett ömsesidigt engagemang utan är en annan typ
av process, främst en intern mental process som används för att skapa en bild av verkligheten.
För att förtydliga det hela ger Wenger ett exempel med två stenhuggare:20
                    “This brings to mind the story of the two stonecutters who are asked what they are
                    doing. One responds:
                    “I am cutting this stone In a perfectly square shape.”
                    The other responds:
                    “I am building a cathedral.”

De respektive svaren säger ingenting om stenhuggarnas inbördes yrkesskicklighet, men
mycket om deras världsuppfattning. Att svaren divergerar är en produkt av skillnader i
föreställningsförmågan hos de båda stenhuggarna. Resultatet av skillnaden i
föreställningsförmåga kan vara att de lär sig vitt skilda saker från den process som de är del
av.

20
     Ibid. S. 176

                                                                                                            18
5.2.3.3 Inriktning

Med begreppet inriktning (Alignment) avses den process som överbryggar tid och rum och
därigenom formar vårt deltagande i större uppgifter. Individen delar inriktning med den helhet
som han eller hon ingår i. Som exempel kan ges att individen följer lagen, köper moderiktiga
skor eller bidrar till att uppfylla målen på arbetet. Inget av detta innebär att denne deltagit i
den process som skapat lagen, modet eller målen21. Som deltagare accepterar man de uppsatta
målen och inriktar sina aktiviteter på ett sådant sätt att de överensstämmer med de riktlinjer
som finns. Det finns även utrymme för förhandlingar och övertyganden inom ramen för det
som Wenger kallar inriktning.

Wenger identifierar ett antal moment som inriktningsprocessen innefattar:

            1.   Investing energy in a direct way and creating a focus to coordinate this investment
                 of energy
            2.   Negotiating perspectives, finding common ground
            3.   Imposing one´s view, using power and authority
            4.   Convincing, inspiring, uniting
            5.   Defining broad visions and aspirations, proposing stories of identity
            6.   Devising proceduralization, quantification, and control structures that are portable
                 (i.e., usable to cross boundaries)
            7.   Walking boundaries, creating boundary practices, reconciling diverging
                 perspectives.



5.3       Learning communities

Som ovan nämnts finns en mängd olika varianter på Communities. En del Communities of
Practice syftar till att stödja medlemmarnas lärande. Dessa kallar Wenger för learning
communities. När det gäller design av learning communities sätter Wenger22 upp ett antal
frågor som en skapare av ett learning community bör besvara inför och under
designprocessen.

I den praktiskt inriktade boken Cultivating Communities of Practice (Wenger, McDermott, &
Snyder, 2002) identifierar författarna sju generella designprinciper för praktikgemenskaper.
Dessa principer ska säkerställa att communityn får tillräckligt med kraft för att komma igång
och för att sedan kunna leva vidare.
            1.   ”Designa för utveckling
            2.   Öppen dialog mellan olika perspektiv såväl inom som utom gruppen
            3.   Tillåt olika ”deltagarnivåer”
            4.   Utveckla både allmänna och privata ytor i gemenskapen
            5.   Fokusera på värde
            6.   Kombinera det bekanta med det intressanta
            7.   Skapa en rytm i gemenskapen”

När det gäller frågor om institutionalisering, det vill säga att göra learning communityn till en
formell del av en organisations verksamhet, rekommenderar Wenger att hänsyn tas till
följande frågeställningar:

21
     Ibid s.179-180
22
     Ibid s. 244ff

                                                                                                        19
” Questions or the kind derived from this dimension of organisational design
             include the following:”

        1.   What should be institutionalized and when should participants be relied upon?
        2.   What forms of participation are required to give meaning to institutional
             reification?
        3.   At what point is institutionalization a distraction or a misplaced use of resources?
        4.   Where are the points of leverage at which organizational interventions can support
             learning in practice?


5.3.1 Design och det plötsligt uppdykande

Förhållandet mellan det designade och det plötsligt uppdykande är något som designern också
måste ta hänsyn till. Det man designar för är de händelser och utvecklingsvägar som kan
förutses, medan det som menas med det uppdykande är det som är akut och oförutsägbart. Att
designa kan innebära att beredskapen för det uppdykande blir sämre. Wenger föreslår att
följande frågor ställs i samband med detta:
        1.   “How can design be kept minimal and still ensure continuity and coherence?
        2.   What are the obstacles to responsiveness to the emergent?
        3.   What are the provisions for renegotiating the design under new circumstances?
        4.   What are the mechanisms by which emergent patterns can be perceived?
        5.   How can communities of practice that take care of emergent issues feed their
             learning back to the organization?”

5.3.2 Lokalt-globalt

Vidare anser Wenger att man måste betänka förhållandet mellan det lokala och det globala.
Möjligheten att föra diskussioner enskilt eller lokalt såväl som i större ”globala” sammanhang
är viktigt. Global i det här sammanhanget avser inte global i ordets rätta bemärkelse utan
ordet avser här det som omfattar hela communityn. Även här identifieras ett antal
nyckelfrågor.
        1.   “Does the organizational design serve as a communication tool?
        2.   Does it help the various forms of knowledgeability involved in a constellation to
             recognize each other?
        3.   Are information flows reciprocal?
        4.   Are there forms of multimembership that connect the local and the global?
        5.   Which perspectives are privileged and which are marginalized or made invisible?”

5.3.3 Identifikation

Wenger anser att det är viktigt att det finns en möjlighet att identifiera sig med communityn.
För att uppnå identifikation hos medlemmarna väljer han ut ett antal nyckelfrågor att besvara
för att designen ska bli lyckosam på identifikationsområdet.

        1.   “What are the sources of identification that keeps an organization together?
        2.   What are the obstacles to expanding fields of identification?
        3.   How can organizational design promote and distribute ownership of meaning?
        4.   By what processes can a community change its field of negotiation?”




                                                                                                    20
5.3.4 Communityns fortlevande

Wenger menar vidare att det är ytterst viktigt för communityns fortlevande att en del av
ansträngningen i designen koncentreras på att säkerställa möjligheten för nya intresserade
medarbetare att bli medlemmar av communityn. För att detta arbete ska fungera
rekommenderar Wenger att man följer följande råd:

        1.   “Construe learning as a process of participation whether for newcomers or old-
             timers.
        2.   Place the emphasis on learning rather than teaching by finding leverage points to
             build on learning opportunities offered by practice.
        3.   Engage communities in the design of their practice as a place of learning.
        4.   Give communities’ access to the resources they need to negotiate their connections
             with other practices ant their relation with the organization.”

5.4 Utveckling av ett strukturerat stöd för en Learning Community

När den grundläggande strukturen för learning communityn är klar behöver man börja
utveckla de aktiviteter för lärande som passar in i communityn. Det finns en mängd olika
idéer om vad som är viktigt för att stödja lärandet hos medlemmarna. Head to Head är tänkt
att fungera både som ett stöd för rektorernas kompetensutveckling, det vill säga det som
anknyter till det som Wenger kallar det designade, och stödja deras lärande i frågor som
uppkommer under arbetets gång, det vill säga det som anknyter till det som Wenger kallar det
plötsligt uppdykande. Vidare är Head to Head avsett att fungera med ett IT-stöd. Det är alltså
ett Virtual- eller Online Learning Community.

5.5 Virtual-/Online Learning Communities

Utvecklingen av nätbaserade lärgemenskaper (Online Learning Communities) beskrivs i
boken ”Lärgemenskaper på nätet”(Jobring, 2004):

             ”De kan sägas representera en ny form av lärande även om den har funnits tidigare, i
             tider då nätet inte fanns, och då med namn som samarbetsinlärning.”

Det finns en mängd varianter på Online Learning Communities. Från helt öppna
intressebaserade communities till communities som är tydligt inriktade på att lära
medlemmarna något specifikt. Head to Head kan betraktas som ett Online Learning
Community med tydligt definierade arbetsuppgifter och tydliga mål för deltagarnas lärande.
Som exempel på en redan existerande liknande community med specifikt inlärningsmål kan
nämnas den svenska communityn Lärka som syftar till att utbilda rådgivare inom kooperativt
företagande. Online Learning Communities av Lärkas typ har en arbetsgång byggd på ett
antal olika aktiviteter sammanfogade till vad som av Bartilsson i (Jobring 2004, s.89)
benämns lärprogram. Dessa aktiviteter och lärprogram är det som driver lärandet i
communityn framåt.

Lewis och Allan (2005) tar ett praktiskt perspektiv på användandet av Virtual Learning
Communities (VLC) för vad de kallar Continuing Professional Development (CPD).

             ”In our experience, the potential of learning communities to provide an effective
             route to continuing professional development (CPD) has not yet been fully
             exploited. As professional organizations and agencies increasingly promote and
             require evidence of individuals’ CPD activity, it is likely that the potential of


                                                                                                    21
learning communities will be utilized further.” (Lewis & Allan, Virtual Learning
           Communities - A guide for practitioners, 2005)

Lewis och Allen finner ett stort antal vinster med att använda Virtual Learning Communities
för Continuing Professional Development i företag och organisationer. Bland annat menar de
att VLC skapar ett forum för att dela bra arbetsmetoder, möjligheter att lösa problem
tillsammans och bättre möjligheter att öka kunskap och expertis inom organisationen.
Författarna definierar tre olika typer av Virtual Learning Communities:
      Simple Learning Community
      Managed Learning Community
      Complex Learning Community (Lewis & Allan, Virtual Learning Communities - A
        guide for practitioners, 2005, s. 21)

Den enkla learning communityn kännetecknas av att den uppstår spontant när personer med
gemensamma intressen eller problem börjar kommunicera med varandra.

Den ledda learning communityn skapas oftast med stöd av en organisation eller ett företag.
Oftast är avsikten med en ledd learning community att möta ett strategiskt behov eller ett nytt
projekt. Förändringsarbetet eller projektet innebär att det finns ett behov av en ”facilitator”
och en managementgrupp som leder communityns arbete. Dessa är oftast knutna till den egna
organisationen.

Den komplexa learning communityn skapas för att möta stora förändringar inom en
organisation. Arbetet med en komplex learning community leds i allmänhet av utomstående
personer som har ansvar för såväl uppbyggnaden av communityn som för arbetet i den.


5.5.1 E-Tivities

Den engelska forskaren Gilly Salmon är en av de författare som beskrivit aktiviteter för
lärande i Virtual-/Online Learning Communities. I sin bok E-tivities (Salmon, 2002) ger hon
exempel på något som hon kallar E-tivites. Hennes definition av E-tivities är:
           ” ’E-tivity’ is the word I give to a framework for active and interactive online
           learning.”

E-tivities är små pedagogiska byggstenar anpassade för kollaborativt lärande över nätet.
Dessa sammanfogas till en kedja av aktiviteter som stödjer det lärandet. De bygger på en hög
interaktivitet mellan deltagarna och att alla moment leds av en så kallad E-moderator.

Salmon delar upp utvecklingen av lärandet genom E-tivities i fem trappsteg. Varje steg
innebär ett ökat mått av interaktivitet mellan deltagarna och att e-moderatorns inblandning
successivt minskar så som förevisas i figuren nedan:




                                                                                              22
Figur 4 Salmons trappa



5.5.1.1 Access and motivation

I den inledande fasen av arbetet är det mycket viktigt att alla snabbt lär sig att logga in och
komma åt den information som finns att tillgå i communityn. På första stadiet är det viktigaste
att ta hänsyn till att deltagarna ges möjlighet att snabbt lära sig att behärska tekniken. Viktigt
är också att deltagarna inte tror att tekniken är det som lärandet handlar om (Salmon, 2002).

5.5.1.2 Online socialization

Det andra steget innebär att man låter deltagarna skapa kontakter med varandra genom lagom
ansträngande aktiviteter. Aktiviteterna ska vara utformade på ett sådant sätt att de tvingar
deltagarna att samarbeta. Låt gärna aktiviteterna vara knutna till det ämne som behandlas eller
till yrke eller företag, eftersom det skapar viktiga kulturella kontexter för lärandet (Salmon,
2002)

5.5.1.3 Information Exchange

Fokus skiftar här från mer sociala aktiviteter i steg två till ett mer uppgiftsorienterat synsätt.
Information Exchangeaktiviteter är i första hand inriktade på det personliga lärandet, men de
bör även innehålla moment där deltagarna ges möjlighet att utvärdera varandras bidrag och ge
feedback på dessa. Med mer erfarna deltagare kan man i större utsträckning låta deltagarna
samarbeta med uppgifter via olika grupparbetstekniker (Salmon, 2002).

5.5.1.4 Knowledge construction


                                                                                               23
Det fjärde steget i E-tivitiestrappan kallas för knowledge construction. Deltagarna är nu
mogna för ytterligare ett steg då de vant sig vid att arbeta online och att arbeta tillsammans
över nätet. Typiska mål för dessa aktiviteter är att öka förståelsen för olika företeelser samt att
ge och diskutera olika synvinklar på ett problem. Knowledge construction kan också innefatta
att deltagarna skapar sina egna E-tivities som de kan arbeta med senare.

5.5.1.5 Development

Det femte och avslutande steget i Salmons E-tivities trappa är Development. Här har
deltagarna kommit så långt i sitt arbete att de skall utvärdera och kritisera sina bidrag i
lärprocessen. Reflektion ingår också som ett moment på den här nivån.
5.6 Head to Head och Community of Practice-begreppet

De tre, enligt Wenger, grundläggande förutsättningarna för en Community of Practice,
(mutual engagement, joint enterprise och shared repertoire), kan i Head to Head anses vara
uppfyllda. Detta eftersom rektorsgruppen får förutsättas ha ett gemensamt engagemang för
skolornas utveckling, ett gemensamt företag i att leda sin respektive skola, en delad
uppsättning verktyg för att styra och leda sin skola och ett gemensamt språk för att tala om sin
verksamhet. Att kalla Head to Head för en Community of Practice är emellertid inte helt
korrekt eftersom det främst är tänkt att vara en plattform för styrd kompetensutveckling. Ett
annat av de grundläggande kriterierna för en Community of Practice är att den är informell
vilket inte är fallet med Heat to Head. Alltså är Head to Head inte helt och hållet att betrakta
som en Community of Practice, utan snarare som en Virtual Learning Community med
tydliga drag av en Community of Practice. Idén med Head to Head är att den till stor del ska
skapa lärande och utveckling genom samarbete mellan deltagarna. Vidare kan man betrakta
Head to Head-plattformen som ett boundary object, vilket avgränsar rektorernas
kompetensutveckling från andra gruppers samtidigt som det binder samman deras vanliga
Communities of Practice. Många av Wengers punkter för design och utveckling av
Communities of Practice är av relevans för utvecklingsarbetet och uppstarten av Head to
Head. För arbetet med att skapa den tekniska så väl som den metodologiska plattformen kan
mycket inspiration hämtas ur Wengers böcker. Inspiration kan också hämtas från ett antal
andra områden som synes nedan.




                                                                                                24
6 Analysmodeller
För att analysera de tänkta användarnas behov och för att utveckla en teknisk plattform för att
på bästa sätt stödja dessa behov finns ett stort antal användbara modeller. Några av dessa
modeller beskrivs i boken ”Observing the user experience” (Kuniavsky, 2003). Bland annat
beskrivs metoderna user research och iterativ utveckling. Kuniavsky beskriver också metoder
för contextual design och contextual inquiry. Dessa metoder finns tillsammans med flera
andra analysmodeller som Task decomposition och Hierarchical task analysis (HTA) även
beskrivna i boken Contextual Design (Beyer & Holzblatt, 1998)

6.1 Iterativ utveckling och User research

Iterativ utveckling såväl som user research-metoder beskrivs av Kunivasky i boken
“Observing the user experience”. Den iterativa utvecklingsprocessen är att betrakta som en
spiral bestående av tre delar: Undersökning (examination), definition (definition) och
skapande (creation) (Kuniavsky, 2003). Vid första anblicken påminner den iterativa metoden
om andra typer av utvecklingsmodeller som till exempel Waterfallmetoden. Skillnaden är att
den iterativa utvecklingsspiralen aldrig tar slut utan börjar om i cykel efter cykel tills
produktens livcykel kommer till ända. Waterfallmetoden innebär, i motsats till den iterativa
utvecklingsmetoden, att man delar upp utvecklingsprocessen i olika delar som startar
sekventiellt efter varandra och avslutas när produkten är färdig att använda. Att använda
Waterfallmetoden innebär att man riskerar att tvingas riva upp stora delar av designen om
man i ett senare skede av utvecklingsprocessen upptäcker svagheter i tidigare genomförda
delar. Tanken bakom användandet av iterativa utvecklingsmetoder är att alla slutgiltiga
designlösningar är kompromisser mellan flera olika möjliga funktioner. För att kunna
balansera användarnas krav genom hela utvecklingsprocessen utan att senare behöva riva upp
delar av arbetet är det viktigt att man startar brett och öppet för att sedan allt mer låsa
utvecklingsprocessen. Avsikten är att man redan på ett tidigt stadium utsätter produkten för
verkligheten och på så vis redan vid lanseringen har en produkt som fungerar på marknaden.
Härigenom kan man spara både tid och pengar. För att kontinuerligt utvärdera produkten
under utvecklingsprocessen lämpar det sig utmärkt att använda user-reserarch metoder som
stöd för att undersöka behov utvärdera de olika delarna av designen.

User research i Kuniavskys tolkning innefattar ett antal möjliga vägar och steg för att finna ett
sätt att designa som är väl anpassat till användarnas krav och preferenser:

      Contextual inquiry
      Task analysis
      Focus groups
      Usability tests
      Surveys
      Log files and customer support

Kuniavsky menar att produkten först efter åtta iterativa cykler är redo för att släppas på
marknaden. I den första iterativa utvecklingscykeln rekommenderar Kuniavsky att man, efter
att en målgrupp definierats, använder sig av contextual inquiry som för att stämma av sina
idéer mot den tänkta publiken. I andra cykeln rekommenderas att man övergår till att använda
fokusgrupper för att ytterligare utröna den tänkta kundgruppens inställning till produkten. I
kommande cykler använder man sig av usabilitytester för att testa och utveckla produktens


                                                                                              25
interface och funktioner. Han rekommenderar även att man så fort produkten släpps börjar
analysera loggfiler och feedback från kunderna.

Iterativ utveckling kan förekomma utan att den innehåller user research metoder precis som
att user research kan förekomma utan inblandning av iterativ utveckling, men Kuniavsky
anser att de två metoderna fungerar utmärkt tillsammans (Kuniavsky, 2003).

           ”But they work especially well together, where the results of one research project
           can answer questions asked by the ones before it and guide those that come after.”

           “Sculptually, it’s like working with plaster, clay, or wax before committing to stone
           or bronze.”


6.1.1 Contextual inquiry

Contextual inquiry såväl som contextual design beskrivs noggrant i boken contextual design
(Beyer & Holzblatt, 1998). Författarnas grundläggande tes angående contextual design är:

           “This isn´t primarily a design for technology – how to structure and deliver a
           particular tool that will improve work in some way. It´s the design of a new way of
           working that is supported by technology.” (Beyer & Holzblatt, 1998)

Författarna identifierar fyra grundläggande principer för att arbeta med contextual inquiry:
context (kontext), partnership (samarbete), interpretation (tolkning), och focus (fokus).

Context – Kontext
Kontext är ett grundläggande begrepp inom contextual inquiry. Praktiskt innebär kontextuellt
arbete att man besöker kundens arbetsplats och tittar på arbetet såsom det fortlöper. Att hålla
sig till kontexten innebär att man får möjlighet att samla in pågående erfarenhet och konkreta
data om arbetet, snarare än summariska erfarenheter och abstrakta data. (Beyer & Holzblatt,
1998)

Partnership – Samarbete
Samarbetestanken innebär att designerns mål är att göra sig och kunden till samarbetspartners
eller att skapa ett mästare/lärlingsförhållande med kunden som mästare och designern som
lärling. Designern försöker sätta sig in i och förstå kundens arbete så bra som möjligt genom
att noggrant observera dennes arbete och under tiden ställa ingående frågor om arbetet.

Interpretation – Tolkning
Tolkningsfasen i den kontextuella analysen innebär att designern utifrån de fakta han har
tolkar kundens arbete och skapar en eller flera hypotetiska slutsatser för designen. Dessa
återkopplas sedan tillbaka till kunden som får tala om huruvida hypotesen stämmer överens
med deras arbete eller ej.

Focus- Fokus
Fokusdelen av analysen handlar om att utreda vilka delar av arbetet som är särskilt viktiga att
uppmärksamma i intervjusituationen. Vad som är viktigt att fokusera på bestäms av vad som
ska designas. Genom att fokusera på det som är relevant ges intervjuaren dels möjlighet att
skapa logik i kundens arbete, dels möjlighet att styra sina frågor mot de områden som är
relevanta för designen.


                                                                                                   26
6.1.2 Task Analysis

Task analysis beskrivs av Kuniavsky i ”Observing the user experience”. Task analysis är ett
brett spektrum av undersökningstekniker som spänner från strukturerade, standardiserade
frågeformulär till ostrukturerade intervjuer med användbarhetsexperter.

När det gäller användning av Task Analysis menar Kuniavsky att:

            ”Task analysis is best used when you already know what the problem you’re trying
            to solve and you want to know how people are solving it right now.” (Kuniavsky,
            2003)

Tillvägagångssättet skiljer sig till en början inte mycket från contextual analysis. Intervjuaren
intar en lärlingsposition i samarbetet med intervjuobjektet och försöker genom att observera
och fråga förstå vad som är svårt med utförandet av uppgiften. Framför allt skiljer sig task
analysis från contextual analysis när det gäller fokus. Task analysis riktar in sig på att utreda
allt om en enda ”task” eller uppgift, där contextual analysis undersöker uppgiften och hela den
omgivande kontexten. Alltså innebär task analysis att man lägger större vikt vid sekventiell
information och exakt vilka verktyg som används vid ett speciellt tillfälle. Beyer och
Holzblatt föreslår att man vid analys av reslutaten använder sig av någon av teknikerna ”task
decomposition” eller av ”hierarchical task analysis” (HTA).

6.1.2.1 Task decomposition

Analyssättet syftar till att bryta sönder uppgiften i enskilda handlingar och kategorisera dessa.
Exempel på kategorier är:
    Syfte – Varför handlar man så här? På vilket sätt för handlingen uppgiften mot målet?
    Ledtrådar – Vad talar om för personen i fråga att det är dags att utföra en handling?
    Objekt – Vad används för att utföra handlingen?
    Metod – Hur utförs handlingen?
    Valmöjligheter – Vilka andra handlingar var möjliga vid tillfället? Varför valdes just
      den aktuella handlingen?
    För varje kategori försöker man finna så många svar som möjligt. Dessa sätts sedan
      samman i en matris där alla handlingar kan ses i tidsordning och kategoriserade var för
      sig.

6.1.2.2 Hierarchical Task Analysis (HTA)

Målet med en HTA är att skapa en hierarki av de handlingar som behöver utföras för att
genomföra en specifik uppgift. Utredaren börjar med att bestämma det slutgiltiga och
huvudsakliga målet för den uppgift som undersöks. Därefter bestäms vilka delmål som finns
och hur de utgörs av olika handlingar som måste utföras för att de ska nå fram till
huvudmålet. HTA utmynnar i en form av hierarkiskt diagram där huvudmålet finns i toppen
med handlingarna utgrenade nedåt i diagrammet. HTA-diagrammet ska alltid ge möjlighet att
neråt i diagrammet finna svaret på frågan ”hur går jag till väga för att… ”Likaså ska det vara
möjligt ställa frågorna ”varför” och ”var” och svaren på dessa frågor ska finnas i
”överkategorin” i diagrammet.

Om målet är att handla en soffa blir svaren på ”hur-frågorna”, något förenklat, strukturerade
på följande sätt:

                                                                                               27
- Hur går jag till väga för att handla en soffa?
    Jag tar reda på vilka möbelhandlare som säljer soffor, och väljer ett alternativ.
    Jag talar med möbelhandlarens kundtjänst för att beställa en katalog.
    Jag tittar i katalogen.
    Jag väljer en soffa.
    Jag åker till möbelhandlaren och köper soffan.

När det gäller frågorna ”var” och ”varför” utgår man från underkategorin och går uppåt i
diagrammet:
-Var köper jag soffan och varför köper jag soffan?
     Jag köper soffan hos vald möbelhandlare eftersom jag valt en soffa ur deras katalog
       som jag beställt via deras kundtjänst eftersom jag behöver en soffa.

På så vis ger HTA en mycket lättöverskådlig bild av hur en specifik uppgift utförs och varför
samt vilka handlingar som utförs för att nå fram till målet.
6.1.3 Fokusgrupper

Kuniavsky (2003) definierar vad fokusgrupper är enligt följande:

            ”Focus groups are structured group interviews that quickly and inexpensively reveal
            a target audience’s desires, experiences, and priorities.” (Kuniavsky, 2003)

För ett lyckat fokusgruppsarbete krävs noggranna förberedelser. Intervjuaren skapar ett
schema, väljer ut en målpublik, bestämmer antal fokusgrupper och storlek på dessa och väljer
med eftertanke ut ämne för fokusgruppen.

I boken definieras fyra olika typer av fokusgrupper som är användbara framförallt vid Web-
design eller mjukvaruutveckling:

Exploratory – utforskande grupper
Utforskande grupper har till syfte att utröna generella attityder i givna frågor för att designers
lättare ska se hur en produkt förstås av de tänkta användarna.

Feature prioritization – funktionsprioriterand grupper
Grupper som arbetar med funktionsprioritering hjälper designern med att bestämma vilka
funktioner som är de mest attraktiva och varför. I allmänhet är medlemmar i dessa grupper
specifikt intresserade av det ämne som behandlas.

Competitive analysis – konkurrentanalyserande grupper
Konkurrentanalysgrupper syftar till att i första hand skapa förståelse för vilka relationer den
tänkta kundgruppen har med konkurrerande produkter. I andra hand är syftet att utreda vilka
fördelar som kundgruppen ser hos konkurrenternas produkter. Dessa grupper hålls ofta
anonymt.

Trend exploration – trendutforskande grupper
Trendutforskande grupper används när man upptäcker att en ny trend har uppkommit. Den här
typen av fokusgrupp kan undersöka och hjälpa till att förklara varför det nya beteendet
uppstått.



                                                                                                  28
6.2 Att analysera tekniken

När man skapar ett nytt dataprogram, en ny hemsida eller en ny IT-lösning är det viktigt att
man genom för tester av sina lösningar innan lansering. En av de lösningar som Kuniavsky
(2003) föreslår är usability tests.

6.2.1 Usability tests

En modell för att testa sitt nyutvecklade program eller sin nya IT-lösning är usability tests.
Usability testet syftar till att genom olika testaktiviteter utsätta lösningen för verklighetstrogna
förhållanden och därigenom utforska hur lättanvänt och nödvändiga funktoner olika
funktioner är. Det första som designern måste göra för att kunna genomföra ett effektivt
usability test är att definiera målpubliken och bestämma vilka funktionaliteter som ska
undersökas. Därefter skapas uppgifter för målpubliken. Uppgifterna ska vara tydliga,
genomförbara, realistiska, neutrala och ta relativt kort tid i anspråk. Testerna genomförs
enskilt. En tumregel vid användning av usabilitytester är att de genomförs när
utvecklingsarbetet kommit igång, men inte så sent att det förhindrar omfattande förändringar
om testet visar att sådana är nödvändiga.(Kuniavsky, 2003) Ett usability test ska innehålla
möjligheter att testa och utvärdera alla stora och viktiga funktionaliteter i programmet och
helst ska upprepade tester utföras genom hela utvecklingscykeln. Designern ges härigenom en
bättre förståelse för användarnas handlande och därigenom säkerställs att designen blir mer
och mer effektiv allteftersom den utvecklas. Testen dokumenteras med fördel via
videoupptagning där man kan se hur användaren beter sig i olika situationer under testet.
Testet kompletteras också med frågor rörande olika funktionaliteter och användarens
upplevelse av dem.




                                                                                                 29
7 Det praktiska arbetet med utformningen av Head to Head

Det praktiska arbetet med Head to Head inleddes under senvåren med att förvaltningschefen
fick i uppdrag att rekrytera rektorer till en fokusgrupp. De fokusgruppsmöten som planerades
in var avsedda att användas för information och diskussion kring Head to Head. Fem möten
planerades in i gruppen. Därtill lades två förläsningstillfällen med hela rektorskollegiet. I
augusti gavs ett föredrag innehållande en översiktlig presentation av Head to Head-projektet
för kommunens rektorer. I oktober genomfördes en kickoff för det nya rektorsuppdraget och
Head to Head. Temat för kickoffdagen var ”Framtidens skolledare”.

7.1 Fokusgruppen

Den fokusgrupp som rekryterades för arbetet i Varbergs kommun skulle inrikta sitt arbete mot
det som Kuviavsky benämner exploratory och feature prioritization. Fokusgruppens främsta
syfte var att hjälpa till med att bestämma vilka arbetsområden som var de mest attraktiva och
varför. Kuniavsky rekommenderar att de medlemmar som rekryteras till sådana grupper ska
vara specifikt intresserade av det aktuella ämnet. Därför var det enda grundläggande kriteriet
för fokusgruppens rektorer att de var intresserade av att delta i utvecklingen av Head to Head.
Förvaltningschefen ansåg därtill att det var lämpligt att medlemmarna representerade varsitt
rektorsteam och att alla skolformer fanns representerade i gruppen. Gruppen kom att bestå av
sju rektorer, varav fem från grundskolan och en vardera från förskolan och gymnasiet.

Inför utvecklingsarbetet beslutades att det iterativa arbetssätt som Kuniavsky beskriver skulle
användas. Meningen var att genomföra någon form av contextual inquiry med hjälp av de i
fokusgruppen ingående rektorerna. Då rektorsuppdraget bara i vissa specifika delar är
intressant för utvecklingen av Head to Head, bestämdes att det skulle utföras en task analysis
inom gruppen med tonvikt på informationssökning och lärande genom samarbete. Då
rektorsarbetet är mycket varierande är det svårt att hitta en exakt tid och plats när
informationssökning och lärande genom samarbete sker, därför fick gruppen ett fiktivt
problem presenterat för sig som de sedan skulle skapa en lösning på. Detta diskuterades sedan
i gruppen.

I första skedet genomförde gruppen en exploatory- sittning. Där diskuterade de frågor som
beskrivs av Wenger inom områdena domain, engagement, alignment och motivation.
(Wenger, McDermott, & Snyder, 2002) samt att utifrån dokumenten ”Först in i framtiden”
och ”En lärande organisation” identifiera de för skolledarna mest intressanta
förändringsförslagen. De fick även i uppgift att utifrån sin erfarenhet som skolledare
identifiera andra intressanta kompetensutvecklingsområden.

Enligt den ursprungliga planen skulle rektorerna under den senare delen av hösten genomföra
och observeras under ett flertal usabilitytester som skulle genomföras i en Head to Head
testmiljö. Rektorerna skulle därefter såväl enskilt som i gruppen informera om sina
erfarenheter och även föreslå förändringar. Då Varbergs kommuns nya intranet ”Vinden”
genomförande inte stod färdigt i så stor utsträckning som man hoppats gick emellertid testerna
inte att genomföra. Inte förrän i slutet av november blev intranätet färdigt för användarna och
då var det ännu inte så fullständigt att de tänkta testerna inför Head to Head kunde
genomföras.

7.1.1 Fokusgruppens arbete


                                                                                            30
Fokusgruppens första sammankomst hade som huvudsakligt syfte att presentera deltagarna för
och varandra och för projektledningen, dessutom gavs en djupare presentation av tankarna
bakom projektet. Vidare arbetades en mötes- och arbetsplan fram. Det bestämdes att
ytterligare fyra möten skulle hållas under projektets gång. Varje möte skulle ha ett specifikt
tema som behandlade någon aspekt av projektet. Den första sammankomsten syftade också
till att få deltagarna i gruppen att börja tänka på olika möjliga arbetsområden för Head to
Head.

Det andra i mötet fokusgruppen inriktade sig på att i första hand få deltagarna att bekanta sig
med tekniken kring Vinden och Head to Head samt att skapa förståelse hos deltagarna för de
bakomliggande teorierna omkring Communities of Practice. Mötet inleddes med en kort
förevisning av MOSS-plattformen, på vilken ”Vinden” och Head to Head bygger tekniskt.
Flera av frågorna som uppstod i anslutning till detta rörde möjligheterna att skapa privata
diskussionsrum i plattformen. Flera av gruppmedlemmarna ansåg att det var viktigt att den
möjligheten ges av systemet eftersom många frågor som man önskar ta upp på intranätet bara
rör ett par kollegor och kan innehålla känsliga uppgifter. Säkerheten i systemet var också ett
område som diskuterades. Efter att de tekniska diskussionerna avslutats beskrevs Wengers
design- teorier för deltagarna. Med anknytning till teknik och design diskuterades utifrån ett
par tänkta scenarier när och hur man skulle kunna dra nytta av det tekniska stödet.
Diskussionen uppehöll sig omkring de begrepp som finns i ”En lärande organisation…” och
snabbt utkristalliserades ett antal områden som intresserade deltagarna i fokusgruppen. Det
område som framför allt väckte intresse i gruppen var de avsnitt i dokumenten som
behandlade ”coachande arbetssätt”. Ingen av de i fokusgruppen ingående rektorerna hade
någon erfarenhet av coachande arbetssätt. Eftersom skrivningen om ”coachande arbetssätt” är
central i flera avsnitt i dokumenten var gruppens tolkning att det var viktigt att arbeta med
begreppet. Inom gruppen ansåg man att det var önskvärt både med generell utbildning kring
vad ”coachande arbetssätt” innebär och en utbildningsinsats där förvaltningsledningen klargör
hur den ser på det ”coachande arbetssättet” och innebörden av det på ett lokalt plan.

Efter vidare diskussioner identifierades ytterligare ett område som väckte intresse. Det var ”de
tre cirklarna”: ”De tre cirklarna” är ett begrepp som myntats inom barn och
utbildningsförvaltningen. Det beskriver de tre verksamhetsmål som förvaltningschefen satt
upp. Röd tråd, Helhet och Utbildning. Intresset rörde främst vad dessa begreppscirklar
praktiskt innebär för den vardagliga verksamheten. Gruppen visade även intresse för att
arbeta med andra frågor som t.ex skoljuridik, ekonomi och fackliga frågor.

Avsikten med det tredje mötet var att presentera ett praktiskt upplägg och att ytterligare utreda
intresse för andra arbetsområden. Mötet inleddes med en genomgång av det nya dokumentet
”Först in i framtiden” med tonvikt på om det fanns något i det dokumentet som kunde ligga
till grund för kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för Head to Head. Gruppen hade en
kritisk hållning till dokumentet och riktade bland annat specifik kritik mot dess likhet med
läroplanen. Därefter presenterades och diskuterades förslag på tänkbara aktiviteter för
arbetsområdet coachande arbetssätt. Vidare framfördes önskemål om ytterligare utbildning
kring förvaltningschefens tre cirklar. Vid mötet framkom att det att det var önskvärt med både
frihet och styrning, ingen av de ingående rektorerna trodde att man skulle få alla kollegor i
kommunen att bli aktiva bara genom att erbjuda möjligheten att använda systemet.

Det fjärde mötet kunde inte hållas på avtalad dag. Eftersom arbetet fortskridit bra och gruppen
kommit längre än planerat med sitt arbete ställdes mötet in.


                                                                                              31
Det femte mötet med fokusgruppen var ett presentationsmöte där den tekniska plattformen
presenterades i sitt i huvudsak färdiga utförande.
7.1.2 Kickoffen

I samråd med förvaltningschefen bestämdes att Head to Head i enlighet med Wengers idé
(Wenger, McDermott, & Snyder, Cultivating Communities of Practice, 2002) skulle lanseras
för alla kommunens rektorer i samband med en kickoff som även gällde det nya
rektorsuppdraget. Till kickoffen bjöds in ett antal talare in bland annat från
utbildningsdepartementet, lärarförbundet och skolledarförbundet. Speciellt inbjuden
huvudtalare var Christina Preston. Christina Preston är initiativtagare till och chef för det
engelska MirandaNet som är en internationell community för lärare. Dagen skulle enligt
ursprungsplanen hållas som ett dialogseminarum med rektorerna indelade i grupper om 6-7
personer. I dessa grupper skulle de diskutera talarnas framföranden och ställa frågor dem. Till
dialogseminariet skulle också kopplas ett diskussionsforum där möjlighet skulle finnas att
diskutera vidare med föreläsarna efter dagens slut. Dialogseminarieidén kunde inte
genomföras eftersom lämplig lokal för ändamålet inte fanns att tillgå. Dessutom förelåg
tekniska problem med intranätet då detta inte var riktigt färdigt vid den aktuella tidpunkten.
Dialogseminariet hölls i stället som en vanlig föreläsningsdag med avslutande diskussion i
storgrupp.




                                                                                            32
8 Diskussion
Syftet med Head to Head är att skapa ett digitalt kompetensförsörjningssystem för Varbergs
kommuns rektorer. För att skapa ett fungerande digitalt kompetensförsörjningssystem till en
organisation som Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun, måste ställas ett
antal frågor om vad Head to Head verkligen är:

      Är Head to Head en Community of practice?
      Vilka är de kritiska tekniska punkterna?
      Vilka är de kritiska pedagogiska punkterna?
      Vilken typ av aktiviteter behövs för att Head to Head ska fungera som ett verktyg för
       Kompetensutveckning?

Att kalla Head to Head för en Community of Practice är som tidigare nämnts inte helt korrekt,
eftersom det inte bygger på informalitet och frivillighet. Head to Head är tänkt att fungera
som en plattform för kompetensutveckling för rektorerna i Varbergs kommun. Arbetet i Head
to Head kommer i hög grad att styras av förvaltningens önskemål, men det kommer också till
viss del att styras utifrån deltagarnas önskemål.

Wenger (1998) använder sig av termerna engagement, imagination och alignment när han
beskriver vad som är kännetecknande för tillhörighet till en Community of Practice. I
begreppet engagemang (engagement) lägger Wenger in betydelsen av meningsförhandling,
skapandet av banor för communityn och utveckling av praktikhistorier. Därför är det viktigt
att designa systemet och aktiviteterna på ett sådant sätt att det ges möjlighet att genomföra en
meningsförhandling i de delar där det är önskvärt. I ett projekt som Head to Head blir
meningsförhandlingen extra viktig då det gäller att få medarbetarna att skapa dels ett
engagemang i det förändrade rektorsuppdraget, dels en inriktning på sitt nya arbete som
stämmer överens med de nya riktlinjerna. När det gäller det Wenger benämner
föreställningsförmåga (imagination) är det viktigt att arbetet ger utrymme för rektorerna att
vidga sina vyer och börja se sig själva som en del av en större helhet, utanför den egna skolan
eller det egna rektorsteamet. Vidare är det viktigt att ta begreppet inriktning (alignment) på
största allvar i arbetet med Head to Head. Head to Head utgör en utmärkt möjlighet, om det
används rätt, att skapa just en gemensam inriktning för rektorernas i Varbergs kommun
arbete. Vidare kan antas att rektorerna i Varbergs Kommun uppfyller de tre andra kraven som
Wenger sätter upp för Communities of Practise: Joint enterprise, Mutual engagement och
Shared repertoire. De har ett gemensamt uppdrag, ett ömsesidigt engagemang och en delad
uppsättning verktyg för att leda och driva sin verksamhet.

För att sammanfatta diskussionen kring om Head to Head är en Community of Practice kan
sägas att det är en komplex Virtual Learning Community som ligger mycket nära en
Community of Practice och därför kan man vid utvecklingen av systemet dra nytta av de
kunskaper som finns på Community of Practice området.

I artikeln Braided learning – promoting active professionals in education (Preston, 2007)
understryker författaren att det är viktigt att medlemmarna i ett digitalt nätverk från början
känner varandra eller har gemensamma intressen.

Inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun är flera av de ovanstående
kriterierna naturligt uppfyllda. Rektorerna inom förvaltningen har gemensamma
yrkesrelaterade intressen de är bekanta med eller känner varandra i olika grad. De får

                                                                                             33
förutsättas att de också kan föreställa sig sitt arbete i ett vidare perspektiv och att de delar
värderingarna i uppdraget till den grad som krävs.

8.1 De kritiska punkterna när det gäller teknik

Ett av de första praktiska hindren att ta sig över är deltagarnas skiftande kunskaper om och
vana vid att använda IT i olika sammanhang. Salmon (2002) menar att ”access and
motivation” är det första steget på vägen mot ett fungerande IT-stött kollaborativt lärande.
Vanan av att använda IT är mycket varierande bland kommunens rektorer och det är därför av
yttersta vikt att det är lätt för deltagarna att logga in i systemet och att det är lättöverskådligt
för att det ska fungera som verktyg för kompetensutveckling.

De tekniska förutsättningarna för en lärgemenskap inom förvaltningen är goda eftersom
kommunen redan använda sig av en teknisk plattform (MOSS) för sitt intranät som utan några
större modifikationer klarar av att rymma ett digitalt kompetensförsörjningssystem. Genom att
lägga kompetensförsörjningssystemet under det redan existerande intranätet undviker man, då
deltagarna redan är hemma i miljön, mycket frustration och tidsspill som man riskerat om
man använt ett externt system för kompetensutvecklingssyftet.

8.1.1 Microsoft Office SharePoint Server som stöd för Head to Head.

Microsoft Office SharePoint Server 2007 (MOSS) är tillsammans med Windows sharepoint
services (WSS) i grunden en programvara för informationshantering och samarbete. Den är
designad för att fungera tillsammans med Office 2007 och innehåller ett stort antal funktioner
som stödjer kollaborativt arbete med de program som ingår Office serien. MOSS ger vidare
goda möjligheter att samarbeta effektivt genom ett antal funktioner som stödjer samarbete.

I Varberg finns MOSS redan installerat och i teorin bör det fungera bra för att driva ett
Virtual Learning Community, den typ av metodik som Head to Head bygger på. För att en
programvara ska ge ett adekvat stöd för arbete i ett Virtual Learning Community bör det
finnas möjlighet att skapa olika diskussionsforum samt möjlighet att skapa arbetsareor för
samarbete. Det ska vara lätt att överblicka det arbete som gjorts och det ska också vara enkelt
att hitta de bidrag eller uppgifter som övriga deltagare lämnat in. För kursledaren är det
fördelaktigt om man kan skapa frågeformulär till exempel för utvärderingar.

MOSS ger möjligheter att:

       skapa mötesarbetsytor,
       skapa diskussionsforum,
       skapa gemensamma projektkalendrar,
       skapa grafiska illustrationer av arbetsflöden,
       samla dokument och E-post som tillhör projektet,
       aktivt hantera dokument av olika slag,
       hämta RSS-feeds,
       skapa länkar till externa källor,
       skapa listor
       skapa enkäter

Ovanstående möjligheter ger stor frihet i att designa sin lärmiljö på ett effektivt sätt.

                                                                                                 34
8.1.1.1 Mötesarbetsyta

Den kanske allra viktigaste delen av Head to Head är mötesarbetsytorna. Det är här som
arbetet ska ske, dokument ska lagras, uppgifter finnas definierade och materiel för
utbildningen uppladdat. Det finns en uppsjö mallar till olika mötesarbetsytor i MOSS. Dessa
gör att det som kursledare är mycket enkelt att skapa passande arbetsytor för arbetets gång.
Enkelheten med mallarna är naturligtvis en fördel med att arbeta i MOSS jämfört med många
andra program. Därtill finns ytterligare finesser som underlättar kursledarens arbete. T.ex.
finns det om man har skapat en mötesarbetsyta i MOSS möjlighet att automatiskt sända
kallelse till berörda parter allteftersom man lägger upp dem som deltagare i mötet.

Mötesarbetsytan kan t.ex. innehålla:
   Deltagarlista
   Diskussionsforum
   Projektkalender/Agenda
   Dokument att läsa till mötet
   Beslutslista
   Länklista

8.1.1.2 Diskussionsforum

Diskussionsforumen är en annan central del av Head to Head och det är därför av yttersta vikt
att dessa tjänar sitt syfte för att arbetet ska fungera tillfredsställande. Forumen i MOSS kan
vid första anblicken kännas något röriga, något som beror på att sorteringen i MOSS skiljer
sig från den som man är van vid i andra program. Programmet ger dock ett stort antal
möjligheter att förändra utseendet på forumen på olika sätt för att de ska passa användaren.


8.1.1.3 Projektkalender

Till varje skapat projekt, i Head to Heads fall varje lärprogram, finns tillgång till en kalender
som kan ses av alla deltagare i projektet. I Varbergs kommun har alla anställda tillgång till
Outlook och därigenom kan samtliga kalendrar synkroniseras. På så vis skapar man snabbt en
överblickbar kalender för lärprogrammet. Projektkalendern kan visas på ett antal olika sätt,
den kan se ut som en klassisk kalender med en ruta för varje datum, den kan visas som
listposter med information om varje post och den kan visas som så kallad Gantt-vy med
färgade staplar som ger en god överblick över vad man arbetar med. En väl fungerande
kalender är naturligtvis viktig för arbetsgången i ett projekt som Head to Head, då den
möjliggör för alla deltagare att snabbt se vad som ska ske och när det ska ske. Den är således
ett bra hjälpmedel för att strukturen ska fungera.
8.1.1.4 Arbetsflödesillustrationer

I MOSS finns möjlighet att skapa s.k. Workflow charts. Avsikten är att man lätt ska kunna
överblicka vad som ska göras och vad som är gjort inom det aktuella projektet. Workflow
charts ger en bra bild av vad som ska göras, när det ska göras och vem som är ansvarig för att
uppdraget utförs. När det gäller arbetet i Head to Head är detta framförallt av nytta när man
ska dokumentera det arbete som gjorts. Som deltagare kan man alltså enkelt se vad man
förväntas göra och när det förväntas vara utfört. Varje gång man arbetar med en uppgift kan
man grafiskt visa, via staplar, hur långt man kommit med uppgiften. För kursledaren ger detta

                                                                                               35
goda möjligheter att överblicka hur det går för deltagarna och hur de ligger till med de
uppgifter som ska genomföras.

8.1.1.5 Hantering av dokument

När det gäller dokumenthantering ger MOSS möjlighet att:

      Samla dokument och E-Post
      Checka in och ut dokument för redigering.
      Ansvarig person godkänner dokument innan publicering
      Avisera ändringar

Hur förvaltningen ska sköta lagringen av de dokument som kommer att skapas inom ramen
för Head to Head är en viktig fråga att besvara. MOSS gör det möjligt att samla dokument och
E-post som rör det aktuella projektet. Sökmotorn i programmet är kraftfull och gör att man
enkelt kan söka i alla dokument som finns i portalen. Lagring av dokumenten kan alltså ske
direkt i Head to Heads del av intranätet eller om man så önskar eller så kan de lyftas ur och
lagras på andra platser i intranätet. Filtreringen i MOSS gör att dokumenten kan sorteras på ett
sådant vis att man enkelt kan se vad som är relevant för den enskilde deltagaren i den aktuella
situationen. Sortering kan till exempel göras på författare, tid, projekt eller ord i titel.

In- och utcheckning av ett dokument är en funktion som förhindrar att två personer redigerar i
ett och samma dokument samtidigt. Funktionen är viktig för de delar av arbetet i Head to
Head som syftar till att skapa dokument av olika slag. Problemet med in- och utcheckning kan
vara att man glömmer att checka in dokumentet efter redigering vilket medför att ingen annan
kan ändra eller göra tillägg i det. För att avhjälpa det problemet har man i MOSS möjlighet att
checka ut dokument med tidsinställning, dvs. att dokumentet automatiskt checkas in igen när
den angivna tiden förflutit, en funktion som är värdefull i en stressig situation.

Vid hantering av känsligt material finns i MOSS inbyggt, möjligheten att kräva godkännande
av tredje part innan publicering. Sett ur Head to Heads perspektiv är dock denna funktion inte
nödvändig.

8.1.1.6 RSS-feeds/aviseringar

Det finns möjlighet att ”prenumerera” på de inlägg som görs i diskussionsforum och de
ändringar som görs i olika dokument. De inlägg som görs i diskussionsforumen skickas då till
en speciell mapp i användarens inbox. Aviseringarna fungerar till fullo om man har Office
2007, vilket man kommer att ha i Varberg. MOSS ger också möjlighet att göra det omvända,
det vill säga maila till diskussionsforumet, en funktion som kan vara tidsbesparande.

8.1.1.7 Länkar och Enkäter

Möjligheten att skapa externa länkar är en funktion som bidrar till att man kan skapa ett
lättöverskådligt bibliotek av externa resurser, något som kommer att vara centralt i
kompetensutvecklingsarbetet inom ramen för Head to Head. Funktionen för att skapa enkäter
är användbar om man till exempel vill validera deltagarnas kunskaper, vill göra ett
förkunskapstest, vill utvärdera eller på något annat sätt önskar låta deltagarna komma till tals.



                                                                                               36
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth

Más contenido relacionado

Similar a Rektorers kont-larande-per linderoth

Rapport ku på företag
Rapport ku på företagRapport ku på företag
Rapport ku på företagUnionen
 
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtandenVerksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtandenSYL
 
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnote
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnoteGH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnote
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnoteGöran Hamrin
 
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per Grankvist
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per GrankvistUtdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per Grankvist
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per GrankvistPer Grankvist
 
E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...
E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...
E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...Michael Le Duc
 
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätetJag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätetJoachim Kjellgren
 
Kartlägggning av amatörkulturorganisationer i Norden
Kartlägggning av amatörkulturorganisationer i NordenKartlägggning av amatörkulturorganisationer i Norden
Kartlägggning av amatörkulturorganisationer i NordenFSU
 
Kartläggning av amatörkulturorganisationer i norden
Kartläggning av amatörkulturorganisationer i nordenKartläggning av amatörkulturorganisationer i norden
Kartläggning av amatörkulturorganisationer i nordenFSU
 
Tjänstemännens it-miljö 2008
Tjänstemännens it-miljö 2008Tjänstemännens it-miljö 2008
Tjänstemännens it-miljö 2008Unionen
 
08 tosu sve
08 tosu sve08 tosu sve
08 tosu sveSYL
 
Framgångsfaktorer för e-modebutiker
Framgångsfaktorer för e-modebutikerFramgångsfaktorer för e-modebutiker
Framgångsfaktorer för e-modebutikerJonas Nielsen
 
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010Folksam Hållbarhetsredovisning 2010
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010Folksam
 
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-platsDorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-platsLika Unika
 
Tjänstemännens IT-miljö 2010 Ett systemfel?
Tjänstemännens IT-miljö 2010  Ett systemfel?Tjänstemännens IT-miljö 2010  Ett systemfel?
Tjänstemännens IT-miljö 2010 Ett systemfel?Unionen
 
Myndighetschefers villkor-sou-201181
Myndighetschefers villkor-sou-201181Myndighetschefers villkor-sou-201181
Myndighetschefers villkor-sou-201181Johan Westerholm
 
Charlotte Christoffersen – Wikin: Klassens digitala geografibok – i en wiki
Charlotte Christoffersen – Wikin: Klassens digitala geografibok – i en wikiCharlotte Christoffersen – Wikin: Klassens digitala geografibok – i en wiki
Charlotte Christoffersen – Wikin: Klassens digitala geografibok – i en wikipedagogiskacentralen
 

Similar a Rektorers kont-larande-per linderoth (20)

Rapport ku på företag
Rapport ku på företagRapport ku på företag
Rapport ku på företag
 
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtandenVerksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden
Verksamhetsplan 2012 - ut för utlåtanden
 
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnote
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnoteGH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnote
GH för tryck C - Göran Hamrin KB2015utkastRev5 minus endnote
 
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per Grankvist
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per GrankvistUtdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per Grankvist
Utdrag ur boken "CSR i praktiken" av Per Grankvist
 
E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...
E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...
E-lärande för yrkesverksamma inom krisberedskap och samhällsskydd samt relate...
 
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätetJag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
Jag kan ju koka kaffe medan jag byter sida - relationsskapande PR på nätet
 
Budget 2014-2015 NT
Budget 2014-2015 NTBudget 2014-2015 NT
Budget 2014-2015 NT
 
Metodny6 2013
Metodny6 2013Metodny6 2013
Metodny6 2013
 
Kartlägggning av amatörkulturorganisationer i Norden
Kartlägggning av amatörkulturorganisationer i NordenKartlägggning av amatörkulturorganisationer i Norden
Kartlägggning av amatörkulturorganisationer i Norden
 
Kartläggning av amatörkulturorganisationer i norden
Kartläggning av amatörkulturorganisationer i nordenKartläggning av amatörkulturorganisationer i norden
Kartläggning av amatörkulturorganisationer i norden
 
Tjänstemännens it-miljö 2008
Tjänstemännens it-miljö 2008Tjänstemännens it-miljö 2008
Tjänstemännens it-miljö 2008
 
08 tosu sve
08 tosu sve08 tosu sve
08 tosu sve
 
Framgångsfaktorer för e-modebutiker
Framgångsfaktorer för e-modebutikerFramgångsfaktorer för e-modebutiker
Framgångsfaktorer för e-modebutiker
 
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010Folksam Hållbarhetsredovisning 2010
Folksam Hållbarhetsredovisning 2010
 
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-platsDorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
Dorrarna stangs-innan-alla-fatt-plats
 
Stadgar Maldokument
Stadgar MaldokumentStadgar Maldokument
Stadgar Maldokument
 
Tjänstemännens IT-miljö 2010 Ett systemfel?
Tjänstemännens IT-miljö 2010  Ett systemfel?Tjänstemännens IT-miljö 2010  Ett systemfel?
Tjänstemännens IT-miljö 2010 Ett systemfel?
 
Myndighetschefers villkor-sou-201181
Myndighetschefers villkor-sou-201181Myndighetschefers villkor-sou-201181
Myndighetschefers villkor-sou-201181
 
Att vara medlem
Att vara medlemAtt vara medlem
Att vara medlem
 
Charlotte Christoffersen – Wikin: Klassens digitala geografibok – i en wiki
Charlotte Christoffersen – Wikin: Klassens digitala geografibok – i en wikiCharlotte Christoffersen – Wikin: Klassens digitala geografibok – i en wiki
Charlotte Christoffersen – Wikin: Klassens digitala geografibok – i en wiki
 

Más de Ove Jobring

On continuouslearning answers-to-questions-oct14
On continuouslearning answers-to-questions-oct14On continuouslearning answers-to-questions-oct14
On continuouslearning answers-to-questions-oct14Ove Jobring
 
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebook
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebookSociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebook
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebookOve Jobring
 
Preliminar book-content-supp contilearn
Preliminar book-content-supp contilearnPreliminar book-content-supp contilearn
Preliminar book-content-supp contilearnOve Jobring
 
Innehåll jobring-bok stödjaständigt-lärande
Innehåll jobring-bok stödjaständigt-lärandeInnehåll jobring-bok stödjaständigt-lärande
Innehåll jobring-bok stödjaständigt-lärandeOve Jobring
 
Pres supsys-sv-2011
Pres supsys-sv-2011Pres supsys-sv-2011
Pres supsys-sv-2011Ove Jobring
 
Pres sup sys-en-2012
Pres sup sys-en-2012Pres sup sys-en-2012
Pres sup sys-en-2012Ove Jobring
 
Organ kont-larande-jobring-bergenholtz
Organ kont-larande-jobring-bergenholtzOrgan kont-larande-jobring-bergenholtz
Organ kont-larande-jobring-bergenholtzOve Jobring
 
Lära att lära - kontinuerligt lärande - 2012
Lära att lära - kontinuerligt lärande - 2012Lära att lära - kontinuerligt lärande - 2012
Lära att lära - kontinuerligt lärande - 2012Ove Jobring
 
Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012
Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012
Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012Ove Jobring
 
Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012
Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012
Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012Ove Jobring
 
Pres oh2 jobring-supsys-en-july2011-extend
Pres oh2 jobring-supsys-en-july2011-extendPres oh2 jobring-supsys-en-july2011-extend
Pres oh2 jobring-supsys-en-july2011-extendOve Jobring
 
Pres supsys-EN-short-april21-2011
Pres supsys-EN-short-april21-2011Pres supsys-EN-short-april21-2011
Pres supsys-EN-short-april21-2011Ove Jobring
 
Presentation Supsys-project -may2011
Presentation Supsys-project -may2011Presentation Supsys-project -may2011
Presentation Supsys-project -may2011Ove Jobring
 
OH Jobring-it-trender o konsekvens-feb2011
OH Jobring-it-trender o konsekvens-feb2011OH Jobring-it-trender o konsekvens-feb2011
OH Jobring-it-trender o konsekvens-feb2011Ove Jobring
 
Continous learning - Supportive systems Online - Supsys- EN-dec2010
Continous learning - Supportive systems Online - Supsys- EN-dec2010Continous learning - Supportive systems Online - Supsys- EN-dec2010
Continous learning - Supportive systems Online - Supsys- EN-dec2010Ove Jobring
 

Más de Ove Jobring (15)

On continuouslearning answers-to-questions-oct14
On continuouslearning answers-to-questions-oct14On continuouslearning answers-to-questions-oct14
On continuouslearning answers-to-questions-oct14
 
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebook
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebookSociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebook
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebook
 
Preliminar book-content-supp contilearn
Preliminar book-content-supp contilearnPreliminar book-content-supp contilearn
Preliminar book-content-supp contilearn
 
Innehåll jobring-bok stödjaständigt-lärande
Innehåll jobring-bok stödjaständigt-lärandeInnehåll jobring-bok stödjaständigt-lärande
Innehåll jobring-bok stödjaständigt-lärande
 
Pres supsys-sv-2011
Pres supsys-sv-2011Pres supsys-sv-2011
Pres supsys-sv-2011
 
Pres sup sys-en-2012
Pres sup sys-en-2012Pres sup sys-en-2012
Pres sup sys-en-2012
 
Organ kont-larande-jobring-bergenholtz
Organ kont-larande-jobring-bergenholtzOrgan kont-larande-jobring-bergenholtz
Organ kont-larande-jobring-bergenholtz
 
Lära att lära - kontinuerligt lärande - 2012
Lära att lära - kontinuerligt lärande - 2012Lära att lära - kontinuerligt lärande - 2012
Lära att lära - kontinuerligt lärande - 2012
 
Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012
Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012
Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012
 
Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012
Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012
Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012
 
Pres oh2 jobring-supsys-en-july2011-extend
Pres oh2 jobring-supsys-en-july2011-extendPres oh2 jobring-supsys-en-july2011-extend
Pres oh2 jobring-supsys-en-july2011-extend
 
Pres supsys-EN-short-april21-2011
Pres supsys-EN-short-april21-2011Pres supsys-EN-short-april21-2011
Pres supsys-EN-short-april21-2011
 
Presentation Supsys-project -may2011
Presentation Supsys-project -may2011Presentation Supsys-project -may2011
Presentation Supsys-project -may2011
 
OH Jobring-it-trender o konsekvens-feb2011
OH Jobring-it-trender o konsekvens-feb2011OH Jobring-it-trender o konsekvens-feb2011
OH Jobring-it-trender o konsekvens-feb2011
 
Continous learning - Supportive systems Online - Supsys- EN-dec2010
Continous learning - Supportive systems Online - Supsys- EN-dec2010Continous learning - Supportive systems Online - Supsys- EN-dec2010
Continous learning - Supportive systems Online - Supsys- EN-dec2010
 

Rektorers kont-larande-per linderoth

  • 1. Linderoth P., (2008) Rektorers kontinuerliga lärande – att skapa den onlinebaserade gemenskapen Head to Head, IT-universitetet Göteborg, opublicerad 1
  • 2. 1 Innehållsförteckning 2 Inledning............................................................................................................................. 4 2.1 Omorganisation av Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun ............ 4 2.1.1 Lärande organisation ............................................................................................ 4 2.1.2 Organisationsförändringar .................................................................................... 5 2.2 Den tekniska plattformen ............................................................................................. 8 2.2.1 WSS ...................................................................................................................... 8 2.2.2 Extra funktionalitet med MOSS 2007 .................................................................. 9 3 Syfte ................................................................................................................................. 11 4 Metod ............................................................................................................................... 12 5 Litteraturgenomgång ........................................................................................................ 13 5.1 Det sociokulturella perspektivet på lärande ............................................................... 13 5.2 Communities of Practice ........................................................................................... 13 5.2.1 Lärande enligt Wenger ....................................................................................... 14 5.2.2 Boundary - avgränsning ..................................................................................... 17 5.2.3 Tillhörighetsgrunder ........................................................................................... 17 5.3 Learning communities ............................................................................................... 19 5.3.1 Design och det plötsligt uppdykande ................................................................. 20 5.3.2 Lokalt-globalt ..................................................................................................... 20 5.3.3 Identifikation ...................................................................................................... 20 5.3.4 Communityns fortlevande .................................................................................. 21 5.4 Utveckling av ett strukturerat stöd för en Learning Community............................... 21 5.5 Virtual-/Online Learning Communities..................................................................... 21 5.5.1 E-Tivities ............................................................................................................ 22 5.6 Head to Head och Community of Practice-begreppet ............................................... 24 6 Analysmodeller ................................................................................................................ 25 6.1 Iterativ utveckling och User research ........................................................................ 25 6.1.1 Contextual inquiry .............................................................................................. 26 6.1.2 Task Analysis ..................................................................................................... 27 6.1.3 Fokusgrupper ...................................................................................................... 28 6.2 Att analysera tekniken ............................................................................................... 29 6.2.1 Usability tests ..................................................................................................... 29 7 Det praktiska arbetet med utformningen av Head to Head .............................................. 30 7.1 Fokusgruppen ............................................................................................................ 30 7.1.1 Fokusgruppens arbete ......................................................................................... 30 7.1.2 Kickoffen ............................................................................................................ 32 8 Diskussion ........................................................................................................................ 33 8.1 De kritiska punkterna när det gäller teknik ............................................................... 34 8.1.1 Microsoft Office SharePoint Server som stöd för Head to Head. ...................... 34 2
  • 3. 8.1.2 Fördelar, nackdelar och möjligheter med MOSS som verktyg för ett Virtual Learning Community ....................................................................................................... 37 8.1.3 Sammanfattning MOSS möjligheter som stöd för Head to Head ...................... 38 8.2 Kritiska punkter avseende det pedagogiska upplägget .............................................. 38 8.2.1 Diskussion kring fokusgruppens arbete ............................................................. 40 9 Resultat ............................................................................................................................. 41 9.1 Läraktiviteter ............................................................................................................. 41 9.1.1 Färdighetsaktiviteter ........................................................................................... 42 9.1.2 Sociala läraktiviteter ........................................................................................... 42 9.1.3 Ämnesaktiviteter ................................................................................................ 42 9.1.4 Analytiska aktiviteter ......................................................................................... 42 9.2 Lärprogrammen ......................................................................................................... 43 9.2.1 Utformningen av Head to Heads första omgång ................................................ 43 10 Litteraturförteckning ........................................................................................................ 48 3
  • 4. 2 Inledning Varbergs kommun är en medelstor svensk kommun belägen på västkusten i norra Halland. Kommunens ekonomi är god och man har sedan 1990 haft en befolkningstillväxt på omkring 10%. Invånarantalet i hela kommunen uppgår i nuläget till 55 856 (Statistiska centralbyrån, 2007). Invånarantalet i Varbergs tätort uppgår till 26 900 (Varbergs kommun, 2007). I kommunen finns ett antal mindre tätorter såsom Tvååker, Träslövsläge, Veddinge och Bua samtliga med något tusental invånare. Närmare 16 000 av kommunens invånare räknas som landsbygdsboende (Varbergs kommun, 2007). Kommunen är starkt präglad av turismnäringen, ett antal välbesökta turistattraktioner ligger inom kommunens gränser. Varbergs fästning, Apelviken, radiostationen Grimeton och Getteröns naturreservat är några exempel på attraktioner som lockar många besökare till kommunen varje år. Kommunens största arbetsgivare är de samlade kommunala förvaltningarna med 4126 anställda och av dessa arbetar…. inom barn- och utbildningsförvaltningen. 2.1 Omorganisation av Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun Barn- och utbildniningsförvaltningen i Varbergs kommun har under de senaste åren arbetat aktivt med att kommunens skolor ska hålla högsta nationella standard både med avseende på den pedagogiska verksamheten och den fysiska miljön i skolorna. Utvecklingsarbetet har också inneburit att kommunen beslutat att organisera om barn- och utbildningsförvaltningen. Därför startades under år 2006 ett mycket omfattande omorganisationsarbete inom förvaltningen. Riktlinjerna för omorganisationen står att finna dels i ett visionsdokument benämnt ”Först in i framtiden”, som ”omfattar hela det offentliga skolväsendet för barn och unga och det frivilliga skolväsendet för vuxna” (Varbergs kommun, 2007)1, dels ett dokument benämnt ”En lärande organisation som utvecklar kreativa barn, ungdomar och medarbetare”. I det senare finns beskrivet ett antal konkreta förslag till förändringar för att modernisera, effektivisera och förnya arbetsformerna inom förvaltningen. Angående organisationsöversynens syfte går att läsa: ”Syftet med organisationsöversynen är att se över och vidareutveckla nuvarande organisation för att skapa en rationell ledningsorganisation för barn- och utbildningsförvaltningen.”2 2.1.1 Lärande organisation Lärande organisation är ett centralt begrepp i arbetet med att utveckla barn- och utbildningsförvaltningen. Skapandet av den lärande organisationen har som mål att: ”…upprätthålla en kreativ spänning mellan vision och verklighet” samt ”…skapa utveckling genom att behärska ett antal kärnförmågor.”3 De förmågor som räknas som särskilt viktiga för förverkligandet av den lärande organisationen är4: 1 Först in i framtiden –en vision version 3.0, Varbergs kommun 2007 2 En lärande organisation, Varbergs kommun 2006 s.3 3 Ibid.s.4 4 Ibid s.?? 4
  • 5. Förmågan att ta tillvara de enskilda medarbetarnas kraft och vilja att lära  Förmågan att utveckla en stark gemensam vision  Förmågan till öppenhet när det gäller att få tala fritt samt viljan till att ompröva tankemönster  Förmågan att med öppna sinnen samarbeta och lära tillsammans  Förmågan att se helheter och samband. 2.1.2 Organisationsförändringar För att åstadkomma det kontinuerliga lärande som är centralt i den lärande organisationen har förvaltningsledningen föreslagit och genomfört ett antal förändringsåtgärder på olika nivåer inom Organisationen. Lärandestruktur – Kopplas ej till chefskap Barn - och Gemensam struktur – Chefskap delas mellan rektorer utbildningsnämnd Förvaltningschef Figur 1 Organisationsschema över den nya Lpl Lpl Lpl Teamledare Teamledare Teamledare organisationen Förskole - Obligatoriska Frivilliga Ekonomi Utredning Adminis - verksamhet Skolformer Skolformer Personal Kvalitet tration Rektor 2.1.2.1 F Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor örvaltnings Rektor Rektor Enhet Rektor nivå s Särskilt Rektors - Elev - hälsa På pedagogiskt team innehåll m.m. förvaltningsn Rektorsteam ivå har man Verksamhetsstöd inrättat tre Verksamhetsstöd tjänster för s.k. lärprocessledare. Lärprocessledarnas uppdrag är att verka som överordnad chef inom sina verksamheter. De tre lärprocessledarna har olika ansvarsområden, en av dem arbetar med förskolan, en med de obligatoriska skolformerna och den tredje arbetar med de frivilliga skolformerna. Lärprocessledaruppdraget innebär: ”… ett coachande förhållningssätt med stöd och handledning till rektor, regelbundna medarbetarsamtal och individuell lönesättning. Lärprocessledarna har också en viktig roll i att skapa gemensamma bilder och tolkningar av politiska riktlinjer och beslut i ledningsgruppen.”5 Utöver instiftandet av lärprocessledartjänsterna har man inom förvaltningen också bildat tre team som ska bistå såväl förvaltningschefen som de olika enheterna vid behov. Teamen benämns, ekonomi- och personalteam, utrednings- och kvalitetsteam samt administrativt team. Vart och ett av teamen leds av en teamledare och deras respektive ansvarsområden är:  Ekonomi- och personalteam: o Ekonomisk planering och uppföljning 5 Ibid s.8 5
  • 6. o Samordning av personaladministrativa frågor o Förvaltningsövergripande frågor  Utrednings- och kvalitetsteam: o Stöd i kvalitetsfrågor och fastigheter o Uppdrag i samband med utvecklingsprojekt  Administrativt team: o Övergripande verksamhetsplanering och informationsprocesser o Samordning av gemensamma frågor  IT  Skolskjutsar o Nämndsekretariat o Prognosarbete m.m. När det gäller förvaltningsledningens arbete med mer vardagliga skolfrågor och deras förhållande till rektorerna anser man från förvaltningens sida att: ”Den samlade förvaltningsledningens uppgift är att stödja och coacha rektorerna i deras arbete med att omforma de politiska målen till pedagogiskt vardagsarbete.” 6 (Varbergs kommun, 2006) 2.1.2.2 Rektorsteamsnivå Den tidigare organisationen, där verksamheten organiserades i fyra geografiskt avgränsade rektorsdistrikt och ett kommunövergripande distrikt vardera för särskola och gymnasium har rivits upp, och ersatts med rektorsteam som består av rektorer ur olika skolformer. Barn- och utbildningsnämnden hoppas att man genom skapandet av rektorsteam bestående av rektorer från såväl förskola som grundskola och gymnasium ska uppnå en större öppenhet inom förvaltningen. Man hoppas också att detta ska förstärka den röda tråd som redan finns inom förvaltningen. ”Den yttersta ambitionen med att ytterligare utveckla den lärande organisationen är att ge barnen en ännu högre kvalitet på förskolans verksamhet och ge eleverna i skolan en ännu bättre utbildning.”7 Förvaltningen konstaterar angående utvecklingen av den lärande organisationen att det är av stor vikt att möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte mellan olika yrkesgrupper ges: ”I en organisation för livslångt lärande är det nödvändigt med samverkan och erfarenhetsutbyte inom och mellan olika yrkesgrupper och verksamheter som har ansvaret för barn och ungdomar under olika skeenden i livet.”8 ”De nya villkoren och förutsättningarna ställer stora krav på personalen att gemensamt organisera arbetet, såväl inom pedagogik, administration som verksamhetsstöd. Detta ställer krav på samarbete – ett arbete i nätverk eller i team.”9 6 En lärande organisation, Varbergs kommun 2006 s.6 7 En lärande organisation, Varbergs kommun 2006 s.4 8 Ibid s.8 9 Ibid s.8 6
  • 7. För att tekniskt och metodiskt stödja den nya organisationen och de krav på nätverks- och teamarbete som ställts har det beslutats att ett IT-stöd med fokus på kompetensutveckling ska utvecklas. Detta kommer i första skedet att användas av de olika rektorerna, i ett senare skede kan det bli aktuellt att låta systemet användas av hela förvaltningen. Systemet kommer att utformas under hösten 2007 och bygger på idéer om Computer Supported Collaborative Learning (CSCL). IT-stödet har fått arbetsnamnet ”Head to Head”. För informationshantering, mailhantering och digitalt samarbete har Varbergs kommun under lång tid använt sig av informationssystemet ”First Class”. Systemet har fungerat bra och det har varit en hög aktivitetsnivå, men med tiden har det blivit mycket svårt att överblicka på grund av att den informationsstruktur som systemet erbjudit varit otillräcklig. 7
  • 8. 2.2 Den tekniska plattformen Varbergs kommun implementerar under hösten 2007 sitt nya intranät byggt på Microsoft Office SharePoint Server (MOSS). Intranätet har fått namnet ”Vinden” och består av en kommungemensam portalwebbplats med toppwebbplatser för respektive förvaltning. Förvaltningarna har sedan fått långtgående befogenheter att själva bestämma hur deras del av intranätet ska utformas. Ansvaret för utformningen av barn- och utbildningsförvaltningens intranät har tilldelats chefen för det administrativa teamet som tillsammans med en referensgrupp ska bygga ett informationssystem som väl motsvarar de krav som den nya organisationen ställer. 2.2.1 WSS WSS är den enklare grunden i SharePoint. Det kan köras separat utan att man lägger till MOSS, men är då lite svagare. Med enbart WSS får man framförallt en lägre funktionalitet när det gäller sökningar och användarhantering. I WSS finns två huvudtyper av funktioner och tjänster (Haglund, 2007):  Plattformstjänster  Samarbetsfunktioner 2.2.1.1 Plattformstjänster Plattformstjänster är olika typer av funktioner och strukturer som behövs när man kör WSS och MOSS. Här i ligger bland annat (Haglund, 2007):  Strukturen med de grundläggande begreppen webbprogram (Web Application), webbplatssamling (Site Collection), webbplats (Site), dokumentbibliotek (Document Library) och lista (List)  Begreppet innehållstyper (Content Types)  Säkerhetsinställningar som gör det möjligt att ställa användarbehörigheter på alla nivåer ner till enskilda dokument i listor och dokumentbibliotek  Workflow Foundation som gör det möjligt att skapa arbetsflöden  Administrationsgränssnittet 2.2.1.2 Samarbetsfunktioner Samarbetsfunktionerna består av de funktioner som kan utnyttjas av såväl organisationen som av den enskilde användaren för att bygga upp samarbete med andra. Följande funktioner är representerade i WSS/MOSS:  Dokumentbibliotek  Bildbibliotek  Meddelanden  Kontakter  Kaledrar  Uppgifter  Projektuppgifter  Diskussionsforum  Länkar  Problemlösning 8
  • 9. Undersökning De flesta av ovanstående funktioner har offlinestöd genom Outlook 2007 vilket innebär att förändringar i informationen kan sändas till användarens mailkonto om så önskas. Användare av WSS/MOSS kan också prenumerera på RSS-feeds från de olika listorna och forumen. 2.2.1.2.1 RSS-feeds RSS står för ”really simple syndication.” Syndication (syndikering) betyder att en skribent kan få avtal att publicera sitt material i till exempel flera tidningar samtidigt. RSS används för att sprida information till exempel från en blogg eller en tidnings hemsida. Ett RSS-feed eller RSS-flöde innebär att man automatiskt får information från den sida man valt att koppla till sin dators RSS-läsare. 2.2.2 Extra funktionalitet med MOSS 2007 Microsoft Office SharePoint Server 2007 (MOSS) är en påbyggnad till WSS som ger en betydligt bättre funktionalitet på flera områden De förbättrade funktionerna kan delas upp i tre huvudområden (Haglund, 2007):  Portalfunktionalitet  Sökfunktionalitet  Innehållshantering 2.2.2.1 Portalfunktionalitet Portalfunktionaliteten innebär i huvudsak att man får tillgång till tre olika funktioner: profildatabas, målgruppsfunktion och ”min webbplats”. Samtliga funktioner underlättar arbetet med användaradministration och arbetet med att fördela informationen i plattformen. 2.2.2.1.1 Profildatabas I profildatabasen sparas information om användarna. Användarna har själva möjlighet att uppdatera och ändra vissa delar av informationen i profildatabasen. Med hjälp av informationen i profildatabasen kan man skapa målgrupper genom att till exempel söka efter alla användare som arbetar på en viss avdelning eller enhet i företaget eller organisationen. 2.2.2.1.2 Målgruppsfunktion Målgrupper kan användas överallt i MOSS. Syftet med målgrupper är att informationen kan styras bara till den aktuella målgruppen. Exempelvis kan man ha olika kontaktlistor för olika avdelningar, en för försäljningsavdelningen och en annan för utvecklingsavdelningen. Man kan också genom målgruppsfunktionen styra nyheter till dem som behöver dem. Teknikerna får de nyheter som är intressanta för dem medan ekonomerna får de nyheter som är intressanta för dem. Ingen av grupperna behöver sortera bort de nyheter som är ointressanta för den. Naturligtvis är det även möjligt att ge samma information till båda grupperna. 2.2.2.1.3 Min webbplats En annan intressant funktion som man får tillgång i via portalfunktonaliteten är "Min Webbplats" (My Site). Min webbplats består egentligen av två webbplatser, en privat och en publik. Den publika vyn kan alla besöka, det är en personlig presentationssida i SharePoint. 9
  • 10. Här kan man fylla i information om sig själv och sitt arbete. Man kan också lägga till privata dokument som man vill dela med kollegor i ”delade dokument”. Den privata vyn innehåller förutom "Delade dokument" också "Privata dokument". Här kan personliga dokument sparas. I den privata vyn kan man också ändra sina uppgifter. Därigenom kan användarna påverka vilka målgrupper de ingår i. 2.2.2.2 Sökfunktionalitet En av de viktigaste skillnaderna mellan WSS och MOSS, är MOSS betydligt mer kraftfulla sökfunktion (Haglund, 2007). Genom MOSS ges möjlighet att söka i allt som sparas i WSS/MOSS, samt även i nätverksmappar och andra källor. Bland annat innebär det att man kan söka i hela MOSS efter enstaka ord eller meningar. Sökfunktionen returnerar då alla dokument som innehåller det aktuella ordet eller orden. Sökfunktionens uppbyggnad gör att den vanliga mappstrukturen i princip blir onödig att använda. Genom att skriva ett sökord i sökfönstret får man programmet att rapportera en träfflista med de dokument som innehåller det aktuella sökordet och länkar till dem samt ett utdrag ur texten där det sökta ordet förekommer. Sökfunktionen kombinerat med möjligheten att låta medarbetare skapa arbetsytor när de arbetar fram nya arbetsplaner, policydokument eller liknande gör att man genom MOSS kan bygga upp ett lätt överblickbart informationssystem. Sökfunktionen ger bra möjlighet att finna dokument som handlar om de ämnen man valt att arbeta med. Sammantaget innebär det att detta är användbara funktioner för att undvika dubbelarbete inom större organisationer. 2.2.2.3 Innehållshantering Innehållshantering brukar ofta förklaras som en kombination av dokumenthantering (Document Management), posthantering (Records Management), webbpublicering (Web Content Management) samt arbetsflöden (Workflow) (Haglund, 2007).  Dokumenthantering ger möjlighet att jobba med policys på dokument. En policy kan vara t ex ett giltighetsdatum.  Posthantering ger möjlighet att skapa ett arkiv där information kan sparas.  Webbpublicering innebär att man själv kan designa sitt intranät eller extranet och att olika författare kan skriva innehåll som sedan godkänns av en redaktör för publicering. Man kan också välja att till exempel en text bara ska vara synlig under en begränsad tid eller att rättighets- och målgruppsstyra allt som publiceras.  Arbetsflöden – med MOSS följer ett antal nya förinställda arbetsflöden. "Godkännande" och "Samla in feedback" är två exempel. Samma typ av arbetsflöden används oavsett om det är ett dokument eller en nyhetsartikel som skall visas. Det finns ytterligare funktionaliteter i MOSS Enterprise edition men dessa är, som namnet antyder, främst användbara för företag och därmed inte aktuella i arbetet med Head to Head. Därför listas de bara nedan utan vidare förklaring.  Formulärstöd (Forms Services)  Beslutsstödsfunktionalitet (Business Intelligence)  Affärsdatakatalogen (Business Data Catalog) Genom det stora antal funktionaliteter för samarbete som finns inbyggt i MOSS ger det goda möjligheter att på ett enkelt sätt anpassa en del av Varbergs kommun intranät för kompetensutvecklingsändamål. 10
  • 11. 3 Syfte Syftet med arbetet är att teoretiskt underbygga skapandet ett Digitalt kompetensförsöjnings- system åt Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun. Systemet ska fungera som del av den kontinuerliga kompetensutvecklingen som förvaltningen eftersträvar för sina anställda. Därtill ska det fungera som ett stöd för rektorernas inbördes kommunikation i frågor som rör den dagliga verksamheten. Systemets namn är Head to Head. Den tekniska lösning som Head to Head bygger på är Microsoft Officie SharePoint Server 2007 (MOSS). Syftet är att Head to Head ska integreras som en del i Varbergs kommuns nya intranät ”Vinden” som också bygger på MOSS. Den teoretiska basen för utvecklingen av systemet hämtas från Community of Practice- teorier och från teorier kring Virtual/Online Learning Communities. 11
  • 12. 4 Metod Arbetet med utvecklingen av Head to Head utförs i två delar. Den ena delen består av litteraturstudier, framförallt på området för Communities of Practice och Virtual Learning Communities. En annan viktig del av litteraturstudien består av att utreda vilka modeller för analys av teknikanvändningen (användbarhetsundersökningar) som är lämpliga att använda för den senare kvalitativa delen av studien. Den andra delen av arbetet är i första hand inriktad på systemets utformning och denna genomförs som en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien består av användbarhetsundersökningar. 12
  • 13. 5 Litteraturgenomgång I arbetet med att utveckla ett digitalt kompetensförsörjningssystem för en organisation som Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun finns mycket hjälp att hämta i litteratur som berör det sociokulturella perspektivet på lärande (Säljö, 2005) och från den litteratur som behandlar utvecklingen av Communities of Practice (Wenger, 1998). Det finns också användbara teorier i böcker som rör utveckling av Virtual/Online Learning communities (Lewis & Allan, Virtual Learning Communities - A guide for practitioners, 2005),(Jobring, 2004) (Jobring& Carlén, 2005), (Jobring, Carlén& Bergenholtz 2006),(Salmon, 2002). Vidare står ett flertal tänkbara analysmodeller att finna i böcker rörande området kontextuell analys (Beyer & Holzblatt, 1998) och User research och Iterativ utveckling (Kuniavsky, 2003). 5.1 Det sociokulturella perspektivet på lärande Det sociokulturella perspektivet på lärande har sitt ursprung i Vygotskijs teorier som i sin tur stammar från den ryska kulturhistoriska skolan. Perspektivet tar fokus på människans aktivitet sett i ett historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. I sin förlängning innebär det att det sociokulturella perspektivet utgår från att människans lärande sker i samverkan med andra individer i omvärlden. Ur ett sociokulturellt perspektiv blir termen lärande skild från termen undervisning genom att man med ett sådant perspektiv för ögonen ställer frågor rörande lärande som: ”Hur tillägnar sig människor samhälleliga erfarenheter? Hur lär hon sig använda dem i olika sammanhang? Och hur lever insikterna och kunskaperna vidare?” (Säljö, 2005). Det sociokulturella perspektivet har på senare år upplevt något av en renässans. Teorierna har vidareutvecklats till verksamhetsteorin (Engeström, 1987) som innebär fokus på aktivitetssystem och deras karaktär och situerat lärande som företräds av (Lave & Wenger, 1991) med betoning på deltagande i sociala praktiker. (Jaldemark, Lindberg, & Olofsson, 2005). 5.2 Communities of Practice Wenger diskuterar i sin bok Communities of Practice, Learning, Meaning and Identity(2002) hur Communities of Practice, praktikgemenskaper, stödjer människors lärande. Wengers idéer har en tydlig socio- kulturell prägel och han anser att det är i mötet mellan människor som lärande uppstår. Communties of Practice är inte den enda typen av communities. Det finns en mängd olika varianter på dessa. En grupp människor som ser på samma TV-program kan sägas tillhöra en community, men det är bara genom deras föreställningsförmåga som de kan anses ha samhörighet med programmets övriga tittare. De deltar inte i någon delad praktik och är därför inte att betrakta som medlemmar av en Community of Practice. Liknande scenarion uppstår i en krets med läsare av en specifik tidning, användare av ett specifikt datorsystem, boende i en viss stad eller personer som delar ett visst intresse. Det finns ett antal typer av communities: för smak, intressen, ekonomisk status, geografisk tillhörighet med flera. 10Dessa ska inte förväxlas med Communities of Practice. En del Communities of Practice syftar framförallt till att stödja lärandet hos communityns medlemmar. Dessa kallar Wenger för learning communities. Learning communitys beskrivs ingående av Wenger och han har även ett stort antal idéer och förslag på hur de ska utformas. 10 Ibid s.181-182 13
  • 14. Jobring (2005) noterar att Wenger inte analyserar gemenskaper som nätbaserade. I ett arbete med att utveckla en lärplattform där datorn stöder kommunikationen och samarbete mellan deltagarna blir Wengers idéer ändå intressanta. Dessa ger i stor utsträckning svar på de viktigaste frågorna som måste ställas när man designar för lärande. 5.2.1 Lärande enligt Wenger Wengers grundläggande tes kring lärande är att11: 1. We are social beings. Far from the trivially true, this fact is a central aspect of learning 2. Knowledge is a matter of competence with respect to valued enterprises – such as singing in tune, discovering scientific facts, fixing machines, writing poetry, being convivial, growing up as a boy or a girl, and so forth 3. Knowing is a matter of participating in the pursuit of such enterprises, that is, of active engagement in the world. 4. Meaning- our ability to experience the world and our engagement with it as meaningful – is ultimately what learning is to produce. Vi människor är sociala varelser. Kunskap är att ha kompetens att utföra vissa, av andra människor, värderade handlingar. Att kunna innebär att individen kan delta i aktiviteter som kräver dessa kunskaper. Allt lärande syftar till att skapa mening i livet för individen. Wenger går vidare i sitt resonemang och konstaterar att det finns fyra begrepp som är centrala när man definierar lärande12: “A social theory of learning must therefore integrate the components necessary to characterize social participation as a process of learning and knowing.” Figur 2 Lärandets grunder (Wenger 1998) 11 Wenger (1998) s.4 12 Ibid s.5 14
  • 15. 1. “Meaning: a way of talking about our (changing) ability – individually and collectively – to experience our life and the world as meaningful. 2. Practice: a way of talking about the shared historical and social resources, frameworks, and perspectives that can sustain mutual engagement in action. 3. Community: a way of talking about the social configurations in which our enterprises are defined as worth of pursuing and our participation is recognizable as competence. 4. Identity: a way of talking about how learning changes who we are and creates personal histories of becoming in the context of our communities.” 5.2.1.1 Mening Wenger diskuterar begreppet mening (meaning). Mening får i hans resonemang betydelsen: “It is not on meaning as it sits locked up in dictionaries. It is not just on meaning as a relation between a sign and a reference. But neither is it on meaning as a grand question – on the meaning of life in a philosophical meaning. Practice is about meaning as an experience of everyday life.”13 Mening blir enligt Wenger till i mötet mellan människor, då detta leder till en meningsförhandling (negotiation of meaning). Meningsförhandlingen innehåller alltid de två elementen deltagande (participation) och reifikation/förtingligande (reification). Samspelet mellan deltagande och förtingligande är centralt i hans lärandeteori. De ska inte ses som motsatser till varandra utan som en dualitet som är helt grundläggande för alla människors upplevelse av mening. 5.2.1.1.1 Deltagande Deltagande ska i det här sammanhanget främst ses som ett uttryck för alla typer av mellanmänskliga relationer såväl goda, som konfliktfyllda. I alla mänskiga relationer som innehåller deltagande kommer en meningsförhandling att äga rum. Meningsförhandlingen innefattar såväl två kompanjoner som diskuterar och gör upp affärsplaner som det gifta paret som genom ett gräl förhandlar om meningen i sitt äktenskap. I de båda fallen kommer communityn och meningsförhandlingarna att fortgå till dess att deltagarna beslutar att sluta samarbeta och därigenom inte längre delta communityn. 5.2.1.1.2 Reifikation Reifikation är svårare att inkorporera i sitt tänkande. Den direkta betydelsen av ordet är förtingligande. Det används för att beskriva den process som det innebär att skapa ”ting” som överensstämmer med våra erfarenheter. I Wengers mening är det likställt att skriva ned en lag, skapa en procedur eller skapa ett verktyg.14Alla är exempel på reifikationer. Begreppet reifikation avser både proceduren av skapandet och den färdiga produkten. Genom att delta i en reifikativ process tvingas man att förhandla om meningen. Därmed kan den reifikativa processen lika lite existera utan deltagande som deltagande kan existera utan en reifikativ process. 13 Ibid s. 52 14 Ibid s. 57 15
  • 16. 5.2.1.2 Praktik och gemenskap - praktikgemenskap Praktik (practice) syftar till det gemensamma historiska och sociala arvet. Wenger framhåller att det finns ett tre nyckelegenskaper som måste ingå i praktiken för att en praktikgemenskap ska uppstå. Det måste finnas:15 1. Mutual engagement. 2. A joint enterprise. 3. A shared repertoire. Figur 3 CoPs Byggstenar (Wenger 1998) Ingen gemenskap (community) kan uppstå utan att minst två personer är ömsesidigt engagerade i gemenskapen. Men ett ömsesidigt engagemang (mutual engagement) är inte tillräckligt för att gemenskapen ska vara en praktikgemenskap. Det krävs också en gemensam uppgift (joint enterprise), någonting att arbeta med och ett mål att arbeta mot. Denna gemensamma uppgift är något som förhandlas fram mellan deltagarna. 16 Det är deras eget svar på hur de ska handskas med den situation som de befinner sig i. Därför tillhör den gemensamma uppgiften deltagarna själva. Därtill läggs en delad repertoar (shared repertoire). Den delade repertoaren består av de verktyg, koncept, stilar och handlingar som är gemensamma för medlemmarna. Den visar att deltagarna har en delad historia17. 5.2.1.3 Identitet Utvecklingen av och deltagandet i en praktik medför att medlemmarna identifierar sig med praktiken. Identiteten är viktig för vårt lärande och för vår självbild. En snickare identifierar sig som snickare, en ekonom som ekonom och så vidare. Wenger framhåller fem viktiga delar i hur vi identifierar oss själva:  Identitet som en förhandlad erfarenhet – Vi definierar oss själva utifrån vårt deltagande i olika praktiker och hur andra reifikerar oss. 15 Ibid s. 72-73 16 Ibid s. 77 17 Ibid s. 83 16
  • 17. Identitet som medlemskap i gemenskaper – Vi definierar oss själva utifrån det som är bekant och obekant från oss.  Identitet som lärandeutveckling – Vi definierar oss själva utifrån var vi varit och vart vi är på väg.  Identitet som kärnan av olika medlemskap – Vi definierar oss själva utifrån hur vi sammanfogar våra olika medlemskap till en identitet.  Identitet som en relation mellan det lokala och det globala - Vi definierar oss själva utifrån hur vi förhandlar lokala sätt att tillhöra större konstellationer. (Wenger, Communities of Practice - Learning, Meaning and Identity, 1998 s.149) Identiteten är det som placerar oss på rätt plats i tillvaron och det som skiljer oss från andra i vår självbild. Utifrån Wengers fem punkter inser vi att vi till exempel är ekonomer men också att vi inte är vinkännare. Vi deltar i ekonomens praktik och är bekanta med det som yrket medför, vi har varit ekonomistudenter vi kommer att bli ekonomichefer. Vi arbetar på vårt sätt med våra egna arbetsuppgifter på vår egen arbetsplats men kan lätt identifiera oss med andra ekonomer på andra arbetsplatser. 5.2.2 Boundary - avgränsning Alla praktikgemenskaper är avgränsade från andra praktikgemenskaper. En person är alltid medlem av ett flertal praktikgemenskaper, ofta med varierande grad av deltagande. Deltagandegraden varierar med intresse för området och den relevans deltagaren upplever att det har för hans arbete. Mellan praktikgemenskaperna finns gränser (boundaries) och det är främst när personer ”korsar” dessa gränser som lärande äger rum. Vissa objekt (artefakter, formulär, byggnader, markområden etc.)18 kan samtidigt som de avgränsar en gemenskap från en annan vara bundna till flera andra olika gemenskaper, genom att de fungerar som gemensamma dokument, gemensamt kontor eller gemensamt intresse för de olika gemenskaperna som egentligen inte har någon naturlig kontaktyta. Sådana objekt kallas för boundary objects och bildar fokuspunkter där olika gemenskaper kan mötas och nya gemenskaper kan uppstå. Omkring dessa boundary objects uppstår mycket goda möjligheter till lärande eftersom de bidrar till att människor från olika gemenskaper möts och samverkar. 5.2.3 Tillhörighetsgrunder För att tillhöra en praktikgemenskap krävs enligt Wenger att man har minst en av de följande tre typerna av tillhörighetsgrunder:19 1. Engagement – Active involvement in mutual processes of negotiation of meaning 2. Imagination- creating images of the world and seeing connections through time and space by extrapolation from our own experience 3. Alignment- coordinating our energy and activities in order to fit within broader structures and contribute to broader enterprises 5.2.3.1 Engagemang Med engagemang (engagement) avser Wenger att deltagarna engagerar sig i den tredelade process som består av den ständigt pågående meningsförhandlingen, utstakandet av nya banor 18 Ibid s. 105 ff 19 Ibid s. 173-174 17
  • 18. för communityn och utvecklingen av praktikhistorier. Deltagarnas engagemang innefattar enligt Wenger ett flertal processer som bygger upp en gemensam struktur kring communityn: 1. The definition of a common enterprise in the process of pursuing it in concert with others 2. Mutual engagement in shared activities 3. The accumulation of a history of shared practices 4. The production of a local regime of competence 5. The development of interpersonal relationships 6. A sense of interacting trajectories that shape identities in relation to one another 7. The management of boundaries 8. The opening of peripheries that allow for various degrees of engagement 5.2.3.2 Föreställningsförmåga Med föreställningsförmåga (imagination) avser Wenger förmågan att se sin del av arbetet som en del av en större helhet. Han använder inte termen som en motsvarighet till ordet fantasi, utan använder det för att beskriva den kreativa process som det innebär att skapa nya bilder av verkligheten. ”…imagination in this sense is looking at an apple seed and seeing a tree.” Föreställningsförmåga innebär enligt Wenger ett antal processer såsom: 1. Recognizing our experience in others, knowing what others are doing, being in someone else´s shoes 2. Defining a trajectory that connects what we are doing to an extended identity, seeing ourselves in new ways 3. Locating our engagement in broader systems in time and space conceiving of multiple constellations that are contexts for our practices 4. Sharing stories, explanations an, descriptions 5. Opening access to distant practices through excursions and fleeting contacts – visiting, talking, observing, meeting 6. Assuming the meaningfulness of foreign artifacts and actions 7. Creating models, reifying patterns, producing representational artifacts 8. Documenting historical developments, events, and transitions; reinteroreting histories and trajectories in new terms: using history to see the present as only one of many possibilities ant the future as a number of possibilities 9. Generating scenarios, exploring other ways of doing what we are doing, other possible worlds, and our identities. Föreställningsförmågan är inte beroende av ett ömsesidigt engagemang utan är en annan typ av process, främst en intern mental process som används för att skapa en bild av verkligheten. För att förtydliga det hela ger Wenger ett exempel med två stenhuggare:20 “This brings to mind the story of the two stonecutters who are asked what they are doing. One responds: “I am cutting this stone In a perfectly square shape.” The other responds: “I am building a cathedral.” De respektive svaren säger ingenting om stenhuggarnas inbördes yrkesskicklighet, men mycket om deras världsuppfattning. Att svaren divergerar är en produkt av skillnader i föreställningsförmågan hos de båda stenhuggarna. Resultatet av skillnaden i föreställningsförmåga kan vara att de lär sig vitt skilda saker från den process som de är del av. 20 Ibid. S. 176 18
  • 19. 5.2.3.3 Inriktning Med begreppet inriktning (Alignment) avses den process som överbryggar tid och rum och därigenom formar vårt deltagande i större uppgifter. Individen delar inriktning med den helhet som han eller hon ingår i. Som exempel kan ges att individen följer lagen, köper moderiktiga skor eller bidrar till att uppfylla målen på arbetet. Inget av detta innebär att denne deltagit i den process som skapat lagen, modet eller målen21. Som deltagare accepterar man de uppsatta målen och inriktar sina aktiviteter på ett sådant sätt att de överensstämmer med de riktlinjer som finns. Det finns även utrymme för förhandlingar och övertyganden inom ramen för det som Wenger kallar inriktning. Wenger identifierar ett antal moment som inriktningsprocessen innefattar: 1. Investing energy in a direct way and creating a focus to coordinate this investment of energy 2. Negotiating perspectives, finding common ground 3. Imposing one´s view, using power and authority 4. Convincing, inspiring, uniting 5. Defining broad visions and aspirations, proposing stories of identity 6. Devising proceduralization, quantification, and control structures that are portable (i.e., usable to cross boundaries) 7. Walking boundaries, creating boundary practices, reconciling diverging perspectives. 5.3 Learning communities Som ovan nämnts finns en mängd olika varianter på Communities. En del Communities of Practice syftar till att stödja medlemmarnas lärande. Dessa kallar Wenger för learning communities. När det gäller design av learning communities sätter Wenger22 upp ett antal frågor som en skapare av ett learning community bör besvara inför och under designprocessen. I den praktiskt inriktade boken Cultivating Communities of Practice (Wenger, McDermott, & Snyder, 2002) identifierar författarna sju generella designprinciper för praktikgemenskaper. Dessa principer ska säkerställa att communityn får tillräckligt med kraft för att komma igång och för att sedan kunna leva vidare. 1. ”Designa för utveckling 2. Öppen dialog mellan olika perspektiv såväl inom som utom gruppen 3. Tillåt olika ”deltagarnivåer” 4. Utveckla både allmänna och privata ytor i gemenskapen 5. Fokusera på värde 6. Kombinera det bekanta med det intressanta 7. Skapa en rytm i gemenskapen” När det gäller frågor om institutionalisering, det vill säga att göra learning communityn till en formell del av en organisations verksamhet, rekommenderar Wenger att hänsyn tas till följande frågeställningar: 21 Ibid s.179-180 22 Ibid s. 244ff 19
  • 20. ” Questions or the kind derived from this dimension of organisational design include the following:” 1. What should be institutionalized and when should participants be relied upon? 2. What forms of participation are required to give meaning to institutional reification? 3. At what point is institutionalization a distraction or a misplaced use of resources? 4. Where are the points of leverage at which organizational interventions can support learning in practice? 5.3.1 Design och det plötsligt uppdykande Förhållandet mellan det designade och det plötsligt uppdykande är något som designern också måste ta hänsyn till. Det man designar för är de händelser och utvecklingsvägar som kan förutses, medan det som menas med det uppdykande är det som är akut och oförutsägbart. Att designa kan innebära att beredskapen för det uppdykande blir sämre. Wenger föreslår att följande frågor ställs i samband med detta: 1. “How can design be kept minimal and still ensure continuity and coherence? 2. What are the obstacles to responsiveness to the emergent? 3. What are the provisions for renegotiating the design under new circumstances? 4. What are the mechanisms by which emergent patterns can be perceived? 5. How can communities of practice that take care of emergent issues feed their learning back to the organization?” 5.3.2 Lokalt-globalt Vidare anser Wenger att man måste betänka förhållandet mellan det lokala och det globala. Möjligheten att föra diskussioner enskilt eller lokalt såväl som i större ”globala” sammanhang är viktigt. Global i det här sammanhanget avser inte global i ordets rätta bemärkelse utan ordet avser här det som omfattar hela communityn. Även här identifieras ett antal nyckelfrågor. 1. “Does the organizational design serve as a communication tool? 2. Does it help the various forms of knowledgeability involved in a constellation to recognize each other? 3. Are information flows reciprocal? 4. Are there forms of multimembership that connect the local and the global? 5. Which perspectives are privileged and which are marginalized or made invisible?” 5.3.3 Identifikation Wenger anser att det är viktigt att det finns en möjlighet att identifiera sig med communityn. För att uppnå identifikation hos medlemmarna väljer han ut ett antal nyckelfrågor att besvara för att designen ska bli lyckosam på identifikationsområdet. 1. “What are the sources of identification that keeps an organization together? 2. What are the obstacles to expanding fields of identification? 3. How can organizational design promote and distribute ownership of meaning? 4. By what processes can a community change its field of negotiation?” 20
  • 21. 5.3.4 Communityns fortlevande Wenger menar vidare att det är ytterst viktigt för communityns fortlevande att en del av ansträngningen i designen koncentreras på att säkerställa möjligheten för nya intresserade medarbetare att bli medlemmar av communityn. För att detta arbete ska fungera rekommenderar Wenger att man följer följande råd: 1. “Construe learning as a process of participation whether for newcomers or old- timers. 2. Place the emphasis on learning rather than teaching by finding leverage points to build on learning opportunities offered by practice. 3. Engage communities in the design of their practice as a place of learning. 4. Give communities’ access to the resources they need to negotiate their connections with other practices ant their relation with the organization.” 5.4 Utveckling av ett strukturerat stöd för en Learning Community När den grundläggande strukturen för learning communityn är klar behöver man börja utveckla de aktiviteter för lärande som passar in i communityn. Det finns en mängd olika idéer om vad som är viktigt för att stödja lärandet hos medlemmarna. Head to Head är tänkt att fungera både som ett stöd för rektorernas kompetensutveckling, det vill säga det som anknyter till det som Wenger kallar det designade, och stödja deras lärande i frågor som uppkommer under arbetets gång, det vill säga det som anknyter till det som Wenger kallar det plötsligt uppdykande. Vidare är Head to Head avsett att fungera med ett IT-stöd. Det är alltså ett Virtual- eller Online Learning Community. 5.5 Virtual-/Online Learning Communities Utvecklingen av nätbaserade lärgemenskaper (Online Learning Communities) beskrivs i boken ”Lärgemenskaper på nätet”(Jobring, 2004): ”De kan sägas representera en ny form av lärande även om den har funnits tidigare, i tider då nätet inte fanns, och då med namn som samarbetsinlärning.” Det finns en mängd varianter på Online Learning Communities. Från helt öppna intressebaserade communities till communities som är tydligt inriktade på att lära medlemmarna något specifikt. Head to Head kan betraktas som ett Online Learning Community med tydligt definierade arbetsuppgifter och tydliga mål för deltagarnas lärande. Som exempel på en redan existerande liknande community med specifikt inlärningsmål kan nämnas den svenska communityn Lärka som syftar till att utbilda rådgivare inom kooperativt företagande. Online Learning Communities av Lärkas typ har en arbetsgång byggd på ett antal olika aktiviteter sammanfogade till vad som av Bartilsson i (Jobring 2004, s.89) benämns lärprogram. Dessa aktiviteter och lärprogram är det som driver lärandet i communityn framåt. Lewis och Allan (2005) tar ett praktiskt perspektiv på användandet av Virtual Learning Communities (VLC) för vad de kallar Continuing Professional Development (CPD). ”In our experience, the potential of learning communities to provide an effective route to continuing professional development (CPD) has not yet been fully exploited. As professional organizations and agencies increasingly promote and require evidence of individuals’ CPD activity, it is likely that the potential of 21
  • 22. learning communities will be utilized further.” (Lewis & Allan, Virtual Learning Communities - A guide for practitioners, 2005) Lewis och Allen finner ett stort antal vinster med att använda Virtual Learning Communities för Continuing Professional Development i företag och organisationer. Bland annat menar de att VLC skapar ett forum för att dela bra arbetsmetoder, möjligheter att lösa problem tillsammans och bättre möjligheter att öka kunskap och expertis inom organisationen. Författarna definierar tre olika typer av Virtual Learning Communities:  Simple Learning Community  Managed Learning Community  Complex Learning Community (Lewis & Allan, Virtual Learning Communities - A guide for practitioners, 2005, s. 21) Den enkla learning communityn kännetecknas av att den uppstår spontant när personer med gemensamma intressen eller problem börjar kommunicera med varandra. Den ledda learning communityn skapas oftast med stöd av en organisation eller ett företag. Oftast är avsikten med en ledd learning community att möta ett strategiskt behov eller ett nytt projekt. Förändringsarbetet eller projektet innebär att det finns ett behov av en ”facilitator” och en managementgrupp som leder communityns arbete. Dessa är oftast knutna till den egna organisationen. Den komplexa learning communityn skapas för att möta stora förändringar inom en organisation. Arbetet med en komplex learning community leds i allmänhet av utomstående personer som har ansvar för såväl uppbyggnaden av communityn som för arbetet i den. 5.5.1 E-Tivities Den engelska forskaren Gilly Salmon är en av de författare som beskrivit aktiviteter för lärande i Virtual-/Online Learning Communities. I sin bok E-tivities (Salmon, 2002) ger hon exempel på något som hon kallar E-tivites. Hennes definition av E-tivities är: ” ’E-tivity’ is the word I give to a framework for active and interactive online learning.” E-tivities är små pedagogiska byggstenar anpassade för kollaborativt lärande över nätet. Dessa sammanfogas till en kedja av aktiviteter som stödjer det lärandet. De bygger på en hög interaktivitet mellan deltagarna och att alla moment leds av en så kallad E-moderator. Salmon delar upp utvecklingen av lärandet genom E-tivities i fem trappsteg. Varje steg innebär ett ökat mått av interaktivitet mellan deltagarna och att e-moderatorns inblandning successivt minskar så som förevisas i figuren nedan: 22
  • 23. Figur 4 Salmons trappa 5.5.1.1 Access and motivation I den inledande fasen av arbetet är det mycket viktigt att alla snabbt lär sig att logga in och komma åt den information som finns att tillgå i communityn. På första stadiet är det viktigaste att ta hänsyn till att deltagarna ges möjlighet att snabbt lära sig att behärska tekniken. Viktigt är också att deltagarna inte tror att tekniken är det som lärandet handlar om (Salmon, 2002). 5.5.1.2 Online socialization Det andra steget innebär att man låter deltagarna skapa kontakter med varandra genom lagom ansträngande aktiviteter. Aktiviteterna ska vara utformade på ett sådant sätt att de tvingar deltagarna att samarbeta. Låt gärna aktiviteterna vara knutna till det ämne som behandlas eller till yrke eller företag, eftersom det skapar viktiga kulturella kontexter för lärandet (Salmon, 2002) 5.5.1.3 Information Exchange Fokus skiftar här från mer sociala aktiviteter i steg två till ett mer uppgiftsorienterat synsätt. Information Exchangeaktiviteter är i första hand inriktade på det personliga lärandet, men de bör även innehålla moment där deltagarna ges möjlighet att utvärdera varandras bidrag och ge feedback på dessa. Med mer erfarna deltagare kan man i större utsträckning låta deltagarna samarbeta med uppgifter via olika grupparbetstekniker (Salmon, 2002). 5.5.1.4 Knowledge construction 23
  • 24. Det fjärde steget i E-tivitiestrappan kallas för knowledge construction. Deltagarna är nu mogna för ytterligare ett steg då de vant sig vid att arbeta online och att arbeta tillsammans över nätet. Typiska mål för dessa aktiviteter är att öka förståelsen för olika företeelser samt att ge och diskutera olika synvinklar på ett problem. Knowledge construction kan också innefatta att deltagarna skapar sina egna E-tivities som de kan arbeta med senare. 5.5.1.5 Development Det femte och avslutande steget i Salmons E-tivities trappa är Development. Här har deltagarna kommit så långt i sitt arbete att de skall utvärdera och kritisera sina bidrag i lärprocessen. Reflektion ingår också som ett moment på den här nivån. 5.6 Head to Head och Community of Practice-begreppet De tre, enligt Wenger, grundläggande förutsättningarna för en Community of Practice, (mutual engagement, joint enterprise och shared repertoire), kan i Head to Head anses vara uppfyllda. Detta eftersom rektorsgruppen får förutsättas ha ett gemensamt engagemang för skolornas utveckling, ett gemensamt företag i att leda sin respektive skola, en delad uppsättning verktyg för att styra och leda sin skola och ett gemensamt språk för att tala om sin verksamhet. Att kalla Head to Head för en Community of Practice är emellertid inte helt korrekt eftersom det främst är tänkt att vara en plattform för styrd kompetensutveckling. Ett annat av de grundläggande kriterierna för en Community of Practice är att den är informell vilket inte är fallet med Heat to Head. Alltså är Head to Head inte helt och hållet att betrakta som en Community of Practice, utan snarare som en Virtual Learning Community med tydliga drag av en Community of Practice. Idén med Head to Head är att den till stor del ska skapa lärande och utveckling genom samarbete mellan deltagarna. Vidare kan man betrakta Head to Head-plattformen som ett boundary object, vilket avgränsar rektorernas kompetensutveckling från andra gruppers samtidigt som det binder samman deras vanliga Communities of Practice. Många av Wengers punkter för design och utveckling av Communities of Practice är av relevans för utvecklingsarbetet och uppstarten av Head to Head. För arbetet med att skapa den tekniska så väl som den metodologiska plattformen kan mycket inspiration hämtas ur Wengers böcker. Inspiration kan också hämtas från ett antal andra områden som synes nedan. 24
  • 25. 6 Analysmodeller För att analysera de tänkta användarnas behov och för att utveckla en teknisk plattform för att på bästa sätt stödja dessa behov finns ett stort antal användbara modeller. Några av dessa modeller beskrivs i boken ”Observing the user experience” (Kuniavsky, 2003). Bland annat beskrivs metoderna user research och iterativ utveckling. Kuniavsky beskriver också metoder för contextual design och contextual inquiry. Dessa metoder finns tillsammans med flera andra analysmodeller som Task decomposition och Hierarchical task analysis (HTA) även beskrivna i boken Contextual Design (Beyer & Holzblatt, 1998) 6.1 Iterativ utveckling och User research Iterativ utveckling såväl som user research-metoder beskrivs av Kunivasky i boken “Observing the user experience”. Den iterativa utvecklingsprocessen är att betrakta som en spiral bestående av tre delar: Undersökning (examination), definition (definition) och skapande (creation) (Kuniavsky, 2003). Vid första anblicken påminner den iterativa metoden om andra typer av utvecklingsmodeller som till exempel Waterfallmetoden. Skillnaden är att den iterativa utvecklingsspiralen aldrig tar slut utan börjar om i cykel efter cykel tills produktens livcykel kommer till ända. Waterfallmetoden innebär, i motsats till den iterativa utvecklingsmetoden, att man delar upp utvecklingsprocessen i olika delar som startar sekventiellt efter varandra och avslutas när produkten är färdig att använda. Att använda Waterfallmetoden innebär att man riskerar att tvingas riva upp stora delar av designen om man i ett senare skede av utvecklingsprocessen upptäcker svagheter i tidigare genomförda delar. Tanken bakom användandet av iterativa utvecklingsmetoder är att alla slutgiltiga designlösningar är kompromisser mellan flera olika möjliga funktioner. För att kunna balansera användarnas krav genom hela utvecklingsprocessen utan att senare behöva riva upp delar av arbetet är det viktigt att man startar brett och öppet för att sedan allt mer låsa utvecklingsprocessen. Avsikten är att man redan på ett tidigt stadium utsätter produkten för verkligheten och på så vis redan vid lanseringen har en produkt som fungerar på marknaden. Härigenom kan man spara både tid och pengar. För att kontinuerligt utvärdera produkten under utvecklingsprocessen lämpar det sig utmärkt att använda user-reserarch metoder som stöd för att undersöka behov utvärdera de olika delarna av designen. User research i Kuniavskys tolkning innefattar ett antal möjliga vägar och steg för att finna ett sätt att designa som är väl anpassat till användarnas krav och preferenser:  Contextual inquiry  Task analysis  Focus groups  Usability tests  Surveys  Log files and customer support Kuniavsky menar att produkten först efter åtta iterativa cykler är redo för att släppas på marknaden. I den första iterativa utvecklingscykeln rekommenderar Kuniavsky att man, efter att en målgrupp definierats, använder sig av contextual inquiry som för att stämma av sina idéer mot den tänkta publiken. I andra cykeln rekommenderas att man övergår till att använda fokusgrupper för att ytterligare utröna den tänkta kundgruppens inställning till produkten. I kommande cykler använder man sig av usabilitytester för att testa och utveckla produktens 25
  • 26. interface och funktioner. Han rekommenderar även att man så fort produkten släpps börjar analysera loggfiler och feedback från kunderna. Iterativ utveckling kan förekomma utan att den innehåller user research metoder precis som att user research kan förekomma utan inblandning av iterativ utveckling, men Kuniavsky anser att de två metoderna fungerar utmärkt tillsammans (Kuniavsky, 2003). ”But they work especially well together, where the results of one research project can answer questions asked by the ones before it and guide those that come after.” “Sculptually, it’s like working with plaster, clay, or wax before committing to stone or bronze.” 6.1.1 Contextual inquiry Contextual inquiry såväl som contextual design beskrivs noggrant i boken contextual design (Beyer & Holzblatt, 1998). Författarnas grundläggande tes angående contextual design är: “This isn´t primarily a design for technology – how to structure and deliver a particular tool that will improve work in some way. It´s the design of a new way of working that is supported by technology.” (Beyer & Holzblatt, 1998) Författarna identifierar fyra grundläggande principer för att arbeta med contextual inquiry: context (kontext), partnership (samarbete), interpretation (tolkning), och focus (fokus). Context – Kontext Kontext är ett grundläggande begrepp inom contextual inquiry. Praktiskt innebär kontextuellt arbete att man besöker kundens arbetsplats och tittar på arbetet såsom det fortlöper. Att hålla sig till kontexten innebär att man får möjlighet att samla in pågående erfarenhet och konkreta data om arbetet, snarare än summariska erfarenheter och abstrakta data. (Beyer & Holzblatt, 1998) Partnership – Samarbete Samarbetestanken innebär att designerns mål är att göra sig och kunden till samarbetspartners eller att skapa ett mästare/lärlingsförhållande med kunden som mästare och designern som lärling. Designern försöker sätta sig in i och förstå kundens arbete så bra som möjligt genom att noggrant observera dennes arbete och under tiden ställa ingående frågor om arbetet. Interpretation – Tolkning Tolkningsfasen i den kontextuella analysen innebär att designern utifrån de fakta han har tolkar kundens arbete och skapar en eller flera hypotetiska slutsatser för designen. Dessa återkopplas sedan tillbaka till kunden som får tala om huruvida hypotesen stämmer överens med deras arbete eller ej. Focus- Fokus Fokusdelen av analysen handlar om att utreda vilka delar av arbetet som är särskilt viktiga att uppmärksamma i intervjusituationen. Vad som är viktigt att fokusera på bestäms av vad som ska designas. Genom att fokusera på det som är relevant ges intervjuaren dels möjlighet att skapa logik i kundens arbete, dels möjlighet att styra sina frågor mot de områden som är relevanta för designen. 26
  • 27. 6.1.2 Task Analysis Task analysis beskrivs av Kuniavsky i ”Observing the user experience”. Task analysis är ett brett spektrum av undersökningstekniker som spänner från strukturerade, standardiserade frågeformulär till ostrukturerade intervjuer med användbarhetsexperter. När det gäller användning av Task Analysis menar Kuniavsky att: ”Task analysis is best used when you already know what the problem you’re trying to solve and you want to know how people are solving it right now.” (Kuniavsky, 2003) Tillvägagångssättet skiljer sig till en början inte mycket från contextual analysis. Intervjuaren intar en lärlingsposition i samarbetet med intervjuobjektet och försöker genom att observera och fråga förstå vad som är svårt med utförandet av uppgiften. Framför allt skiljer sig task analysis från contextual analysis när det gäller fokus. Task analysis riktar in sig på att utreda allt om en enda ”task” eller uppgift, där contextual analysis undersöker uppgiften och hela den omgivande kontexten. Alltså innebär task analysis att man lägger större vikt vid sekventiell information och exakt vilka verktyg som används vid ett speciellt tillfälle. Beyer och Holzblatt föreslår att man vid analys av reslutaten använder sig av någon av teknikerna ”task decomposition” eller av ”hierarchical task analysis” (HTA). 6.1.2.1 Task decomposition Analyssättet syftar till att bryta sönder uppgiften i enskilda handlingar och kategorisera dessa. Exempel på kategorier är:  Syfte – Varför handlar man så här? På vilket sätt för handlingen uppgiften mot målet?  Ledtrådar – Vad talar om för personen i fråga att det är dags att utföra en handling?  Objekt – Vad används för att utföra handlingen?  Metod – Hur utförs handlingen?  Valmöjligheter – Vilka andra handlingar var möjliga vid tillfället? Varför valdes just den aktuella handlingen?  För varje kategori försöker man finna så många svar som möjligt. Dessa sätts sedan samman i en matris där alla handlingar kan ses i tidsordning och kategoriserade var för sig. 6.1.2.2 Hierarchical Task Analysis (HTA) Målet med en HTA är att skapa en hierarki av de handlingar som behöver utföras för att genomföra en specifik uppgift. Utredaren börjar med att bestämma det slutgiltiga och huvudsakliga målet för den uppgift som undersöks. Därefter bestäms vilka delmål som finns och hur de utgörs av olika handlingar som måste utföras för att de ska nå fram till huvudmålet. HTA utmynnar i en form av hierarkiskt diagram där huvudmålet finns i toppen med handlingarna utgrenade nedåt i diagrammet. HTA-diagrammet ska alltid ge möjlighet att neråt i diagrammet finna svaret på frågan ”hur går jag till väga för att… ”Likaså ska det vara möjligt ställa frågorna ”varför” och ”var” och svaren på dessa frågor ska finnas i ”överkategorin” i diagrammet. Om målet är att handla en soffa blir svaren på ”hur-frågorna”, något förenklat, strukturerade på följande sätt: 27
  • 28. - Hur går jag till väga för att handla en soffa?  Jag tar reda på vilka möbelhandlare som säljer soffor, och väljer ett alternativ.  Jag talar med möbelhandlarens kundtjänst för att beställa en katalog.  Jag tittar i katalogen.  Jag väljer en soffa.  Jag åker till möbelhandlaren och köper soffan. När det gäller frågorna ”var” och ”varför” utgår man från underkategorin och går uppåt i diagrammet: -Var köper jag soffan och varför köper jag soffan?  Jag köper soffan hos vald möbelhandlare eftersom jag valt en soffa ur deras katalog som jag beställt via deras kundtjänst eftersom jag behöver en soffa. På så vis ger HTA en mycket lättöverskådlig bild av hur en specifik uppgift utförs och varför samt vilka handlingar som utförs för att nå fram till målet. 6.1.3 Fokusgrupper Kuniavsky (2003) definierar vad fokusgrupper är enligt följande: ”Focus groups are structured group interviews that quickly and inexpensively reveal a target audience’s desires, experiences, and priorities.” (Kuniavsky, 2003) För ett lyckat fokusgruppsarbete krävs noggranna förberedelser. Intervjuaren skapar ett schema, väljer ut en målpublik, bestämmer antal fokusgrupper och storlek på dessa och väljer med eftertanke ut ämne för fokusgruppen. I boken definieras fyra olika typer av fokusgrupper som är användbara framförallt vid Web- design eller mjukvaruutveckling: Exploratory – utforskande grupper Utforskande grupper har till syfte att utröna generella attityder i givna frågor för att designers lättare ska se hur en produkt förstås av de tänkta användarna. Feature prioritization – funktionsprioriterand grupper Grupper som arbetar med funktionsprioritering hjälper designern med att bestämma vilka funktioner som är de mest attraktiva och varför. I allmänhet är medlemmar i dessa grupper specifikt intresserade av det ämne som behandlas. Competitive analysis – konkurrentanalyserande grupper Konkurrentanalysgrupper syftar till att i första hand skapa förståelse för vilka relationer den tänkta kundgruppen har med konkurrerande produkter. I andra hand är syftet att utreda vilka fördelar som kundgruppen ser hos konkurrenternas produkter. Dessa grupper hålls ofta anonymt. Trend exploration – trendutforskande grupper Trendutforskande grupper används när man upptäcker att en ny trend har uppkommit. Den här typen av fokusgrupp kan undersöka och hjälpa till att förklara varför det nya beteendet uppstått. 28
  • 29. 6.2 Att analysera tekniken När man skapar ett nytt dataprogram, en ny hemsida eller en ny IT-lösning är det viktigt att man genom för tester av sina lösningar innan lansering. En av de lösningar som Kuniavsky (2003) föreslår är usability tests. 6.2.1 Usability tests En modell för att testa sitt nyutvecklade program eller sin nya IT-lösning är usability tests. Usability testet syftar till att genom olika testaktiviteter utsätta lösningen för verklighetstrogna förhållanden och därigenom utforska hur lättanvänt och nödvändiga funktoner olika funktioner är. Det första som designern måste göra för att kunna genomföra ett effektivt usability test är att definiera målpubliken och bestämma vilka funktionaliteter som ska undersökas. Därefter skapas uppgifter för målpubliken. Uppgifterna ska vara tydliga, genomförbara, realistiska, neutrala och ta relativt kort tid i anspråk. Testerna genomförs enskilt. En tumregel vid användning av usabilitytester är att de genomförs när utvecklingsarbetet kommit igång, men inte så sent att det förhindrar omfattande förändringar om testet visar att sådana är nödvändiga.(Kuniavsky, 2003) Ett usability test ska innehålla möjligheter att testa och utvärdera alla stora och viktiga funktionaliteter i programmet och helst ska upprepade tester utföras genom hela utvecklingscykeln. Designern ges härigenom en bättre förståelse för användarnas handlande och därigenom säkerställs att designen blir mer och mer effektiv allteftersom den utvecklas. Testen dokumenteras med fördel via videoupptagning där man kan se hur användaren beter sig i olika situationer under testet. Testet kompletteras också med frågor rörande olika funktionaliteter och användarens upplevelse av dem. 29
  • 30. 7 Det praktiska arbetet med utformningen av Head to Head Det praktiska arbetet med Head to Head inleddes under senvåren med att förvaltningschefen fick i uppdrag att rekrytera rektorer till en fokusgrupp. De fokusgruppsmöten som planerades in var avsedda att användas för information och diskussion kring Head to Head. Fem möten planerades in i gruppen. Därtill lades två förläsningstillfällen med hela rektorskollegiet. I augusti gavs ett föredrag innehållande en översiktlig presentation av Head to Head-projektet för kommunens rektorer. I oktober genomfördes en kickoff för det nya rektorsuppdraget och Head to Head. Temat för kickoffdagen var ”Framtidens skolledare”. 7.1 Fokusgruppen Den fokusgrupp som rekryterades för arbetet i Varbergs kommun skulle inrikta sitt arbete mot det som Kuviavsky benämner exploratory och feature prioritization. Fokusgruppens främsta syfte var att hjälpa till med att bestämma vilka arbetsområden som var de mest attraktiva och varför. Kuniavsky rekommenderar att de medlemmar som rekryteras till sådana grupper ska vara specifikt intresserade av det aktuella ämnet. Därför var det enda grundläggande kriteriet för fokusgruppens rektorer att de var intresserade av att delta i utvecklingen av Head to Head. Förvaltningschefen ansåg därtill att det var lämpligt att medlemmarna representerade varsitt rektorsteam och att alla skolformer fanns representerade i gruppen. Gruppen kom att bestå av sju rektorer, varav fem från grundskolan och en vardera från förskolan och gymnasiet. Inför utvecklingsarbetet beslutades att det iterativa arbetssätt som Kuniavsky beskriver skulle användas. Meningen var att genomföra någon form av contextual inquiry med hjälp av de i fokusgruppen ingående rektorerna. Då rektorsuppdraget bara i vissa specifika delar är intressant för utvecklingen av Head to Head, bestämdes att det skulle utföras en task analysis inom gruppen med tonvikt på informationssökning och lärande genom samarbete. Då rektorsarbetet är mycket varierande är det svårt att hitta en exakt tid och plats när informationssökning och lärande genom samarbete sker, därför fick gruppen ett fiktivt problem presenterat för sig som de sedan skulle skapa en lösning på. Detta diskuterades sedan i gruppen. I första skedet genomförde gruppen en exploatory- sittning. Där diskuterade de frågor som beskrivs av Wenger inom områdena domain, engagement, alignment och motivation. (Wenger, McDermott, & Snyder, 2002) samt att utifrån dokumenten ”Först in i framtiden” och ”En lärande organisation” identifiera de för skolledarna mest intressanta förändringsförslagen. De fick även i uppgift att utifrån sin erfarenhet som skolledare identifiera andra intressanta kompetensutvecklingsområden. Enligt den ursprungliga planen skulle rektorerna under den senare delen av hösten genomföra och observeras under ett flertal usabilitytester som skulle genomföras i en Head to Head testmiljö. Rektorerna skulle därefter såväl enskilt som i gruppen informera om sina erfarenheter och även föreslå förändringar. Då Varbergs kommuns nya intranet ”Vinden” genomförande inte stod färdigt i så stor utsträckning som man hoppats gick emellertid testerna inte att genomföra. Inte förrän i slutet av november blev intranätet färdigt för användarna och då var det ännu inte så fullständigt att de tänkta testerna inför Head to Head kunde genomföras. 7.1.1 Fokusgruppens arbete 30
  • 31. Fokusgruppens första sammankomst hade som huvudsakligt syfte att presentera deltagarna för och varandra och för projektledningen, dessutom gavs en djupare presentation av tankarna bakom projektet. Vidare arbetades en mötes- och arbetsplan fram. Det bestämdes att ytterligare fyra möten skulle hållas under projektets gång. Varje möte skulle ha ett specifikt tema som behandlade någon aspekt av projektet. Den första sammankomsten syftade också till att få deltagarna i gruppen att börja tänka på olika möjliga arbetsområden för Head to Head. Det andra i mötet fokusgruppen inriktade sig på att i första hand få deltagarna att bekanta sig med tekniken kring Vinden och Head to Head samt att skapa förståelse hos deltagarna för de bakomliggande teorierna omkring Communities of Practice. Mötet inleddes med en kort förevisning av MOSS-plattformen, på vilken ”Vinden” och Head to Head bygger tekniskt. Flera av frågorna som uppstod i anslutning till detta rörde möjligheterna att skapa privata diskussionsrum i plattformen. Flera av gruppmedlemmarna ansåg att det var viktigt att den möjligheten ges av systemet eftersom många frågor som man önskar ta upp på intranätet bara rör ett par kollegor och kan innehålla känsliga uppgifter. Säkerheten i systemet var också ett område som diskuterades. Efter att de tekniska diskussionerna avslutats beskrevs Wengers design- teorier för deltagarna. Med anknytning till teknik och design diskuterades utifrån ett par tänkta scenarier när och hur man skulle kunna dra nytta av det tekniska stödet. Diskussionen uppehöll sig omkring de begrepp som finns i ”En lärande organisation…” och snabbt utkristalliserades ett antal områden som intresserade deltagarna i fokusgruppen. Det område som framför allt väckte intresse i gruppen var de avsnitt i dokumenten som behandlade ”coachande arbetssätt”. Ingen av de i fokusgruppen ingående rektorerna hade någon erfarenhet av coachande arbetssätt. Eftersom skrivningen om ”coachande arbetssätt” är central i flera avsnitt i dokumenten var gruppens tolkning att det var viktigt att arbeta med begreppet. Inom gruppen ansåg man att det var önskvärt både med generell utbildning kring vad ”coachande arbetssätt” innebär och en utbildningsinsats där förvaltningsledningen klargör hur den ser på det ”coachande arbetssättet” och innebörden av det på ett lokalt plan. Efter vidare diskussioner identifierades ytterligare ett område som väckte intresse. Det var ”de tre cirklarna”: ”De tre cirklarna” är ett begrepp som myntats inom barn och utbildningsförvaltningen. Det beskriver de tre verksamhetsmål som förvaltningschefen satt upp. Röd tråd, Helhet och Utbildning. Intresset rörde främst vad dessa begreppscirklar praktiskt innebär för den vardagliga verksamheten. Gruppen visade även intresse för att arbeta med andra frågor som t.ex skoljuridik, ekonomi och fackliga frågor. Avsikten med det tredje mötet var att presentera ett praktiskt upplägg och att ytterligare utreda intresse för andra arbetsområden. Mötet inleddes med en genomgång av det nya dokumentet ”Först in i framtiden” med tonvikt på om det fanns något i det dokumentet som kunde ligga till grund för kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för Head to Head. Gruppen hade en kritisk hållning till dokumentet och riktade bland annat specifik kritik mot dess likhet med läroplanen. Därefter presenterades och diskuterades förslag på tänkbara aktiviteter för arbetsområdet coachande arbetssätt. Vidare framfördes önskemål om ytterligare utbildning kring förvaltningschefens tre cirklar. Vid mötet framkom att det att det var önskvärt med både frihet och styrning, ingen av de ingående rektorerna trodde att man skulle få alla kollegor i kommunen att bli aktiva bara genom att erbjuda möjligheten att använda systemet. Det fjärde mötet kunde inte hållas på avtalad dag. Eftersom arbetet fortskridit bra och gruppen kommit längre än planerat med sitt arbete ställdes mötet in. 31
  • 32. Det femte mötet med fokusgruppen var ett presentationsmöte där den tekniska plattformen presenterades i sitt i huvudsak färdiga utförande. 7.1.2 Kickoffen I samråd med förvaltningschefen bestämdes att Head to Head i enlighet med Wengers idé (Wenger, McDermott, & Snyder, Cultivating Communities of Practice, 2002) skulle lanseras för alla kommunens rektorer i samband med en kickoff som även gällde det nya rektorsuppdraget. Till kickoffen bjöds in ett antal talare in bland annat från utbildningsdepartementet, lärarförbundet och skolledarförbundet. Speciellt inbjuden huvudtalare var Christina Preston. Christina Preston är initiativtagare till och chef för det engelska MirandaNet som är en internationell community för lärare. Dagen skulle enligt ursprungsplanen hållas som ett dialogseminarum med rektorerna indelade i grupper om 6-7 personer. I dessa grupper skulle de diskutera talarnas framföranden och ställa frågor dem. Till dialogseminariet skulle också kopplas ett diskussionsforum där möjlighet skulle finnas att diskutera vidare med föreläsarna efter dagens slut. Dialogseminarieidén kunde inte genomföras eftersom lämplig lokal för ändamålet inte fanns att tillgå. Dessutom förelåg tekniska problem med intranätet då detta inte var riktigt färdigt vid den aktuella tidpunkten. Dialogseminariet hölls i stället som en vanlig föreläsningsdag med avslutande diskussion i storgrupp. 32
  • 33. 8 Diskussion Syftet med Head to Head är att skapa ett digitalt kompetensförsörjningssystem för Varbergs kommuns rektorer. För att skapa ett fungerande digitalt kompetensförsörjningssystem till en organisation som Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun, måste ställas ett antal frågor om vad Head to Head verkligen är:  Är Head to Head en Community of practice?  Vilka är de kritiska tekniska punkterna?  Vilka är de kritiska pedagogiska punkterna?  Vilken typ av aktiviteter behövs för att Head to Head ska fungera som ett verktyg för Kompetensutveckning? Att kalla Head to Head för en Community of Practice är som tidigare nämnts inte helt korrekt, eftersom det inte bygger på informalitet och frivillighet. Head to Head är tänkt att fungera som en plattform för kompetensutveckling för rektorerna i Varbergs kommun. Arbetet i Head to Head kommer i hög grad att styras av förvaltningens önskemål, men det kommer också till viss del att styras utifrån deltagarnas önskemål. Wenger (1998) använder sig av termerna engagement, imagination och alignment när han beskriver vad som är kännetecknande för tillhörighet till en Community of Practice. I begreppet engagemang (engagement) lägger Wenger in betydelsen av meningsförhandling, skapandet av banor för communityn och utveckling av praktikhistorier. Därför är det viktigt att designa systemet och aktiviteterna på ett sådant sätt att det ges möjlighet att genomföra en meningsförhandling i de delar där det är önskvärt. I ett projekt som Head to Head blir meningsförhandlingen extra viktig då det gäller att få medarbetarna att skapa dels ett engagemang i det förändrade rektorsuppdraget, dels en inriktning på sitt nya arbete som stämmer överens med de nya riktlinjerna. När det gäller det Wenger benämner föreställningsförmåga (imagination) är det viktigt att arbetet ger utrymme för rektorerna att vidga sina vyer och börja se sig själva som en del av en större helhet, utanför den egna skolan eller det egna rektorsteamet. Vidare är det viktigt att ta begreppet inriktning (alignment) på största allvar i arbetet med Head to Head. Head to Head utgör en utmärkt möjlighet, om det används rätt, att skapa just en gemensam inriktning för rektorernas i Varbergs kommun arbete. Vidare kan antas att rektorerna i Varbergs Kommun uppfyller de tre andra kraven som Wenger sätter upp för Communities of Practise: Joint enterprise, Mutual engagement och Shared repertoire. De har ett gemensamt uppdrag, ett ömsesidigt engagemang och en delad uppsättning verktyg för att leda och driva sin verksamhet. För att sammanfatta diskussionen kring om Head to Head är en Community of Practice kan sägas att det är en komplex Virtual Learning Community som ligger mycket nära en Community of Practice och därför kan man vid utvecklingen av systemet dra nytta av de kunskaper som finns på Community of Practice området. I artikeln Braided learning – promoting active professionals in education (Preston, 2007) understryker författaren att det är viktigt att medlemmarna i ett digitalt nätverk från början känner varandra eller har gemensamma intressen. Inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun är flera av de ovanstående kriterierna naturligt uppfyllda. Rektorerna inom förvaltningen har gemensamma yrkesrelaterade intressen de är bekanta med eller känner varandra i olika grad. De får 33
  • 34. förutsättas att de också kan föreställa sig sitt arbete i ett vidare perspektiv och att de delar värderingarna i uppdraget till den grad som krävs. 8.1 De kritiska punkterna när det gäller teknik Ett av de första praktiska hindren att ta sig över är deltagarnas skiftande kunskaper om och vana vid att använda IT i olika sammanhang. Salmon (2002) menar att ”access and motivation” är det första steget på vägen mot ett fungerande IT-stött kollaborativt lärande. Vanan av att använda IT är mycket varierande bland kommunens rektorer och det är därför av yttersta vikt att det är lätt för deltagarna att logga in i systemet och att det är lättöverskådligt för att det ska fungera som verktyg för kompetensutveckling. De tekniska förutsättningarna för en lärgemenskap inom förvaltningen är goda eftersom kommunen redan använda sig av en teknisk plattform (MOSS) för sitt intranät som utan några större modifikationer klarar av att rymma ett digitalt kompetensförsörjningssystem. Genom att lägga kompetensförsörjningssystemet under det redan existerande intranätet undviker man, då deltagarna redan är hemma i miljön, mycket frustration och tidsspill som man riskerat om man använt ett externt system för kompetensutvecklingssyftet. 8.1.1 Microsoft Office SharePoint Server som stöd för Head to Head. Microsoft Office SharePoint Server 2007 (MOSS) är tillsammans med Windows sharepoint services (WSS) i grunden en programvara för informationshantering och samarbete. Den är designad för att fungera tillsammans med Office 2007 och innehåller ett stort antal funktioner som stödjer kollaborativt arbete med de program som ingår Office serien. MOSS ger vidare goda möjligheter att samarbeta effektivt genom ett antal funktioner som stödjer samarbete. I Varberg finns MOSS redan installerat och i teorin bör det fungera bra för att driva ett Virtual Learning Community, den typ av metodik som Head to Head bygger på. För att en programvara ska ge ett adekvat stöd för arbete i ett Virtual Learning Community bör det finnas möjlighet att skapa olika diskussionsforum samt möjlighet att skapa arbetsareor för samarbete. Det ska vara lätt att överblicka det arbete som gjorts och det ska också vara enkelt att hitta de bidrag eller uppgifter som övriga deltagare lämnat in. För kursledaren är det fördelaktigt om man kan skapa frågeformulär till exempel för utvärderingar. MOSS ger möjligheter att:  skapa mötesarbetsytor,  skapa diskussionsforum,  skapa gemensamma projektkalendrar,  skapa grafiska illustrationer av arbetsflöden,  samla dokument och E-post som tillhör projektet,  aktivt hantera dokument av olika slag,  hämta RSS-feeds,  skapa länkar till externa källor,  skapa listor  skapa enkäter Ovanstående möjligheter ger stor frihet i att designa sin lärmiljö på ett effektivt sätt. 34
  • 35. 8.1.1.1 Mötesarbetsyta Den kanske allra viktigaste delen av Head to Head är mötesarbetsytorna. Det är här som arbetet ska ske, dokument ska lagras, uppgifter finnas definierade och materiel för utbildningen uppladdat. Det finns en uppsjö mallar till olika mötesarbetsytor i MOSS. Dessa gör att det som kursledare är mycket enkelt att skapa passande arbetsytor för arbetets gång. Enkelheten med mallarna är naturligtvis en fördel med att arbeta i MOSS jämfört med många andra program. Därtill finns ytterligare finesser som underlättar kursledarens arbete. T.ex. finns det om man har skapat en mötesarbetsyta i MOSS möjlighet att automatiskt sända kallelse till berörda parter allteftersom man lägger upp dem som deltagare i mötet. Mötesarbetsytan kan t.ex. innehålla:  Deltagarlista  Diskussionsforum  Projektkalender/Agenda  Dokument att läsa till mötet  Beslutslista  Länklista 8.1.1.2 Diskussionsforum Diskussionsforumen är en annan central del av Head to Head och det är därför av yttersta vikt att dessa tjänar sitt syfte för att arbetet ska fungera tillfredsställande. Forumen i MOSS kan vid första anblicken kännas något röriga, något som beror på att sorteringen i MOSS skiljer sig från den som man är van vid i andra program. Programmet ger dock ett stort antal möjligheter att förändra utseendet på forumen på olika sätt för att de ska passa användaren. 8.1.1.3 Projektkalender Till varje skapat projekt, i Head to Heads fall varje lärprogram, finns tillgång till en kalender som kan ses av alla deltagare i projektet. I Varbergs kommun har alla anställda tillgång till Outlook och därigenom kan samtliga kalendrar synkroniseras. På så vis skapar man snabbt en överblickbar kalender för lärprogrammet. Projektkalendern kan visas på ett antal olika sätt, den kan se ut som en klassisk kalender med en ruta för varje datum, den kan visas som listposter med information om varje post och den kan visas som så kallad Gantt-vy med färgade staplar som ger en god överblick över vad man arbetar med. En väl fungerande kalender är naturligtvis viktig för arbetsgången i ett projekt som Head to Head, då den möjliggör för alla deltagare att snabbt se vad som ska ske och när det ska ske. Den är således ett bra hjälpmedel för att strukturen ska fungera. 8.1.1.4 Arbetsflödesillustrationer I MOSS finns möjlighet att skapa s.k. Workflow charts. Avsikten är att man lätt ska kunna överblicka vad som ska göras och vad som är gjort inom det aktuella projektet. Workflow charts ger en bra bild av vad som ska göras, när det ska göras och vem som är ansvarig för att uppdraget utförs. När det gäller arbetet i Head to Head är detta framförallt av nytta när man ska dokumentera det arbete som gjorts. Som deltagare kan man alltså enkelt se vad man förväntas göra och när det förväntas vara utfört. Varje gång man arbetar med en uppgift kan man grafiskt visa, via staplar, hur långt man kommit med uppgiften. För kursledaren ger detta 35
  • 36. goda möjligheter att överblicka hur det går för deltagarna och hur de ligger till med de uppgifter som ska genomföras. 8.1.1.5 Hantering av dokument När det gäller dokumenthantering ger MOSS möjlighet att:  Samla dokument och E-Post  Checka in och ut dokument för redigering.  Ansvarig person godkänner dokument innan publicering  Avisera ändringar Hur förvaltningen ska sköta lagringen av de dokument som kommer att skapas inom ramen för Head to Head är en viktig fråga att besvara. MOSS gör det möjligt att samla dokument och E-post som rör det aktuella projektet. Sökmotorn i programmet är kraftfull och gör att man enkelt kan söka i alla dokument som finns i portalen. Lagring av dokumenten kan alltså ske direkt i Head to Heads del av intranätet eller om man så önskar eller så kan de lyftas ur och lagras på andra platser i intranätet. Filtreringen i MOSS gör att dokumenten kan sorteras på ett sådant vis att man enkelt kan se vad som är relevant för den enskilde deltagaren i den aktuella situationen. Sortering kan till exempel göras på författare, tid, projekt eller ord i titel. In- och utcheckning av ett dokument är en funktion som förhindrar att två personer redigerar i ett och samma dokument samtidigt. Funktionen är viktig för de delar av arbetet i Head to Head som syftar till att skapa dokument av olika slag. Problemet med in- och utcheckning kan vara att man glömmer att checka in dokumentet efter redigering vilket medför att ingen annan kan ändra eller göra tillägg i det. För att avhjälpa det problemet har man i MOSS möjlighet att checka ut dokument med tidsinställning, dvs. att dokumentet automatiskt checkas in igen när den angivna tiden förflutit, en funktion som är värdefull i en stressig situation. Vid hantering av känsligt material finns i MOSS inbyggt, möjligheten att kräva godkännande av tredje part innan publicering. Sett ur Head to Heads perspektiv är dock denna funktion inte nödvändig. 8.1.1.6 RSS-feeds/aviseringar Det finns möjlighet att ”prenumerera” på de inlägg som görs i diskussionsforum och de ändringar som görs i olika dokument. De inlägg som görs i diskussionsforumen skickas då till en speciell mapp i användarens inbox. Aviseringarna fungerar till fullo om man har Office 2007, vilket man kommer att ha i Varberg. MOSS ger också möjlighet att göra det omvända, det vill säga maila till diskussionsforumet, en funktion som kan vara tidsbesparande. 8.1.1.7 Länkar och Enkäter Möjligheten att skapa externa länkar är en funktion som bidrar till att man kan skapa ett lättöverskådligt bibliotek av externa resurser, något som kommer att vara centralt i kompetensutvecklingsarbetet inom ramen för Head to Head. Funktionen för att skapa enkäter är användbar om man till exempel vill validera deltagarnas kunskaper, vill göra ett förkunskapstest, vill utvärdera eller på något annat sätt önskar låta deltagarna komma till tals. 36