SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 16
Kollaborativt lärande
   Sara Nyström 120220
Vad är kollaborativt lärande?
      När två eller fler personer lär sig eller
      försöker lära sig något tillsammans
      genom att dra nytta av varandras
      resurser och tidigare kunskaper.

      Baseras på tanken om att lärande är
      en naturlig social process: där flera
      personer samtalar med varandra – där
      sker lärande.
Situation    Interaktion   Mekanismer      Lärande
                            (process)      (effekt)



En situation där en viss form av interaktion
förväntas äga rum.
Interaktionen i sig är tänkt att utlösa mekanismer
som leder till lärande.
Situation




Symmetri vad gäller:
gruppmedlemmar, handlingsutrymme,
kunskaper och status
Situation (forts.)



• Gemensamt mål
• Gruppmedlemmarna utför
  arbetet tillsammans
Interaktion
• Samspel och
  växelverkan
• Synkron
  kommunikation
• Underhandling och
  jämkning
• Utrymme för
  förhandling och
  missförstånd
Mekanismer/processer
•   Induktion
•   Delad kognitiv börda
•   Förklaringar
•   Konflikt
•   Gemensamt
    kunskapsbyggande
Effekter
      • Hög prestation – social
        och personlig
        utveckling
      • Motivation
      • Oberoende elever –
        lagelever
      • Kritiskt tänkande
      • Högre
        ordningstänkande
      • Sociala och kognitiva
        färdigheter
CSCL - Computer Supported
  Collaborative Learning
Point of Learnify
Bumbibjörnarna och Barbafamiljen


   Kolföreningar



                   Fysisk energi
Uppgift
• Välj ut/skapa en lärsituation (valfritt ämne och
  åldersgrupp)
• Beskriv hur ni skulle använda terorierna kring
  kollaborativt lärande för att planera arbetet
• Praktik: på vilket sätt ska det kollaborativa lärandet ske
  och varför? (Beskriv och motivera de effekter ni vill
  uppnå med detta arbetssätt.) Vilka verktyg ska
  användas och varför?
• Hur ska arbetet bedömas? Hur säkerställer ni att varje
  deltagare (elev) har tillgodogjort sig kunskaperna och
  kan applicera dem?
• Muntlig redovisning fredag 24/2. Skriftlig redovisning
  på 2 A4-sidor in till Sara samma dag.
Bedömning

• Formativ –
  bedömning
  för lärande
                 Christian Lundahl

• Summativ –
  bedömning
  av lärande
Faror med kollaborativt lärande
• Gruppmedlemmarna
  blir ansvariga för
  varandras lärande.

• Allt för ”platt”
  lärande
Lösningar
• making sure to identify clear questions at the outset and to
  show how these questions relate to students' interests and
  abilities and the teaching goals
• resolving small-group conflicts as soon as they arise and
  showing students how to prevent trouble in future;
• creating rubrics at the beginning of any assignment and
  using these for guiding the learning process and for
  assessing final work;
• helping students reflect on their progress on a regular
  basis;
• expecting excellence from all students and letting them
  know that you believe in them and their ability to produce
  excellent work.
Best-practise/Goda tips på vägen?

Más contenido relacionado

Similar a Koll lär

Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetet
Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetetFormativ bedömning som en del av kvalitetsarbetet
Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetetSandra Svensson GR
 
Att odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskulturAtt odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskulturMalin Frykman
 
Processuppgift 3, Tjörns kommun
Processuppgift 3, Tjörns kommunProcessuppgift 3, Tjörns kommun
Processuppgift 3, Tjörns kommunMalin Frykman
 
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, LerumBedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerummalinfrykman
 
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumBedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumMalin Frykman
 
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15Malin Frykman
 
Bedömning för lärande!
Bedömning för lärande!Bedömning för lärande!
Bedömning för lärande!malinfrykman
 
Dokumentation från Karlstad - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationer
Dokumentation från Karlstad - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationerDokumentation från Karlstad - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationer
Dokumentation från Karlstad - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationerKUB-projektet
 
Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktMalin Frykman
 
Dokumentation från Uppsala - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationer
Dokumentation från Uppsala - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationerDokumentation från Uppsala - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationer
Dokumentation från Uppsala - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationerKUB-projektet
 
Bedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla EdetBedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla Edetmalinfrykman
 
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Malin Frykman
 
Bedömning - en aktuell och central uppgift
Bedömning - en aktuell och central uppgiftBedömning - en aktuell och central uppgift
Bedömning - en aktuell och central uppgiftLärarrummet
 
Hur vet jag att jag är på rätt
Hur vet jag att jag är på rättHur vet jag att jag är på rätt
Hur vet jag att jag är på rättKUB-projektet
 
BFL Nösnäsgymnasiet termin 2
 BFL Nösnäsgymnasiet termin 2 BFL Nösnäsgymnasiet termin 2
BFL Nösnäsgymnasiet termin 2Sandra Svensson GR
 

Similar a Koll lär (20)

Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetet
Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetetFormativ bedömning som en del av kvalitetsarbetet
Formativ bedömning som en del av kvalitetsarbetet
 
Norra hisingen 17 juni
Norra hisingen 17 juniNorra hisingen 17 juni
Norra hisingen 17 juni
 
Att odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskulturAtt odla en gemensam bedömningskultur
Att odla en gemensam bedömningskultur
 
Processuppgift 3, Tjörns kommun
Processuppgift 3, Tjörns kommunProcessuppgift 3, Tjörns kommun
Processuppgift 3, Tjörns kommun
 
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, LerumBedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
 
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumBedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
 
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
 
Bedömning för lärande!
Bedömning för lärande!Bedömning för lärande!
Bedömning för lärande!
 
Dokumentation från Karlstad - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationer
Dokumentation från Karlstad - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationerDokumentation från Karlstad - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationer
Dokumentation från Karlstad - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationer
 
Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och ikt
 
Dokumentation från Uppsala - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationer
Dokumentation från Uppsala - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationerDokumentation från Uppsala - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationer
Dokumentation från Uppsala - Temadag 1 i spåret för lärande organsiationer
 
Kungälvs rektorsgrupp
Kungälvs rektorsgruppKungälvs rektorsgrupp
Kungälvs rektorsgrupp
 
Modul 1
Modul 1Modul 1
Modul 1
 
Bedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla EdetBedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla Edet
 
Modul 2
Modul 2Modul 2
Modul 2
 
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
 
Bfl lilla edet 13 aug 2013
Bfl lilla edet 13 aug 2013Bfl lilla edet 13 aug 2013
Bfl lilla edet 13 aug 2013
 
Bedömning - en aktuell och central uppgift
Bedömning - en aktuell och central uppgiftBedömning - en aktuell och central uppgift
Bedömning - en aktuell och central uppgift
 
Hur vet jag att jag är på rätt
Hur vet jag att jag är på rättHur vet jag att jag är på rätt
Hur vet jag att jag är på rätt
 
BFL Nösnäsgymnasiet termin 2
 BFL Nösnäsgymnasiet termin 2 BFL Nösnäsgymnasiet termin 2
BFL Nösnäsgymnasiet termin 2
 

Más de Sara Nyström

Utbildning DA:s ämnesgrupper
Utbildning DA:s ämnesgrupperUtbildning DA:s ämnesgrupper
Utbildning DA:s ämnesgrupperSara Nyström
 
Infomöte storkyrkoskolan
Infomöte   storkyrkoskolanInfomöte   storkyrkoskolan
Infomöte storkyrkoskolanSara Nyström
 
Komma igång med learnify snabbmanual
Komma igång med learnify   snabbmanualKomma igång med learnify   snabbmanual
Komma igång med learnify snabbmanualSara Nyström
 
Betygsmatris engelska 9 kommentarsfält
Betygsmatris engelska 9 kommentarsfältBetygsmatris engelska 9 kommentarsfält
Betygsmatris engelska 9 kommentarsfältSara Nyström
 

Más de Sara Nyström (8)

Utbildning DA:s ämnesgrupper
Utbildning DA:s ämnesgrupperUtbildning DA:s ämnesgrupper
Utbildning DA:s ämnesgrupper
 
Höstmarknad 2013
Höstmarknad 2013Höstmarknad 2013
Höstmarknad 2013
 
Lanktips
LanktipsLanktips
Lanktips
 
Infomöte storkyrkoskolan
Infomöte   storkyrkoskolanInfomöte   storkyrkoskolan
Infomöte storkyrkoskolan
 
Komma igång med learnify snabbmanual
Komma igång med learnify   snabbmanualKomma igång med learnify   snabbmanual
Komma igång med learnify snabbmanual
 
Rakneramsa 1-20
Rakneramsa 1-20Rakneramsa 1-20
Rakneramsa 1-20
 
Betygsmatris engelska 9 kommentarsfält
Betygsmatris engelska 9 kommentarsfältBetygsmatris engelska 9 kommentarsfält
Betygsmatris engelska 9 kommentarsfält
 
Presentation1
Presentation1Presentation1
Presentation1
 

Koll lär

  • 1. Kollaborativt lärande Sara Nyström 120220
  • 2. Vad är kollaborativt lärande? När två eller fler personer lär sig eller försöker lära sig något tillsammans genom att dra nytta av varandras resurser och tidigare kunskaper. Baseras på tanken om att lärande är en naturlig social process: där flera personer samtalar med varandra – där sker lärande.
  • 3. Situation Interaktion Mekanismer Lärande (process) (effekt) En situation där en viss form av interaktion förväntas äga rum. Interaktionen i sig är tänkt att utlösa mekanismer som leder till lärande.
  • 4. Situation Symmetri vad gäller: gruppmedlemmar, handlingsutrymme, kunskaper och status
  • 5. Situation (forts.) • Gemensamt mål • Gruppmedlemmarna utför arbetet tillsammans
  • 6. Interaktion • Samspel och växelverkan • Synkron kommunikation • Underhandling och jämkning • Utrymme för förhandling och missförstånd
  • 7. Mekanismer/processer • Induktion • Delad kognitiv börda • Förklaringar • Konflikt • Gemensamt kunskapsbyggande
  • 8. Effekter • Hög prestation – social och personlig utveckling • Motivation • Oberoende elever – lagelever • Kritiskt tänkande • Högre ordningstänkande • Sociala och kognitiva färdigheter
  • 9. CSCL - Computer Supported Collaborative Learning
  • 11. Bumbibjörnarna och Barbafamiljen Kolföreningar Fysisk energi
  • 12. Uppgift • Välj ut/skapa en lärsituation (valfritt ämne och åldersgrupp) • Beskriv hur ni skulle använda terorierna kring kollaborativt lärande för att planera arbetet • Praktik: på vilket sätt ska det kollaborativa lärandet ske och varför? (Beskriv och motivera de effekter ni vill uppnå med detta arbetssätt.) Vilka verktyg ska användas och varför? • Hur ska arbetet bedömas? Hur säkerställer ni att varje deltagare (elev) har tillgodogjort sig kunskaperna och kan applicera dem? • Muntlig redovisning fredag 24/2. Skriftlig redovisning på 2 A4-sidor in till Sara samma dag.
  • 13. Bedömning • Formativ – bedömning för lärande Christian Lundahl • Summativ – bedömning av lärande
  • 14. Faror med kollaborativt lärande • Gruppmedlemmarna blir ansvariga för varandras lärande. • Allt för ”platt” lärande
  • 15. Lösningar • making sure to identify clear questions at the outset and to show how these questions relate to students' interests and abilities and the teaching goals • resolving small-group conflicts as soon as they arise and showing students how to prevent trouble in future; • creating rubrics at the beginning of any assignment and using these for guiding the learning process and for assessing final work; • helping students reflect on their progress on a regular basis; • expecting excellence from all students and letting them know that you believe in them and their ability to produce excellent work.

Notas del editor

  1. http://www.slideshare.net/sirenne1/kollaborativt-lrande-sara-nystrm-120220
  2. Vygotsky bland annat
  3. I och med att ensituationi sig inte alltid utlöser interaktion krävs att situationen är given. Att man får instruktioner om hur arbetet ska gå till, fysiska förutsättningar för arbetet och vissa regler som ska följas.Interaktionen kan innefatta aktiviteter som förklaringar, oenighet, jämkande. Dessa aktiviteter utlöser mekanismer för lärande. Det är t ex när elever får ett problem att lösa, tillåts ta egna vägar att lösa det på sitt eget sätt, behöver samla fakta för att kunna lösa problemet, samtalar med varandra, prövar sina idéer, argumenterar, värderar fakta, åsikter och handlingar, kritiserar och kritiseras och skapar sin egen kunskap.
  4. Jämspelta partners samarbetar bättre – elev-elev är att föredra framför elev-lärareAlla har samma handlingsutrymme – kan/får alla handla på lika villkor?Inte samma sak som heterogenitet – 2 personer kan ha samma grad av kunskap men olika synsätt och ståndpunkter, samt sätt att närma sig fråganVD-nyanställd kanske inte riktigt är den rätta kombinationen. Populärast i klassen – tystaste och blygaste i klassen ger inget jämlikt förhållande och begränsar dessutom handlingsutrymmet för den tyste.
  5. Alla måste vara medvetna om det gemensamma målet – arbetet går inte att tolka eller utvärdera om man inte har ett gemensamt mål att referera till.Skilj på kollaboration och samarbete! I samarbetsprojekt delar parterna på arbetet och löser deluppgifter, sedan samlas de olika parternas respektive arbeten i en gemensam produkt. I kollaboration arbetar parterna ”tillsammans”. Kollaboration ska alltså innefatta så lite fördelning av arbetet i deluppgifter som möjligt.
  6. Arbetet sker i form av samspel och växelverkan, d.v.s. gruppmedlemmarna löser inte enskilda uppgifter parallellt och oberoende av varandra utan tillsammans. Synkron kommunikation är en förutsättning för samspel. Då ökar möjligheterna till ömsesidig modellering, det vill säga den ena gruppmedlemmen kan påverka kunskapsbildningen hos den andra. (Samarbete förknippas ofta med asynkron kommunikation.) man underhandlar och jämkar och kommer överens gemensamt. Det betyder att en medlem inte tvingar på de andra sina åsikter enbart på grund av sin auktoritet. Han måste argumentera för sin ståndpunkt, motivera, försöka övertyga. Förhandlingar kan bara äga rum om det finns utrymme för förhandling. Detta utrymme finns sällan om man tvingar gruppmedlemmarna att spela tydligt avgränsade roller (en ökande trend inom forskningen kring kollaborativt lärande). Den yttersta förutsättningen för förhandlingar är en gemensamt lagd grund. Denna grund + själva förhandlingsprocessen, d.v.s. vägen mot en gemensam lösning, är en central utgångspunkt för forskare kring kollaborativt lärande. Det finns utrymme för missförstånd. När två parter missförstår varandra måste de förklara sig, försvara sig, omformulera sina påståenden. Alla dessa aktiviteter kan leda till lärande. För många missförstånd får naturligtvis en motsatt effekt.
  7. Induktion – härleda slutsatser från empiriska erfarenheter. I en gemensam skiss integreras t.ex. de enskilda gruppmedlemmarnas föreställningar, mönster och sätt att åskådliggöra. Delad kognitiv börda – Att dela arbetet innebär både vinster och förluster. Man vinner genom att arbetsbördan blir mindre, men man förlorar genom att man får lägga tid på själva interaktionen. En vinst är att gruppmedlemmar utvecklar skicklighet när det gäller att organisera och ordna arbetet. Med kognition menas förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlösningsförmåga, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. Förklaringar - En förklaring är i sig en social aktivitet, men används också som begrepp inom forskningen kring individens kognition (effekten av att förklara för sig själv). Dillenbourg m.fl. har gjort en jämförelse mellan personer som förklarade ”för sig själva” och personer som förklarade för någon annan. Författarna fann inga bevis för att interaktiviteten vid ”verkliga” förklaringar skulle ge större utbyte än förklaringar som man gör för sig själv. Själv vidhåller jag som gammal lärare att den som kan förklara för andra verkligen förstår vad han/hon pratar om!Konflikt – Alltså på en mild nivå. Begreppet konflikt gäller både på intra-individ- och på inter-individplanet. Det handlar om att det uppstår en diskrepans mellan den tidigare/egna kunskapen och den nya/andras kunskaper (åsikter). Gemensamt kunskapsbygge förutsätter skillnader i resonemangen parterna emellan samt att medvetenheten om skillnaderna (jag jämför vad jag vet med vad den andra parten vet) ökar medvetenheten om den egna kunskapen.
  8. Och nu till det tekniska:Hur kan IT användas för att stödja kollaborativt lärande?LMSSociala medierMicrobloggarBloggarWikisFler förslag?
  9. Gruppen startar 1-2 v före klassen med intro av lärarenÄmneslektionerna spenderas på valfri plats, då produktion av material skerMaterialet används av läraren i klassrummet vid genomgångar. Då utvärderas även materialet av såväl läraren som de andra eleverna och gruppen får en samlad feedback. Gruppen deltar vid laborationer, men producerar vidare i övrigt.Materialet skall bestå av såväl fakta som förklaringar och övningar.Varje vecka testas alla med diagnos. Mer än 75% rätt på samtliga diagnoser ger ”tillgodopoäng” till stora provet och den eleven kan gå rakt på A-frågorna.Sedan metoden infördes har ingen i klassen fått sämre betyg än C.Materialet sparas och publiceras på skolans hemsida, så att fler elever kan använda sig av det.
  10. Observera att eftersom detta är en kollaborativ uppgift ska ni naturligtvis jobba i grupper om 2-3 personer.Inspiration: http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=MTmH1wS2NJY#!