1.  Nationalekonomi handlar alltså om hur vi använder samhällets resurser.
 I ett samhälle använder vi samhällets resurser för att på olika sätt
producera det vi behöver.
 Detta kan tyckas enkelt, men ganska snabbt uppstår frågor.
 Vad ska produceras?
 Vad skall samhällets resurser användas till?
 Vad behöver vi?
 Hur skall det som produceras fördelas?
 Ska de som arbetar mest och hårdast få mest?
 Ska de som har störst behov få mest?
 Ska samhället använda det man producerar nu eller ska man spara för
framtiden?
 Hur skall produktionen gå till?
 Finns det utbildad arbetskraft som klarar av att producera det som behövs?
 Finns den teknik och de hjälpmedel (realkapital) som behövs?
 Vem skall se till att arbetskraft och realkapital finns i samhället?

2.  Ganska snabbt blir ekonomi politiskt och ideologiskt.
 Dvs olika personer kommer svara olika på frågorna
om produktionen.
 Vad är rättvisa?Vem har rätt att avgöra dessa frågor?
Och hur avgör man detta?
 För det mesta så har den ekonomiska rättvisan
handlat om två olika alternativ.
 Antingen är rättvisa:
 Jämlikhet:
 Allas lika rätt att få lika mkt av samhällets resurser.
 Frihet:
 Allas lika rätt att göra vad man vill med sina individuella
resurser så länge man inte kränker andras frihet.

3.  För de som menar att ekonomisk rättvisa handlar om
jämlikhet handlar nationalekonomin om utjämna
klasskillnader.
 Samhällets resurser skall fördelas så lika som det bara
går.
 Dessa tankar utvecklades framför allt under 1800-
talet av tidiga socialister och kommunister som t ex
Karl Marx.
 Det enda sättet att uppnå en jämlik ekonomi var,
enligt Marx, att staten skulle äga alla resurser i
samhället.
 Allt privat ägande skulle avskaffas. Inga individer
skulle äga.
 Staten skulle sedan planera vad som produceras och
fördela detta jämlikt.

4.  Ofta har planekonomi, där staten äger allt
och kontrollerar all produktion, lett till en
ineffektiv ekonomi.
 Där man ofta producerar ”fel” saker.
 Där lönerna är låga och därför också
människor arbetar mindre och långsammare.
 Vad beror detta på tror du?
 Klura lite själv.
 Jämför och diskutera två och två…

5.  En planekonomi tenderar att vara mkt ineffektiv.
▪ När löner bestäms av staten blir de ofta relativt låga,
människor arbetar mindre när ”moroten” saknas.
▪ Det är ofta svårt för staten att ”känna av” och planera vad
hela befolkningen behöver och kommer att vilja ha. Man
producerar fel saker. För mkt av vissa saker och för lite av
annat…
 Långsamt förlamas och försämras ekonomin alltså
när människor själva inte fritt får styra den.

6.  Under 1700-talet utvecklade liberaler som, t ex Adam
Smith, tankar om hur en ekonomi som fokuserar på frihet
skulle se ut.
 Smith menade att individer själva alltid vet bäst vad de
behöver och hur de vill använda sina resurser.
 En stat kommer alltid misslyckas med att tillgodose allas
behov.
 Därför skall staten lägga sig i ekonomin så lite som
möjligt.
 Staten måste garantera att det privata ägandet funkar –
Att medborgarna inte stjäl eller skadar varandras resurser.
 Marknaden skall sköta allt annat…
 Så länge arbetar för sig själva så kommer samhället
produceras det som behövs.
 Vad en marknad är kommer vi till

7.  Ofta har marknadsekonomi lett till att ett
samhälle får stora klasskillnader.
 På vilket sätt kan en helt fri marknad, där alla
får driva företag och köpa och sälja resurser
som de vill, leda till detta?
 Klura lite själv.
 Jämför och diskutera två och två…

8.  Marknadsekonomi bygger ju på en tanke om
att alla har samma förutsättningar att starta
företag och sälja resurser.
 Men ofta eller alltid har en del personer mkt
bättre förutsättningar att göra det:
▪ Man kanske har sparade pengar från tidigare.
▪ Man kan ha tillgång till teknik, utbildning och maskiner som andra inte har.
▪ Eller kontakter med inflytelserika personer osv…
 Detta gör ofta att en del företag och en del personer lyckas
mkt bättre än andra.
 Och långsamt konkurreras vissa människor och företag ut
från marknaden…

9.  Ren marknadsekonomi där staten inte
bestämmer alls.
 Och ren planekonomi där inget privat ägande
förekommer.
 Finns i stort sett aldrig i verkligheten.
 Utan i den riktigaVärlden har man olika typer av
blandekonomier.
 Där staten styr vissa delar av ekonomin (som t ex
försäljningen av alkohol i Sverige)
 Och där andra delar är fria (som försäljningen av
kläder t ex i Sverige).

10.  Varför blir frågor om produktionen i ett samhälle
så viktiga i nationalekonomi?
 Hur besvarar man frågor om produktionen i en
planekonomi?
 Hur besvarar man frågor om produktionen i en
marknadsekonomi?
 Vad är en marknad?
 Vad skapar ofta marknadsekonomi för problem
och varför?
 Vad skapar planekonomi ofta för problem och
varför?
 Vad är en blandekonomi?