SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 16
Descargar para leer sin conexión
Utvärderingsmodell
             för centrala
             kombiterminaler och
             nyetableringar


             Dag Hersle, WSP Analys & Strategi




2012-01-11
Bakgrund


• TRV har tagit fram ”Nationell plan för transportsystemet 2010 2021”,
  som fastställdes av regeringen 2010.
• I denna har Trafikverket, i samverkan med bl a näringslivet, pekat ut
  ett strategiskt nät för långväga gods med angivna stråk (väg- och
  järnvägsnät) och noder (kombiterminaler, hamnar och flygplatser).
• Utmärkande för de kombiterminaler klassade som centrala är, att
  deras läge och funktion väl ska matcha godsflödena till och från
  viktiga noder.
• Till centrala terminaler är staten mer benägen att ge stöd för
  anslutande infrastruktur än till andra terminaler.
Utvärderingsmodell för centrala
kombiterminaler

•   Trafikverket har i NPT:n utsett ett
    antal centrala kombiterminaler
    (”rikskombiterminaler”).
•   Jönköpings- och Örebro-noden har
    utretts åt TRV under våren 2011
•   Inom det uppdraget tog WSP fram
    en kvantitativ utvärderingsmodell
    för centrala terminaler.
•   Denna har nu även använts för
    bedömning av tidigare utpekade
    samt några ytterligare utvalda.
Bedömningsgrunder för centrala terminaler




  Bedömningsgrunderna för om en terminal kan klassas som central är på tre
  nivåer (makro – mikro) enl ”Innebörd av begreppet centrala terminaler” och är:


• Karaktäristika rör sådant som terminalaktören knappast har några
  påverkansmöjligheter på, t ex geografiska och demografiska förhållanden.


• Kriterier behandlar bl a volymer och flöden i terminalens upptagningsområde
  samt hur väl kopplad den är till andra terminaler och till utpekade stråk.


• Krav berör faktorer ”innanför terminalens staket”, vilka terminal-operatören/-
  ägaren fullt ut kan påverka t ex öppenhet och tillgänglighet.
Utvärderingsmodellen

  Skall vara:                                                                         Krav = kvalificerande (ja/nej)
  •    Kvantifierbar
  •    Transparent & repeterbar
                                                                                      A = Karaktäristika
  •    Bygga på tydlig, tillgänglig och
       frekvent uppdaterad statistik
                                                                                      B = Kriterier




                                                A1,5* (C1,5+D1+E2+F2+G1,5)

                                                                       +
                     B1 (H3+I3+J2,5+K1+L1+M2+N1+O1,5+P1,5+Q2,5+R2+S2) = X

*Värdet för karaktäristika tas gånger 6 i modellen för att det ska få ett högsta möjliga värde motsvarande 1,5 gånger kriterier.
Krav är villkor som staten ställer för att
       Krav                                    godkänna en terminal som central.
Krav   Krav                                    Indikator                                          JA   Nej
       Terminalerna ska vara öppna för         Oavsett transportör/speditör/varuägare ska
       marknaden i form av                     dessa ha tillgänglighet till terminalen såväl
       tillgänglighet för alla operatörer      kommersiellt som tekniskt
       Terminalerna ska, om det inte
       påverkar terminalens dagliga
       drift, vara tillgänglig för forskning
       och demonstration i så stor             Terminalen ska vara öppen för
       utsträckning som möjligt. Detta         universitet/högskolor/foskningsinstitut
       gäller för FUD-insatser som             avseende besök samt tillgång till material
       bedöms kunna vara av stor vikt          avseende terminalens drift och/eller
       för att kunna utveckla den totala       administration. Terminalen
       transporteffektiviteten utifrån         (operatören/ägaren) ska även vara öppen för
       perspektiv såsom teknik, miljö          att i forksningsprojekt ingå som en part i dessa
       och/eller ekonomi                       (under förutsättning att tid finns att avsätta)

       Terminaltjänsterna skall erbjudas
       marknaden på icke-
       diskriminerande villkor
       (avseende järnvägsanslutningar
       regleras detta i anslutnings- och
       funktionskravsavtal mellan        Oavsett transportör/speditör/varuägare ska
       Banverket/Trafikverket och        dessa hanteras på ett likvärdigt sätt avseende
       terminalförvaltaren)              servicenivå, ledtider och kostnader.

       Utrustad för hantering av de            Terminalen har utrustning för att lyfta upp till
       vanligast förekommande                  50 ton, omlasta och stapla: växelflak, 20-45fots
       standardlastbärarna                     containers (inkl. high cube) samt trailers

                                        Inhägnad eller kameraövervakning
                                        Hårdgjord och delbelagd yta (sten, betong
       God säkerhets- och miljöstandard eller asfalt), uppsamlingsbrunnar och -
                                        bassäng, infiltrationsbassäng, uppfyllande av
                                        arbetsmiljöverkets regler avseende god
                                        arbetsmiljö (hänvisning),
Karaktäristika


1. Många/mycket stora varuägare inom terminalens
   upptagningsområde
2. Lokalisering nära större konsumtions- och produktionsområde
3. Naturlig anknytning tilltill det strategiska nätlångväga
   Naturlig anknytning det strategiska nät för för långväga
   godstransporter som pekats ut i nationella planen för för
   godstransporter som pekats ut i nationella planen
   transportsystemet 2010-2021.
   transportsystemet 2010-2021.
4. Rationell anslutning innefattande b la adekvata supportsystem till
   Rationell anslutning innefattande b la adekvata
   de viktiga godsstråken för kortagodsstråkenhög effektivitet
   supportsystem till de viktiga ledtider och för korta ledtider
   och hög effektivitet
Utpekat nät för väg- och
 järnvägstransporter

• ”Naturlig anknytning till det
  strategiska nätet för
  långväga godstransporter”
  mäts i sträcka:
    •   Från terminal till utpekad
        väg på tre nivåer: <10 km;
        10-30 km; >30 km)
    •   Till utpekad järnväg i tre
        nivåer (<20 km; 20-60 km;
        >60 km)
Nationellt stamvägnät &
järnvägens stomnät

• Karaktäristikan ”rationell
  anslutning till de viktiga
  godsstråken för korta
  ledtider och hög effektivitet”
  mäter tid:
    •   Från terminal till väg i
        nationella stamvägnätet på
        tre nivåer: <10 min; 10-30
        min; >30 min)
    •   Tid till/från järnväg i
        stomnätet och terminal (exkl
        lastningstid) i tre nivåer (<1,5
        h; 1,5-3 h; >3 h)
Rör sådant som inte
                                          terminaloperatören
                                          helt självt råder över.
Karaktäristika                            Geografisk placering är
                 Karaktäristik            ett sådant exempel
(exempel)        Karaktäristika           Indikator               Nivå 1 (0 poäng)      Nivå 2 (1 poäng)       Nivå 3 (2 poäng)      Kommentar                                                           Statistikkälla

                 Rationell anslutning                                                   10 - 30 minuter till   < 10 min till minst   Måttet minuter mäter hur väl kopplad terminalen är till de
                 innefattande bl a        Avstånd i minuter till    > 30 min till minst minst ett              ett strategiskt       större vägarna ( i nationella stamvägätet) är avgörande för
                 adekvata                 väg i nationella          ett strategiskt     strateigskt            vägstråk eller < 20   ledtiden ut från terminal till väg som möjliggör snabb, hinderfri
                 supportsystem till de    stamvägnätet              vägstråk            vägstråk               minuter till två      och effektiv förflyttning av godset till godsmottagare.             Kartunderlag
                 viktiga godsstråken      Avstånd i timmar till                                                                      Avståndet i timmar från aktuell terminal till närmaste
                 för korta ledtider och   elektrifierad järnväg i                                                                    järnvägspunkt i stomnätet där byte mellan el- och diesellok kan     Järnvägskarta/jär
                 hög effektivitet         stomnätet och kopplat                                                                      ske är avgörande för ledtiden och effektivieteten i                 nvägsnätbeskrivn
                                          till ellok                >3 h                1,5-3 h                < 1,5 h               tågproduktionen. Elanstluten terminal får högsta betyg.             ing
                                                                                                                                     Måttet mäter geografiskt läge utifrån de 10 största
                                                                                                                                     (befolkningsmässigt) kommunerna i Sverige. Avståndet är
                                                                                                                                     viktat mot befolkningsmängden i respektive kommun. För att
                                                                                                                                     uppnå högsta betyg ska man ha ett värde som är mindre än 501.
                                          Jämförelsetal avstånd                                                                      För näst högsta ett värde mellan 750 och 501. SCB räknade 2007
                                          till Sveriges 10                                                                           ut att Hallsbergs kommun var Sveriges demografiska mittpunkt
                                          (befolkningsmässigt)                                                                       och enligt modellen gynnas också kommunerna kring
                                          största kommuner          >750                750 - 501              <501                  Mälardalen.                                                         SCB
                 Lokalisering nära
                                                                                                                                     Måttet mäter det omedelbara underlaget för konsumtion
                 större
                                                                                                                                     genom antalet anställda inom handel i kommunen samt
                 konsumtionsområde
                                                                                                                                     angränsande kommuner. Talet för de angränsande
                                                                                                                                     kommunerna är viktat med 0,8 för att dessa inte ska få samma
                                                                                                                                     värde som den aktuella kommunen. Betygsgränserna är satta så
                                          Dagbefolkning                                                                              att Stockholm, Göteborg och Malmö klarar högsta nivå utan
                                          lokaliseringskommun                                                                        angränsande kommuner då vi bedömer dessa som tydliga
                                          samt angränsande                                                                           konsumtionsområde. Den andra gränsen är satt så att
                                          kommuner (viktade)                                                                         ytterligare två kommuner (Helsingborg och Solna) klarar detta
                                          inom handel               <10000              10000-13500            >13500                betyg på egna meriter.                                              SCB

                                                                                                                                     Måttet mäter, via antalet anställda inom industri, storleken på
                                                                                                                                     det omedelbara produktionsområdet. Till produktionsområdet
                                        Dagbefolkning                                                                                räknas den egna kommunen samt angränsande kommuner.
                                        lokaliseringskommun                                                                          Talet för de angränsande kommunerna är viktat med 0,8 för att
                 Lokalisering nära      samt angränsande                                                                             dessa inte ska få samma värde som den aktuella kommunen.
                 större                 kommuner (viktade)                                                                           Enligt gränsen klarar sig två kommuner med eget underlag
                 produktionsområde inom industri                    <10000             10000-20000             >20000                högsta betyg, ytterigare tre näst högsta.                       SCB
                 Naturlig anknytning                                                   10 - 30 km till         < 10 km till minst
                 till det strategiska   Avstånd i kilometer till    >30 km till minst minst ett                ett strategiskt       Aktuell terminals geografiska närhet (mätt i km) och koppling
                 nätet för långväga     minst ett strategiskt       ett strategiskt    strateigskt             vägstråk eller < 20   till utpekade vägstråk har stor betydelse för dess attraktivet
                 godstransporter som (utpekat) vägstråk             vägstråk           vägstråk                km till två           och potential för större intermodala flöden                         Kartunderlag
                 pekats ut i den av                                                    20 - 60 km till         < 20 km till minst
                 regeringen             Avstånd i kilometer till    > 60 km till minst minst ett               ett strategiskt       Aktuell terminals geografiska närhet (mätt i km) och koppling
                 fastställda nationella minst ett strategiskt       ett strategiskt    strateigskt             järnvägstråk eller    till utpekade järnvägstråk har stor betydelse för dess attraktivet
                 planen för             (utpekat) järnvägsstråk     järnvägstråk       järnvägstråk            < 40 km till två      och potential för större intermodala flöden                        Kartunderlag
Speglar volymer och
                                              flöden samt kopplingar
                                              till andra terminaler och
Kriterier   Kriterier
            Kriterier
                                              stråk
                                              Indikator                   Nivå 1 (0 poäng)           Nivå 2 (1 poäng)       Nivå 3 (2 poäng)      Nivå 4 (3 poäng)       Källa
(exempel)   Stora fysiska
            utvecklingsmöjligheter av
                                              Antal möjliga
                                              utbyggnadsetapper om 20                                                                                                    Uppgift från
            terminalen (avseende t ex         000 kvm (650 x 30 m)                    0                          1                       2                  >2           terminaloperatör
                                              Möjligheter att på          Uppställningsplats för
                                              terminalen lagerhålla       lastenheter och trailers   Kallager (tält) för    Inomhuslager för
                                              olika typer av gods och i   som matchar                korttidslagring av     pallgods och          Inomhus buffert- och   Uppgift från
            Lagringsmöjligheter               olika miljö                 godsomsättning             pallgods mm            styckegods            plocklager             terminaloperatör
                                                                          Lastning, lossning,                               Ompackning,           Reparationer och
                                              Terminalens omfattning      uppställning och                                  omlastning och        underhåll av
                                              avseende                    besiktning av obrutna      Stipp och stuff av     konsolidering av      lastbärare och         Uppgift från
            Kringtjänster                     godshanteringstjänster      lastenheter                lastenheter            gods                  tullager,-klarering    terminaloperatör

            i. Möjlighet att erbjuda
            tjänster för tempererat/farligt                                                                                Ja, både för farligt                          Uppgift från
            gods om efterfrågan finns                                     Nej                        Ja, för en av typerna och temperat gods      N/A                    terminaloperatör

                                                                                                     Installation
                                                                                                     pågående eller
                                              Elanslutning framdragen                                fastlagd (finansierad)
            Eldrift i                         så att ellok kan anlöpa                                inom närmaste 6                                                     Uppgift från
            järnvägsanslutningarna            terminalens lastspår    Nej                            månaderna              Infört                N/A                    terminaloperatör

            Terminalhantering med             ISO 14001-certifierad                                                                                                      Uppgift från
            minimal miljöpåverkan             verksamhet                  Nej                        Pågående               Infört                N/A                    terminaloperatör
            Tillgång till tågbildningsplats
            för möjlighet att fånga           Inom avstånd på max 5                                  Ja, till                                                            Uppgift från
            vagnslasttrafik                   km                          Nej                        växlingsbangård        Ja till rangerbangård N/A                    terminaloperatör
            Av kommunen utpekad
            kringliggande mark för möjlig
            etablering av                                                                                                                                                Uppgift från
            (logistikintensiva)               Tillgång på mark (hektar) <10 ha                       10 -50 ha              51 -100 ha            >100 ha                terminaloperatör
                                              Förekomst och längd på
            Överlämningsbangård -             terminalens                                                                                         Minst två egna varav
            Tillgång till ankomstspår och     överlämningsbangård/an                               Minst ett eget           Minst ett eget längre minst ett minst 650 Uppgift från
            längd på dessa                    komstspår                 Inga egna                  kortare än 650 meter     än 650 meter          meter                terminaloperatör
                                                                                                   Minst ett spår längre
                                                                                                   350 meter och en
                                                                                                   sammanlagd
                                              Förekomst och längd på      Inget spår längre än 350 spårlängd på min 650     Ett eget på min 650   Minst två egna på      Uppgift från
            Längd egna lastspår               terminalens lastspår        meter                    meter                    meter                 min 650 meter          terminaloperatör
Resultat karaktäristika bedömda terminaler
Resultat befintliga terminaler – kriterier
Resultat befintliga terminaler – karaktäristika och kriterier
Kommentarer

Utvärderingsmodellen är ett beslutstödsverktyg framtaget åt TRV som en komponent i arbetet med att
   peka ut de terminaler som skall klassas som centrala. Utöver de resultat som modellen ger, kommer
   andra ”mjuka” faktorer som är viktiga parametrar för vilka terminaler som slutligen blir utpekade.


WSP har förordat betygsgränser enligt nedan för kvalificering som central terminal:


•    Total poäng (karaktäristika x 6 + alla kriterier): minst 100 poäng
•    Karaktäristika: minst 10 poäng
•    Kriterier: minst 30 poäng


Beträffande karaktäristika är skillnaderna mellan utvärderade terminaler :
1.   Små avseende ”naturlig anknytning till det strategiska nät för långväga godstransporter” och
     ”rationell anslutning innefattande b la adekvata supportsystem till de viktiga godsstråken för korta
     ledtider och hög effektivitet”
2.   Större när det gäller lokalisering i förhållande till större konsumtions- och/eller produktionsområde
     samt beträffande varuägare inom upptagningsområdet.
3.   Ingen av de norrländska terminalerna är enligt modellen kvalificerad för utnämning p g a för låga
     karaktäristikpoäng. Luleå och Umeå uppfyller dock krav- och kriteriedelarna och i dessa två fall kan
     andra aspekter, såsom regional betydelse, vara grund för att förespråka utpekande av dem.
Tack!


        Välkommen att
        besöka oss i
        monter 37-38!


        Dag Hersle, WSP Analys & Strategi

Más contenido relacionado

Destacado

использование готовых и создание новых уроков в е км-школе
использование готовых и создание новых уроков в е км-школеиспользование готовых и создание новых уроков в е км-школе
использование готовых и создание новых уроков в е км-школеpekzpekz
 
Dropboxy googledocsherramientasparaeltrabajocolaborativo.
Dropboxy googledocsherramientasparaeltrabajocolaborativo.Dropboxy googledocsherramientasparaeltrabajocolaborativo.
Dropboxy googledocsherramientasparaeltrabajocolaborativo.MrAlma
 
Exposición consideraciones básicas, equipo 1 susi, sonia y araceli
Exposición consideraciones básicas, equipo 1 susi, sonia  y araceliExposición consideraciones básicas, equipo 1 susi, sonia  y araceli
Exposición consideraciones básicas, equipo 1 susi, sonia y araceliCHELLIEMAR
 
ODD14 Öppna Karlshamn
ODD14 Öppna KarlshamnODD14 Öppna Karlshamn
ODD14 Öppna KarlshamnFredrik Broman
 
Trabajo final modificado
Trabajo final modificadoTrabajo final modificado
Trabajo final modificadoElisabetdumont
 
Hållbar tillväxt - nå ut i medierna
Hållbar tillväxt - nå ut i mediernaHållbar tillväxt - nå ut i medierna
Hållbar tillväxt - nå ut i mediernaKursbazaren
 

Destacado (8)

Ulf eriksson3 100617
Ulf eriksson3 100617Ulf eriksson3 100617
Ulf eriksson3 100617
 
использование готовых и создание новых уроков в е км-школе
использование готовых и создание новых уроков в е км-школеиспользование готовых и создание новых уроков в е км-школе
использование готовых и создание новых уроков в е км-школе
 
Forking Floss (es)
Forking Floss (es)Forking Floss (es)
Forking Floss (es)
 
Dropboxy googledocsherramientasparaeltrabajocolaborativo.
Dropboxy googledocsherramientasparaeltrabajocolaborativo.Dropboxy googledocsherramientasparaeltrabajocolaborativo.
Dropboxy googledocsherramientasparaeltrabajocolaborativo.
 
Exposición consideraciones básicas, equipo 1 susi, sonia y araceli
Exposición consideraciones básicas, equipo 1 susi, sonia  y araceliExposición consideraciones básicas, equipo 1 susi, sonia  y araceli
Exposición consideraciones básicas, equipo 1 susi, sonia y araceli
 
ODD14 Öppna Karlshamn
ODD14 Öppna KarlshamnODD14 Öppna Karlshamn
ODD14 Öppna Karlshamn
 
Trabajo final modificado
Trabajo final modificadoTrabajo final modificado
Trabajo final modificado
 
Hållbar tillväxt - nå ut i medierna
Hållbar tillväxt - nå ut i mediernaHållbar tillväxt - nå ut i medierna
Hållbar tillväxt - nå ut i medierna
 

Similar a Session 35 Dag Hersle

Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmMagdalenaGrimm
 
Session 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan GrahnSession 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan Grahnhakan_grahn
 
Session 66 petter hill
Session 66 petter hillSession 66 petter hill
Session 66 petter hillSamgods
 
Session 22 Magnus Wahlborg
Session 22 Magnus WahlborgSession 22 Magnus Wahlborg
Session 22 Magnus WahlborgMagnus Wahlborg
 
Session 42: Jakten på den robusta tidtabellen
Session 42: Jakten på den robusta tidtabellenSession 42: Jakten på den robusta tidtabellen
Session 42: Jakten på den robusta tidtabellenjohto47
 
Session 9 Martin Joborn
Session 9 Martin JobornSession 9 Martin Joborn
Session 9 Martin JobornMartin Joborn
 
Session 42 Emma Andersson
Session 42 Emma AnderssonSession 42 Emma Andersson
Session 42 Emma AnderssonEmma Andersson
 
Vierth effekter av internalisering_20130109
Vierth effekter av internalisering_20130109Vierth effekter av internalisering_20130109
Vierth effekter av internalisering_20130109Inge Vierth
 
Session 13 Karl-L. Bång
Session 13 Karl-L. BångSession 13 Karl-L. Bång
Session 13 Karl-L. Bångklbang
 
åTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I KorthetåTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I KorthetMattias Larsson
 
Session 7 Lena Erixon
Session 7 Lena ErixonSession 7 Lena Erixon
Session 7 Lena ErixonAKB0624
 

Similar a Session 35 Dag Hersle (20)

Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimm
 
Session 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan GrahnSession 42 Håkan Grahn
Session 42 Håkan Grahn
 
Session 36 Cecilia Mårtensson
Session 36 Cecilia MårtenssonSession 36 Cecilia Mårtensson
Session 36 Cecilia Mårtensson
 
Session 8 Gunilla Björklund
Session 8 Gunilla BjörklundSession 8 Gunilla Björklund
Session 8 Gunilla Björklund
 
Session 66 petter hill
Session 66 petter hillSession 66 petter hill
Session 66 petter hill
 
Session 7 Jan Persson
Session 7 Jan PerssonSession 7 Jan Persson
Session 7 Jan Persson
 
Session 4 Stefan Aldborg
Session 4 Stefan AldborgSession 4 Stefan Aldborg
Session 4 Stefan Aldborg
 
Session 22 Magnus Wahlborg
Session 22 Magnus WahlborgSession 22 Magnus Wahlborg
Session 22 Magnus Wahlborg
 
Session 65 Jaro Potucek
Session 65 Jaro PotucekSession 65 Jaro Potucek
Session 65 Jaro Potucek
 
Session 42: Jakten på den robusta tidtabellen
Session 42: Jakten på den robusta tidtabellenSession 42: Jakten på den robusta tidtabellen
Session 42: Jakten på den robusta tidtabellen
 
Session 51 Pehr-Ola Persson
Session 51 Pehr-Ola PerssonSession 51 Pehr-Ola Persson
Session 51 Pehr-Ola Persson
 
Session 9 Martin Joborn
Session 9 Martin JobornSession 9 Martin Joborn
Session 9 Martin Joborn
 
Session 23 Peter Hellström
Session 23 Peter HellströmSession 23 Peter Hellström
Session 23 Peter Hellström
 
Session 42 Emma Andersson
Session 42 Emma AnderssonSession 42 Emma Andersson
Session 42 Emma Andersson
 
Vierth effekter av internalisering_20130109
Vierth effekter av internalisering_20130109Vierth effekter av internalisering_20130109
Vierth effekter av internalisering_20130109
 
Session 36 Bo Lennart Nelldal
Session 36 Bo Lennart NelldalSession 36 Bo Lennart Nelldal
Session 36 Bo Lennart Nelldal
 
Session 13 Karl-L. Bång
Session 13 Karl-L. BångSession 13 Karl-L. Bång
Session 13 Karl-L. Bång
 
Session 8_2 Mats Andersson
Session 8_2 Mats AnderssonSession 8_2 Mats Andersson
Session 8_2 Mats Andersson
 
åTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I KorthetåTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I Korthet
 
Session 7 Lena Erixon
Session 7 Lena ErixonSession 7 Lena Erixon
Session 7 Lena Erixon
 

Session 35 Dag Hersle

  • 1. Utvärderingsmodell för centrala kombiterminaler och nyetableringar Dag Hersle, WSP Analys & Strategi 2012-01-11
  • 2. Bakgrund • TRV har tagit fram ”Nationell plan för transportsystemet 2010 2021”, som fastställdes av regeringen 2010. • I denna har Trafikverket, i samverkan med bl a näringslivet, pekat ut ett strategiskt nät för långväga gods med angivna stråk (väg- och järnvägsnät) och noder (kombiterminaler, hamnar och flygplatser). • Utmärkande för de kombiterminaler klassade som centrala är, att deras läge och funktion väl ska matcha godsflödena till och från viktiga noder. • Till centrala terminaler är staten mer benägen att ge stöd för anslutande infrastruktur än till andra terminaler.
  • 3. Utvärderingsmodell för centrala kombiterminaler • Trafikverket har i NPT:n utsett ett antal centrala kombiterminaler (”rikskombiterminaler”). • Jönköpings- och Örebro-noden har utretts åt TRV under våren 2011 • Inom det uppdraget tog WSP fram en kvantitativ utvärderingsmodell för centrala terminaler. • Denna har nu även använts för bedömning av tidigare utpekade samt några ytterligare utvalda.
  • 4. Bedömningsgrunder för centrala terminaler Bedömningsgrunderna för om en terminal kan klassas som central är på tre nivåer (makro – mikro) enl ”Innebörd av begreppet centrala terminaler” och är: • Karaktäristika rör sådant som terminalaktören knappast har några påverkansmöjligheter på, t ex geografiska och demografiska förhållanden. • Kriterier behandlar bl a volymer och flöden i terminalens upptagningsområde samt hur väl kopplad den är till andra terminaler och till utpekade stråk. • Krav berör faktorer ”innanför terminalens staket”, vilka terminal-operatören/- ägaren fullt ut kan påverka t ex öppenhet och tillgänglighet.
  • 5. Utvärderingsmodellen Skall vara: Krav = kvalificerande (ja/nej) • Kvantifierbar • Transparent & repeterbar A = Karaktäristika • Bygga på tydlig, tillgänglig och frekvent uppdaterad statistik B = Kriterier A1,5* (C1,5+D1+E2+F2+G1,5) + B1 (H3+I3+J2,5+K1+L1+M2+N1+O1,5+P1,5+Q2,5+R2+S2) = X *Värdet för karaktäristika tas gånger 6 i modellen för att det ska få ett högsta möjliga värde motsvarande 1,5 gånger kriterier.
  • 6. Krav är villkor som staten ställer för att Krav godkänna en terminal som central. Krav Krav Indikator JA Nej Terminalerna ska vara öppna för Oavsett transportör/speditör/varuägare ska marknaden i form av dessa ha tillgänglighet till terminalen såväl tillgänglighet för alla operatörer kommersiellt som tekniskt Terminalerna ska, om det inte påverkar terminalens dagliga drift, vara tillgänglig för forskning och demonstration i så stor Terminalen ska vara öppen för utsträckning som möjligt. Detta universitet/högskolor/foskningsinstitut gäller för FUD-insatser som avseende besök samt tillgång till material bedöms kunna vara av stor vikt avseende terminalens drift och/eller för att kunna utveckla den totala administration. Terminalen transporteffektiviteten utifrån (operatören/ägaren) ska även vara öppen för perspektiv såsom teknik, miljö att i forksningsprojekt ingå som en part i dessa och/eller ekonomi (under förutsättning att tid finns att avsätta) Terminaltjänsterna skall erbjudas marknaden på icke- diskriminerande villkor (avseende järnvägsanslutningar regleras detta i anslutnings- och funktionskravsavtal mellan Oavsett transportör/speditör/varuägare ska Banverket/Trafikverket och dessa hanteras på ett likvärdigt sätt avseende terminalförvaltaren) servicenivå, ledtider och kostnader. Utrustad för hantering av de Terminalen har utrustning för att lyfta upp till vanligast förekommande 50 ton, omlasta och stapla: växelflak, 20-45fots standardlastbärarna containers (inkl. high cube) samt trailers Inhägnad eller kameraövervakning Hårdgjord och delbelagd yta (sten, betong God säkerhets- och miljöstandard eller asfalt), uppsamlingsbrunnar och - bassäng, infiltrationsbassäng, uppfyllande av arbetsmiljöverkets regler avseende god arbetsmiljö (hänvisning),
  • 7. Karaktäristika 1. Många/mycket stora varuägare inom terminalens upptagningsområde 2. Lokalisering nära större konsumtions- och produktionsområde 3. Naturlig anknytning tilltill det strategiska nätlångväga Naturlig anknytning det strategiska nät för för långväga godstransporter som pekats ut i nationella planen för för godstransporter som pekats ut i nationella planen transportsystemet 2010-2021. transportsystemet 2010-2021. 4. Rationell anslutning innefattande b la adekvata supportsystem till Rationell anslutning innefattande b la adekvata de viktiga godsstråken för kortagodsstråkenhög effektivitet supportsystem till de viktiga ledtider och för korta ledtider och hög effektivitet
  • 8. Utpekat nät för väg- och järnvägstransporter • ”Naturlig anknytning till det strategiska nätet för långväga godstransporter” mäts i sträcka: • Från terminal till utpekad väg på tre nivåer: <10 km; 10-30 km; >30 km) • Till utpekad järnväg i tre nivåer (<20 km; 20-60 km; >60 km)
  • 9. Nationellt stamvägnät & järnvägens stomnät • Karaktäristikan ”rationell anslutning till de viktiga godsstråken för korta ledtider och hög effektivitet” mäter tid: • Från terminal till väg i nationella stamvägnätet på tre nivåer: <10 min; 10-30 min; >30 min) • Tid till/från järnväg i stomnätet och terminal (exkl lastningstid) i tre nivåer (<1,5 h; 1,5-3 h; >3 h)
  • 10. Rör sådant som inte terminaloperatören helt självt råder över. Karaktäristika Geografisk placering är Karaktäristik ett sådant exempel (exempel) Karaktäristika Indikator Nivå 1 (0 poäng) Nivå 2 (1 poäng) Nivå 3 (2 poäng) Kommentar Statistikkälla Rationell anslutning 10 - 30 minuter till < 10 min till minst Måttet minuter mäter hur väl kopplad terminalen är till de innefattande bl a Avstånd i minuter till > 30 min till minst minst ett ett strategiskt större vägarna ( i nationella stamvägätet) är avgörande för adekvata väg i nationella ett strategiskt strateigskt vägstråk eller < 20 ledtiden ut från terminal till väg som möjliggör snabb, hinderfri supportsystem till de stamvägnätet vägstråk vägstråk minuter till två och effektiv förflyttning av godset till godsmottagare. Kartunderlag viktiga godsstråken Avstånd i timmar till Avståndet i timmar från aktuell terminal till närmaste för korta ledtider och elektrifierad järnväg i järnvägspunkt i stomnätet där byte mellan el- och diesellok kan Järnvägskarta/jär hög effektivitet stomnätet och kopplat ske är avgörande för ledtiden och effektivieteten i nvägsnätbeskrivn till ellok >3 h 1,5-3 h < 1,5 h tågproduktionen. Elanstluten terminal får högsta betyg. ing Måttet mäter geografiskt läge utifrån de 10 största (befolkningsmässigt) kommunerna i Sverige. Avståndet är viktat mot befolkningsmängden i respektive kommun. För att uppnå högsta betyg ska man ha ett värde som är mindre än 501. Jämförelsetal avstånd För näst högsta ett värde mellan 750 och 501. SCB räknade 2007 till Sveriges 10 ut att Hallsbergs kommun var Sveriges demografiska mittpunkt (befolkningsmässigt) och enligt modellen gynnas också kommunerna kring största kommuner >750 750 - 501 <501 Mälardalen. SCB Lokalisering nära Måttet mäter det omedelbara underlaget för konsumtion större genom antalet anställda inom handel i kommunen samt konsumtionsområde angränsande kommuner. Talet för de angränsande kommunerna är viktat med 0,8 för att dessa inte ska få samma värde som den aktuella kommunen. Betygsgränserna är satta så Dagbefolkning att Stockholm, Göteborg och Malmö klarar högsta nivå utan lokaliseringskommun angränsande kommuner då vi bedömer dessa som tydliga samt angränsande konsumtionsområde. Den andra gränsen är satt så att kommuner (viktade) ytterligare två kommuner (Helsingborg och Solna) klarar detta inom handel <10000 10000-13500 >13500 betyg på egna meriter. SCB Måttet mäter, via antalet anställda inom industri, storleken på det omedelbara produktionsområdet. Till produktionsområdet Dagbefolkning räknas den egna kommunen samt angränsande kommuner. lokaliseringskommun Talet för de angränsande kommunerna är viktat med 0,8 för att Lokalisering nära samt angränsande dessa inte ska få samma värde som den aktuella kommunen. större kommuner (viktade) Enligt gränsen klarar sig två kommuner med eget underlag produktionsområde inom industri <10000 10000-20000 >20000 högsta betyg, ytterigare tre näst högsta. SCB Naturlig anknytning 10 - 30 km till < 10 km till minst till det strategiska Avstånd i kilometer till >30 km till minst minst ett ett strategiskt Aktuell terminals geografiska närhet (mätt i km) och koppling nätet för långväga minst ett strategiskt ett strategiskt strateigskt vägstråk eller < 20 till utpekade vägstråk har stor betydelse för dess attraktivet godstransporter som (utpekat) vägstråk vägstråk vägstråk km till två och potential för större intermodala flöden Kartunderlag pekats ut i den av 20 - 60 km till < 20 km till minst regeringen Avstånd i kilometer till > 60 km till minst minst ett ett strategiskt Aktuell terminals geografiska närhet (mätt i km) och koppling fastställda nationella minst ett strategiskt ett strategiskt strateigskt järnvägstråk eller till utpekade järnvägstråk har stor betydelse för dess attraktivet planen för (utpekat) järnvägsstråk järnvägstråk järnvägstråk < 40 km till två och potential för större intermodala flöden Kartunderlag
  • 11. Speglar volymer och flöden samt kopplingar till andra terminaler och Kriterier Kriterier Kriterier stråk Indikator Nivå 1 (0 poäng) Nivå 2 (1 poäng) Nivå 3 (2 poäng) Nivå 4 (3 poäng) Källa (exempel) Stora fysiska utvecklingsmöjligheter av Antal möjliga utbyggnadsetapper om 20 Uppgift från terminalen (avseende t ex 000 kvm (650 x 30 m) 0 1 2 >2 terminaloperatör Möjligheter att på Uppställningsplats för terminalen lagerhålla lastenheter och trailers Kallager (tält) för Inomhuslager för olika typer av gods och i som matchar korttidslagring av pallgods och Inomhus buffert- och Uppgift från Lagringsmöjligheter olika miljö godsomsättning pallgods mm styckegods plocklager terminaloperatör Lastning, lossning, Ompackning, Reparationer och Terminalens omfattning uppställning och omlastning och underhåll av avseende besiktning av obrutna Stipp och stuff av konsolidering av lastbärare och Uppgift från Kringtjänster godshanteringstjänster lastenheter lastenheter gods tullager,-klarering terminaloperatör i. Möjlighet att erbjuda tjänster för tempererat/farligt Ja, både för farligt Uppgift från gods om efterfrågan finns Nej Ja, för en av typerna och temperat gods N/A terminaloperatör Installation pågående eller Elanslutning framdragen fastlagd (finansierad) Eldrift i så att ellok kan anlöpa inom närmaste 6 Uppgift från järnvägsanslutningarna terminalens lastspår Nej månaderna Infört N/A terminaloperatör Terminalhantering med ISO 14001-certifierad Uppgift från minimal miljöpåverkan verksamhet Nej Pågående Infört N/A terminaloperatör Tillgång till tågbildningsplats för möjlighet att fånga Inom avstånd på max 5 Ja, till Uppgift från vagnslasttrafik km Nej växlingsbangård Ja till rangerbangård N/A terminaloperatör Av kommunen utpekad kringliggande mark för möjlig etablering av Uppgift från (logistikintensiva) Tillgång på mark (hektar) <10 ha 10 -50 ha 51 -100 ha >100 ha terminaloperatör Förekomst och längd på Överlämningsbangård - terminalens Minst två egna varav Tillgång till ankomstspår och överlämningsbangård/an Minst ett eget Minst ett eget längre minst ett minst 650 Uppgift från längd på dessa komstspår Inga egna kortare än 650 meter än 650 meter meter terminaloperatör Minst ett spår längre 350 meter och en sammanlagd Förekomst och längd på Inget spår längre än 350 spårlängd på min 650 Ett eget på min 650 Minst två egna på Uppgift från Längd egna lastspår terminalens lastspår meter meter meter min 650 meter terminaloperatör
  • 14. Resultat befintliga terminaler – karaktäristika och kriterier
  • 15. Kommentarer Utvärderingsmodellen är ett beslutstödsverktyg framtaget åt TRV som en komponent i arbetet med att peka ut de terminaler som skall klassas som centrala. Utöver de resultat som modellen ger, kommer andra ”mjuka” faktorer som är viktiga parametrar för vilka terminaler som slutligen blir utpekade. WSP har förordat betygsgränser enligt nedan för kvalificering som central terminal: • Total poäng (karaktäristika x 6 + alla kriterier): minst 100 poäng • Karaktäristika: minst 10 poäng • Kriterier: minst 30 poäng Beträffande karaktäristika är skillnaderna mellan utvärderade terminaler : 1. Små avseende ”naturlig anknytning till det strategiska nät för långväga godstransporter” och ”rationell anslutning innefattande b la adekvata supportsystem till de viktiga godsstråken för korta ledtider och hög effektivitet” 2. Större när det gäller lokalisering i förhållande till större konsumtions- och/eller produktionsområde samt beträffande varuägare inom upptagningsområdet. 3. Ingen av de norrländska terminalerna är enligt modellen kvalificerad för utnämning p g a för låga karaktäristikpoäng. Luleå och Umeå uppfyller dock krav- och kriteriedelarna och i dessa två fall kan andra aspekter, såsom regional betydelse, vara grund för att förespråka utpekande av dem.
  • 16. Tack! Välkommen att besöka oss i monter 37-38! Dag Hersle, WSP Analys & Strategi