SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 30
Lena Lindström, SMHI, Geoarena 15 oktober 2014 
IPCC- hur ser läget ut för Sverige?
IPCC har levererat sina tre 
huvudrapporter 
 Stockholm sept 2013 
 1535 sidor >9200 referenser 
 Yokohama mars 2014 
 > 3000 sidor, 12000 referenser 
 Berlin april 2014 
 ? Sidor , ca 10000 referenser
Hur går arbetet till 
2009 2013-2014 
Forskare/författare 
arbetar självständigt 
IPCC-ländernas 
representanter 
samverkar 
Publicering
Vad säger IPCC Arbetsgrupp 1 
 Uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig och många av de 
observerade förändringarna sedan 1950-talet har inte förekommit under de 
senaste tiotals till tusentals åren. 
 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. 
 Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i 
atmosfären, positiv strålningsdrivning, observerad uppvärmning samt via 
förståelsen av klimatsystemet.
Vad säger IPCC arbetsgrupp 2 
 Redan nu kan klimatförändringens effekter på ekosystem påvisas 
på alla kontinenter och i världshaven 
 Många arter som lever på land, i sötvatten och i havet har förskjutit 
sina geografiska utbredningsområden, säsongsbundna aktiviteter, 
migrationsmönster, antal och samspel med andra arter som en 
respons på klimatförändringar (mycket troligt). 
 Många studier som omfattat ett stort antal regioner och grödor 
visar att klimatförändringar medfört fler negativa än positiva 
effekter på skördarna (mycket troligt).
Vad säger IPCC arbetsgrupp 2 
 Natur och samhälle påverkas inte bara av klimatförändringarna, 
men också av en mängd andra stressfaktorer som påverkar 
sårbarheten, t.ex. ekonomisk ojämlikhet och föroreningar 
 Utsläppen ökar bland annat p.g.a att den ekonomiska tillväxten 
ökar kraftigt, befolkningstillväxten är samma år 2000 som år 2010 
 Fem övergripande riskområden pekas ut: 
Hot mot ekosystem 
Extrema väderhändelser 
Fördelning av klimateffekter (större risk för utsattländer/folk), 
Globala ackumulerade effekter 
Storskaliga enskilda händelser
Vad säger IPCC arbetsgrupp 2 
 Både utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder krävs 
 Det finns gränser för hur mycket klimatförändringar som vi kan 
anpassa oss till. När dessa gränser har uppnåtts, kan vi inte längre 
förhindra skador och förlust av värden.
 Klimatrisker är bara en komponent bland många, men den 
samverkar ofta negativt med andra komponenter, särskilt för redan 
exponerade och sårbara grupper, vilket förstärker existerande 
ojämlikheter. 
 Hanteringen av klimatrelaterade risker innebär att beslut fattas i en 
föränderlig värld där det råder ständig osäkerhet kring 
klimateffekternas allvarlighetsgrad och tidpunkt, och där det finns 
gränser för anpassningsåtgärdernas effektivitet (mycket troligt). 
 De val som görs i en nära framtid avseende anpassning och 
utsläppsbegränsningar kommer att påverka klimatriskerna under 
hela 2000-talet (mycket troligt)
Scenario RCP 2,6 – 8,5 
Working Group I Contribution to the IPCC Fifth 
Assessment Report Climate Change 2013: The 
Physical Science Basis Summary for Policymakers
26 
Nettoeffekten av havsnivåhöjning minus 
landhöjning i Sverige under förutsättning 
av en global havsnivåhöjning på 1 meter 
under 100 år. Beräkningen av 
landhöjningen är baserad på 
Lantmäteriets landhöjningsmodell 
NKG2005LU (Ågren och Svensson, 
2007).
Vad är det som ger extrema vattenstånd? 
- Passerande lågtryck och vindfälten som 
uppkommer i samband med dessa 
 Skagerrak och Kattegatt – högt vid västvindar 
 Södra Kattegatt, Öresund – komplicerat 
 Öresundsbron – Kungsholmsfort samvariation 
 Södra östersjön – komplicerat 
 Egentliga östersjön – högt vid ostvindar 
 Bottenhavet: Högt vid nordliga och 
ostliga vindar 
 Bottenviken: Högt vid sydliga och ostliga 
vindar
Tack för mig!
Vad säger IPCC arbetsgrupp 3 
 WGIII: Möjliga åtgärder: 
Minska koldioxidintensiteten 
Mer förnybart 
Ersätta koleldade kraftverk med naturgas 
Tillämpa bästa möjliga teknik 
Sektorsövergripande åtgärder 
Tillämpa CCS och BECCS 
Minska avskogning och förbättra skötselmetoder i jord- och skogsbruk 
Återställande av våtmarker 
 WGIII: Långsiktigt klimatsmart tänk vid ny-/ombyggnation av infrastruktur 
och urban miljö

Más contenido relacionado

Destacado

Ian tuena (2) natural refrigerants presentation april 2016
Ian tuena (2) natural refrigerants presentation april 2016Ian tuena (2) natural refrigerants presentation april 2016
Ian tuena (2) natural refrigerants presentation april 2016ARAaus
 
Environmental Aspects of Food Refrigeration
Environmental Aspects of Food RefrigerationEnvironmental Aspects of Food Refrigeration
Environmental Aspects of Food RefrigerationUNEP OzonAction
 
Embraco light commercial refrigeration segment sustainable approach from em...
Embraco   light commercial refrigeration segment sustainable approach from em...Embraco   light commercial refrigeration segment sustainable approach from em...
Embraco light commercial refrigeration segment sustainable approach from em...Centro Studi Galileo
 
Marek Zgliczynski – EMBRACO EUROPE - EFFICIENZA ENERGETICA SU PICCOLI SISTEMI...
Marek Zgliczynski – EMBRACO EUROPE - EFFICIENZA ENERGETICA SU PICCOLI SISTEMI...Marek Zgliczynski – EMBRACO EUROPE - EFFICIENZA ENERGETICA SU PICCOLI SISTEMI...
Marek Zgliczynski – EMBRACO EUROPE - EFFICIENZA ENERGETICA SU PICCOLI SISTEMI...Centro Studi Galileo
 
Refrigerant environment and legislative update the future of refrigerants c...
Refrigerant environment and legislative update   the future of refrigerants c...Refrigerant environment and legislative update   the future of refrigerants c...
Refrigerant environment and legislative update the future of refrigerants c...omairfarooq
 
08 Eia Refrigerant Use In Commercial Refrigeration In Uk Fionnuala Walravens
08 Eia Refrigerant Use In Commercial Refrigeration In Uk Fionnuala Walravens08 Eia Refrigerant Use In Commercial Refrigeration In Uk Fionnuala Walravens
08 Eia Refrigerant Use In Commercial Refrigeration In Uk Fionnuala WalravensKoeppen Halvart
 
SGBC informerar om nyheter samt framtiden för miljöcertifieringar
SGBC informerar om nyheter samt framtiden för miljöcertifieringarSGBC informerar om nyheter samt framtiden för miljöcertifieringar
SGBC informerar om nyheter samt framtiden för miljöcertifieringarSvenska Betongföreningen
 

Destacado (9)

Ian tuena (2) natural refrigerants presentation april 2016
Ian tuena (2) natural refrigerants presentation april 2016Ian tuena (2) natural refrigerants presentation april 2016
Ian tuena (2) natural refrigerants presentation april 2016
 
Environmental Aspects of Food Refrigeration
Environmental Aspects of Food RefrigerationEnvironmental Aspects of Food Refrigeration
Environmental Aspects of Food Refrigeration
 
Embraco light commercial refrigeration segment sustainable approach from em...
Embraco   light commercial refrigeration segment sustainable approach from em...Embraco   light commercial refrigeration segment sustainable approach from em...
Embraco light commercial refrigeration segment sustainable approach from em...
 
Marek Zgliczynski – EMBRACO EUROPE - EFFICIENZA ENERGETICA SU PICCOLI SISTEMI...
Marek Zgliczynski – EMBRACO EUROPE - EFFICIENZA ENERGETICA SU PICCOLI SISTEMI...Marek Zgliczynski – EMBRACO EUROPE - EFFICIENZA ENERGETICA SU PICCOLI SISTEMI...
Marek Zgliczynski – EMBRACO EUROPE - EFFICIENZA ENERGETICA SU PICCOLI SISTEMI...
 
Refrigerant environment and legislative update the future of refrigerants c...
Refrigerant environment and legislative update   the future of refrigerants c...Refrigerant environment and legislative update   the future of refrigerants c...
Refrigerant environment and legislative update the future of refrigerants c...
 
The EU F-Gas Regulation
The EU F-Gas RegulationThe EU F-Gas Regulation
The EU F-Gas Regulation
 
08 Eia Refrigerant Use In Commercial Refrigeration In Uk Fionnuala Walravens
08 Eia Refrigerant Use In Commercial Refrigeration In Uk Fionnuala Walravens08 Eia Refrigerant Use In Commercial Refrigeration In Uk Fionnuala Walravens
08 Eia Refrigerant Use In Commercial Refrigeration In Uk Fionnuala Walravens
 
SGBC informerar om nyheter samt framtiden för miljöcertifieringar
SGBC informerar om nyheter samt framtiden för miljöcertifieringarSGBC informerar om nyheter samt framtiden för miljöcertifieringar
SGBC informerar om nyheter samt framtiden för miljöcertifieringar
 
Cloud History 101
Cloud History 101Cloud History 101
Cloud History 101
 

Similar a Samlad bild från IPCC- hur ser läget ut för Sverige? Lena Lindström, SMHI

Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014
Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014
Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014Tobias Kjellström
 
Klimatändring - fakta och bedömningar. Henning Rohde, Meteorologiska Institut...
Klimatändring - fakta och bedömningar. Henning Rohde, Meteorologiska Institut...Klimatändring - fakta och bedömningar. Henning Rohde, Meteorologiska Institut...
Klimatändring - fakta och bedömningar. Henning Rohde, Meteorologiska Institut...Geological Survey of Sweden
 
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"Global Utmaning
 
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin Noone
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin NoonePlanetary Boundaries och Tillväxt Kevin Noone
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin NooneStephen Hinton
 
Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...
Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...
Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...Geological Survey of Sweden
 
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi Stephen Hinton
 
Klimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratKlimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratMaggie Crusell
 
Klimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratKlimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratMaggie Crusell
 
Centerpartiet och världen
Centerpartiet och världenCenterpartiet och världen
Centerpartiet och världenacval2010
 
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)Martin Andersson
 
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014Pierre Ringborg
 
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014Tobias Kjellström
 
Klimatanpassning december 2016
Klimatanpassning december 2016Klimatanpassning december 2016
Klimatanpassning december 2016Buzzter
 
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNERKLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNERPierre Ringborg
 

Similar a Samlad bild från IPCC- hur ser läget ut för Sverige? Lena Lindström, SMHI (20)

Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014
Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014
Del 2 livsmiljöer inför np geografi vt 2014
 
Klimatändring - fakta och bedömningar. Henning Rohde, Meteorologiska Institut...
Klimatändring - fakta och bedömningar. Henning Rohde, Meteorologiska Institut...Klimatändring - fakta och bedömningar. Henning Rohde, Meteorologiska Institut...
Klimatändring - fakta och bedömningar. Henning Rohde, Meteorologiska Institut...
 
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
 
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin Noone
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin NoonePlanetary Boundaries och Tillväxt Kevin Noone
Planetary Boundaries och Tillväxt Kevin Noone
 
Grön ekonomi 4
Grön ekonomi 4Grön ekonomi 4
Grön ekonomi 4
 
Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...
Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...
Michelle Nygren-Klimateffekter-pa-sasongsmassiga-grundvattennivaforandringar-...
 
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi
Hur gå från lineär ekonomi till cirkular ekonomi
 
Klimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratKlimathotet desarmerat
Klimathotet desarmerat
 
Klimathotet desarmerat
Klimathotet desarmeratKlimathotet desarmerat
Klimathotet desarmerat
 
Miljö yrkesrollen
Miljö yrkesrollenMiljö yrkesrollen
Miljö yrkesrollen
 
Centerpartiet och världen
Centerpartiet och världenCenterpartiet och världen
Centerpartiet och världen
 
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
 
Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014Miljömål etappmål Sverige 2014
Miljömål etappmål Sverige 2014
 
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
Del 4 hållbar utveckling inför np vt 2014
 
Motioner Omr 03
Motioner Omr 03Motioner Omr 03
Motioner Omr 03
 
Klimatanpassning december 2016
Klimatanpassning december 2016Klimatanpassning december 2016
Klimatanpassning december 2016
 
Sveriges miljömål
Sveriges miljömålSveriges miljömål
Sveriges miljömål
 
B2228+final+3
B2228+final+3B2228+final+3
B2228+final+3
 
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNERKLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
 
Miljöekonomi ht2013
Miljöekonomi ht2013Miljöekonomi ht2013
Miljöekonomi ht2013
 

Más de Geological Survey of Sweden

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsGeological Survey of Sweden
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 

Más de Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 
David Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellenDavid Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellen
 

Samlad bild från IPCC- hur ser läget ut för Sverige? Lena Lindström, SMHI

  • 1. Lena Lindström, SMHI, Geoarena 15 oktober 2014 IPCC- hur ser läget ut för Sverige?
  • 2. IPCC har levererat sina tre huvudrapporter  Stockholm sept 2013  1535 sidor >9200 referenser  Yokohama mars 2014  > 3000 sidor, 12000 referenser  Berlin april 2014  ? Sidor , ca 10000 referenser
  • 3. Hur går arbetet till 2009 2013-2014 Forskare/författare arbetar självständigt IPCC-ländernas representanter samverkar Publicering
  • 4.
  • 5. Vad säger IPCC Arbetsgrupp 1  Uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig och många av de observerade förändringarna sedan 1950-talet har inte förekommit under de senaste tiotals till tusentals åren.  Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig.  Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i atmosfären, positiv strålningsdrivning, observerad uppvärmning samt via förståelsen av klimatsystemet.
  • 6.
  • 7.
  • 8.
  • 9.
  • 10.
  • 11. Vad säger IPCC arbetsgrupp 2  Redan nu kan klimatförändringens effekter på ekosystem påvisas på alla kontinenter och i världshaven  Många arter som lever på land, i sötvatten och i havet har förskjutit sina geografiska utbredningsområden, säsongsbundna aktiviteter, migrationsmönster, antal och samspel med andra arter som en respons på klimatförändringar (mycket troligt).  Många studier som omfattat ett stort antal regioner och grödor visar att klimatförändringar medfört fler negativa än positiva effekter på skördarna (mycket troligt).
  • 12.
  • 13.
  • 14.
  • 15.
  • 16. Vad säger IPCC arbetsgrupp 2  Natur och samhälle påverkas inte bara av klimatförändringarna, men också av en mängd andra stressfaktorer som påverkar sårbarheten, t.ex. ekonomisk ojämlikhet och föroreningar  Utsläppen ökar bland annat p.g.a att den ekonomiska tillväxten ökar kraftigt, befolkningstillväxten är samma år 2000 som år 2010  Fem övergripande riskområden pekas ut: Hot mot ekosystem Extrema väderhändelser Fördelning av klimateffekter (större risk för utsattländer/folk), Globala ackumulerade effekter Storskaliga enskilda händelser
  • 17.
  • 18.
  • 19. Vad säger IPCC arbetsgrupp 2  Både utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder krävs  Det finns gränser för hur mycket klimatförändringar som vi kan anpassa oss till. När dessa gränser har uppnåtts, kan vi inte längre förhindra skador och förlust av värden.
  • 20.  Klimatrisker är bara en komponent bland många, men den samverkar ofta negativt med andra komponenter, särskilt för redan exponerade och sårbara grupper, vilket förstärker existerande ojämlikheter.  Hanteringen av klimatrelaterade risker innebär att beslut fattas i en föränderlig värld där det råder ständig osäkerhet kring klimateffekternas allvarlighetsgrad och tidpunkt, och där det finns gränser för anpassningsåtgärdernas effektivitet (mycket troligt).  De val som görs i en nära framtid avseende anpassning och utsläppsbegränsningar kommer att påverka klimatriskerna under hela 2000-talet (mycket troligt)
  • 21.
  • 22.
  • 23.
  • 24.
  • 25. Scenario RCP 2,6 – 8,5 Working Group I Contribution to the IPCC Fifth Assessment Report Climate Change 2013: The Physical Science Basis Summary for Policymakers
  • 26. 26 Nettoeffekten av havsnivåhöjning minus landhöjning i Sverige under förutsättning av en global havsnivåhöjning på 1 meter under 100 år. Beräkningen av landhöjningen är baserad på Lantmäteriets landhöjningsmodell NKG2005LU (Ågren och Svensson, 2007).
  • 27. Vad är det som ger extrema vattenstånd? - Passerande lågtryck och vindfälten som uppkommer i samband med dessa  Skagerrak och Kattegatt – högt vid västvindar  Södra Kattegatt, Öresund – komplicerat  Öresundsbron – Kungsholmsfort samvariation  Södra östersjön – komplicerat  Egentliga östersjön – högt vid ostvindar  Bottenhavet: Högt vid nordliga och ostliga vindar  Bottenviken: Högt vid sydliga och ostliga vindar
  • 28.
  • 30. Vad säger IPCC arbetsgrupp 3  WGIII: Möjliga åtgärder: Minska koldioxidintensiteten Mer förnybart Ersätta koleldade kraftverk med naturgas Tillämpa bästa möjliga teknik Sektorsövergripande åtgärder Tillämpa CCS och BECCS Minska avskogning och förbättra skötselmetoder i jord- och skogsbruk Återställande av våtmarker  WGIII: Långsiktigt klimatsmart tänk vid ny-/ombyggnation av infrastruktur och urban miljö

Notas del editor

  1. Lågtryckspassager från väster. Genom att studera den lokala vinden och lufttrycket samtidigt som det är högt havsvattenstånd får man en bild av samverkande händelser som ger högt vattenstånd.