2. Inledning
”Vinsterna av jämställdheten är många, inte minst för
barnen. En stark anknytning till båda föräldrarna i tidig ålder
är en tillgång för resten av livet. I en undersökning förra året
kunde TCO visa att pappor som tagit ut föräldraledighet och
sedan separerat från barnens mamma, hade bättre kontakt
med sina barn än de som inte varit föräldralediga. Det är
ytterligare ett viktigt skäl till att öka pappornas uttag.”
Att föräldrar fördelar
ansvaret för hem och
barn lika är en av de
mest centrala
jämställdhetsfrågorna.
Ovanstående citat är hämtat från TCO:s så kallade pappaindex från 20121.
Frågan om en jämställd föräldraförsäkring är inte en kvinnofråga. Att föräldrar
fördelar ansvaret för hem och barn lika är tvärtom en av de mest centrala
jämställdhetsfrågorna. Vänsterpartiet vill ha ett jämnare uttag av
föräldraledighet eftersom det skulle motverka att kvinnor får lägre löner än män
och skulle ge barn en bättre relation till båda sina föräldrar. Med den
ökningstakt som pappors uttag av föräldraledigheten har för närvarande
kommer det att ta 30 år innan uttaget blir jämställt, enligt pappaindexet.
I dag är föräldraförsäkringen konstruerad så att man kan överlåta dagar till den
andra föräldern. Eftersom det anses kvinnligt att ta hand om barn tar kvinnor ut
mer föräldraledighet än män. Arbetsgivaren ser i statistiken att kvinnor som
grupp har större frånvaro från jobbet och för arbetsgivaren kan det därför
uppfattas som rationellt att diskriminera kvinnor.
Detta är en viktig orsak till att kvinnor har lägre löner än män och sämre
förutsättningar över huvud taget på arbetsmarknaden jämfört med män. Det är
en diskriminering som drabbar alla kvinnor, även kvinnor som delar
föräldraledigheten rakt av med pappan och kvinnor som över huvud taget aldrig
skaffar barn. Problemen kommer inte att försvinna av sig själva, utan det krävs
att föräldraförsäkringen delas lika mellan män och kvinnor. Det kommer både
män och kvinnor att tjäna på.
1
http://www.tco.se/Aktuellt/Publikationer/Pub2013/Pappaindex2012/?id=1536&epslanguage=sv
2
3. Hur ser det ut i Kalmar län?
TCOs pappaindex 2012 visar att papporna i Kalmar län generellt har ökat sitt
uttag av föräldraledigheten. Pappaindex för Kalmar län2 ökade också snabbare
än i riket, från 40,4 till 42,7. Med den ökningstakten kommer det att ta 25 år
från 2012 att uppnå ett jämställt uttag av föräldraledghet.
Kalmar län ligger trots ökningen fortfarande under snittet för riket som helhet,
som är 43,8. Länet tappade också en placering i senaste pappaindex och placerar
sig på plats 17 bland landets 21 län. Kalmar län ligger också placeringsmässigt
stadigt i det nedre segmentet under de senaste sex mätningarna.
Det finns dock en stor spännvidd i länet. Torsås i söder är länsbäst med ett
pappaindex på långt över rikssnittet, tätt följd av Emmaboda. Motpolen finns i
Vimmerby i norr som återfinns bland de 20 kommunerna i botten i riket.
Majoriteten av kommunerna, åtta stycken, har ett pappaindex under rikssnittet.
2007
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
2008
2009
2010
16
2011
2012
16
17
18
19
19
Kalmar län
Kronobergs län
Jönköpings län
2
Pappaindex för länet är precis som för riket en sammanvägning av pappors andel av
samtliga uttagna föräldradagar och andelen män av de föräldralediga.
Om pappa och mamma delar lika på föräldraledigheten, blir indexvärdet 100. Statistiken
kommer från Försäkringskassan.
3
4. Kommunernas placering i rangordning utifrån
pappaindex
Kommunernas placering och deras pappaindex.
100 = ett jämställt uttag av föräldraledighet
0
10
20
30
Torsås
50
60
70
80
90 100
50,7
Emmaboda
Det finns en stor
40
50,4
Mörbylånga
45,9
Torsås i söder är
Västervik
45,8
länsbäst med ett
Riket
43,8
Nybro
43,1
spännvidd i länet.
pappaindex på långt
över rikssnittet, tätt
Kalmar
följd av Emmaboda.
Länet
42,7
Högsby
42,5
Oskarshamn
42,3
Borgholm
41,1
Motpolen finns i
Vimmerby i norr som
återfinns bland de 20
kommunerna i botten
i riket.
43
Mönsterås
36,8
Hultsfred
35,5
Vimmerby
35
Borgholm
Borgholm står för det största tappet i länet. Man tappade rejält i pappaindex från
föregående mätning då man toppade länsligan med ett index som låg avsevärt
över rikssnittet. Nu återfinns man på plats nio, under snittet i såväl riket som
länet.
Emmaboda
Emmaboda återfinns liksom förra mätningen på andra plats i länet, även om
man har ökat på sitt pappaindex rejält från 45,5 till 50,4.
Hultsfred
Hultsfred ligger kvar på plats elva, dvs näst sist, med ett pappaindex som ligger
en bra bit under såväl riks- som länssnittet. Det är dessutom en ytterligare
försämring jämfört med föregående mätning.
Högsby
Högsby återfinns på plats sju, jämfört med plats fyra föregående mätning. Man
minskar också i pappaindex från 43,5, vilket var över snittet för såväl riket som
länet till 42,5, vilket är under snittet för såväl riket som länet.
4
5. Kalmar
Kalmar har tagit sig upp från att ha legat strax under snittet för länet till att ligga
strax över. Därmed har man också ökat från plats åtta till en sjätteplats. Liksom
föregående mätning ligger man dock fortfarande under snittet för riket.
Mönsterås
Föregående mätnings länsjumbo har tagit sig upp några placeringar och
återfinns på plats tio. Det gör man dels tack vare att man ökar något i
pappaindex, men framför all på grund av att Hultsfred och Torsås tappar så
mycket. Mönsterås index denna mätning, 36,8, är fortfarande sämre än vad
nästjumbon förra mätningen, Hultsfred, hade då.
Mörbylånga
Mörbylånga förtjänar ett hedersomnämnande som länets raket i pappaindex.
Man går från 37,1, rejält under snittet för såväl riket som länet till 45,9, vilket är
över snittet för såväl riket som länet. Det gör också att man tar sig från en
tiondeplats vid förra mättningen till att nu vara trea i länet.
Nybro
Nybro har gått från en niondeplats till en femteplats i länet. Från att ligga under
snittet för såväl riket som länet så tar man sig nu över snittet för länet, även om
man fortfarande ligger under rikssnittet.
Oskarshamn
Oskarshamn tappar några placeringar, från plats sex till plats åtta. Man ligger
stabilt under rikssnittet, men från att ha legat på strax över länssnittet
föregående mätning så hamnar man nu strax under.
Torsås
Torsåspapporna är
bäst på att ta ut
föräldraledighet
Torsås är länets vinnare och har tillsammans med Mörbylånga gjort en riktig
raketökning i pappaindex. Man låg redan vid föregående mätning på en
femteplats med ett pappaindex över snittet i såväl riket som länet med 43,3 men
tar ett hopp till 50,7 vilket är rejält över snittet.
Vimmerby
Vimmerbypapporna
är sämst på att ta ut
föräldraledighet.
Vimmerby är länets absoluta jumbo och intar dessutom en föga hedrande 19:e
sämsta plats i riket. Vid förra mätningen hade man ett pappaindex som låg i
närheten av snittet i såväl riket som länet, vilket gav en sjundeplats. Nu står man
för länets största ras och slår med knapp nöd pappaindexet från förra årets
jumbo.
Västervik
Västervik ligger stabilt på ett pappaindex en bit över snittet för såväl riket som
länet och har också ökat i takt med dessa. Raketen Mörbylånga knuffar dock ner
Västervik från en tredje- till en fjärdeplats.
5
6. Varför är en jämställd föräldraförsäkring så viktig?
Det är väl belagt att det ojämna uttaget av föräldraledigheten har negativa
effekter på kvinnors löneutveckling och anställnings- och arbetsvillkor. En
jämställd föräldraförsäkring är alltså viktig för kvinnors löner och kvinnors
ställning på arbetsmarknaden. Men också för pappans relation till barnet/barnen.
Att knyta an till och ansvara för barnen den första tiden bygger grunden till ett
större ansvar för barnen under hela uppväxttiden.
Kvinnor tar i dag ut drygt tre fjärdedelar av dagarna i föräldraförsäkringen.
Detta vet arbetsgivarna. Därmed kan arbetsgivare se en ”risk” för framtida
föräldraledighet när de ser på varje kvinna i fertil ålder, vilket självklart spelar
in vid såväl rekrytering som lönesättning och beslut om befordran eller
fortbildning. Det innebär inte nödvändigtvis att arbetsgivarna medvetet vill
diskriminera. Deras handlande beror på att de ogillar frånvaro. De handlar
”förnuftigt” på basis av befintlig kunskap och även föreställningar och normer
som säger att det är kvinnorna som är ytterst ansvariga för barnuppfostran.
En jämställd
föräldraförsäkring är
alltså viktig för
kvinnors löner och
kvinnors ställning på
arbetsmarknaden.
Men också för
pappans relation till
barnet/barnen. Att
knyta an till och
ansvara för barnen
den första tiden
bygger grunden till
ett större ansvar för
barnen under hela
uppväxttiden.
På motsvarande sätt räknar arbetsgivare med att män som blir föräldrar ska
jobba på i oförändrad takt och inte vara frånvarande för att ta hand om sina
barn. Arbetsvillkoren på manligt dominerade arbetsplatser är därmed inte alls
anpassade till att de anställda också ska kunna ta föräldraansvar.
Undersökningar från bland annat Göteborgs universitet har också visat att
många arbetsgivare är direkt negativt inställda till att män tar ut
föräldraledighet.
Dessa förväntningar och strukturer återskapar det förlegade mönstret att hem
och barn är kvinnors ansvar, medan mäns huvuduppgift är att arbeta och
försörja familjen. Ska detta mönster ändras, krävs en radikal förändring av det
faktiska uttaget av föräldraledigheten och det dagliga ansvaret för barn och
hemarbete. De enda större förändringarna i fördelningen av mäns och kvinnors
uttag av föräldraledighet som åstadkommits sedan försäkringen infördes på
1970-talet har skett som följd av ökad kvotering. Den andra pappamånad som
infördes för tio år sedan har gradvis fått effekt under det senaste decenniet. Nu
har dock ökningen av pappors uttag mattats av något. Informationskampanjer
och skarpare skrivningar i diskrimineringslagstiftningen har däremot inte lett till
några mätbara effekter. Inte heller har den jämställdhetsbonus regeringen
införde under förra mandatperioden följts av någon större ökning av mäns uttag
av föräldraledighet.
6
7. Vad vill Vänsterpartiet göra?
Vänsterpartiet anser att det är dags att ta konsekvenserna av de erfarenheter som
finns och göra om föräldraförsäkringen så att den delas lika mellan föräldrarna,
utan möjlighet att överlåta dagar. I de familjer som består av en förälder ska
naturligtvis alla dagar kunna tas ut av den föräldern.
Vänsterpartiet anser också att målet om ett jämställt uttag av föräldradagar bör
återinföras i Försäkringskassans regleringsbrev. Det är djupt oroväckande att
regeringen har slopat målet om ett jämställt uttag av föräldradagar i
Försäkringskassans regleringsbrev. Det visar bara hur bakåtsträvande
regeringens s.k. jämställdhetspolitik i själva verket är. Detta är en ändring som
enligt uppgift fått till konsekvens att Försäkringskassan i princip upphört med
sitt påverkansarbete när det gäller att få föräldrar att dela lika på dagarna.
Vad kan man göra lokalt?
Det första steget är att kommunen tar fram en handlingsplan för att öka mäns
uttag av föräldradagar. Då lyfter man upp frågan på dagordningen och visar att
man tycker att den är viktig.
Kommunen är ofta kommunens största arbetsgivare och har som sådan
möjlighet att påverka både direkt och indirekt. Genom att på olika sätt
uppmuntra sina anställda att dela på föräldraledigheten så kan man medverka
till att bryta normen, att mamman är hemma mest, både inom den egna
organisationen och i övriga samhället. Ett sätt att tydliggöra detta på är att
skriva in redan i anställningskontraktet att man som arbetsgivare ser positivt på
ett också papporna tar ett aktivt ansvar för barnen.
Direkt påverksarbete är en metod som kan visa sig framgångsrik. I Umeå
kommun får alla nyblivna pappor ett gratulationskort med en uppmaning att
vara föräldralediga. Ett annat sätt att nå blivande och nyblivna föräldrar är via
MVC och BVC och de frivilliga föräldrautbildningarna.
Normer fastställs i
tidig ålder och redan
som små formas
barnen av
värderingar i
samhället av vad
som är manligt
respektive kvinnligt.
Normer fastställs i tidig ålder och redan som små formas barnen av värderingar
i samhället av vad som är manligt respektive kvinnligt. Detta kan förändras,
men det kräver att jämställdhetsarbetet finns med i hela verksamheten i förskola
och skola. Alla som arbetar med barn behöver få tillräcklig kunskap och
medvetenhet om hur det egna förhållningssättet och den pedagogiska
verksamheten påverkar ur jämställdhetssynpunkt. Genuspedagogerna kan vara
en viktig del i detta, men det kräver att de är tillräckligt många. Minst en
genuspedagog per 25 anställda föreslog Jämställdhetsdelegationen 2012.
Knappast någon kommun lever upp till detta.
7
8. För drygt tio år sedan kallade sig alla ledande politiker för
feminister. Nu är feminismen tillbakapressad i
samhällsdebatten. För att vända den negativa trenden har
Vänsterpartiet dragit igång en feministisk offensiv för att sätta
de feministiska frågorna på dagordningen både inom och utanför
Vänsterpartiet. Tiden är inne för en ny våg av feminism!
8