2.  Begreppet kommer från en FN-rapport från
1987. Det innebär en utveckling där vi möter
dagens behov utan att förstöra för kommande
generationer
 Ska livet i framtiden bli bra måste vi använda
våra gemensamma resurser på ett bra sätt.
 Resurserna kallas ekosystemtjänster, dvs. sådant
vi behöver för att överleva. Det är mat, råvaror,
energi och rent vatten.
 Man utgår från sex grundläggande principer
för att kunna agera på rätt sätt.

4.  I början på en utveckling ser man ofta en
tillväxtfas men efter ett tag planar kurvan ut.
 Om man då tillåter resurserna att ta slut kan
det leda till en kollaps.
 Om man istället låter ser till att de hamnar i ett
kretslopp kan man behålla en hög nivå och få en
hållbar utveckling.
 (se diagram på nästa bild)

5. Resurser återskapas
- hållbar utveckling
Resurser återskapas inte
- kollaps
Tillväxtfas
Tillväxt
Tid

6.  Kemiska ämnen kan spridas på många olika
sätt.
 Gaser och små partiklar kan spridas i luften
långa sträckor. Regnet kan sedan föra ner dessa
till markytan
 Vattendrag kan sprida ämnen som är lösliga
men också fasta partiklar. Ju längre väg vattnet
rör sig desto fler ämnen transporteras.
 Vi människor bidrar ju också aktivt till många
ämnens spridning.

7.  Hur ämnen kommer att påverka levande
organismer beror ju på om det är skadligt eller
inte men också på hur mycket det finns av det.
 Om ett ämne är skadligt redan vid låga halter
kallas det ett giftigt ämne. Om det däremot
krävs högre halter för att vara skadligt kallas
det ett vådligt ämne.
 Så det är kombinationen av hur mycket och hur
giftigt ett ämne är som bestämmer risken.

8.  Hur stor påverkan blir beror på tiden, hur
länge pågår en process, hur lång tid tar det för
ett ämne att brytas ner osv.
 Kemiska föreningar som släpps ut kan oftast
brytas ner medan grundämnen inte gör det.
 Ett exempel är kvicksilver som anrikas, dvs.
där halterna ökar med tiden.

9.  I naturen styrs det mesta av jämvikter, naturen
strävar efter att vara i balans.
 Snabba förändringar i jämvikterna kan ibland
få långtgående konsekvenser. Surt regnvatten
är en sådan snabb förändring.
 Regnet löser sura gaser snabbt men det tar lång
tid för marken att jämna ut det sura nedfallet.

10.  Hur ämnen kommer att reagera i naturen beror
tex. på hur finfördelade de är.
 Det beror även på hur lätt ämnena har att
reagera med andra ämnen.

11.  Man kan inte alltid förutsäga vilka effekter
våra aktiviteter kommer att ha på naturen.
 Därför bör man hålla sig till
försiktighetsprincipen när man fattar beslut.
 Kort sagt – om man inte säkert vet vad
effekterna blir, då ska man avstå eller välja ett
annat mer känt alternativ.

12.  Gidhagen, M. & Åberg, S. (2012). Kemi Direkt.
Stockholm: Sanoma Utbildning