SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 19
1 2015-01-29
Utredningsfokus 2021
kapacitet och effektivitet
2012 – 2021
• Tre trafikslag luft- och sjöfart samt väg
• Järnväg delredovisad 30 september 2011
• Fokus på steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen
2 2015-01-29
Situationen i det svenska järnvägsnätet
• Järnvägsnätet drabbas av stora förseningar och når
inte upp till efterfrågad leveranskvalitet
• Både infrastrukturhållare och järnvägsföretag har
ansvar för detta
• Trots ökade nivåerna på drift- och underhållsmedel
har önskad kvalitetsnivå inte uppnåtts
3 2015-01-29
Så löser vi järnvägens behov av ökad
kapacitet 2012-21
• Delredovisad 30 september 2011
• Järnvägens robusthet återställs för högre punktlighet
– genom ökat underhåll och reinvesteringar
• Banavgifter återförs till underhåll och reinvestering
• Styrmedel införs för bättre kapacitetsutnyttjande
• Vissa kapacitetsåtgärder görs tidigare, andra utreds
Kapacitetsbrister väg
Definieras som:
Brister i framkomligheten på en väg, som gör
att framkomligheten varaktigt inte är den som
kan förväntas med hänsyn till vägens standard
och trafikmängd.
Trafikverket använder sig av etablerade modeller
och verktyg för att identifiera sträckor och punkter
med kapacitetsbrist.
Effektivitetsbrister väg
Definieras som:
En brist vars avhjälpande kan minska problemen
med kapacitetsbrist. Effektivitetsbrister kan vara
såväl av infrastrukturell som av annan art.
6 2015-01-29
Kapacitetsbrister i storstad/
flöde/bärighet 2021
• Flödesbegränsningar
– Flaskhalsar i anslutningar, vid på- och avfarter
– Flaskhalsar på grund av för få körfält vid ”normala”
trafikförhållanden
– Flaskhalsar på grund av för få körfält vid vägarbeten
och incidenter
– Begränsad framkomlighet för varudistribution i storstäder
– Brister på terminaler
– Brister på bussterminaler
– Brist på infartsparkeringar
• Bärighetsbegränsningar
– Bristande bärighet på sträckor med skogs- och malm-
transporter, på vissa storstadsleder, omlednings-
möjligheter i storstad
7 2015-01-29
Nuläge brister i vägsystemet
• Trängsel längs Essingeleden
• Trängsel vid infarter till Stockholm och Göteborg
• Trängsel i nord-sydlig rikting i Stockholms innerstad
• Begynnande trängsel vid andra större städer, t ex
Malmö, Helsingborg, Jönköping och Örebro
• Bristande bärighet för gruv- och skogsnäring
• Ökad efterfrågan på snabb kollektivtrafik
• Ökad efterfrågan på bättre leveranssäkerhet för
godstransporter
8 2015-01-29
Bristanalys väg 2015 och 2021
• Fortsatt trängsel i storstadsområden, framför allt
Stockholm och Göteborg
• Vissa sträckor kring större städer åtgärdas, men
trängsel problem kvarstår i exempelvis Jönköping
och Örebro
• Kapacitetsbrister vid anslutningar, trafikplatser och
korsningar
• Begynnande kapacitetsbrister på vissa vägsträckor
• Bristande bärighet för gruv- och skogsnäring
• Trängsel i kollektivtrafiken medför onödigt långa
restider på vissa sträckor in mot storstäderna
• Bristande leveranssäkerhet för vissa
godstransporter
Bärighetsprojekt för gruvnäringen Teckenförklaring:
Acceptabelt
Dåligt
Bra
Bergslagen Norrbotten
BELAGD VÄG
KÄLLA: Trafikverket; teamanalys 9
Situationen på vägnätet i Sverige är överlag
god (1)
▪I större städer återfinns kapacitetsbrister framförallt under
rusningstrafik, på landsbygden begränsas kapacitet på
grund av bristande bärighet på delar av de utpekade viktiga
näringslivsvägarna
▪Under de senaste åren har störningar i trafiken ökat, till stor
del orsakat av dåliga vinterförhållanden, vilket har lett till en
ökning av antal stopptimmar med cirka 50%
Situationen på vägnätet i Sverige är överlag
god (2)
▪För att bibehålla dagens funktionalitet och optimera
livscykelkostnader kommer ytterligare medel att krävas
utöver plannivån
▪ Oavsett om medel tillförs utöver plannivå bör åtgärder
omprioriteras så att största samhällsekonomiska nytta
uppnås dvs. till högtrafikerat vägnät och av näringslivet
utpekat vägnät
▪ Process och informationsåtgärder har identifierats t.ex.
mer innovativa upphandlingar, bättre dimensionering av
vägassistans
▪ Genomförandeplaner utarbetas
Ambitionsnivåer för funktionalitet i vägnätet
Beskrivning
▪ Genomför underhålls-, reinvesterings- och
trimningsåtgärder inom kostnadsramar i
NTP
▪ Åtgärder genomförs efter samma
fördelningsprincip mellan vägtyper som
beskrivet i nationella planen
Kostnadsnivå
Medelhög-
trafikerade
sträckor
Total-
kostnad
▪ Genomför underhålls-, reinvesterings- och
trimningsåtgärder inom kostnadsramar i
NTP
▪ Åtgärder fokuseras på kapacitets- och
effektivitetshöjande åtgärder där högst
samhällsnytta kan uppnås
▪ Genomför underhålls-, reinvesterings-
och trimningsåtgärder med utökade
ramar utöver NTP
▪ Åtgärder genomförs för att
– Optimera livscykelkostnaden tvärs
teknikslag (underhålls-, och
reinvesteringsåtgärder)
– Uppnå största möjliga
samhällsekonomiska effekt för
trimningsåtgärder
Större än dagens nivå
Samma som dagens nivå
Låg-
trafikerade
sträckor
Hög-
trafikerade
sträckor
Mindre än dagens nivå
Åtgärder enligt NTP
Omprioriteringar av
åtgärder inom NTP med
fokus på kapacitets- och
effektivitetshöjande
åtgärder
Utökade ramar utöver
NTP för högsta möjliga
samhällsnytta
1
2
3
12
Exempel kapacitets- och
effektivitetshöjande åtgärder väg
• Åtgärder enligt steg ett, två och tre i fyrstegsprincipen
• Vägassistans och bättre incidentinformation
• Förbättrade system för trafikinformation, trafikledning och
trafikstyrning inkl signalprioritering för busstrafik
• Mer effektiva hållplatser
• Infartsparkeringar och bättre bytespunkter
• Särskilda körfält för kollektivtrafik och godsdistribution
• Förbättringar eller ombyggnad i anslutningar (ramper etc),
rampstyrning
• Reversibla körfält
• Fler körfält på hårt belastade sträckor
• Ökad bärighet och bredd på vägar med hög andel skogs- och
malmtransporter
14 2015-01-29
Bristanalys flyg 2021
• Arlandas utsläppstak beräknas överskridas
2013/2014.
• Inflygningar till bana 3 på Arlanda söderifrån
medges inte pga buller över Upplands Väsby 2018.
Utan bana 3 sjunker kapaciteten med 30-50% under
högtrafik.
• Inflygningsvägen till Stockholm söder ifrån är
kapacitetsmässigt ansträngd då flygplatserna
Arlanda, Bromma, Skavsta, Norrköping och
Linköping ligger i samma korridor.
15 2015-01-29
Bristanalys sjöfart 2021
• Trollhätte kanal, kapacitetsbrist
• Sandhamnsleden/Horsten, onödigt
lång körväg.
• Luleå, större fartyg tvingas lossa
delar av lasten till andra fartyg pga
farledens djup
• Hargshamn, för att dra nytta av
beslutat muddring krävs
farledsåtgärder
• Trelleborg, för att dra nytta av
påbörjade kapacitetsåtgärder i
hamnområdet, krävs även
farledsåtgärder
16 2015-01-29
Kommer att revideras
Uppdatera utpekade väg och
järnvägsnäten för gods.
•Terminaler
•Hamnar
•Järnväg (Core)
•Väg (Core)
17 2015-01-29
Utredningsfokus 2022 - 2025
kapacitet och effektivitet - alla trafikslag
• Fyra trafikslag
• Påbörjade åtgärder i nationella planen ingår
• Styrmedel (åtgärder som påverkar användningen)
• Drift, underhåll, reinvesteringar väg och järnväg
• Effektiva övergångar mellan trafikslagen
• Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart system
• Start av åtgärder för måluppfyllelse 2050
18 2015-01-29
• Efterfrågade malmtransporter i Norrbottens län och Bergslagen klaras
inte
• Godstrafik längs E6 ökar kraftigt och medför trängsel och ökad
olycksrisk om godståg måste ledas den längre vägen via Hässleholm
• Svårt att klara efterfrågad godstrafik söder om Sundsvall
• Kapacitetsbrister i anslutning till vissa noder, t ex Trelleborg,Luleå och
Hargshamn
• Svårt att klara efterfrågan på sträckorna Hallsberg-Göteborg/Malmö
• Svårt att klara efterfrågade i godstransporter in mot centrala Stockholm
Brister Godstrafik 2025
19 2015-01-29
• Svårt att klara Arlandas utsläppstak med minskad biltrafik och mer
kollektivtrafik
• Trängsel och långa restider i de tunga snitten Nacka-Stockholm och
Waxholm/Åkersberga-Täby- Stockholm
• Svårt att klara efterfrågad pendling i Nyköping-Stockholm
• Svårt att klara efterfrågad pendling från Kungsbacka, Alingsås och
Borås in mot Göteborg
• Svårt att klara efterfrågad pendling från Kristianstad och Helsingborg
mot Lund och Malmö
• Bristfällig kollektivtrafik till Landvetter och Skavsta
• Restider och turutbud Stockholm-Göteborg/Malmö kommer att
försämras p g a ökad godstrafik och ökad regional tågtrafik.
Brister persontrafik 2025

Más contenido relacionado

La actualidad más candente

Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmMagdalenaGrimm
 
Session 43 Olstam Johan
Session 43 Olstam JohanSession 43 Olstam Johan
Session 43 Olstam JohanJohan Olstam
 
Session 80 Joanna Dickinson
Session 80 Joanna DickinsonSession 80 Joanna Dickinson
Session 80 Joanna Dickinsonjodici
 
Godskorridor 3 – var står vi och vad är vägen framåt?
Godskorridor 3 – var står vi och vad är vägen framåt?Godskorridor 3 – var står vi och vad är vägen framåt?
Godskorridor 3 – var står vi och vad är vägen framåt?Annelie Nylander
 
141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELN
141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELN141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELN
141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELNPierre Ringborg
 
Finance Forum NCC Roads planerar nordiskt
Finance Forum NCC Roads planerar nordisktFinance Forum NCC Roads planerar nordiskt
Finance Forum NCC Roads planerar nordisktIBM Sverige
 
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas Erlandsson
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas ErlandssonInfrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas Erlandsson
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas ErlandssonSveriges Byggindustrier
 
Transportforum 2014 Railway Capacity Allocation and Utilisation
Transportforum 2014  Railway Capacity Allocation and Utilisation Transportforum 2014  Railway Capacity Allocation and Utilisation
Transportforum 2014 Railway Capacity Allocation and Utilisation MagdalenaGrimm
 
Session 9 Magdalena Grimm
Session 9 Magdalena GrimmSession 9 Magdalena Grimm
Session 9 Magdalena GrimmMagdalenaGrimm
 

La actualidad más candente (13)

Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimm
 
Session 43 Olstam Johan
Session 43 Olstam JohanSession 43 Olstam Johan
Session 43 Olstam Johan
 
Session 80 Joanna Dickinson
Session 80 Joanna DickinsonSession 80 Joanna Dickinson
Session 80 Joanna Dickinson
 
Godskorridor 3 – var står vi och vad är vägen framåt?
Godskorridor 3 – var står vi och vad är vägen framåt?Godskorridor 3 – var står vi och vad är vägen framåt?
Godskorridor 3 – var står vi och vad är vägen framåt?
 
141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELN
141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELN141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELN
141 0091 varbergstunneln-tidning_spread_v011 VARBERGSTUNNELN
 
Session 30 Lars Persson
Session 30 Lars PerssonSession 30 Lars Persson
Session 30 Lars Persson
 
Session 33 Niclas Damsgaard
Session 33 Niclas DamsgaardSession 33 Niclas Damsgaard
Session 33 Niclas Damsgaard
 
Finance Forum NCC Roads planerar nordiskt
Finance Forum NCC Roads planerar nordisktFinance Forum NCC Roads planerar nordiskt
Finance Forum NCC Roads planerar nordiskt
 
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas Erlandsson
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas ErlandssonInfrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas Erlandsson
Infrastruktur, åtgärdsplaneringen, ökad produktivitet, Thomas Erlandsson
 
Session 43 Malin Gibrand
Session 43 Malin GibrandSession 43 Malin Gibrand
Session 43 Malin Gibrand
 
Transportforum 2014 Railway Capacity Allocation and Utilisation
Transportforum 2014  Railway Capacity Allocation and Utilisation Transportforum 2014  Railway Capacity Allocation and Utilisation
Transportforum 2014 Railway Capacity Allocation and Utilisation
 
Session 9 Magdalena Grimm
Session 9 Magdalena GrimmSession 9 Magdalena Grimm
Session 9 Magdalena Grimm
 
Centralt geoarkiv trafikverket
Centralt geoarkiv trafikverketCentralt geoarkiv trafikverket
Centralt geoarkiv trafikverket
 

Destacado

Session 7 Lars-Eric Aaro
Session 7 Lars-Eric AaroSession 7 Lars-Eric Aaro
Session 7 Lars-Eric AaroAKB0624
 
How mc.donalds run their business in china identify some of their strategie...
 How mc.donalds run their business in china  identify some of their strategie... How mc.donalds run their business in china  identify some of their strategie...
How mc.donalds run their business in china identify some of their strategie...s1190101
 
無題プレゼンテーション
無題プレゼンテーション無題プレゼンテーション
無題プレゼンテーションs1190101
 
Sw section a
Sw section aSw section a
Sw section as1190101
 
Session 7 Kjell-Åke Westin
Session 7 Kjell-Åke WestinSession 7 Kjell-Åke Westin
Session 7 Kjell-Åke WestinAKB0624
 

Destacado (6)

Session 7 Lars-Eric Aaro
Session 7 Lars-Eric AaroSession 7 Lars-Eric Aaro
Session 7 Lars-Eric Aaro
 
How mc.donalds run their business in china identify some of their strategie...
 How mc.donalds run their business in china  identify some of their strategie... How mc.donalds run their business in china  identify some of their strategie...
How mc.donalds run their business in china identify some of their strategie...
 
無題プレゼンテーション
無題プレゼンテーション無題プレゼンテーション
無題プレゼンテーション
 
6 1 microvmacro
6 1 microvmacro6 1 microvmacro
6 1 microvmacro
 
Sw section a
Sw section aSw section a
Sw section a
 
Session 7 Kjell-Åke Westin
Session 7 Kjell-Åke WestinSession 7 Kjell-Åke Westin
Session 7 Kjell-Åke Westin
 

Similar a Session 7 Rolf Haraldsson

åTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I KorthetåTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I KorthetMattias Larsson
 
Session 9 Martin Joborn
Session 9 Martin JobornSession 9 Martin Joborn
Session 9 Martin JobornMartin Joborn
 
Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmMagdalenaGrimm
 
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under Mandatperioden
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under MandatperiodenRegeringens Satsningar På Infrastruktur Under Mandatperioden
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under MandatperiodenMattias Larsson
 
Session 75 Ebba Larsson
Session 75 Ebba LarssonSession 75 Ebba Larsson
Session 75 Ebba LarssonEbba_Larsson
 
Session 20 Björn Wendle
Session 20 Björn WendleSession 20 Björn Wendle
Session 20 Björn WendleBjörn Wendle
 
Session 38 Helena Braun Thörn
Session 38 Helena Braun ThörnSession 38 Helena Braun Thörn
Session 38 Helena Braun Thörnhelenabraunt
 
Oh FråN å Torstenssons Info 090917
Oh FråN  å Torstenssons Info 090917Oh FråN  å Torstenssons Info 090917
Oh FråN å Torstenssons Info 090917Mattias Larsson
 
Vierth transportforum 20140108a
Vierth transportforum 20140108aVierth transportforum 20140108a
Vierth transportforum 20140108aInge Vierth
 
Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban EricssonSession 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericssonurbanericsson
 

Similar a Session 7 Rolf Haraldsson (20)

åTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I KorthetåTgäRdsföRslag I Korthet
åTgäRdsföRslag I Korthet
 
Session 3 Hans Dahlberg
Session 3 Hans DahlbergSession 3 Hans Dahlberg
Session 3 Hans Dahlberg
 
Session 43 Gunnar Malm
Session 43 Gunnar MalmSession 43 Gunnar Malm
Session 43 Gunnar Malm
 
Session 36 Cecilia Mårtensson
Session 36 Cecilia MårtenssonSession 36 Cecilia Mårtensson
Session 36 Cecilia Mårtensson
 
Session 9 Martin Joborn
Session 9 Martin JobornSession 9 Martin Joborn
Session 9 Martin Joborn
 
Session 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimmSession 42 2012 magdalena grimm
Session 42 2012 magdalena grimm
 
Västlänkenträngselskatt121008
Västlänkenträngselskatt121008Västlänkenträngselskatt121008
Västlänkenträngselskatt121008
 
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under Mandatperioden
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under MandatperiodenRegeringens Satsningar På Infrastruktur Under Mandatperioden
Regeringens Satsningar På Infrastruktur Under Mandatperioden
 
Trafikverkets nya projekt - Mats Karlsson
Trafikverkets nya projekt - Mats KarlssonTrafikverkets nya projekt - Mats Karlsson
Trafikverkets nya projekt - Mats Karlsson
 
Session 60 Susanna Toller
Session 60 Susanna TollerSession 60 Susanna Toller
Session 60 Susanna Toller
 
Session 75 Ebba Larsson
Session 75 Ebba LarssonSession 75 Ebba Larsson
Session 75 Ebba Larsson
 
Session 20 Björn Wendle
Session 20 Björn WendleSession 20 Björn Wendle
Session 20 Björn Wendle
 
Session 38 Helena Braun Thörn
Session 38 Helena Braun ThörnSession 38 Helena Braun Thörn
Session 38 Helena Braun Thörn
 
Oh FråN å Torstenssons Info 090917
Oh FråN  å Torstenssons Info 090917Oh FråN  å Torstenssons Info 090917
Oh FråN å Torstenssons Info 090917
 
Vierth transportforum 20140108a
Vierth transportforum 20140108aVierth transportforum 20140108a
Vierth transportforum 20140108a
 
Session 65 Jaro Potucek
Session 65 Jaro PotucekSession 65 Jaro Potucek
Session 65 Jaro Potucek
 
Session 7 Minoo Akhtarzand
Session 7 Minoo AkhtarzandSession 7 Minoo Akhtarzand
Session 7 Minoo Akhtarzand
 
Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban EricssonSession 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
 
Kommunikationer
KommunikationerKommunikationer
Kommunikationer
 
Session 40 Gunnar Vikström
Session 40 Gunnar VikströmSession 40 Gunnar Vikström
Session 40 Gunnar Vikström
 

Session 7 Rolf Haraldsson

  • 1. 1 2015-01-29 Utredningsfokus 2021 kapacitet och effektivitet 2012 – 2021 • Tre trafikslag luft- och sjöfart samt väg • Järnväg delredovisad 30 september 2011 • Fokus på steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen
  • 2. 2 2015-01-29 Situationen i det svenska järnvägsnätet • Järnvägsnätet drabbas av stora förseningar och når inte upp till efterfrågad leveranskvalitet • Både infrastrukturhållare och järnvägsföretag har ansvar för detta • Trots ökade nivåerna på drift- och underhållsmedel har önskad kvalitetsnivå inte uppnåtts
  • 3. 3 2015-01-29 Så löser vi järnvägens behov av ökad kapacitet 2012-21 • Delredovisad 30 september 2011 • Järnvägens robusthet återställs för högre punktlighet – genom ökat underhåll och reinvesteringar • Banavgifter återförs till underhåll och reinvestering • Styrmedel införs för bättre kapacitetsutnyttjande • Vissa kapacitetsåtgärder görs tidigare, andra utreds
  • 4. Kapacitetsbrister väg Definieras som: Brister i framkomligheten på en väg, som gör att framkomligheten varaktigt inte är den som kan förväntas med hänsyn till vägens standard och trafikmängd. Trafikverket använder sig av etablerade modeller och verktyg för att identifiera sträckor och punkter med kapacitetsbrist.
  • 5. Effektivitetsbrister väg Definieras som: En brist vars avhjälpande kan minska problemen med kapacitetsbrist. Effektivitetsbrister kan vara såväl av infrastrukturell som av annan art.
  • 6. 6 2015-01-29 Kapacitetsbrister i storstad/ flöde/bärighet 2021 • Flödesbegränsningar – Flaskhalsar i anslutningar, vid på- och avfarter – Flaskhalsar på grund av för få körfält vid ”normala” trafikförhållanden – Flaskhalsar på grund av för få körfält vid vägarbeten och incidenter – Begränsad framkomlighet för varudistribution i storstäder – Brister på terminaler – Brister på bussterminaler – Brist på infartsparkeringar • Bärighetsbegränsningar – Bristande bärighet på sträckor med skogs- och malm- transporter, på vissa storstadsleder, omlednings- möjligheter i storstad
  • 7. 7 2015-01-29 Nuläge brister i vägsystemet • Trängsel längs Essingeleden • Trängsel vid infarter till Stockholm och Göteborg • Trängsel i nord-sydlig rikting i Stockholms innerstad • Begynnande trängsel vid andra större städer, t ex Malmö, Helsingborg, Jönköping och Örebro • Bristande bärighet för gruv- och skogsnäring • Ökad efterfrågan på snabb kollektivtrafik • Ökad efterfrågan på bättre leveranssäkerhet för godstransporter
  • 8. 8 2015-01-29 Bristanalys väg 2015 och 2021 • Fortsatt trängsel i storstadsområden, framför allt Stockholm och Göteborg • Vissa sträckor kring större städer åtgärdas, men trängsel problem kvarstår i exempelvis Jönköping och Örebro • Kapacitetsbrister vid anslutningar, trafikplatser och korsningar • Begynnande kapacitetsbrister på vissa vägsträckor • Bristande bärighet för gruv- och skogsnäring • Trängsel i kollektivtrafiken medför onödigt långa restider på vissa sträckor in mot storstäderna • Bristande leveranssäkerhet för vissa godstransporter
  • 9. Bärighetsprojekt för gruvnäringen Teckenförklaring: Acceptabelt Dåligt Bra Bergslagen Norrbotten BELAGD VÄG KÄLLA: Trafikverket; teamanalys 9
  • 10. Situationen på vägnätet i Sverige är överlag god (1) ▪I större städer återfinns kapacitetsbrister framförallt under rusningstrafik, på landsbygden begränsas kapacitet på grund av bristande bärighet på delar av de utpekade viktiga näringslivsvägarna ▪Under de senaste åren har störningar i trafiken ökat, till stor del orsakat av dåliga vinterförhållanden, vilket har lett till en ökning av antal stopptimmar med cirka 50%
  • 11. Situationen på vägnätet i Sverige är överlag god (2) ▪För att bibehålla dagens funktionalitet och optimera livscykelkostnader kommer ytterligare medel att krävas utöver plannivån ▪ Oavsett om medel tillförs utöver plannivå bör åtgärder omprioriteras så att största samhällsekonomiska nytta uppnås dvs. till högtrafikerat vägnät och av näringslivet utpekat vägnät ▪ Process och informationsåtgärder har identifierats t.ex. mer innovativa upphandlingar, bättre dimensionering av vägassistans ▪ Genomförandeplaner utarbetas
  • 12. Ambitionsnivåer för funktionalitet i vägnätet Beskrivning ▪ Genomför underhålls-, reinvesterings- och trimningsåtgärder inom kostnadsramar i NTP ▪ Åtgärder genomförs efter samma fördelningsprincip mellan vägtyper som beskrivet i nationella planen Kostnadsnivå Medelhög- trafikerade sträckor Total- kostnad ▪ Genomför underhålls-, reinvesterings- och trimningsåtgärder inom kostnadsramar i NTP ▪ Åtgärder fokuseras på kapacitets- och effektivitetshöjande åtgärder där högst samhällsnytta kan uppnås ▪ Genomför underhålls-, reinvesterings- och trimningsåtgärder med utökade ramar utöver NTP ▪ Åtgärder genomförs för att – Optimera livscykelkostnaden tvärs teknikslag (underhålls-, och reinvesteringsåtgärder) – Uppnå största möjliga samhällsekonomiska effekt för trimningsåtgärder Större än dagens nivå Samma som dagens nivå Låg- trafikerade sträckor Hög- trafikerade sträckor Mindre än dagens nivå Åtgärder enligt NTP Omprioriteringar av åtgärder inom NTP med fokus på kapacitets- och effektivitetshöjande åtgärder Utökade ramar utöver NTP för högsta möjliga samhällsnytta 1 2 3 12
  • 13. Exempel kapacitets- och effektivitetshöjande åtgärder väg • Åtgärder enligt steg ett, två och tre i fyrstegsprincipen • Vägassistans och bättre incidentinformation • Förbättrade system för trafikinformation, trafikledning och trafikstyrning inkl signalprioritering för busstrafik • Mer effektiva hållplatser • Infartsparkeringar och bättre bytespunkter • Särskilda körfält för kollektivtrafik och godsdistribution • Förbättringar eller ombyggnad i anslutningar (ramper etc), rampstyrning • Reversibla körfält • Fler körfält på hårt belastade sträckor • Ökad bärighet och bredd på vägar med hög andel skogs- och malmtransporter
  • 14. 14 2015-01-29 Bristanalys flyg 2021 • Arlandas utsläppstak beräknas överskridas 2013/2014. • Inflygningar till bana 3 på Arlanda söderifrån medges inte pga buller över Upplands Väsby 2018. Utan bana 3 sjunker kapaciteten med 30-50% under högtrafik. • Inflygningsvägen till Stockholm söder ifrån är kapacitetsmässigt ansträngd då flygplatserna Arlanda, Bromma, Skavsta, Norrköping och Linköping ligger i samma korridor.
  • 15. 15 2015-01-29 Bristanalys sjöfart 2021 • Trollhätte kanal, kapacitetsbrist • Sandhamnsleden/Horsten, onödigt lång körväg. • Luleå, större fartyg tvingas lossa delar av lasten till andra fartyg pga farledens djup • Hargshamn, för att dra nytta av beslutat muddring krävs farledsåtgärder • Trelleborg, för att dra nytta av påbörjade kapacitetsåtgärder i hamnområdet, krävs även farledsåtgärder
  • 16. 16 2015-01-29 Kommer att revideras Uppdatera utpekade väg och järnvägsnäten för gods. •Terminaler •Hamnar •Järnväg (Core) •Väg (Core)
  • 17. 17 2015-01-29 Utredningsfokus 2022 - 2025 kapacitet och effektivitet - alla trafikslag • Fyra trafikslag • Påbörjade åtgärder i nationella planen ingår • Styrmedel (åtgärder som påverkar användningen) • Drift, underhåll, reinvesteringar väg och järnväg • Effektiva övergångar mellan trafikslagen • Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart system • Start av åtgärder för måluppfyllelse 2050
  • 18. 18 2015-01-29 • Efterfrågade malmtransporter i Norrbottens län och Bergslagen klaras inte • Godstrafik längs E6 ökar kraftigt och medför trängsel och ökad olycksrisk om godståg måste ledas den längre vägen via Hässleholm • Svårt att klara efterfrågad godstrafik söder om Sundsvall • Kapacitetsbrister i anslutning till vissa noder, t ex Trelleborg,Luleå och Hargshamn • Svårt att klara efterfrågan på sträckorna Hallsberg-Göteborg/Malmö • Svårt att klara efterfrågade i godstransporter in mot centrala Stockholm Brister Godstrafik 2025
  • 19. 19 2015-01-29 • Svårt att klara Arlandas utsläppstak med minskad biltrafik och mer kollektivtrafik • Trängsel och långa restider i de tunga snitten Nacka-Stockholm och Waxholm/Åkersberga-Täby- Stockholm • Svårt att klara efterfrågad pendling i Nyköping-Stockholm • Svårt att klara efterfrågad pendling från Kungsbacka, Alingsås och Borås in mot Göteborg • Svårt att klara efterfrågad pendling från Kristianstad och Helsingborg mot Lund och Malmö • Bristfällig kollektivtrafik till Landvetter och Skavsta • Restider och turutbud Stockholm-Göteborg/Malmö kommer att försämras p g a ökad godstrafik och ökad regional tågtrafik. Brister persontrafik 2025

Notas del editor

  1. Förtydliga sträckor
  2. STH-AAA123-20111110-
  3. Belagt väg och vinterväghållning står för största delen av kostnadsökningen 55%
  4. 20111215-Trafikverket template med sidunummer
  5. Generellt: Passagerare med utrikes flyg har ökat med 85 %1997-2010, inrikes har istället minskat 3 % För inrikes flyg antas ingen ökning till 2025. Arlandas utsläppstak begränsar CO2 utsläpp för flygplatsen, marktransporter står för 52% av utsläppen.
  6. Generellt: För farleder finns inga begränsningar i antalet fartyg in och ut till hamn Effektivitetsbrister när det finns behov av att trafikera farleden med större fartyg Aktuella åtgärder i farleden är muddring och breddning kombinerat med ny utmärkning Svaveldirektivet som införs 2015 medför viss överflyttning till väg och järnväg
  7. Fortsatt satsning på drift, underhåll och styrmedel för samtliga trafikslag. Förutsättning plan 2010-2021, inkl projekt som påbörjas före 2021, t ex Västsvenska paketet med Västlänken, E22 Söderköping – Norrköping samt E20 Alingsås – Vårgårda Fokus är utökad kapacitet och effektivare utnyttjande av transport-systemet samt att främja effektiva övergångar mellan trafikslagen så att transportsystemet blir långsiktigt hållbart För persontrafik innebär det i första hand kollektiva lösningar där så är möjligt. För gods innebär det i linje med EU:s vitbok att det skall eftersträvas att gods på järnväg och sjöfart tar en större del. Vi skall också beakta pågående arbete med 2050-perspektivet för att kunna starta projekt/aktiviteter under perioden för att möta målsättningar för 2030 och 2050.