1. 1 2015-01-29
Utredningsfokus 2021
kapacitet och effektivitet
2012 – 2021
• Tre trafikslag luft- och sjöfart samt väg
• Järnväg delredovisad 30 september 2011
• Fokus på steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen
2. 2 2015-01-29
Situationen i det svenska järnvägsnätet
• Järnvägsnätet drabbas av stora förseningar och når
inte upp till efterfrågad leveranskvalitet
• Både infrastrukturhållare och järnvägsföretag har
ansvar för detta
• Trots ökade nivåerna på drift- och underhållsmedel
har önskad kvalitetsnivå inte uppnåtts
3. 3 2015-01-29
Så löser vi järnvägens behov av ökad
kapacitet 2012-21
• Delredovisad 30 september 2011
• Järnvägens robusthet återställs för högre punktlighet
– genom ökat underhåll och reinvesteringar
• Banavgifter återförs till underhåll och reinvestering
• Styrmedel införs för bättre kapacitetsutnyttjande
• Vissa kapacitetsåtgärder görs tidigare, andra utreds
4. Kapacitetsbrister väg
Definieras som:
Brister i framkomligheten på en väg, som gör
att framkomligheten varaktigt inte är den som
kan förväntas med hänsyn till vägens standard
och trafikmängd.
Trafikverket använder sig av etablerade modeller
och verktyg för att identifiera sträckor och punkter
med kapacitetsbrist.
5. Effektivitetsbrister väg
Definieras som:
En brist vars avhjälpande kan minska problemen
med kapacitetsbrist. Effektivitetsbrister kan vara
såväl av infrastrukturell som av annan art.
6. 6 2015-01-29
Kapacitetsbrister i storstad/
flöde/bärighet 2021
• Flödesbegränsningar
– Flaskhalsar i anslutningar, vid på- och avfarter
– Flaskhalsar på grund av för få körfält vid ”normala”
trafikförhållanden
– Flaskhalsar på grund av för få körfält vid vägarbeten
och incidenter
– Begränsad framkomlighet för varudistribution i storstäder
– Brister på terminaler
– Brister på bussterminaler
– Brist på infartsparkeringar
• Bärighetsbegränsningar
– Bristande bärighet på sträckor med skogs- och malm-
transporter, på vissa storstadsleder, omlednings-
möjligheter i storstad
7. 7 2015-01-29
Nuläge brister i vägsystemet
• Trängsel längs Essingeleden
• Trängsel vid infarter till Stockholm och Göteborg
• Trängsel i nord-sydlig rikting i Stockholms innerstad
• Begynnande trängsel vid andra större städer, t ex
Malmö, Helsingborg, Jönköping och Örebro
• Bristande bärighet för gruv- och skogsnäring
• Ökad efterfrågan på snabb kollektivtrafik
• Ökad efterfrågan på bättre leveranssäkerhet för
godstransporter
8. 8 2015-01-29
Bristanalys väg 2015 och 2021
• Fortsatt trängsel i storstadsområden, framför allt
Stockholm och Göteborg
• Vissa sträckor kring större städer åtgärdas, men
trängsel problem kvarstår i exempelvis Jönköping
och Örebro
• Kapacitetsbrister vid anslutningar, trafikplatser och
korsningar
• Begynnande kapacitetsbrister på vissa vägsträckor
• Bristande bärighet för gruv- och skogsnäring
• Trängsel i kollektivtrafiken medför onödigt långa
restider på vissa sträckor in mot storstäderna
• Bristande leveranssäkerhet för vissa
godstransporter
9. Bärighetsprojekt för gruvnäringen Teckenförklaring:
Acceptabelt
Dåligt
Bra
Bergslagen Norrbotten
BELAGD VÄG
KÄLLA: Trafikverket; teamanalys 9
10. Situationen på vägnätet i Sverige är överlag
god (1)
▪I större städer återfinns kapacitetsbrister framförallt under
rusningstrafik, på landsbygden begränsas kapacitet på
grund av bristande bärighet på delar av de utpekade viktiga
näringslivsvägarna
▪Under de senaste åren har störningar i trafiken ökat, till stor
del orsakat av dåliga vinterförhållanden, vilket har lett till en
ökning av antal stopptimmar med cirka 50%
11. Situationen på vägnätet i Sverige är överlag
god (2)
▪För att bibehålla dagens funktionalitet och optimera
livscykelkostnader kommer ytterligare medel att krävas
utöver plannivån
▪ Oavsett om medel tillförs utöver plannivå bör åtgärder
omprioriteras så att största samhällsekonomiska nytta
uppnås dvs. till högtrafikerat vägnät och av näringslivet
utpekat vägnät
▪ Process och informationsåtgärder har identifierats t.ex.
mer innovativa upphandlingar, bättre dimensionering av
vägassistans
▪ Genomförandeplaner utarbetas
12. Ambitionsnivåer för funktionalitet i vägnätet
Beskrivning
▪ Genomför underhålls-, reinvesterings- och
trimningsåtgärder inom kostnadsramar i
NTP
▪ Åtgärder genomförs efter samma
fördelningsprincip mellan vägtyper som
beskrivet i nationella planen
Kostnadsnivå
Medelhög-
trafikerade
sträckor
Total-
kostnad
▪ Genomför underhålls-, reinvesterings- och
trimningsåtgärder inom kostnadsramar i
NTP
▪ Åtgärder fokuseras på kapacitets- och
effektivitetshöjande åtgärder där högst
samhällsnytta kan uppnås
▪ Genomför underhålls-, reinvesterings-
och trimningsåtgärder med utökade
ramar utöver NTP
▪ Åtgärder genomförs för att
– Optimera livscykelkostnaden tvärs
teknikslag (underhålls-, och
reinvesteringsåtgärder)
– Uppnå största möjliga
samhällsekonomiska effekt för
trimningsåtgärder
Större än dagens nivå
Samma som dagens nivå
Låg-
trafikerade
sträckor
Hög-
trafikerade
sträckor
Mindre än dagens nivå
Åtgärder enligt NTP
Omprioriteringar av
åtgärder inom NTP med
fokus på kapacitets- och
effektivitetshöjande
åtgärder
Utökade ramar utöver
NTP för högsta möjliga
samhällsnytta
1
2
3
12
13. Exempel kapacitets- och
effektivitetshöjande åtgärder väg
• Åtgärder enligt steg ett, två och tre i fyrstegsprincipen
• Vägassistans och bättre incidentinformation
• Förbättrade system för trafikinformation, trafikledning och
trafikstyrning inkl signalprioritering för busstrafik
• Mer effektiva hållplatser
• Infartsparkeringar och bättre bytespunkter
• Särskilda körfält för kollektivtrafik och godsdistribution
• Förbättringar eller ombyggnad i anslutningar (ramper etc),
rampstyrning
• Reversibla körfält
• Fler körfält på hårt belastade sträckor
• Ökad bärighet och bredd på vägar med hög andel skogs- och
malmtransporter
14. 14 2015-01-29
Bristanalys flyg 2021
• Arlandas utsläppstak beräknas överskridas
2013/2014.
• Inflygningar till bana 3 på Arlanda söderifrån
medges inte pga buller över Upplands Väsby 2018.
Utan bana 3 sjunker kapaciteten med 30-50% under
högtrafik.
• Inflygningsvägen till Stockholm söder ifrån är
kapacitetsmässigt ansträngd då flygplatserna
Arlanda, Bromma, Skavsta, Norrköping och
Linköping ligger i samma korridor.
15. 15 2015-01-29
Bristanalys sjöfart 2021
• Trollhätte kanal, kapacitetsbrist
• Sandhamnsleden/Horsten, onödigt
lång körväg.
• Luleå, större fartyg tvingas lossa
delar av lasten till andra fartyg pga
farledens djup
• Hargshamn, för att dra nytta av
beslutat muddring krävs
farledsåtgärder
• Trelleborg, för att dra nytta av
påbörjade kapacitetsåtgärder i
hamnområdet, krävs även
farledsåtgärder
16. 16 2015-01-29
Kommer att revideras
Uppdatera utpekade väg och
järnvägsnäten för gods.
•Terminaler
•Hamnar
•Järnväg (Core)
•Väg (Core)
17. 17 2015-01-29
Utredningsfokus 2022 - 2025
kapacitet och effektivitet - alla trafikslag
• Fyra trafikslag
• Påbörjade åtgärder i nationella planen ingår
• Styrmedel (åtgärder som påverkar användningen)
• Drift, underhåll, reinvesteringar väg och järnväg
• Effektiva övergångar mellan trafikslagen
• Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt hållbart system
• Start av åtgärder för måluppfyllelse 2050
18. 18 2015-01-29
• Efterfrågade malmtransporter i Norrbottens län och Bergslagen klaras
inte
• Godstrafik längs E6 ökar kraftigt och medför trängsel och ökad
olycksrisk om godståg måste ledas den längre vägen via Hässleholm
• Svårt att klara efterfrågad godstrafik söder om Sundsvall
• Kapacitetsbrister i anslutning till vissa noder, t ex Trelleborg,Luleå och
Hargshamn
• Svårt att klara efterfrågan på sträckorna Hallsberg-Göteborg/Malmö
• Svårt att klara efterfrågade i godstransporter in mot centrala Stockholm
Brister Godstrafik 2025
19. 19 2015-01-29
• Svårt att klara Arlandas utsläppstak med minskad biltrafik och mer
kollektivtrafik
• Trängsel och långa restider i de tunga snitten Nacka-Stockholm och
Waxholm/Åkersberga-Täby- Stockholm
• Svårt att klara efterfrågad pendling i Nyköping-Stockholm
• Svårt att klara efterfrågad pendling från Kungsbacka, Alingsås och
Borås in mot Göteborg
• Svårt att klara efterfrågad pendling från Kristianstad och Helsingborg
mot Lund och Malmö
• Bristfällig kollektivtrafik till Landvetter och Skavsta
• Restider och turutbud Stockholm-Göteborg/Malmö kommer att
försämras p g a ökad godstrafik och ökad regional tågtrafik.
Brister persontrafik 2025
Notas del editor
Förtydliga sträckor
STH-AAA123-20111110-
Belagt väg och vinterväghållning står för största delen av kostnadsökningen 55%
20111215-Trafikverket template med sidunummer
Generellt:
Passagerare med utrikes flyg har ökat med 85 %1997-2010, inrikes har istället minskat 3 %
För inrikes flyg antas ingen ökning till 2025.
Arlandas utsläppstak begränsar CO2 utsläpp för flygplatsen, marktransporter står för 52% av utsläppen.
Generellt:
För farleder finns inga begränsningar i antalet fartyg in och ut till hamn
Effektivitetsbrister när det finns behov av att trafikera farleden med större fartyg
Aktuella åtgärder i farleden är muddring och breddning kombinerat med ny utmärkning
Svaveldirektivet som införs 2015 medför viss överflyttning till väg och järnväg
Fortsatt satsning på drift, underhåll och styrmedel för samtliga trafikslag. Förutsättning plan 2010-2021, inkl projekt som påbörjas före 2021, t ex Västsvenska paketet med Västlänken, E22 Söderköping – Norrköping samt E20 Alingsås – Vårgårda
Fokus är utökad kapacitet och effektivare utnyttjande av transport-systemet samt att främja effektiva övergångar mellan trafikslagen så att transportsystemet blir långsiktigt hållbart
För persontrafik innebär det i första hand kollektiva lösningar där så är möjligt. För gods innebär det i linje med EU:s vitbok att det skall eftersträvas att gods på järnväg och sjöfart tar en större del.
Vi skall också beakta pågående arbete med 2050-perspektivet för att kunna starta projekt/aktiviteter under perioden för att möta målsättningar för 2030 och 2050.