SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 29
ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN!
KUNGÄLV 9 FEBRUARI 2012
MÅL MED FÖRMIDDAGEN

 09.30-11.30
 Presentation STEPS

 Vad är entreprenöriellt lärande? GY11

 Forskning och lärande

 Kreativa övningar

 Bedömning för lärande

 Formativ och summativ bedömning
VAD ÄR ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE?


Entreprenöriellt lärande innebär att
utveckla och stimulera generella
kompetenser som att ta initiativ, ansvar
och omsätta idéer till handling. Det handlar
om att utveckla nyfikenhet, självtillit,
kreativitet och mod att ta risker.
Arbetsformer    som stimulerar fantasi
 och skapande.
Inre drivkrafter och motivation är
 viktigt för det entreprenöriella lärandet
 i alla åldrar
Centralt är att sätta det eleverna gör i
 ett sammanhang och se till helheten
GY11
SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och
  självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya
  idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i
  skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar
  och att arbeta både självständigt och tillsammans med
  andra.
Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och
  förhållningssätt som främjar entreprenörskap,
  företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar
  elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag.
  Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet,
  samhällslivet och vidare studier.” (s.7, GY11)
ÖVNING

Hur entreprenöriella är ni?
 Leta reda på en person som du inte känner så väl.
 Ta reda på vilken potential ni två har och vad ni
 skulle kunna skapa tillsammans.

 Ni får 2 minuter på er.
JOHN HATTIE

Visible learning (Synligt Lärande)

”När eleven får tränas i att ta ett successesivt större ansvar
för sin kunskapsutveckling och när läraren blir elev av sin
egen undervisning dvs lär sig av hur undervisnigen ska bli
bättre, då blir det riktigt bra resultat"
 Sammanlagt 138 faktorer analyseras och rangordnas
  efter sina effektstorlekar. Faktorerna delas in i sex
  huvudkategorier – eleven, hemmet, skolan, läraren,
  läroplanen/utvecklingsprogram och undervisningen – för
  att övergripande visa hur stora bidrag till elevers
  studieresultat respektive område ger.
 Hatties syfte med studien är att få fram en sammanhållen
  idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka
  elevers studieresultat.
FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVER
 Tydliga mål, framgångskriterier och att göra
  lärandet synligt är nyckelkomponenter för att få
  engagerade elever.
 En sjätte påverkansfaktor av relativt stor betydelse
  för skolprestationerna är elevernas motivation
  (0.48). Hattie diskuterar såväl värdet av
  motivationsbegreppet som sådant, som alla andra
  faktorer (intresse, uppmuntran, tydliga mål osv.)
  som ligger bakom motivation. Han noterar också att
  det är lättare att ”avmotivera” elever än att motivera
  dem.
FÖRSUMBARA EFFEKTER

När det gäller betydelsen av kön (0.12) finns det
 jämförelsevis många studier. Enligt Hattie finns det
 inga belägg för att skillnader mellan könen i sig
 leder till skillnader i skolprestationer. Det
 förekommer större skillnader inom grupper av
 pojkar och inom grupper av flickor än det är mellan
 könen.
HATTIES SAMMANFATTNING KRING SKOLAN
   De starkaste effekterna från skolan kan, enligt Hattie relateras till
    kännetecken inom skolor, såsom klimatet i klassrummet, influenser
    från kamrater eller frånvaron av störande elever i klassrummet.
    Andra betydelsefulla effekter inkluderar anpassning av läro- och
    kursplaner för att blir mer ändamålsenligt utmanande (exempelvis
    genom acceleration eller särskilda kursplaner för begåvade elever),
    och att skolan har rektorer som ser sig själva som ledare för
    undervisningen i styrningen av skolan.

   Påverkanseffekter som ligger nära noll är integrering,
    nivågruppering, klasstorlek, ”öppna” kontra ”traditionella” klassrum,
    åldersblandade/åldershomogena klasser och sommarkurser.

   Bland de mer negativa återfinns att gå om en årskurs och elevers
    skolbyten.
FRAMGÅNGSRIKA REKTORER

 De mer specifika strategier som anges för framgångsrika
  rektorer är uppmuntran och delaktighet i lärarnas lärande
  och utveckling, planering, koordinering och utvärdering
  av undervisningen.
 Detta exempelvis genom direkt inblandning i stöd och
  utvärdering i form av regelbundna klassrumsbesök och
  användning av formativ och summativ återkoppling till
  lärarna.
FRAMGÅNGSRIKA LÄRARE
Inom huvudkategorin läraren visar Hatties genomgång att gemensam
  videoanalys av undervisningen (0.88) har den högsta effektstorleken.
  Med detta avses en form av lärarutbildning/fortbildning enligt
  modellen: teori, demonstration, övning, återkoppling, stöd. Enligt
  Hattie uppvisas de bästa effekterna med återkommande och spridda
  tillfällen.
Lärares tydlighet i undervisningen (0.75) avser lärares förmåga att
  klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i
  undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel, handledd
  övning och bedömning av elevernas lärande.
Att bygga förtroendefulla relationer (0.72) med eleverna handlar om att
  respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha förmåga att
  lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Elevens
  förtroende för läraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till
  goda studieresultat.
FRAMGÅNGSRIK UNDERVISNING

 Formativ undervisning
 Ger eleverna feedback

 sker i dialog med eleven

 utvecklar elevers strategiska problemlösningsförmåga

 undervisning med transparenta och tydliga mål
FUNDERINGAR KRING DET HÄR?

 Spontana reaktioner …
 På vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva
  förväntningar på eleverna? Finns det sätt som ni inte har
  prövat?
 Hur resonerar ni om sambandet mellan olika
  undervisningsstrategier och elevernas studieresultat?
 Finns det strukturer i er skola som hindrar er från att nå
  ”Utbildning av yppersta kvalitet?” Vad kan ni göra för att
  undanröja dessa hinder?
VAD FÖR SORTS UTMANINGAR FÅR ELEVERNA
MÖTA I SKOLAN?



 Vem sätter begränsningarna?
 Hur får vi skolan att bli viktig och på riktigt?

 Hur kan eleven bli mer aktiv i sitt lärande?

 Varierad och jämställd undervisning!
BEDÖMNING FÖR LÄRANDE! (BFL)
Hur kan läraren bli elev i sitt eget klassrum?
Strategier för
 Tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och
  betygsnivåer
 Skapa synliga tecken på lärande

 Ge återkoppling som utvecklar lärandet

 Aktivera eleverna som resurser för varandra

 Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer
www.bedomningforlarande.se
EXEMPEL PÅ REDSKAP I BFL

   Matrisskrivande där syftet i undervisningen är kopplat till
    bedömningen
   Arbeta med elevexempel
   Hitta medel för att ta reda på hur eleverna uppfattat
    undervisningens syfte. (exit tickets, trafikljusmetoden…osv)
   Metoder för att snabbt kontrollera om eleverna förstår viktiga
    nyckelmoment i undervisningen.
   Arbeta med frågor som stimulerar
    analys, syntes, jämförelse, klassifikation, induktion &
    deduktion och värderingar
   http://www.bedomningforlarande.se/
EXEMPEL PÅ STRATEGIER


 See three before me!
 Kamratrespons ”Two stars and a wish! ”

 Medbedömning, nyttja eleverna som en resurs

 Sociala medier

 Digitala verktyg, Todaysmeet, Wordle, Skype etc…
PITCHA DIN IDÉ
ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDET OCH
JÄMSTÄLLDHET

 Lilla Genushäftet 2.0
 http://www.steps.nu/

 Bedömning för lärande – Christian Lundahl

 Entreprenöriell pedagogik i skolan - Åsa Falk-Lundqvist
  mfl
 Den lärande hjärnan - Torkel Klingberg

Más contenido relacionado

La actualidad más candente

Förändrad professiolell roll, 2011
Förändrad professiolell roll, 2011Förändrad professiolell roll, 2011
Förändrad professiolell roll, 2011
Pedagog Stockholm
 
Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och ikt
Malin Frykman
 
Flippat ur ett formativt perspektiv
Flippat ur ett formativt perspektivFlippat ur ett formativt perspektiv
Flippat ur ett formativt perspektiv
Malin Frykman
 
Kollaborativt lärande 130301
Kollaborativt lärande 130301Kollaborativt lärande 130301
Kollaborativt lärande 130301
Sara Nyström
 

La actualidad más candente (19)

Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgrändBedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
Bedömning för lärande – en välsignelse eller en återvändsgränd
 
Bedömning nfu slideshare
Bedömning nfu slideshareBedömning nfu slideshare
Bedömning nfu slideshare
 
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
FL2011: Bedömning för lärande Christian Lundahl handout 2011_v2
 
Flerspråksenheten kungälv
Flerspråksenheten kungälvFlerspråksenheten kungälv
Flerspråksenheten kungälv
 
Förändrad professiolell roll, 2011
Förändrad professiolell roll, 2011Förändrad professiolell roll, 2011
Förändrad professiolell roll, 2011
 
Kungälvs rektorsgrupp
Kungälvs rektorsgruppKungälvs rektorsgrupp
Kungälvs rektorsgrupp
 
Elevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitetElevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitet
 
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningenElevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen
Elevaktiva och kreativa arbetssätt i so undervisningen
 
Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och ikt
 
Lilla edet 15 januari 2014
Lilla edet 15 januari 2014Lilla edet 15 januari 2014
Lilla edet 15 januari 2014
 
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokusLearning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus
 
Stockholm stad 101117
Stockholm stad 101117Stockholm stad 101117
Stockholm stad 101117
 
Kollaborativt lärande 130222
Kollaborativt lärande 130222Kollaborativt lärande 130222
Kollaborativt lärande 130222
 
Flippat ur ett formativt perspektiv
Flippat ur ett formativt perspektivFlippat ur ett formativt perspektiv
Flippat ur ett formativt perspektiv
 
Learning studies - exemplet matematik
Learning studies - exemplet matematikLearning studies - exemplet matematik
Learning studies - exemplet matematik
 
Kollaborativt lärande 130301
Kollaborativt lärande 130301Kollaborativt lärande 130301
Kollaborativt lärande 130301
 
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolanPedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan
Pedagogisk dokumentation som ett systematiskt kvalitetsverktyg i förskolan
 
Koll lär
Koll lärKoll lär
Koll lär
 
Leda och driva utveckling i skolan distansutbildning med högskolepoäng
Leda och driva utveckling i skolan distansutbildning med högskolepoängLeda och driva utveckling i skolan distansutbildning med högskolepoäng
Leda och driva utveckling i skolan distansutbildning med högskolepoäng
 

Destacado (7)

Pp angered april 2016
Pp angered april 2016Pp angered april 2016
Pp angered april 2016
 
STEPS spridningskonferens
STEPS spridningskonferensSTEPS spridningskonferens
STEPS spridningskonferens
 
Nya Portar 2
Nya Portar 2Nya Portar 2
Nya Portar 2
 
Speakapp o e förslag 15 juni
Speakapp o e förslag 15 juniSpeakapp o e förslag 15 juni
Speakapp o e förslag 15 juni
 
Final Presentation
Final PresentationFinal Presentation
Final Presentation
 
Bildspel ärendegång pp
Bildspel ärendegång ppBildspel ärendegång pp
Bildspel ärendegång pp
 
Test Driven Design - GDG DevFest Istanbul 2016
Test Driven Design - GDG DevFest Istanbul 2016Test Driven Design - GDG DevFest Istanbul 2016
Test Driven Design - GDG DevFest Istanbul 2016
 

Similar a Kungälv

Grunden till framgång
Grunden till framgångGrunden till framgång
Grunden till framgång
Adna Hadzic
 
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptx
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptxINACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptx
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptx
caniceconsulting
 
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Elisabeth Lindau
 
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Malin Frykman
 
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
caniceconsulting
 

Similar a Kungälv (20)

Elevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skola
Elevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skolaElevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skola
Elevledda utvecklingssamtal på S:t Olofs skola
 
Mittlärande föreläsning
Mittlärande föreläsningMittlärande föreläsning
Mittlärande föreläsning
 
Utvecklingsforum på Ullevi Konferens
Utvecklingsforum på Ullevi KonferensUtvecklingsforum på Ullevi Konferens
Utvecklingsforum på Ullevi Konferens
 
Grunden till framgång
Grunden till framgångGrunden till framgång
Grunden till framgång
 
Undervisning för lärande Drottning Blanka Kba 2015 01 07
Undervisning för lärande Drottning Blanka Kba 2015 01 07Undervisning för lärande Drottning Blanka Kba 2015 01 07
Undervisning för lärande Drottning Blanka Kba 2015 01 07
 
Kursintroduktion entreprenörskap
Kursintroduktion entreprenörskapKursintroduktion entreprenörskap
Kursintroduktion entreprenörskap
 
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptx
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptxINACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptx
INACT IO1 Module 5 Final - svenska.pptx
 
C lundahl handout2012
C lundahl handout2012C lundahl handout2012
C lundahl handout2012
 
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
Clundahlhandout2012vt 120318113217-phpapp01
 
Modul 2
Modul 2Modul 2
Modul 2
 
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
 
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
Kvalitetsgranskning av samhällskunskap i gymnasieskolan / Samhällskunskap i g...
 
Modul 4
Modul 4Modul 4
Modul 4
 
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquistSkolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
Skolans pedagogiska rum #sett2016 ante runnquist
 
Skolstarten ht2012
Skolstarten ht2012Skolstarten ht2012
Skolstarten ht2012
 
Grej 19
Grej 19Grej 19
Grej 19
 
Läroplanen1[1]
Läroplanen1[1]Läroplanen1[1]
Läroplanen1[1]
 
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
INACT Module 2 What are the Learning styles in Differentiated Instruction FIN...
 
Modul 1
Modul 1Modul 1
Modul 1
 
Uppstart Löderup aug 2012
Uppstart Löderup aug 2012Uppstart Löderup aug 2012
Uppstart Löderup aug 2012
 

Kungälv

  • 2. MÅL MED FÖRMIDDAGEN  09.30-11.30  Presentation STEPS  Vad är entreprenöriellt lärande? GY11  Forskning och lärande  Kreativa övningar  Bedömning för lärande  Formativ och summativ bedömning
  • 3. VAD ÄR ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker.
  • 4.
  • 5.
  • 6. Arbetsformer som stimulerar fantasi och skapande. Inre drivkrafter och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar Centralt är att sätta det eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten
  • 7. GY11 SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier.” (s.7, GY11)
  • 8. ÖVNING Hur entreprenöriella är ni? Leta reda på en person som du inte känner så väl. Ta reda på vilken potential ni två har och vad ni skulle kunna skapa tillsammans. Ni får 2 minuter på er.
  • 9. JOHN HATTIE Visible learning (Synligt Lärande) ”När eleven får tränas i att ta ett successesivt större ansvar för sin kunskapsutveckling och när läraren blir elev av sin egen undervisning dvs lär sig av hur undervisnigen ska bli bättre, då blir det riktigt bra resultat"
  • 10.  Sammanlagt 138 faktorer analyseras och rangordnas efter sina effektstorlekar. Faktorerna delas in i sex huvudkategorier – eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/utvecklingsprogram och undervisningen – för att övergripande visa hur stora bidrag till elevers studieresultat respektive område ger.  Hatties syfte med studien är att få fram en sammanhållen idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevers studieresultat.
  • 11. FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVER  Tydliga mål, framgångskriterier och att göra lärandet synligt är nyckelkomponenter för att få engagerade elever.  En sjätte påverkansfaktor av relativt stor betydelse för skolprestationerna är elevernas motivation (0.48). Hattie diskuterar såväl värdet av motivationsbegreppet som sådant, som alla andra faktorer (intresse, uppmuntran, tydliga mål osv.) som ligger bakom motivation. Han noterar också att det är lättare att ”avmotivera” elever än att motivera dem.
  • 12.
  • 13. FÖRSUMBARA EFFEKTER När det gäller betydelsen av kön (0.12) finns det jämförelsevis många studier. Enligt Hattie finns det inga belägg för att skillnader mellan könen i sig leder till skillnader i skolprestationer. Det förekommer större skillnader inom grupper av pojkar och inom grupper av flickor än det är mellan könen.
  • 14. HATTIES SAMMANFATTNING KRING SKOLAN  De starkaste effekterna från skolan kan, enligt Hattie relateras till kännetecken inom skolor, såsom klimatet i klassrummet, influenser från kamrater eller frånvaron av störande elever i klassrummet. Andra betydelsefulla effekter inkluderar anpassning av läro- och kursplaner för att blir mer ändamålsenligt utmanande (exempelvis genom acceleration eller särskilda kursplaner för begåvade elever), och att skolan har rektorer som ser sig själva som ledare för undervisningen i styrningen av skolan.  Påverkanseffekter som ligger nära noll är integrering, nivågruppering, klasstorlek, ”öppna” kontra ”traditionella” klassrum, åldersblandade/åldershomogena klasser och sommarkurser.  Bland de mer negativa återfinns att gå om en årskurs och elevers skolbyten.
  • 15. FRAMGÅNGSRIKA REKTORER  De mer specifika strategier som anges för framgångsrika rektorer är uppmuntran och delaktighet i lärarnas lärande och utveckling, planering, koordinering och utvärdering av undervisningen.  Detta exempelvis genom direkt inblandning i stöd och utvärdering i form av regelbundna klassrumsbesök och användning av formativ och summativ återkoppling till lärarna.
  • 16. FRAMGÅNGSRIKA LÄRARE Inom huvudkategorin läraren visar Hatties genomgång att gemensam videoanalys av undervisningen (0.88) har den högsta effektstorleken. Med detta avses en form av lärarutbildning/fortbildning enligt modellen: teori, demonstration, övning, återkoppling, stöd. Enligt Hattie uppvisas de bästa effekterna med återkommande och spridda tillfällen. Lärares tydlighet i undervisningen (0.75) avser lärares förmåga att klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel, handledd övning och bedömning av elevernas lärande. Att bygga förtroendefulla relationer (0.72) med eleverna handlar om att respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha förmåga att lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Elevens förtroende för läraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till goda studieresultat.
  • 17.
  • 18. FRAMGÅNGSRIK UNDERVISNING  Formativ undervisning  Ger eleverna feedback  sker i dialog med eleven  utvecklar elevers strategiska problemlösningsförmåga  undervisning med transparenta och tydliga mål
  • 19.
  • 20.
  • 21. FUNDERINGAR KRING DET HÄR?  Spontana reaktioner …  På vilka olika sätt kan läraren förmedla positiva förväntningar på eleverna? Finns det sätt som ni inte har prövat?  Hur resonerar ni om sambandet mellan olika undervisningsstrategier och elevernas studieresultat?  Finns det strukturer i er skola som hindrar er från att nå ”Utbildning av yppersta kvalitet?” Vad kan ni göra för att undanröja dessa hinder?
  • 22. VAD FÖR SORTS UTMANINGAR FÅR ELEVERNA MÖTA I SKOLAN?  Vem sätter begränsningarna?  Hur får vi skolan att bli viktig och på riktigt?  Hur kan eleven bli mer aktiv i sitt lärande?  Varierad och jämställd undervisning!
  • 23. BEDÖMNING FÖR LÄRANDE! (BFL) Hur kan läraren bli elev i sitt eget klassrum? Strategier för  Tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer  Skapa synliga tecken på lärande  Ge återkoppling som utvecklar lärandet  Aktivera eleverna som resurser för varandra  Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer
  • 24.
  • 26. EXEMPEL PÅ REDSKAP I BFL  Matrisskrivande där syftet i undervisningen är kopplat till bedömningen  Arbeta med elevexempel  Hitta medel för att ta reda på hur eleverna uppfattat undervisningens syfte. (exit tickets, trafikljusmetoden…osv)  Metoder för att snabbt kontrollera om eleverna förstår viktiga nyckelmoment i undervisningen.  Arbeta med frågor som stimulerar analys, syntes, jämförelse, klassifikation, induktion & deduktion och värderingar  http://www.bedomningforlarande.se/
  • 27. EXEMPEL PÅ STRATEGIER  See three before me!  Kamratrespons ”Two stars and a wish! ”  Medbedömning, nyttja eleverna som en resurs  Sociala medier  Digitala verktyg, Todaysmeet, Wordle, Skype etc…
  • 29. ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDET OCH JÄMSTÄLLDHET  Lilla Genushäftet 2.0  http://www.steps.nu/  Bedömning för lärande – Christian Lundahl  Entreprenöriell pedagogik i skolan - Åsa Falk-Lundqvist mfl  Den lärande hjärnan - Torkel Klingberg