1. Evidensbaserad vård & kunskapsbaserad
Värdegrund vård & bästa tillgängliga vetenskapliga
bevis
(SBU)
Helhetssyn
•Forskning
•Kliniska erfarenheter
Etiskt förhållningssätt
•Patientupplevelser
•Kontexten/lokalt uppbyggd kunskap
Kontinuerlig kvalitetsutveckling (Rycroft, Malone et, al. 2004)
Vård & omsorg med god kvalité
Erfarenhetsbaserad kunskap
Patienters preferenser är värdefulla &
Kompetens skall ingå i klinisk beslutsfattning men
ej behov att benämnas som evidens
Åldras i trygghet för att få ett värde.
(Scott, Findly, Pollock 2002)
Individanpassning

2. Vad skall utvecklas? Evidens på vad som skall utvecklas
Finns ett behov? Evidens på vad som skall utbildas
Nulägesanalys? Evidens på rätt metod
Finns resurser Evidensutformad handlingsplan & utvärdering
Handlingsplan
Situation Professionell Bästa
& Expertis evidens
omständighet Haynes et, al 2002
Kliniska
Hur har andra projekt fortlöpt erfarenheter Identifiera nyckelpersoner
Rollindelning
och bibehållits? & Vem gör vad?
Förekommer skeptiskhet?
Finns förslag?
Önskemål Synen som ledning har?
Top Down modell? Vem kan leda projektet?
Buttom up modell? Värdegrundsledare?
Brukarutvärdering?

3. Rätt prioriteringar
Kvalitetskrav
Kostnads effektivt = Positivt utfall
Effektivt använda resurser
Resultat
Rön Evidensbaserad
Kunskap
Metoder praktik
Aktuell forskning
Bra för patienten
= Så mycket värde som möjligt
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso & sjukvård är ett kvalitetsområde för
god vård.
Värden skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att
möta den individuelle brukarens behov på bästa möjliga sätt. (Socialstyrelsen
2006)

4. Implementerings tillvägagångssätt.
Källa: OM – implementering : Socialstyrelsen 2012
Implementeringsprocessens faser
1.Behovsinventering
- Inventering av vilket behov organisationen har av förändringen.
(Verktyg 7 för personalen att svara på)
- Vilken metod skall nyttjas?
Guide – Att skapa en grund för evidensbaserad praktik.
- Inventering av vad som skall förändras och på vilket sätt. En vision skall
skapas som man sen kan forma till ett mål för att enklare kunna mäta och
utvärdera.
- Formuleringen av en vision är därför mycket viktig.

5. 2. Installation av metoden
När behovsinventering gjorts och det finns ett beslut om att införa metoden är nästa
steg att säkra
1.Resurser
2.Lokaler
3.Tid
4.Aktiviteter,
5.Nytt material
6.Rekrytering av personal
7.Utbildning av personal.
Viktigt att förankra denna metod i organisationen så inte det blir onödig konflikter.
I bottom up modeller är det viktigt att den stora massan är nyfikna och delaktiga.
Varför, på vilket sätt, vad krävs av mig, vad krävs av organisationen.
Vilka potentiella hinder och framgångsfaktorer finns?

6. 3. Användning av metoden
1.Integrerad och löpande handledning i den nya metoden, i den ordinarie
verksamheten.
2.Metodtrogenhet och använda kärnkomponenterna i metoden.
3.Är man inte metodtrogen så kan man inte påstå att metoden implementerats
korrekt.
4. Vidmakthållande av metoden
1.När mer än hälften av de professionella använder metoden, då kan man säga att
den är implementerad
2.Efter 2-3 år kan metoden kallas som rutin
3.Metoden skall vara väl implementerad i ledning och personal och uppdateras och
utvärderas och upprätthålla värdegrundsledares kompetens.

7. Kriterier som underlättar implementeringen av metoder.
Bättre stöd och hjälp för personer
1.Relevans
2.Relativa fördelar
3.Överensstämmelse
4.Användbarhet
Överordnat stöd
5.Testbarhet
Handledning Stödjande administration
6.Synliga resultat
Utbildning Datoriserat beslutstöd
7.Anpassningsbarhet
Or
Urval
ga
ns
nis
te
pe
ati
m
on
Ko
Framgångsfaktorer
1.Kompetens hos användare
2.En stödjande organisation
3.Effektivt ledarskap Ledarskap
Tekniskt
Adaptivt – Lyhördhet, anpassningsförmåga,
motivera, förstå svårigheter, kunna övertyga
Faktorer för förändring