Motion till Centerpartiets partistämma i Örebro 2009

1. Omr 4
Motioner område 4
Förnyad välfärd
Motion nr 401
Centerpartiets skolpolitik
Centerpartiet har av tradition stått för en bra och realistisk skolpolitik. Mycket av detta kommer
nu att förverkligas i den nya gymnasieskolan. Läsa – skriva – räkna-garantin är ett bra steg för
att ge alla barn nödvändiga kunskaper.
Vi anser att Alliansens skolpolitik är bra, men att det är nödvändigt att Centerpartiet profilerar
sig i skol- och utbildningsfrågor. Inte minst med tanke på att Centerpartiet är starkt i
kommunerna och att dessa frågor står människor nära.
Vi saknar dessa frågor bland de strategiska punkterna inför nästa val.
Jag/vi yrkar:
att skolfrågor tas upp som en strategisk punkt
Annelie Hermansson, Vårgårda Centerkvinnor, Vårgårda
Norra Älvsborgs distrikt
Motion nr 402
Alla skolor bör ha en skolpräst
Skolan är en viktig del i ett barns eller en ungdoms liv. Där ägnas en väldigt stor del i ens liv och
det är viktigt att man kan vara trygg i skolan. Dock är det tyvärr inte fallet i många fall idag.
Mobbning och trakasserier är ett stort problem, likaså oreda och stök i undervisningen.
Det är viktigt med en tydlig värdegrund i skolan, där etik och moral står högt i fokus. Idag har
inte alla skolor tillgång till en skolpräst, och det är enligt min mening fel. Skolprästerna har en
mycket viktig roll i skolan. De fungerar som ett stöd till de som mår dåligt och/eller behöver
någon att prata med.
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet verkar för att alla skolor ska ha tillgång till en skolpräst.
Jonathan Lindborg, Mala
Skåne läns distrikt
1

2. Omr 4
Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att föreslå årsmötet att bifalla motionen samt att överlämna den till partistämman.
Kretsstämman beslutade:
bifalla motionen och skicka den vidare till partistämman samt även till kyrkomötet och
stiftsfullmäktige.
Motion nr 403
Alla skolor bör ha skolavslutning i kyrkan
Alla som går eller har gått i skolan vet hur härligt det är med skolavslutning. Att en termin har
avslutats och det är dags för lov. Det får alla skolelever, oavsett vilken skola man går i. Det som
emellertid skiljer sig åt är om man har någon skolavslutning i kyrkan eller inte.
Jag anser att det är en rättighet att faktiskt få ha en skolavslutning i kyrkan. Det är en gammal
tradition som uppskattas av många. När jag gick i grundskolan hade vi alltid skolavslutning vid
varje terminslut, det vill säga både när höstterminen och vårterminen slutade. Det kändes för
mig som en naturlig och mycket viktig del i det hela. Det är en trevlig stund tillsammans med
klasskamrater och lärare där man samlas. Det gör skolavslutningen mer speciell och högtidlig,
och det är även mycket beklagligt att skolor nu får för sig att rubba på folks traditioner och inte
har skolavslutning i kyrkan.
Argumenten för detta har bland annat varit att skolavslutningar inte får vara religiösa, men
Skolverket har godkänt kyrkliga skolavslutningar under förutsättningar att de inte innehåller
religiösa inslag i högre grad. Det finns således ingen anledning att ändra på det.
Det ska självklart inte vara ett tvång att gå i kyrkan, men bara för att det finns grupper som inte
vill, ska man inte behöva rubba på våra traditioner som flertalet uppskattar och tycker är en
viktig del i skolavslutningen.
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet verkar för att alla skolor skall ha skolavslutning i kyrkan.
Jonathan Lindborg, Mala
Skåne läns distrikt
Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att bifalla motionen.
att den överlämnas till partistämman.
Kretsstämman beslutade:
bifalla motionen och skicka den vidare till partistämman.
2

3. Omr 4
Motion nr 404
Skoluniformer
I dagens samhälle där de sociala och ekonomiska skillanderna ökar, i ett samhälle där
utseendefixeringen är så påtaglig ch ständigt ökar så skapas ett stort och osynligt utanförskap
som ökar mobbningen.
Vi kan minska detta genom att införa skoluniform, då försvinnr den sociala och ekonomiska
mobbningen och utanförskapet när alla har lika kläder.
Detta medför även att hetsen att ha dyraste, hippaste och "rätt" märkeskläder försvinner och då
försvinner en stor anledning till mobbning och utanförskap.
Detta ökar dessutom trivseln i skolan
Ett stopp för etisks, religiösa symboler och klädesplagg har dessutom stor betydels för
integrationen i samhället
Jag/vi yrkar:
att Centrpartiet arbetar för införandet av skoluniform
att Centerpartiet ska arbeta för förbud mot etiska, religiösa symboler och klädesplagg med den
kopplingen
Fredrik Ingels, Västrås
Västmanlands läns distrikt
Kretsstyrelsens yttrande:
Styrelsen tror inte på att effekten av att lika klädsel kan motverka mobbing och utanförskap
utan är för att bejaka individualismen.
Att införa ett förbud mot etniska och religiösa symboler strider mot grundlagen
Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att avslå attsats 1 och 2
Kretsstämman beslutade:
enligt styrelsens förslag avslå attsats 1 och 2
Motion nr 405
Centerpartiets skola-Livslångt lärande med ramar och kramar
Centerpartiet i Halland finner det angeläget att vi med dessa värdeord som grund formar en
utbildningspolitik för framtiden där kunskaps och kompetensbegreppen vidgas. Centerpartiet
har alltid verkat för en utbildningspolitik som bygger på grundtanken om livslångt lärande,
återkommande utbildning och där det inte finns återvändsgränder. Mycket av alliansens
utbildningspolitik går åt rätt håll men vi anser att den förda politiken bör utvärderas och
diskuteras mot bakgrund av partiets grundläggande värderingar, uttryckta i vad som anförs i
denna motion.
3

4. Omr 4
Motionen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av skolpolitiker från
Hallandskommunerna på uppdrag av distriktsstyrelsen.
Hallandscentern vill se en framåtsyftande utbildningspolitik där vi lyfter fram elevers förmågor,
individualitet och lärande för ett framtida samhällsliv och yrkesliv. För centerpartiet är det en
självklarhet att erkänna att vi alla är lika värda men att vi alla är lika olika. Skolans stora
utmaning är och förblir att rusta samtliga elever för sitt framtida samhälls- och yrkesliv. Skolan
måste bygga på tanken att varje elev skall utvecklas och ges förutsättningar att förverkliga sina
livsdrömmar. Hos centerpartiet finns inga gränser! Ett utbildningssystem enligt dessa
grundtankar måste vi ha som en utgångspunkt att se och utveckla varje elevers förmågor och
styrkor, ”det kompetenta barnet”. Vi måste även erkänna att vägen fram kan se olika ut för olika
elever. Utbildningssystemet måste kunna möta detta utan att det finns återvändsgränder. En
framåtsyftande utbildningspolitik måste mer utveckla de kompetenser - kreativitet,
initiativförmåga, entreprenörskap, samarbete, etisk-, social- och kulturell kompetens,
samarbetsförmåga och förmåga att se helheter - som vi vet efterfrågas och kommer efterfrågas
än mer. Enligt vår mening bör Läroplaner utvecklas i riktning mot att vi ger ett större utrymme
åt elevers färdigheter, förtrogenhet och utvecklande av ovanstående kompetenser. I detta
sammanhang behöver även föräldrarollen lyftas fram. Ett gott samarbete med ömsesidig
förståelse för skolans och hemmens ansvar borgar för den goda utvecklingen.
Debatten om skolpolitiken har under senare tid mycket handlat om att Sverige tappar jämfört
med andra länder. Av denna anledning har alliansens skolpolitik fokuserat på kunskaper. För
det första är det tveksamt om det finns anledning till den oro som emellanåt förts fram från
speciellt utbildningsdepartementet. Enligt en skrift från Sveriges kommuner och landsting
”Myter och fakta”, SKL oktober 08 står att läsa; ”svenska elever har hög läsförståelse jämfört
med andra länder. När det gäller matematik och naturvetenskap placerar sig svenska elever på
en genomsnittlig nivå bland OECD-länderna”. Vidare framhålls i samma skrift att;
”Regelbundna undersökningar visar att allt fler elever är engagerade och trivs med skolarbetet.
Även relationen till lärarna har blivit bättre. Majoriteten av både lärare och elever har arbetsro
på lektionerna och andelen elever som känner förtroende för lärarna har ökat från 50% till 81%
på 13 år. 66% av eleverna känner arbetsro på alla eller de flesta lektioner. 80% av lärarna känner
arbetsro på merparten av lektionerna. 96 procent av lärarna anser att de oftast möts med respekt
från eleverna.”
I december 08 lade regeringen fram en proposition om inriktningen för arbetet med ny läroplan
och kursplaner. Även i denna fokuserar på kunskaper och där det bl.a. föreslår avstämningar
och klara uppnående mål för år 3, 6 och år 9. Man bör ställa sig frågan om vilka kunskaper som
skall prägla den nästkommande läroplanen. Nuvarande läroplan, Lpo 94, talar om fyra begrepp,
fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. Risken finns att det blir det mer mätbara och
kvantifierbara som hamnar i fokus istället för vilka kompetenser som det framtida samhällslivet
och yrkeslivet kräver. I bl. a EU:s beskrivning av framtida yrkes kompetenser talas om åtta
nyckelkompetenser, bl. a talar man om social- och kulturellkompetens. Läroplanen kan grovt
förenklat delas in i två delar, värdegrund och kunskapsmål. För värdegrunds arbete talas om
mål att sträva mot, vilka skall följas upp av skolan i bl. a utvecklingssamtalen. När det gäller
kunskapsmålen följs de upp förutom i utvecklingssamtalen i nationella prov och betyg. När
jämförelser görs av skolors, kommuners resultat är det framför allt kunskapsmålen som följs
upp och jämförs, andelen behöriga till nationella program, meritvärde och andelens som klarat
nationella prov. Sällan eller aldrig hör vi något om hur vi jämför skolans arbete med inflytande,
demokratisk fostran, social eller kulturell kompetens, kreativitet och entreprenörskap. Arbetet
och uppföljning ser naturligtvis olika ut för varje skola och för varje kommun. Det finns risker
4

5. Omr 4
med att alltför snävt och alltför ensidigt fokusera på kunskapsmål och inte lyfta fram
kompetenser.
Flera undersökningar visar på vikten av att elever blir väl förtrogna i att arbeta i en föränderlig
värld. I detta ligger att kunna arbeta självständigt, vara kritisk, söka och analysera information,
vara kreativa flexibla och med stor förmåga att kunna samarbeta. Man pekar även mycket på
social och kulturell kompetens. Av denna anledning anser vi att det bör övervägas att införa
strukturerade metoder att bedöma och dokumentera även det vi menar är nyckelkompetenser.
Skolor och kommuner med lågt meritvärde och hög andel elever som inte klarar samtliga betyg
har många gånger elever som har mycket stort förtroende för skolan, känner sig sedda och
bekräftade samtidigt som de har kompetenser och förtrogenhet, inom exempelvis kulturell
kompetens. Med att även lyfta fram kompetensbegreppet och göra detta lika viktigt som
kunskapsbegreppet tror vi att skolans dubbla uppdrag kan göras tydligare. Samtidigt ger det en
mer nyanserad bild av vad som kan betecknas som framgångsrika skolor. Vi vill med detta att
centerpartiet ser skolan som den plats där vi rustar eleverna för det framtida samhällslivet och
yrkeslivet. Enligt vår mening bör detta mer lägga fokus på att utveckla kompetenser som behövs
för framtida utmaningar. Centerpartiet bör initiera en översyn om hur vi stärker och utvecklar
skolans styrdokument med större fokus på de kompetenser vi tror det framtida samhälls- och
yrkeslivet kräver. Vi vill att man tar initiativ till ett nytt skolpolitiskt program som lyfter fram
kompetenser snarare än faktakunskaper och där man överväger på vilket sätt detta kan
formaliseras och struktureras.
Centerpartiets skolpolitik har alltid byggt på att vi alla är olika och skall mötas efter de behov
som var och en har. Vi har vinnlagt oss om att skapa en utbildningspolitik som inte skapar
återvändsgränder utan istället är öppet för att elever kan ta olika vägar och olika lång tid. Vi vill
se varje människas möjlighet även om vägen fram kan se mycket olika ut. En del väljer att efter
några års studieuppehåll eller efter några års arbete ånyo sätta sig i skolbänken för att läsa vidare.
Den enskilde kan ha olika bevekelsegrunder för detta, det kan vara att man inte visste vilken
yrkesbana man ville satsa på, det kan lika gärna vara att man velat utbilda sig bort från det jobba
man har. Dagens skolpolitik har mer och mer utarmat möjligheterna till denna flexibilitet. Mer
och mer styrs utbildningspolitiken till att eleverna skall gå rakt och snabbt igenom skolsystemen.
Med dagens system skall eleverna helst redan i årskurs 5-6 veta vilket gymnasieprogram och
högskoleutbildning de skall satsa på. Med de meritpoäng som ges för språkval kan en elev som
inte läser språkval i grundskolan inte få meritpoäng i språk när man söker till högskolan. Vidare
har sökgruppen till högskolan med direktsök, dvs direkt från gymnasieskolan ökat, minskat har
antalet platser för de som kompletterar, läser upp betyg eller läser på komvux. Detta kan inte
vara förenligt med ett utbildningssystem som inte skapar återvändsgränder. Det finns inget som
säger att en läkare, lärare, sjuksköterska, psykolog eller socialsekreterare blir bättre i sin
yrkesprofession för att de gått direkt från gymnasieskolan till högskolan utan att ha tagit vägen
om annan arbetslivserfarenhet - kanske är det emellanåt det omvända. Centerpartiet bör verka
för att antalet platser till högskoleutbildningar som fördelas till grupper som ej är direktsökande
ökas.
Skolan skall arbeta så att alla elever når målen samt får det stöd som behövs för att nå målen.
Att klara detta uppdrag är alltid en pedagogisk utmaning som inte bara handlar om resurser.
Viktigt är naturligtvis den pedagogiska färdigheten, att behärska olika lärstilar och kompetensen
att möta och individualisera undervisningen. Samtidigt får vi inte heller blunda för att resurser
är en viktig fråga för att klara uppdraget. Idag har vi valfrihetsreformer som kostar skolväsendet
eller kommunerna stora pengar. Att konkurrera med annan pedagogisk inriktning är och kan
utveckla skolväsendet. Dock är det inte sällan marknadsföring där man lockar med att eleverna
erbjuds egen dator. Vi har svårt att se att denna s.k konkurrens tillför något väsentligt. Vi har
5

6. Omr 4
uppemot 30% fler gymnasieplatser än det finns gymnasieelever. I vissa kommuner är siffran
högre. Idag har kommunerna en i det närmaste obefintlig möjlighet att påverka detta. Med
andra ord betalar vi för en massa tomma stolar eller utbildningsplatser. Centerpartiet i Halland
menar att detta är ett resursslöseri. Dessa pengar kunde istället läggas på att få fler att klara
målen i grundskola eller få fler att avsluta sina gymnasieprogram. Centerpartiet i Halland är för
valfrihet men anser att systemet med fristående skolor och i synnerhet inom den gymnasiala
utbildningen bör ses över. Inte sällan får en kommun betala ett högre pris för en utbildningsplats
i en annan skola, enligt riksprislista, än vad samma utbildningsplats kostar inom den egna
gymnasieskolan. Det kommunala självstyret bör öka och centerpartiet bör se över hur
kommunernas inflytande och ersättningssystem kan förändras.
Hemställan
Distriktsstyrelsen i Halland hemställer att distriktsstämman beslutar enligt följande:
Jag/vi yrkar:
att riksstämman beslutar ge partistyrelsen i uppdrag att utforma ett skol- eller
utbildningspolitiskt program i enlighet med vad som beskrivits om framtida kompetenser,
att riksstämman ger partistyrelsen i uppdrag att verka för att öka sökgruppen till högskolan
som inte är direktsökande,
att riksstämman ger partistyrelsen i uppdrag att verka för att meritpoäng för språk skall kunna
ges även om eleven inte valt språk i grundskolan,
att riksstämman ger partistyrelsen och riksdagsgruppen i uppdrag att verka för att öka det
kommunala inflytandet och se över ersättningssystemet avseende fristående skolor i
enlighet med vad som i motionen anförts,
att motionen vidarebefordras till centerpartiets riksstämma.
Centerpartiet i Hallands distriktsstyrelse, Falkenberg
Hallands läns distrikt
Motion nr 406
Betygsskalor i grund- och gymnasieskola
Dagens och det av Folkpartiet föreslagna betygssystem är dåliga system. De systemen med den
snäva betygsskalan ökar utanförskapet samt förstärker det dåliga självförtroende många
studenter har redan nu.
Med en bredare betygsskala 0-10 alt 0-20 så får alla elever betyg och ingen blir"Icke godkänd"
eller "Fail"
kanske en etta eller tvåa,urusel, dålig men inte falerad bara dålig. Att vara icke godkänd ger inte
mer motivation utan bara ännu större misslyckande av att se det på papper, psykologiskt bättre,
vilket minskar mobbing och utanförskap.
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet arbetar för införandet av en bredare betygsskala 0-10 alt 0-20
Fredrik Ingels, Västerås
Västmanlands läns distrikt
6

7. Omr 4
Kretsstyrelsens yttrande:
Då det pågår en utredning avseende betygsskalan i landets skolor och att man bör invänta
resultatet av denna
anser vi motionen besvarad
Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att motionen är besvarad
Kretsstämman beslutade:
enligt kretsstyrelsens förslag
att motione är besvarad
Motion nr 407
Självbestämmande och samarbete i skolan
Sverige har förändrats. På nittonhundratalet förlitade vi oss på hierarkiska och centraliserade
system för att få möjlighet att leva fria liv.
Nu lever vi i ett informationssamhälle där mobiltelefonen används av alla medborgare och mer
än nittio procent av hushållen har tillgång till Internet. Tidningarna publicerar foton från
ögonvittnens mobilkameror. Bloggare ser till att frågor uppmärksammas i traditionella medier.
Proffsen har börjat samarbeta med kunniga amatörer och nya värderingar och vanor har växt
fram.
På en plats används dock fortfarande metoder från det hierarkiska samhället. Skolans
verksamhet bygger på metoder framtagna för industrisamhällets system. Verksamheten i den
svenska skolan bygger på auktoritetstro och kontroll.
Trots att samarbetsförmågan har stor betydelse på de flesta arbetsplatser tränar skolelever idag
nästan inga samarbetsfärdigheter. Grupparbete är en aktivitet som eleverna förväntas klara av på
egen hand utan instruktion eller träning. Elever har föreställningen att de är ensamma i sitt
lärande.
Om skolan fortsätter på nuvarande linje skapas ett samhälle där medborgarna är bra på att ta
emot och följa direktiv istället för att själva kunna sätta upp mål och samarbeta med andra.
Självbestämmande och samarbete är värderingar som ligger till grunden för ett samhälle som
skyddar och stärker alla.
Skolelever behöver lära sig att formulera sina mål och att skriva planer för att nå målen;
färdigheter som ger en aktiv inställning till studierna. Eleven upptäcker möjligheten att själv
definiera sin tillvaro och sitt lärande.
För att samarbeta bättre behöver elever till exempel träning i hur de kan dela upp ett arbete,
delegera uppgifter och följa upp den gemensamma prestationen.
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet verkar för att få in målsättnings- och planeringsfärdigheter i undervisningen i
grundskola och gymnasium
att Centerpartiet verkar för att få in samarbetsfärdigheter i undervisningen i grundskola och
gymnasium
att motionen skickas vidare till Centerpartiets riksstämma
att motionen bifalles i sin helhet
7

8. Omr 4
Rikard Linde, Stockholm
Stockholms distrikt
Motion nr 408
Mål och arbetsformer för friskolor.
Tanken med friskolor är riktig och har inneburit mycket positivt och utvecklande för svenskt
skolväsende i dess vidaste bemärkelse. Framförallt har vi fått fram skolor som kunnat
konkurrera om eleverna i en eller flera kommuner. Denna konkurrens har satt elevnyttan i
Centrum.
Det är eleven som skolan är till för, inte skolbyggnader, administratörer och lärare. Barnet går
en gång i skolan och har en chans i livet. Organisationen i skolan den lever år från år och
elevkull efter elevkull.
Det är med skolan vi formar livsplattformen för den unga människan. Det är där vi skapar de
goda förebilderna, ger entusiasmen att vara en samhällsbyggare. Därför är det viktigt att skolan
ser till hela människan. Skolan får aldrig bli ett lärande för stunden. Bara klara tentamina. När
man lämnar skolan skall man göra det med goda kunskaper vara hel i själen och kunnig i teorin.
När man lämnar den svenska skolan skall man känna den varma handen som ledsagar oss ut i
livet. Friskolorna har i många avseenden satt fokus på detta. Vi har även mycket att lära av
Folkhögskolan som än mer sliter med att göra hela människor. Från den skolformens
engagemang i hela organisationen har vi mycket att lära.
Frågan är vad skall skolan lära ut. Den frågan finns ju besvarad i läroplaner med mera.
Frågeställningen är snarare att vad skall skolan inte lära ut. Ungdomarna utsätts för så många
intryck från medievärlden sättet att vara i umgängeskretsen och mycket annat. Vi skall inte lära
ut droger, etnicitet, intolerans, våld och kvinnoförnedring för att nämna något. Men skolan bör
också undervisa om vår grundlag på ett utförligt sätt. Människor kommer från så många olika
etniska och religiösa värderingar. Staten skall hålla sig neutral i förhållande till dessa
värderingar. Ingen skola skall få ha etniska (rasvärderingar) och religiösa mål.
Den svenska grundlagen är det sammanhållande kittet för Sverige. Vi har varken etnicitet eller
något annat specifikt för vårt land. Jag menar att grundlagen och dess värderingar skall ges en
mycket framskjuten plats i samhällsundervisningen i våra skolor. Ingen skola får väja för
grundlagen och dess aspekter.
Jag menar att vi nu efter att vi genomfört friskolereformen kan börja utvärdera den. Skolor som
har religiös inriktning eller ägs och leds av religiösa samfund skall inte beviljas
etableringstillstånd av skolverket. De redan befintliga skolorna skall avvecklas under en
femårsperiod.
Någon invänder - skall vi inte kunna undervisa i religionskunskap. Givetvis går det bra, men det
skall ske med en profan historisk prägel. Ungdomar skall inte tvingas ta religiös ställning. Det
ställningstagandet skall vara frivilligt och bör anstå enligt mitt förmenande tills efter 16 eller 18
år.
Den andra sidan av Friskoleverksamheten är det ekonomiska utfallet som jag tycker blivit i
bästa laget. Det klagas på vinster mm. Exakt hur detta har utfallit i samtliga skolor har jag svårt
att överblicka.
Jag kan konstatera att den interkommunala skolpengen vida överstiger den kommunala
kostnaden för en elev i kommunens egen skola. Jag anser att interkommunala skolpengen är
nästan 25-tkr för hög och i vissa fall ännu mycket mer.
8

9. Omr 4
Det måste vara en självklar princip att de pengar som vi skattebetalare sätter in i skolväsendet
skall komma undervisningen till del. Vi måste skapa ett regelverk för detta som är strängt och
långsiktigt.
Om skolan bedrivs i aktiebolagsform får utdelningen årligen till aktieägarna aldrig överstiga
kapitalmarknadsräntan + fem procent. Det egna kapitalet skall definieras som aktiekapital, fritt
eget kapital och undervisningsfond. Vilket betyder att vinsterna skall återinvesteras i skolan
genom avsättning till undervisningsfonden.
Undervisningsfonden skall utgöra kanske 30 % den skolpeng som beviljats brutto. Fonden får
disponeras i skolans verksamhet med fastställda regler, t.ex. läromedel, media, teknisk
utrustning, datorer mm. Dessa investeringar tas upp som tillgångar i fonden och avskrivs efter
ett bestämt regelverk.
Vidare bör samhällets insyn vidgas i skolornas ekonomi. Varför friskolorna redovisar kompletta
bokslut till beviljande kommuns internrevision?
Jag/vi yrkar:
att centerns riksdagsgrupp verkar för en statlig skolutredning som kommer med förslag i de
frågeställningar motionen behandlat.
Lars Håkan Halldin, Brännelund - Eksjö
Jönköpings läns distrikt
Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att centerns riksstämma överlämnar motionen till pågående utredning angående friskola .
Kretsstämman beslutade:
enligt kretsstyrelsens förslag
Motion nr 409
Sätt eleven i centrum
Många elever sätts idag i kommunarrest av sina hemkommuner genom att säga nej till att betala
inackorderingsbidrag till eleven och/eller interkommunal ersättning till den skolkommun där
eleven ansökt om utbildningsplats. Skollagen ger från och med 1 januari 2008 ger eleverna
möjlighet att söka utbildning i annan kommuns gymnasieskola även om sökt utbildning erbjuds
i hemkommunen. Detta kallas frisökning och innebär en ökad möjlighet, men inte en rättighet
för eleven att i mån av plats tas emot i en annan kommuns gymnasieskola, trots att sökt
utbildning finns i hemkommunen eller samverkansområde.
Alla utbildningspolitiker säger gärna: ”Sätt eleven i centrum!” Vad innebär detta talesätt för
eleverna, när riksrekrytering och även frisöket i praktiken har tagits bort från kommunala
gymnasieskolorna men finns kvar i friskolan? Jo, eleverna blir beroende av sina hemkommuners
välvilja för att komma in på det utbildningsprogram och den gymansieskola de helst vill gå på
och sökt till med de betyg och övriga meriter de skaffat sig i grundskolan.
9

10. Omr 4
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet arbetar för förändring av skollag och skolförordning så att
riksrekrytering/frisökning införs vid antagning av elever till utbildningsplatser i
gymnasieskolan, som inte tagits i anspråk av elever från skolkommunen.
att Centerpartiets paroll verkligen blir ”Sätt eleven i centrum!” genom att se till så att alla
gymnasieelever kan välja utbildning och skolort efter eget intresse och egna meriter.
Arne Bogghed, Älvdalen
Dalarnas läns distrikt
Motion nr 410
Våra ungdomars framtid.
Dom blir bara fler och fler, och många är märkta för livet. Varför låter vi så många ungdomar
lämna skolan utan att kunna läsa och skriva? Varför lämnas de vind för våg att själva ta hand
om sitt vidare liv? Ett liv präglat av låg självkänsla och dåligt självförtroende. En sådan framtid
gör att man heller inte kan planera för en framtid med gen bostad, arbete och ekonomi. I stället
blir det så att man ofta söker sig till personer i lika situation där man är någon, där man törs visa
sig utan att man anses som dum eller mindre vetande. Det kan lätt bli så att man hamnar i
kriminalitet. De vill också ha mobiltelefoner, mopeder, märkeskläder etc. Men var skaffar man
sig
detta om man inte får tjäna egna pengar.
Många skolungdomar och långtidsarbetslösa hamnar därför idag i utanförskap trots alliansens
satsningar. Man platsar helt enkelt inte in och de fångas inte upp av de regler som finns.
Kan man inte läsa och skriva kan man inte studera. Orsakerna kan vara många, man är och blir
skoltrött när man inte hänger med och härigenom missar man det fundamentala. Det kan även
ha att göra med den personliga mognaden, hemförhållanden m.m. Andra kan ha hamnat
utanför arbetsmarknaden på grund av arbetsbrist eller på grund av att individens kunskap eller
avsaknad av den kunskap som krävts när marknadens krav blivit större än vad individen kunnat
svara upp med.
För att ge dessa personer de bästa förutsättningarna för att komma in på arbetsmarknaden eller
komma tillbaka i arbetslivet behövs åtgärder av annan art än de gängse utbildningsalternativen
som står till buds. Då vi vet att det finns läsbegåvade människor och det finns praktiska
människor bör förutsättningarna anpassas till den vetskapen. Historien har många exempel.
För att tillgodose behovet av vidareutbildning samt skapa de bästa förutsättningarna för elever
som gått ut den nioåriga grundskolan med dåliga betyg och i vissa fall helt utan betyg och som
härigenom inte kvalificerat sig eller rent av är så skoltrötta att teoretiska studier inte kommer på
fråga. Dessa personer är oftast intelligenta på ett annat sätt, man har en praktisk
läggning.
Kreativiteten kan vara hög utan läskunskap. Kan vi ta tillvara dessa "förmågor"
på ett annat sätt som väcker deras intresse och återger dem självkänsla tror vi
att vi kan vända på en olycklig trend.
Vårt förslag grundar sig på praktisk utbildning för att lära sig ett yrke baserat utifrån individens
uttalade intresse och förutsättning. Vi vill återskapa en renodlad yrkesskola med fokus på
10

11. Omr 4
praktisk utbildning inom de vanligast förekommande yrken som idag efterfrågas och som inom
många områden är bristyrken.
Skillnaden mellan vår antagning till utbildning i vårt förslag kontra den kommunala
utbildningen skall vara i antagningsförfarandet. Intagningen skall ej baseras på betyg, snarare på
intresse, handlag och ev. erfarenhet.
Utöver detta skall finnas möjlighet till en teoretisk utbildning anpassad till förutsättningarna där
nödvändig kunskap delges. Det kan avse kalkylering, budgetupplägg, ritningslära,
materialkunskap, enklare marknadsföringskunskaper etc. Ett tillägg för de som vill och bedöms
kunna starta eget företag. Även entreprenörsutbidning skall kunna byggas på.
Ingen betygssättning skall förekomma, endast intyg på genomförd utbildning skall utfärdas.
Det finns många tomma industrilokaler uti Sveriges långa land som skulle komma till nytta för
att låta eleverna på ort och ställe få prova på de olika yrken som man kanske har fallenhet för.
Yrken som byggnadsarbetare, målare, murare, betongarbetare, markarbetare, plåtslagare,
rörmontör etc. Man får gå den långa vägen så att säga till ett yrke. Hur många stora företag har
inte börjat så.
Man har en gång varit små och sedan växt .Lärare/handledare torde kunna hämtas från erfarna
yrkesmän inom respektive skrå.
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet tar upp detta förslag till utredning vad gäller möjligheter, för- och nackdelar
samt ev. anslag till provsatsningar.
Jan Danielsson, Kälarne
Jämtlands läns distrikt
Motion nr 411
Ge varje skolelev en digital anslagstavla
I forskarvärlden är det en självklarhet att lärande är en skapande grupprocess och att alla delar
information med varandra för att gemensamt kunna utforska världen. Internet har gett forskare
över hela världen en fantastisk hävstång för lärande.
Morgondagens Sverige är i huvudsak ett informationssamhälle där samarbete via nätet är
avgörande för att lära sig och förstå världen vi lever i.
Jag föreslår att alla elever får tillgång till en effektiv och användarvänlig webbplats där de kan
lägga ut egna dokument och utforska varandras skolarbeten. Det stärker elevernas förståelse för
nätet, ger dem möjlighet att dela med sig av sina insikter, att bygga vidare på varandras insatser
och få kontakt med andra som studerar på samma nivå.
När dagens elever når vuxenlivet om tio-femton år kommer världen se annorlunda ut och skolan
handlar om vilket samhälle vi vill leva i. Effektiva samarbeten bygger på empati och
ansvarstagande vilket är grunden för alla starka samhällen.
11

12. Omr 4
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet verkar för att varje elev i grundskolan och gymnasiet ska få en digital
anslagstavla där de kan dela med sig av sina kunskaper och kommunicera med elever och
lärare i hela landet
att motionen skickas vidare till Centerpartiets riksstämma
att motionen bifalles i sin helhet
Rikard Linde, Stockholm
Stockholms distrikt
Motion nr 412
Tonåringen och välfärden – brister och möjligheter
Stockholms läns idéarbetsgrupp Tonåringen och välfärden har arbetat fram en omvärldsanalys
på området med fokus på tonåringars (13-19 år) psykiska hälsa.
Resultatet är att hälsan är bättre – men fler är ändå sjuka. Många ungdomar tycker det är härligt
att leva men det finns också ett antal som visar upp ökat lidande. Kraven har ökat på tonåringen
i en takt som de inte alltid är mogna att hantera. Samtidigt omges de av färre vuxna som skulle
kunna motbalansera och de blir mer hänvisade till sig själva, kompiskretsen och de digitala
medierna. Ungdomarna har tidigare än för några år sedan lärt sig avarter av vuxenbeteende och
utsätter sig för mer drogrisker än förut. Flickor har blivit mer utagerande och runt 15 år gamla
har de det besvärligt som mottagare av en mängd förväntningar av olika slag.
En oroande fynd är att i högstadiet trivs tonåringen allt sämre med skolan enligt en
internationell elevenkät. Suicidfrekvensen, som varit i avtagande hos vuxna sista 20 åren, har hos
ungdomar stått stilla fram tills nu när ett trendbrott möjligen är på väg.
I dialogerna som vi har genomfört framkom önskemål om mer föräldratid med barnen och
tydlighet från föräldrar kring mål och gränser. Sömnproblem rapporteras ofta, och har av allt att
döma samband med att ungdomar dels har hektiska liv, dels att en del föräldrar synes ha alltför
litet ”resurser” för att motsvara barnens behov av gemenskap och därmed det stöd, som är knutet
till denna. Föräldrarna är benägna att söka hjälp för sina barn i fråga om somatisk ohälsa eller
misstankar härom. Den psykiska ohälsan är det dock svårare för föräldrar att ”tackla”. Vid
några av dialogerna framhölls också att föräldrarna skulle behöva ha mer värdetid med sina
barn, som att äta frukost och middag tillsammans och då också kunna prata om vad som händer
dem.
Ungdomsstyrelsens rapport Fokus jämför olika skolor med många utrikes födda och visar på ett
arbetssätt med tydligt arbetsledarskap i skolorna som ger goda resultat. Samtidigt är det känt att
med tydlig struktur och tydliga mål fungerar de flesta bättre varför resultaten från den
rapporten kunde föras över på de flesta skolor i landet.
I idéarbetsgruppens dialoger framkom också ett behov av att stärka föräldraskapet med
samhälleliga insatser som idag inte har så tydliga mandat. Det handlar då om breddade
arbetsuppgifter för både skolans elevhälsovård och socialtjänstens frivilligdel. Den icke
tvingande delen ses som en möjlig väg för att fånga upp de av ungdomarna som inte har
tillräckliga resurser i sina nätverk, dvs de som utvecklar det mesta av den psykiska ohälsan. Vi
menar därför att en förstärkt skolhälsovård i ett utökat samarbete med socialtjänsten skulle ha
avgörande betydelse för att förbättra ungdomars psykiska hälsa.
12

13. Omr 4
Stress på olika sätt, krav på prestation och självständighet, tidiga val, överdos av stimulans och
för litet vuxentid blir den sammantagna bilden av den omvärldsanalys kring tonåringarnas
vardag som vi har gjort.
Jag/vi yrkar:
att skolhälsovården ges arbetsuppgifter liknande företagshälsovården och utökade möjligheter
att ge barn och föräldrar stöd på basnivån
att Centerpartiet ser positivt på utökade möjligheter för föräldrar att delta i föräldraträning
enligt dokumenterat fungerande metoder
att Centerpartiet strävar efter att socialtjänsten i samarbete med skolhälsovården utvecklar ett
ökat stöd på basnivån till barn och deras föräldrar där sådant behov har identifierats
att lärare ges goda möjligheter till vidareutbildning och personlig utveckling i såväl pedagogik
som i ledarskap.
Per Lodenius, Kule Palmstierna, Björn Strehlenert,, Sthlms län
Stockholms läns distrikt
Motion nr 413
Förskoleklassers ålder
Centerpartiet ska arbeta för att göra det möjligt för målsmän att ha sitt eller sina barn i
förskoleklasser från 5 års ålder.
I dag kan föräldrar välja om man vill att barnen ska börja första klass i grundskolan eller i
förskoleklass från 6 år.
Detta innebär att barn som börjar första klass om 6-åring inte får möjligheten att gå i
förskoleklass, vilket gör att barnet missar en stor del grundläggande kunskap att ha med till
skolan t ex arbeta och verka i grupp
Jag/vi yrkar:
att centerpartiet arbetar för införandet av en frivillig start i förskoleklass från 5 års ålder
Fredrik Ingels, Västerås
Västmanlands läns distrikt
Kretsstyrelsens yttrande:
Det bör vara föräldrars önskemål och barnet/ens mognad som avgör var barnet går sitt år innan
grundskolans 1 klass
Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att bifalla motionen
Kretsstämman beslutade:
bifalla motionen
13

14. Omr 4
Motion nr 414
Föräldrapenning med ett nedre garanti belopp
Föräldrarförsäkringen är ett underbart system som ger de flesta av oss en god möjlighet att på
heltid under barnets första tid kunna ta ansvar för barnets omsorg utan att det nämnvärt
påverkar hushållsinkomsten. Föräldraförsäkringen är dessutom mycket flexibelt utformad så att
man själv kan välja i hur omfattning man tar ut föräldrapenningdagar, t.ex. arbeta deltid eller
växla mellan föräldrarna. Föräldrapennignen kan tas ut ända tills barnet blir 8 år.
Men föräldraförsäkringens goda sidor bygger i hög grad på att man har en anställning med
möjlighet att vara tjänstledig från arbetet. Då täcker föräldraförsäkringen inkomstbortfallet.
För unga med låg inkomst eller studerande blir den ekonomiska siuationen ofta dålig och
problemfylld om man väljer att skaffa barn.
Många unga skulle vilja skaffa barn, men väntar tills man har bra inkomster. Inte sällan har man
då kommit upp i åren med påföljd att möjligheten att få barn har minskat eller bli mer
komplicerat. Möjligheten för kvinnan att bli gravid avtar med stigande ålder och fosterstorleken
ökar vilket får till följd att förlossnignen blir svårare.
en föräldrapenning som baserar sig på ett nedre garantibelopp skulle ge denna grupp människor,
som vill skaffa barn en god ekonomisk trygghet.
Jag föreslår
Jag/vi yrkar:
att motionen föreläggs Hallands Centerpartidistrikt och Centerpartiets förbundsstämma
att motionen föresläggs Centerns Riksdagsgrupp för att utreda möjligheten för unga med liten
inkomst eller studerande som vill skaffa barn att få en tryggare ekonomisk situation genom
en föräldrapenning som har ett nedre garantibelopp.
Bernt Samuelsson, Laholm
Hallands läns distrikt
Kretsstyrelsens yttrande:
att ställa sig bakom motionen
Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att ställa sig bakom motionen för vidarebefodran till distrikts- och förbundsstämman
Kretsstämman beslutade:
att ställa sig bakom motionen och vidarebefodra den till distrikts- och förbundsstämman
Motion nr 415
Utredning av vård, skola och omsorg
I medierna har många fall av vanskötsel inom den offentliga sektorn uppmärksammats och då
med fokus på de verksamheter som drivs av privata företag. Detta har skapat en bild av en starkt
försämrad service till allmänheten som kan komma att hänföras just till privatiseringen. Då
14

15. Omr 4
privatisering av offentlig sektor varit en linje som drivits, både ideologiskt och faktiskt av
alliansens partier, föreligger en risk att alliansens politik är orsaken till den eventuella
försämringen.
Vi behöver ta reda på fakta om hur den privatiserade delen av samhällsservicen fungerar,
kvalitativt och ekonomiskt och hur allmänheten uppfattar den service de får av dessa instanser.
Skulle resultatet visa sig vara en försämring kopplad till de privatiserade verksamheterna måste
vi veta vilka åtgärder som krävs. Är det upphandlingsprocessen som fallerar? Har vi fel
styrmedel eller brister vi i uppföljningsrutinerna?
Visar det sig att servicen, trots mediernas bild, blivit bättre, har vi fakta att redovisa. Vård, skola
och omsorg var stora valfrågor 2006 och även valet därförinnan och vidhäftade med löften om
stora satsningar och förbättringar. Är uppfattningen hos allmänheten att så har skett? Om inte
kommer detta att bli en än större valfråga i valet 2010. Ska regeringen svika på denna punkt en
gång till eller blir det tredje gången gillt? Ur detta perspektiv är det viktigt att snabbt få fakta på
bordet – antingen för att ge en mer positiv verklighetsförankrad bild av servicen vi har idag, eller
i form av en åtgärdsplan i valprogrammet.
Jag/vi yrkar:
att resultatet av privatiseringen, kvalitet, ekonomi, upphandlingsrutiner, och allmänhetens
upplevelser av servicen skyndsamt utreds och sammanställs på nationell nivå för att kunna
utgöra underlag till 2010 års val. Utredningen skall även föreslå lösningar i
Pamela Reynold, Järfälla
Stockholms läns distrikt
Motion nr 416
Infrastruktursatsningar inom vårdområdet
Vi står idag inför en ekonomisk kris, många har blivit varslade, vissa redan uppsagda men ännu
har det inte påverkat konsumtionen nämnvärt. Vi kan anta att fler kommer drabbas då
konsumtionen minskar av minskad köpkraft från de uppsagda.
Många efterfrågar då i Keyniansk anda att staten gör stora infrastruktursatsningar, bygger vägar
och järnvägar för att bibehålla jobben. Om Centerpartiet är inne på detta spår vill jag att man
inte tittar i backspegeln utan tänker framåt. "Jobben" är heller inte bara de i mansdominerade
fält. Vi kanske bör överväga ifall bilismen verkligen kommer öka i samma takt den tidigare
gjort, vad vi vet är att vårdbehovet kommer öka stort i framtiden av demografiska skäl. En
infrastruktursatsning kan lika gärna vara en satsning inom vårdområdet.
Centerpartiets hållning i vårdfrågan är att man är öppen för privat drift av vård, upphandlad av
offentliga medel. Vem som driver verksamheten är oväsentligt. En infrastruktursatsning inom
vården kan då innebära att man skapar en statlig kontrollinstans, med god transperans,
tillgänglig för medborgaren. Denna instans bör vara oberoende från Landstinget. De ska utifrån
fastställda kriterier kontrollera kvalitet från vårdgivare. Informationen ska finnas tillgänglig på
internet. På så sätt kan patienter välja vårdgivare och konkurrensen skapa förbättringar hos de
instanser som rankas lägre. Ett liknande system finns redan i Storbritannien.
15

16. Omr 4
Detta gör i förlängningen att man lättare kan utöka vården när behoven ökar utan risk för sämre
vård. Kvalitet styr med konkurrensens hjälp. En viktig aspekt i detta är att betona oberoende,
kompetens samt att man har en parlamentarisk syn vid tillsättning av styrelse.
Jag/vi yrkar:
att stämman beslutar att verka för att en oberoende kontrollinstans av vårdinstanser, med
resultat tillgängligt för patienter i syfte att förbättra vården och underlätta en trolig
utökning av densamma.
att motionen sänds vidare till partiets riksstämma
Åsa Backman, Stockholm
Stockholms distrikt
Motion nr 417
Nackskadades möjlighet att söka vård i hela EU
Bakgrund: Årligen får 60.000 svenskar en presumtiv nackskada, främst i trafiken – vid
påkörningar bakifrån, vid arbetsfallsolyckor etc. Följderna är besvärliga. Ofta visar sig
skadeomfattningen sent. Denna grupp av trafikoffer får idag problem överallt. Vissa bekostar
räddningsinsatser själva, inte sällan vid vård utomlands när allmänna svenska sjukvården
endera inte har diagnosutrustningarna eller specialisterna inom adekvata vården. Efter en säker
diagnos, är det viktigt att snabbt få tillgång till vård och behandling - var den än finns. Det är
orealistiskt att varje sjukhus, i varje EU-land, skall ha pecialkompetensen.
Försäkringskassan i Sverige gör det idag generellt svårt för de nackskadade, speciellt när det i
det individuella fallet, successivt visat sig vara värre än en ”stukning av nacken”. Rättsfrågan är f
n oklar, men också en klar EU-fråga. Många människor ger upp och går med allvarliga skador,
samtidigt som de flesta oförskyllt drabbade uthålligt måste kämpa med, först välfärdsystemet,
och sedan med sina försäkringsbolag – med långa handläggningstider mm – när det gäller de
ekonomiska konsekvenserna. Krångliga regler, blir ännu krångligare för just denna skadegrupp,
de nackskadade. Förvaltningsdomstolarna har f n dåligt rättspraxismaterial, som enbart ger
höga kringkostnader. Det individuella ärendet, tillsammans med EU:s klarare tolkning måste
bli vägledande inför Försäkringskassans ställningtagande till kostnaden/åtgärden, även i
efterhand.
Idag råder ingen vårdgaranti eller valfrihet. Det kostar inte Sverige och svenska Landsting mer
att skadade människor får sin vård i andra nordiska länder, eller i Spanien eller Tyskland, osv. så
länge det är samma finansiering som gäller. Det är också rimligt att människor som behöver
vård skall få söka den där den finns. Ytterst handlar det om människors frihet skall bejakas
och/eller misstänkliggöras och kontrolleras. Frågeställningarna är en given fråga för såväl den
svenska som europeiska sjukvården, att gemensamt bedöma. Det är rimligt att ”expertis” får
finnas, och nyttjas - varsomhelst inom EU, och dess medlemsländer.
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet skall verka för att underlätta för de nackskadade att ävenledes få söka vård i
hela EU, eller generellt där adekvata specialistvården/tekniska utrustningen finns.
16

17. Omr 4
att Centerpartiet skall verka för att ”Gränsöverskridande vården” skall upphöjas till en jämlik
rättighet, för envar svensk medborgare.
att Centerpartiet skall verka för att ”de nackskadade” skall behandlas lika smidigt som andra
grupper med allvarliga handikapp, t ex den syn- och hörselskadade.
att Centerpartiet särskilt tar upp denna jämställsfråga med Socialstyrelsen och
Försäkringskassan.
att Centerpartiet ur kringkostnadsperspektivet funderar på om inte ”amnesti” bör ges de
medborgare, som själva, bekostat sin genomförda vård utomlands, och där oändliga
processer f n pågår hos olika svenska myndigheter. Administrationskostnaderna tender
Per-Ingvar Jönsson, Malmö
Skåne läns distrikt
Motion nr 418
Rätten till sjukvård
Under våren 2008 hade vi inom Centerpartiet en intensiv debatt kring rätten till sjukvård för
papperslösa där jag och många med mig var mycket engagerade. Mot bakgrund av den tidigare
debatten finns nu anledning att återigen lyfta vårdfrågorna för att genom ett stämmobeslut
tydliggöra var partiet står i denna ideologiskt viktiga fråga. Sverige har tidigare kritiserats i en
FN-rapport för att vi inte lever upp till våra internationella åtaganden och Röda Korset har i
dagarna lämnat en rapport där man även pekar på brister i vården för asylsökande. Det finns
även ett flertal undersökningar som visar på avgörande skillnader när det gäller tillgången till
vård och hälsotillståndet hos enskilda individer och grupper i det svenska samhället. För dessa
individer och grupper kan en ökad mångfald inom vården med fler olika driftsformer och
utförare vara en väg för att nå personer som tidigare saknat tillgång till vård. Vad jag dock
framför allt vill lyfta fram med anledning av tidigare debatt är att tillgången till vård är en
mänsklig rättigheter och därför inte i första hand en fråga om ekonomi utan en fråga om
ideologi och människosyn. Stämman bör därför slå fast att alla människor som vistas i Sverige
skall ha tillgång till vård och att den svenska staten är en garant för detta. Det är skrämmande
att ideella organisationer som Svenska Röda Korset idag ser sig tvingade att organisera en egen
vårdförmedling för att via frivilliginsatser säkerställa att enskilda personer får tillgång till vård..
Många landsting har redan idag ett bra arbete i dessa frågor men det behövs även ett tydligt
statligt ansvarstagande för att Sverige skall leva upp till de krav som man med rätta kan ställa på
en modern liberal demokrati när det gäller skyddet för grundläggande mänskliga rättigheter.
Jag/vi yrkar:
att alla människor som vistas i Sverige skall ges tillgång till vård och att den svenska staten
skall vara en garant för detta.
att detta ställningstagande tydliggörs i partiets program för en förnyad välfärd.
att motionen sänds vidare till partiets riksstämma.
Oscar Fredriksson, Stockholm
Stockholms distrikt
17

18. Omr 4
Motion nr 419
Lämplighetstest vid intagning till vårdutbildning
Under året som gått har båda undertecknade motionärer råkat ut för varsin allvarlig skada.
Skadorna har inneburit lång konvalescenstid och ett stort beroende av sjukvården. De har också
inneburit att vi har blivit mycket medvetna om behovet av lämplighetstest vid intagning till
vårdutbildningar, främst läkarutbildningar.
Som patient är du i beroendeställning till din läkare (och även till övrig vårdpersonal). För att
förhållandet till och förtroendet för läkaren ska bli så bra som möjligt krävs att läkaren, förutom
praktisk skicklighet, också har en hög social kompetens. Så är inte alltid fallet. Och när läkarens
sociala kompetens brister, kan det medföra psykiska vårdskador på patienten. Läkarens
klumpighet kan helt enkelt göra att patientens konvalescens blir längre och att patienten mår
psykiskt sämre under tiden. Detta är något vi båda har fått erfara med all önskvärd tydlighet
under våra skadetider.
Regeringen har föreslagit lämplighetstester till lärarlinjen, vilket är ett mycket gott initiativ. Det
finns också intagningsprov på ett antal andra universitets- och högskoleutbildningar, såsom
journalistlinjen. Men till läkarlinjen krävs bara betyg. Höga betyg, men bara betyg. Och det
finns ingenting som säger att du faktiskt blir en bättre läkare, för att du har höga betyg. Du
kanske har högre studieförmåga, men det innebär inte att du blir professionell i din
yrkesutövning.
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet verkar för att lämplighetstest införs på samtliga läkarutbildningar på svenska
universitet och högskolor.
att Centerpartiet verkar för att lämplighetstest införs på alla andra vårdutbildningar på svenska
universitet och högskolor, såsom utbildningar till sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast och
så vidare.
att motionen sänds vidare till Centerpartiets riksstämma.
Stina Bengtsson och Kristina Isaksson, Stockholm
Stockholms distrikt
Motion nr 420
Utökade platser vid landets medicinska fakulteter
Vid Bankeryds Centeravdelnings årsmöte 2008 diskuterades bla den av många konstaterande
bristen på läkare inom olika specialiteter. Särskilt prekär är situationen inom psykiatrisk vård,
primärvård och äldrevård.
I takt med att Sveriges befolkning utgörs av en allt ökande andel äldre personer, med ett
successivt ökande behov av medicinsk vård och att tillgången till läkare blir mindre och
väntetiderna längre, ser vi en oroande utveckling.
Det stora flertalet av Sveriges landsting löser i dag tillgången på läkare genom ett hyrläkar-
system, vilket i längden blir ett mycket kostsamt system. Många patienter upplever en otrygghet
18

19. Omr 4
och brist på kontinuitet i vården, genom att tvingas byta läkare och därmed möta en för dem
okänd person. Hyrläkarsystemet löser måhända problemet på kort sikt, men grundproblemet
med för få utbildade läkare förhållandet till behovet, kvarstår.
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet centralt verkar för en snar utökning av antalet platser vid landets medicinska
fakulteter, för att på sikt öka antalet verksamma läkare inom olika specialiteter, dock med
särskilt fokus på äldres medicinska behov.
Bengt Gustafsson, Bankeryd
Jönköpings läns distrikt
Kretsstyrelsens yttrande:
Antalet platser på läkarutbildningar har under en längre tid varit för få. Den 13 september 2007
föreslog därför regeringen i budgetpropositionen för 2008 att läkarutbildningen byggs ut med
330 platser. Antalet platser 2008 ökar med 60, fördelade på alla de sex universitet som har
läkarutbildning. Det blir åtta platser vardera vid Uppsala universitet, Lunds universitet,
Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet samt 20 vid Umeå
universitet. Utökningen vid Umeå universitet innebär att det blir möjligt att påbörja en mer
decentraliserad form av läkarutbildning, som i större utsträckning än i dag ska ske ute i regionen
Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att anse motionen besvarad
Kretsstämman beslutade:
anse motionen besvarad
Motion nr 421
Aktiv dödshjälp accepteras inte
Diskussionen om aktiv dödshjälp är ständigt pågående. Vårt parti måst ta frågan på allvar och
påverka resultatet.
Resurserna inom sjukvården måste brukas till att rädda liv, inte motsatsen.
Lobbyister i ena eller andra riktningen måste visa respekt för livet.
Jag/vi yrkar:
att att aktiv dödshjälp inte accepteras i vårt land
att att Centerpartiet verkar för detta.
Sven-Erick Andersson, Birgittelund Flisby
Jönköpings läns distrikt
19

20. Omr 4
Kretsstyrelsens yttrande:
Vi instämmer i motionärens yrkande att aktiv dödshjälp inte ska accepteras i vårt land. Resurser
inom sjukvårdens ska brukas till att rädda liv, inte motsatsen.
Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att tillstyrka motionen och sända den vidrare till riksstämman
Kretsstämman beslutade:
tillstyrka motionen och sända den vidare till distrikt och riksstämma
Motion nr 422
Eutanasi
Eutanasi, terminal sedering, dödshjälp, livsslutsdirektiv och livstestamente är några av de
uttryck som brukar användas i samband med diskussionen om att få bestämma över sitt eget liv i
dess slutskede.
I Italien och USA har nyligen dramatiska debatter pågått om rätten att på begäran av de
närmaste släktingarna avbryta vård för en person som många år har legat i koma.
I ett flertal länder i Europa har respekt för patientens rätt att få bestämma över sitt eget liv
utvidgats till att läkare på patientens begäran aktivt kan hjälpa till att avsluta livet när sjukdom
inte längre är möjlig att bota och smärtan blivit olidlig.
I Holland – undertecknad Wouters gamla hemland – här rätten funnits i många år. En lång och
positiv erfarenhet har byggts upp. De initiala farhågorna har inte besannats. Det ursprungliga
kravet med en kontroll av en andra läkare, s.k. second opinion, och obligatorisk polisanmälan av
läkare som utfört eutanasi är kvar. Inget politiskt parti i Holland vill avskaffa lagen om eutanasi
– inte ens Kristdemokraterna, det regeringsbärande partiet sedan många år.
Även inom undertecknad Wouters familjekrets finns fall där eutanasi i enlighet med patientens
vilja och de anhörigas instämmande har skett. Det är angeläget att detta leder fram till att varje
människa måste få bestämma över sitt eget liv i dess slutskede.
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiets riksstämma beslutar uppdra åt partistyrelsen att studera relevanta utländska
lagstiftningar inom eutanasiområdet och med ledning av detta arbete utformar ett förslag
som föreläggs de övriga allianspartierna.
Johan Wouters, Nacka
Stockholms läns distrikt
20

21. Omr 4
Motion nr 423
Tandvården ska på sikt bli en del av sjukvårdsförmånen
Det är viktigt att små barn, så fort de fått sina mjölktänder utvuxna får ett naturligt förhållande
till tandborsten och tandborstning. Därför bör alla små barn, redan tidigt kallas till tandläkaren
och då få en egen borste att suga på samtidigt som föräldrarna sköter den riktiga borstningen. På
så sätt kan det göras naturligt för de små barnen att man alltid borstar tänderna morgon och
kväll. De yngre generationerna har idag väsentligt bättre tandstatus än de som är medelålders
och äldre och exemplet ovan kommer på sikt att medföra ännu bättre tänder hos de som nu är
barn, när de blivit vuxna och äldre. Därför bör tandvården på sikt bli en naturlig del av
sjukvårdsförmånen i Sverige och därmed ingå i högkostnadsskyddet mm.
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet på nationell nivå driver frågan om att på sikt inlemma tandvården i
sjukvårdens förmånssystem.
Ingmar Sahlgren, Nacka
Stockholms läns distrikt
Motion nr 424
Bostäder för äldre utan bistånd (Trygghetsbostäder)
I de två stadsdelarna i Göteborgs kommun som vår avdelning representerar finns ett behov av
bostäder för äldre utan bistånd (bedömning) till rimlig boendekostnad. Det kan t.ex. vara att de
idag bor i trevånings flerfamiljshus som saknar hiss eller ensamstående som vill komma närmre
samlingslokaler. Äldre som är pigga och friska nog för att kunna och vilja avgöra själv hur och
var de vill bo men ofta med väldigt begränsad ekonomi.
Det har nybyggts så kallade 55+-bostäder, både av privata aktörer och kommunägda
Egnahemsbolaget, enplans radhus och hissförsedda flervåningshus med service- och
samlingslokal men de har alla blivit så dyra att köpa eller hyra att ålderskravet har tvingats
strykas för att fylla bostäderna. Vid kontakt med kommunen angående subventioner på marken
så framkom det att det inte är möjligt med nuvarande lagstiftning
Förslag till bostadsbolagen att reservera och skapa äldreanpassade trappuppgångar har ansetts
omöjligt eftersom det kostar så mycket att komplettera flervåningshus med hiss i efterhand. Inte
heller i sådana fall kan kommunen gå in ekonomiskt för att hjälpa till med bostäder för äldre
utan bistånd.
Vi anser att det är angeläget att Centerpartiet verkar för fler bostäder för äldre utan bistånd till
rimlig kostnad. Förslag som bör utredas är statliga subventioner för nybyggnation och/eller
renovering, att kommunerna får skyldighet att säkerställa att det finns sådana bostäder, nya
former av boende t.ex. kooperativ hyresrätt.
21

22. Omr 4
Jag/vi yrkar:
att verkar för fler bostäder för äldre utan bistånd till rimlig kostnad.
Backa-Lundby Centerpartiavd., Göteborg
Göteborgs distrikt
Kretsstämman beslutade:
att med tillstyrkan översända motionen till partistämman.
Motion nr 425
Hemtjänst i turistkommun
I turistkommuner är det ett stort problem, och en utmaning att många äldre sommarboende och
deras anhöriga ställer krav på den lokala hemtjänsten. Detta leder till att dessa kommuner får
stora kostnader för sin hemtjänst.
Jag/vi yrkar:
att Hemtjänstkommunen får skyldighet att betala hemtjänsten för sina egna kommuninvånare
vid vistelse i en turistkommun.
Ingvar Andersson, Runsten-Långlöt
Kalmar läns distrikt
Motion nr 426
Försäkringskassans organisation
Hösten 2005 började man omorganisera på Försäkringskassan. Vissa ärenden delades upp på
flera kontor, specialistkompetens skull utnyttjas, effektiviteten skulle öka. Det blev tvärtom.
Medborgarna, de försäkrade, sitter fast i 0771-telefonerna; allt blev kaos – som nu drabbar såväl
anställda som allmänheten.
Sjukskrivningsprocessen har blivit onödigt tunggrodd, rättsäkerheten hotad. Allt beror på den
genomförda centraliseringen.
Det saknas ”experter” med helhetsynen inom FK, som kan ta hand om den försäkrades alla
moment på en gång; t ex frågan om sjukersättning (AFL) och ev arbetsskadedelen (LAF),
handikappersättningar osv. Den nya organisationen ger här tre ärenden hos olika kontor i
landet, med väggar emellan. Detta nya ger mer byråkrati, och därigenom ökade interna
kostnader.
De samlade handläggningstiderna har ökat, samtidigt som regelverken hela tiden blivit allt mer
komplicerade. Allra värst är troligen att ”arbetsskadedelen/LAF” hamnat helt snett, inom den
nya organisationen – speciellt som allt hör samman hos den enskilde. Överklagningsärendena till
Länsrätterna har, pga nyordningarna ökat. De viktiga ”Självrättelse”-systemen, internt inom FK
- fungerar inte, osv. Därför har sjukskrivningsprocessen, behandlingen av ansökan - blivit extra
22

23. Omr 4
tungrodd, rättsäkerheten hotad – främst till följd av omorgansiationerna. Leveranserna av
produkterna (Välfärdssystemet) fungerar plötsligt inte.
Den decentraliserade ordningen, med beslutsfattare hemmavid, och beslutskraft i hela ärendena,
måste återställas. Centraliseringen mot fem arbetsskadekontor i hela landet måste därvid rivas
upp – som första åtgärd. Resurs för Överblicken över alla förmånerna tas fram – i en
decentraliserad organisation, osv.
Jag/vi yrkar:
att Försäkringskassans ännu pågående omorganisation snarast ses över, förutsättningslöst
att snara decentraliserade åtgärder vidtas lokalt, så att förtroendet för Myndigheten återställs
att Centerpartiets i Riksdagen fortsätter verka för att Socialförsäkringens regelverk ses över,
blir tydligare, och enklare – för även handläggarna – samt även i högre grad anpassas
gentemot andra försäkringssystem.
Per-Ingvar Jönsson, Malmö
Skåne läns distrikt
Motion nr 427
Sjukersättning för kroniskt sjuka
Många sjuka som jobbar är i behov av att sjukskriva sig oftare än andra friska människor, de
riskerar att förlora sina jobb änvärre är det för de sjuka som är arbetslösa.
Sjukdomar som ex reumatiska sjukdomsr, muskelsjukdomar. leder etc. Det kostar arbetsgivaren
mycket att ha sådan personal, staten bör stå för sjukersättningen när de gäller dessa människor så
att de inte blir en grupp utanför arbetsmarknaden
Jag/vi yrkar:
att försäkringsreglerna ändras för de kroniskt sjuka
att staten står för sjukskrivningskostnaderna
Susie Ingels, Västerås
Västmanlands läns distrikt
Kretsstyrelsens yttrande:
Då det finns ett utbyggt system för kroniskt sjuka på arbetsmarknaden samt att detta gständigt
genomgår
nya förändringar
Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att anse motionen besvarad
Kretsstämman beslutade:
anse motionen besvarad
23

24. Omr 4
Motion nr 428
Sjukförsäkring/arbetslöshetsförsäkring
Utförsäkrad från försäkringskassan. Ingen a-kassa. Hur många drabbas av detta när
centerpartiet styr Sverige?
Visserligen tyder siffrorna på att ökningen än så länge inte blivit så stor som man befarat, men
ändå är det ett antal personer som faller mellan stolarna.
Ohälsotalet har minskat i Sverige. Fler och fler har fått jobb, men så kom finanskrisen. Då är det
inte lika lätt att komma ut på arbetsmarknaden och arbetsträna efter en sjukskrivning eller efter
en lång period av arbetslöshet.
Centerpartiet står för att hjälpa dem som faller genom skyddsnätet. Den tanken får inte
försvinna i det systemet som byggs upp idag. De som behöver hjälp ska kunna få det utan att bli
kastad mellan olika instanser. Att ha ett ställe att gå till för att få hjälp vare sig det gäller
sjukskrivning eller arbetslöshet är målet. Man håller på att bygga upp samarbete på olika håll i
landet, men det är långt kvar tills det blir verklighet överallt.
Om du är småföretagare och blir arbetslös behöver du ett annat skyddsnät än om du är anställd.
För att få stämpla måste du avveckla ditt företag. Om du skulle behöva socialhjälp kan du inte
äga tillgångar. Det är inte ovanligt att du bor på ditt företag när du jobbar på landsbygden. Det
gäller inte bara lantbruk utan även verkstäder etc. Du kanske får sälja gården/verkstaden som
gått i släkten i generationer för att flytta till lägenhet. Och var finns lägenheterna? Förutom
tragedin att behöva bryta upp från sitt hem leder detta även till en utarmning av landsbygden.
Jag/vi yrkar:
att se över de problem som uppstår för de personer som faller mellan stolarna när det nya
systemet byggs upp för sjukförsäkring/arbetslöshetsförsäkring
att omgående starta arbetet med att hitta en lösning på dessa problem
att Årsmötet beslutar att motionen skickas till centerpartiets riksstämma i Örebro
Christina Rörvall-Dahlberg, Brastad
Bohusläns distrikt
Motion nr 429
Tobakens utbredning
Tobaksbruk utgör fortfarande den enskilt största förebyggbara hälsorisken i Sverige. År 2004
visade en rapport från Statens folkhälsoinstitut att tobaksrökningen kostar minst 26 miljarder
kronor om året i sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och sjukskrivningar.
Ända sedan mitten av 1960-talet har sambandet mellan rökning och sjukdom varit känt och
närmare hundratusen vetenskapliga undersökningar har publicerats om rökningens skaderisker.
Alla som röker skadas av sin rökning och rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens
organsystem. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt 7-8 år av sin
förväntade livstid.
Det är vetenskapligt väl belagt att tobaksrökning orsakar lungcancer, cancer i andra organ,
hjärt-och kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom, Crohns sjukdom samt sår i magen
24

25. Omr 4
och tolvfingertarmen. Nittio procent av lungcancerfallen och drygt 20 procent av all
hjärtkärlsjukdom beräknas bero på rökning. Lungcancer är den vanligaste tumörformen bland
män och den femte vanligaste bland kvinnor i Sverige (Folkhälsorapport 2001).
I Sverige ökar nu lungcancern bland kvinnor och minskar bland män. Om ca 5-10 år beräknas
att lungcancer kommer vara den vanligaste cancerformen också bland kvinnorna. Detta är ett
resultat av att rökning successivt blev vanligare bland kvinnor under 1950-och 60-talen.
Tobaksrökning ökar dessutom risken för tandlossning, vissa former av syn-och
hörselnedsättningar, ryggbesvär, impotens, benskörhet, minskad fruktsamhet hos både kvinnor
och män, graviditetskomplikationer, missfall och plötslig spädbarnsdöd. Även passiv rökning är
skadlig och leder till ökad risk för t ex hjärtinfarkt och lungcancer.
Nikotin är en drog som ger ett mycket starkt fysiologiskt och psykologiskt beroende som i
styrka, och därmed åtföljande återfallsrisk, anses ligga i klass med kokain och heroin. Både
nikotinberoende och nikotinabstinens räknas i dag som sjukdom. I de internationella
klassifikationssystemen för sjukdomar klassas nikotinberoende som en psykisk störning orsakad
av att en kemisk så kallad psykoaktiv substans sätter hjärnans belöningssystem ur balans. Det
innebär att man måste tillföra drogen - nikotinet - kontinuerligt för att vara i
balans och fungera optimalt i arbets-och privatliv.
Uteblir nikotintillförseln får man abstinenssymtom med koncentrations-svårigheter,
humörsvängningar och oro som framträdande drag. De flesta upplevda fördelar med att röka
och snusa kommer i verkligheten från den befrielse från nikotinabstinens som inträder varje
gång någon tar en cigarett eller en prilla. Nikotinberoende skapar inte bara ett starkt beroende
utan ökar även risken att utveckla beroende av alkohol och andra liksom ett riskbeteende i
övrigt. Detta gäller även för de unga som tidigt nyttjar tobaksvaror. De testar och allt tidigare för
tyngre droger och har lättare att fastna i deras begär detta visar de undersökningar som utförs
varje år på Sveriges niondeklassare.
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet driver frågan om att få ett Sverige och ett Europa fritt från tobak.
att Centerpartiet verkar för att stöd till "sluta bruka tobak" -organisationer utdelas.
att Centerpartiet verkar för att tobak på sikt tas upp i narkotikalagstiftningen.
att Centerpartiet ger tullen utökat stöd för att kontrollera att tobak och övrig narkotika inte
smugglas in över gränsen till Sverige.
att motionen sänds vidare till Centerpartiets riksstämma.
Martin Karlsson, Solna
Stockholms läns distrikt
Kretsstyrelsens yttrande:
Motionen behandlar en fråga av största vikt för folkhälsan. Den tar också upp en kontroversiell
fråga då rökning av många anses vara en i samhället acceptabel last. Dock måste stor viktigt
läggas på det lidande många drabbas av, samt den belastning som bruket utgör på sjukvården
och kostnader för samhället. Allt som kan bidra till att rökningen minskar är positivt och därför
instämmer vi i motionen.
Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:
att tillstyrka motionen
att motionen sända vidare till riksstämman 2009
25

26. Omr 4
Kretsstämman beslutade:
tillstyrka motionen samt att skicka den vidare till riksstämman 2009.
Reservation:
Anders Eklund, Eva-Britt Sandlund och Maria Bergman reserverar sig mot beslutet.
Motion nr 430
Rätt till motionsavdrag för egenföretagare
Anställda har i dag rätt att få motionskostnader betalda förutsatt att förmånen gäller alla
anställda. Denna förmån gäller ej för egenföretagare. Då alltfler i dag väljer att bli
egenföretagare borde denna förmån finnas även för denna grupp.
Egenföretagandet kräver ofta andra arbetstider, gränsen mellan fritid och arbetstid blir flytande.
För egenföretagarens hälsa vore det önskvärt att möjligheten till friskvårdsförmån även
skapades för denna grupp, som blir allt större. Därför bör möjligheten för friskvård även finnas
för egenföretagare.
Mora den 3 februari 2009
Bengt Jernhall
Jag/vi yrkar:
att Centerpartiet bör driva denna fråga så att friskvårdsförmån kan gälla även egenföretagare.
Bengt Jernhall, Mora
Dalarnas läns distrikt
26