1. Nya Moderaterna
Kent Persson, Partisekreterare
1. Vad tänker ni göra de närmaste fem, tio åren för att Sverige ska bli koldioxidneutralt
2050?
Svar: Sverige har bland de lägsta utsläppen i världen av växthusgaser per BNP-enhet och
goda möjligheter att nå nollvisionen år 2050. Energipolitiken ska fokusera på att ersätta
fossil energi. Vi behöver bland annat ställa om till förnybara energikällor i allt högre
utsträckning samt minska utsläppet av klimatpåverkande medicinska gaser.
Den som orsakar en kostnad ska betala för den och vi vill därför se breda och
teknikneutrala ekonomiska styrmedel, som till exempel en fordonsskatt starkt relaterad till
koldioxidutsläppen.
Nya Moderaterna verkar för att kommuner och landsting ska vara föregångare vad gäller
klimat- och miljövänlig verksamhet. Moderatledda kommuner och landsting bör lokalt ta
fram en tydlig upphandlings- och inköpspolicy med möjligheten att ställa miljö- och
klimatkrav på hela kedjan samt samordna lokal och regional varudistribution med fordon
som uppfyller tydliga miljökrav.
2. Delar ni vår syn att en förutsättning för att de skuldsatta länderna i Sydeuropa ska få en
god utveckling är att deras handelspartner stimulerar sina ekonomier, i första hand genom
investeringar för hållbarhet?
Svar: Ordning och reda i de offentliga finanserna är en förutsättning för uthållig tillväxt och
långsiktigt jobbskapande. Det skapar det förtroende som är nödvändigt för att stimulanser
ska kunna få effekt och är en förutsättning för att skapa den trygghet som behövs för att
företag ska investera och anställa. Länder som präglas av bristande förtroende måste
fortsätta tackla höga och växande skulder genom saneringar och tillväxtåtgärder. Samtidigt
bör en ansvarsfull ekonomisk politik i hög grad inriktas på strukturellt riktiga satsningar som
stärker arbets- och kunskapslinjen och tryggar konkurrenskraften samtidigt som
sammanhållningen värnas.
Utöver detta är det välkommet att de länder som har utrymme kan genomföra stimulanser,
exempelvis genom hållbara investeringar, för att stötta återhämtningen. Det är dock viktigt
att värna den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna och i takt med att ekonomin
normaliseras bör man återgå till balans och överskott för att kunna bygga upp skyddsvallar
mot framtida nedgångar.
3.Investeringarna i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer, samtidigt som
investeringbehoven är stora. På vilken ambitionsnivå vill ni lägga er och vilka innovativa
lösningar ser ni framför er för att loka fram kapital också från privata finansiärer?
Svar: I en globaliserad värld är det viktigt att Sverige är ett attraktivt land att investera i.
Investeringarna styr var nya jobb växer fram och ordning och reda i ekonomin är centralt

2. för att skapa den trygghet som behövs för företag ska kunna investera. Därför är det viktigt
att värna starka offentliga finanser. Det är också viktigt att företag och hushåll har tillgång
till väl fungerande finansiella marknader som kännetecknas av stabilitet.
Även bolagsskatten är en viktig pusselbit för framväxten av nya jobb och investeringar.
Genom att sänka skatten till en internationellt konkurrenskraftig nivå har Alliansen lagt
grunden för att intresset ökar för att investera i Sverige och därmed också tillgången på
riskvilligt kapital. Investeringsavdraget, där enskilda personer som investerar i mindre bolag
får en skattelättnad, har också varit ett viktigt steg på vägen för att små och medelstora
företag ska kunna anställa och växa.
4. Många nya jobb finns inom tjänstesektorn, såväl privat- och skattefinansierad. På vilket
sätt bör skatter och regelverk främja en hållbar tillväxt i denna sektor med många
arbetstillfällen?
Svar: Skatter och regelverk påverkar tillväxtförutsättningar. Alltför höga skatter på arbete
och utbildning gör att färre arbetar eller studerar, medan höga skatter på ägande och kapital
riskerar att tränga undan investeringar eller driva dem utomlands.
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga, RUT- och ROT-avdraget, instegs- och nystartsjobb är
exempel på reformer som sänkt trösklarna till arbetsmarknaden och gjort att fler har fått
arbete. Den sänkta restaurangmomsen har gett nya jobb som främst går till unga och utrikes
födda. Vi har även öppnat nya branscher för företagare och entreprenörer, exempelvis
genom avreglering av apoteksmarknaden och vårdval inom primärvården.
Nivån på regelbördan måste ständigt vägas mellan vilken nytta den för med sig i samhället
och den börda den utgör för företag. Sedan 2006 har regeringen genomfört närmare 500
förenklingsförslag för att göra vardagen lättare för företagen. Även i framtiden vill vi fortsätta
vårt arbete med att minska regelkrånglet och de administrativa kostnaderna för företagen.
En avgörande faktor för tjänstesektorns tillväxt är att vi gemensamt i EU skapar en verklig
inre marknad för tjänster, där både företagare och konsumenter kan dra full nytta av
möjligheterna som finns inom tjänstesektorn. Därför är det viktigt att alla EU:s
medlemsländer fullt ut tillämpar tjänstedirektivet vars syfte är att göra det enklare för företag
att både etablera sig och tillfälligt tillhandahålla sina tjänster på EU:s inre marknad
samtidigt som tjänsternas kvalitet stärks.
5. Den finansiella sektorn är mer än tolv gånger så stort som världens BNP. Vid slutet av
1990-talet var den tre gånger så stor. Trots detta investeras det alldeles för lite i både
Sverige och EU. Alltmer av utlåningen har i stället använts till spekulation i
tillgångsvärden, främst fastigheter. Hur vill ni agera för att bidra till att de finansiella
obalanserna i världen rättas till?
Svar: De senaste årens globala finans- och skuldkris visar på vikten av en stabil
finansmarknad som hålls i strama tyglar för att den inte ska framkalla kriser med
lågkonjunktur och arbetslöshet som följd. Att värna den finansiella stabiliteten är därför en
central politisk uppgift, inte minst i en liten öppen ekonomi som den svenska - vilken har
en stor finansiell sektor. Tydliga regleringar av banker och andra finansiella aktörer är en
förutsättning för en motståndskraftig ekonomi. För att stärka den finansiella stabiliteten har
regeringen exempelvis höjt kapitalkraven på systemviktiga banker, förstärkt resurserna till
den finansiella tillsynen och inrättat en stabilitetsfond som ska finansiera statliga insatser vid
framtida finansiella kriser. Vi följer också noga arbetet med uppbyggandet av bankunionen
inom EU.

3. 6. Många av de problem som vi pekar på kräver ökat globalt samarbete. Vad skulle ni
vilja att Sverige gjorde – via EU men också genom nordiskt samarbete för att uppnå
mer av ”global governance”.
Svar: Framsteg för hållbar utveckling kräver ett brett engagemang av många olika aktörer.
För att möta framtidens utmaningar är ett starkare samarbete inom EU viktigt. Vi vill se ett
EU som är en stark kraft för hållbar utveckling i världen och att Sverige ska vara en stark
röst i EU-samarbetet för att bland annat påskynda utvecklandet av en gemensam
energimarknad med minskad användning av fossila bränslen samt att EU ställer om till en
eko-effektiv ekonomi.
Samarbetet med de nordiska och baltiska länderna är av särskild vikt och betydelse. För att
möta de utmaningar som nämns och utnyttja möjligheterna krävs det samnordiska
tvärsektoriella insatser, som integrerar principen om en hållbar utveckling. Vi tror att ett
nordiskt samarbete på området kan åstadkomma mer gemensamt än var för sig. Därför togs
den nordiska strategin för hållbar utveckling fram inom ramen för det Nordiska Rådet i juni
2013.
Alliansregeringen vill särskilt prioritera bl. a frågor som hållbar urbanisering, rätt
prissättning och värdet av ekosystemtjänster, tillgång till och ett hållbart nyttjande av energi
och vatten och beslut om att införa globala så kallade hållbarhetsmål.
Ett annat exempel på hur regeringen vill driva hållbarhetsfrågor i en nordisk-baltisk kontext
är Östersjöstrategin, som är en mobilisering av EU:s stöd och resurser för att möta
gemensamma utmaningar och möjligheter i Östersjöregionen.
7. Hur vill ni agera för att de mest utsatta befolkningarna i världen ska få hjälp att klara
anpassningen till ett förändrat klimat?
Svar: Den globala klimatutmaningen kan inte lösas av länder på egen hand. Alla länder
behöver ta klimatfrågan på allvar. Internationellt samarbete och bindande avtal är två sätt
att påverka. Sverige gör redan i dag stora insatser för att minska klimatförändringarna, dels
genom bistånd men även genom till exempel CDM-investeringar i fattiga länder. Vi satsar
även på att öka exporten av miljöteknik och miljöinnovation, där Sverige ligger i framkant i
utvecklingen.
8. På vilket sätt vill ni agera för att Europa som helhet ska bli en dynamisk region i världen
och en stark kraft för en hållbar och fredlig värld?
Svar: Samarbete på global nivå är avgörande för att möta många av de miljö- och
klimatutmaningar som världen står inför. Sverige ska vara ett föregångsland för hållbar
utveckling inom EU och inte minst driva på för att EU ska spela en aktiv roll i arbetet mot
en hållbar utveckling globalt. Genom att fortsätta bygga ett starkt och öppet Europa
samtidigt som vi utvecklar EU:s mjuka makt kan Europa också bli en kraft för fred, frihet
och försoning i världen. Därför vill vi ha en starkare gemensam utrikestjänst, ett europeiskt
fredsinstitut, tydliga resurser till demokratistöd och en klar strategi för EU:s arbete som en
global kraft.