1. Omställning till
Grön Ekonomi
ABF-huset
28 Oktober 2013
Agr. Dr. Thomas Hahn
thomas.hahn@stockholmresilience.su.se
www.stockholmresilience.su.se

2. The Sustainable Development discourse is increasingly
focusing on Economics: TEEB 2009 and GE 2011

3. Synliggöra värdet av
ekosystemtjänster
- Åtgärder för välfärd genom
biologisk mångfald och
ekosystemtjänster
Maria Schultz – Utredare
Lars Berg - Huvudsekreterare
Louise Hård af Segerstad &
Thomas Hahn –
Utredningssekreterare
SOU 2013:68
http://www.regeringen.se/sb/d/17928/a/226396
http://www.regeringen.se/sb/d/16982/a/226192
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

4. Klassificering enl. Naturvårdsverket
Ekosystemtjänster
= Ekosystemens
direkta och
indirekta bidrag till
människors
välbefinnande
Försörjande
Varor som
produceras
av
ekosystemet
som
fisk, timmer,
frukt mm
Reglerande
Tjänster som
produceras
av
ekosystemet
som
vattenrening,
Kulturella
Icke
materiella
tjänster som
rekreation,
estetiska och
religiösa
värden
kolsänkor, p
ollinering
mm
Stödjande – stöder övriga tjänster t ex
näringscirkulering och fotosyntes
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

5. Jordbruksgröda
Naturlig skadedjursbekämpning
Timmer
Mångfunktionalitet
EST = EkoSystemTjänster
EST
Pollinering
Habitat - levnadsplatser
biologisk mångfald
Vatten - kvalitet o flöde
Erosionsskydd/
bildande av bördig jord
Kolsänka

6. SOU 2013:68
Policy mål
 Nagoyaplanen 2010 + EU-strategi för
biologisk mångfald 2011-2020
 Riksdagens generationsmål 2010
 Etappmål och preciseringar i
miljömålssystemet 2012
Utredningens direktiv
 Integrera kunskap om biologisk
mångfald och ekosystemtjänster i
beslutsprocesser
 Bättre kunskapsunderlag för att kunna
göra detta
Vi adderade
 Lärandeprocesser med flera
intressenter för kapacitetsbyggande

7. Tre kategorier av åtgärdsförslag
Integrering i beslutsprocesser
–
–
–
Ekonomiska styrmedel
Översyn av regelverk för mark/vatten
Delegation för utveckling och innovation
Bättre kunskapsunderlag
–
–
–
Ekosystemtjänstbedömningar
Vägledning
Statistik/Indikatorer
Lärandeprocesser
–
–
–
Forskning
Ekonomiskt stöd kommuner/regionalt arb
Utvärdering ovan åtgärder efter 2018
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

8. SOU 2013:68 Metoder
Utgångspunkter
 Vad
vet vi sedan tidigare om
värdet av ekosystemtjänster
och metoder för
synliggörande?
 Vilka hinder finns för
att nå etappmålet?
Arbetsmetod
 Litteraturstudier
 Dialoger

9. Ekosystemtjänstbedömning

En generell strategi är att
integrera (beakta)
kunskap om biologisk
mångfald och
ekosystemtjänster i
planering av tätorter och
landsbygd.

Skapa rutiner för detta
genom krav på att det
görs och rapporteras

Kräver ny lagstiftning
och/eller vägledning av
länsstyrelser...

10. Stadsplanering
Vägledning och lagöversyn av
PBL och Översiktsplan
Flera kommuner gör redan
“EkosystemTjänstBedömningar”
SOU 2013:68
Jordbruksgröda
Areella näringar
Se över lagstiftning, hur kan
“pågående markanvändning”
regleras så att en mångfald av
ekosystemtjänster produceras?
Utvärdera dagens jordbruksstöd
utifrån detta synsätt.
Beräkningar av kostnadseffektivitet måste utgå från
naturens mångfunktionalitet
Naturlig skadedjursbekämpning
Timmer
Mångfunktionalitet
EST = EkoSystemTjänster
EST
Pollinering
Habitat - levnadsplatser
biologisk mångfald
Vatten - kvalitet o flöde
Erosionsskydd/
bildande av bördig jord
Kolsänka

11. SOU 2013:68
Förslag om indikatorer
Hållbarhetsindikatorer bör redovisas tillsammans med
uppgifter om ekonomisk utvecklingen
 Officiella statistiken som mäter ekosystemens och
samhällets kapacitet att generera ekosystemtjänster
behöver vidareutvecklas

Reformera skattesystemet
Översyn av skatter och avgifter och minska skadliga
subventioner
 Enligt CBD är detta mer effektivt än att finansiera skydd
av biologisk mångfald i efterhand…


12. Exploatering i vardagslandskapet

Naturen trängs tillbaka av
industrier, gruvor, köpcentra, bostäder, vägar, jär
nvägar....
Exploatören bör dels minimera skadan, dels
restaurera återstående skada på viktiga
ekosystemtjänster på närliggande områden
 Sådana krav på ekologisk

kompensation gör
exploatering av värdefulla
områden dyrare

Förenligt med förorenaren
betalar-principen

Får INTE underlätta
tillståndsprövningen

13. SOU 2013:68
Slutligen…
Förslag om kapacitetsuppbyggnad och
innovation
 Delegtion för ekosystemtjänster
 Informationsportal
 Stötta affärsutveckling med ekosystemtjänster
 Utreda fondplaceringar och statens ägarpolicy
 Verktyg för offentlig upphandling
 Forskning om försäkringsvärden och resiliens

14. Pollinering
– ex ekosystemtjänst
BeeUrban/Biman – ex innovation hyr ut bin
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

15. Betalningsviljestudie –
BalticSTERN visar att
invånare runt Östersjön är
villiga att betala cirka 35
miljarder kronor årligen för
friskare hav.
Dvs beredda betala mer för
att minska övergödningen
än vad åtgärderna
beräknas kosta.
Havs- och vattenmyndigheten 2013.
Foto: T Dahlin/Azote
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

16. Värdering av ekosystemtjänster
Metoder och
beslutsunderlag i:
Lämpligt för ekosystemtjänster…
Monetära termer
(Betalningsviljestudier,
kostnads-nytto analys)
… som vi har stor kunskap om och
normativt/etiskt okontroversiellt, t ex för varor
som timmer, vattenrening, rekreationsvärden
Kvantitativa termer
(kartläggning, status,
statistik,multikriterieanalys)
… som kan mätas men svårt att översätta till
pengar t ex mångfunktionalitet (många
ekosystemtjänster) i våtmark eller skog
Kvalitativa termer
(intressent dialog)
… som är svåra att mäta och svårt att översätta
till pengar t ex försäkringsvärden och
oåterkalleliga effekter. Bättre
kunskapsunderlag behövs.
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

17. Även de ekosystemtjänster som handlas
på marknaden undervärderas
Välfärd = A+B
kr/kg
Efterfrågan
BNP = B+C
Utbud =
Marginalkostnad
A. Konsumentöverskott
P*
B. Producentöverskott
C. Total
produktionskostnad
kilo basmat (ris,
vete, majs, potatis)
Q*

18. ”Ekosystemvarornas” andel av BNP har sjunkit från
22% till 2% under 80 år, trots att de är fundamentala
för vår välfärd. BNP synliggör inte dessa värden.

19. En svensk TEEB
- The Economics of Ecosystems and Biodiversity
•
•
•
•
•
•
•
Ekosystemtjänstbedömningar
Samverkan och lärandeprocesser
Statistiken utvecklas
Ekonomiska styrmedel
Synteser om framgångar och hinder
Internationellt samarbete
Rapportering inom miljömålssystemet
Långsiktig strategi för ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster

20. Cost-effectiveness
Indicators for human wellbeing + social progress
 Develop sustainability indicators to complement GDP
 These indicators should follow the recommendations of the “Stiglitz
commission” and also assess the combined capacity of ecosystems
and society to sustain important ecosystem services
Capacity building + innovation
 Support business opportunities based on ecosystem services
 Special governmental committee for support and coordination
 Public procurement
Research
 How to assess resilience, i.e. the
capacity of societies and
ecosystems to handle shocks.
 E.g. what is the value of pollination
in different scenarios?

21. TEBB addresses ecosystem complexity …
 Ecosystem resilience provides a kind of „natural insurance‟ against potential
shocks and losses of ecosystem services. Although difficult to measure, the
insurance value of well-functioning ecosystems should be regarded as integral
part of their Total Economic Value. (TEEB Synthesis Report p. 25)
 In daily practice, [resilience and] insurance values are difficult to measure,
justifying a precautionary approach to ecosystem and biodiversity conservation.
(TEEB Policy Report p. 8)
 Recommendations: Economic [monetary] valuation is less useful in situations
characterized by non-marginal change, radical uncertainty or ignorance about
potential tipping points. In such circumstances, prudent policy should invoke
complementary approaches such as the „safe minimum standard‟ or the
„precautionary principle‟. Under conditions of uncertainty it is generally
advisable to err on the side of caution and conservation.
(TEEB Synthesis Report p. 26)

22. … and, to some extent, rights + intrinsic values
 In situations where cultural consensus on the value of ecosystem services is
strong and the science is clear, it may be relatively straightforward to
demonstrate values in monetary terms and capture them in markets. …
 On the other hand, in more complex situations involving multiple ecosystems
and services, and/or plurality of ethical or cultural convictions, monetary
valuations may be less reliable or unsuitable. In such cases, simple recognition
of value may be more appropriate. (TEEB Synthesis Report p. 12)
 Intrinsic values are culturally embedded moral truths. They can be taken into
account by choosing the appropriate institutions which allow their articulation in
addition to utilitarian values. (TEEB Chapter 4 Key message)
 Conclusion: TEEB acknowledges that monetary valuation reduces “dignities”
(intrinsic values) to “commodities” (utilitarian values). How should intrinsic
values be communicated and governed? How can TEEB address human
rights? This is the challenge raised by the critique from developing countries.

23. TEEB: Conventional + Heterodox Economics
 Several prominent environmental economists came to the conclusion that the
standard economic model offers an inadequate framework to analyze
environmental issues characterized by irreversibilities, pure uncertainty, and
very long time horizons (Dasgupta 2008, Weitzman 2009)…
 These points have been made about environmental resources for decades by
economists working outside the neoclassical paradigm (Boulding 1973, Daly
1977, Georgescu-Roegen 1971). Interestingly, it seems that the policy
prescriptions of both those using a more conventional welfare economics
approach, and those who call for an alternative, heterodox approach to
environmental valuation, are converging.
 Using either standard or alternative approaches, when the services of nature
are taken into account, sustaining human welfare in the future implies
aggressive conservation and ecosystem restoration policies in the present
(TEEB Chapter 6, page 7).
 Hence, Cost-effectiveness analysis becomes more appropriate than CBA

24. How to practically measure value regulating ecosystem services (ES) - from fieldwork data to ES delivery; e.g. imagine a marine protected
area vs an unprotected fishing ground. The purpose is to compare the protected area with the unprotected areas regarding delivery of several
regulating ES (e.g. coastal protection, erosion control, sediment stabilization). How can we measure delivery of these ES?
Economic
analysis
(step 2)
Commercial
analysis
Economic
analysis
(step 1)
Step 3:
Change
institutions
584+987 > 1220
http://www.teebweb.org/

25. Degradation of ecosystem services often
causes significant harm to human well-being
Economics is not equal to money!
 “The total economic value
associated with managing
ecosystems more sustainably is
often higher than the value
associated with conversion”
(Opportunity cost)
 “Conversion may still occur
because private economic benefits
are often greater for the converted
system” (external costs)
 “Governments should first stop
subsidies to such
conversions, then subsidize
production of ecosystem services”
(incentives)