Recomendados
Más contenido relacionado
La actualidad más candente
La actualidad más candente (20)
Similar a Föreläsning-
Similar a Föreläsning- (20)
Föreläsning-
- 1. Läsförståelsearbete i alla ämnen Hanna Stehagen Porthälla gymnasium 2014-11-11
- 2. Föreläsningens innehåll • Varför ska vi arbeta med läsförståelse i alla ämnen? • Vilka teorier och förhållningssätt ligger till grund för ett gott läsförståelsearbete? • Vilka aktiviteter kan jag genomföra i klassrummet? • Exempel på läsförståelsearbete i praktiken
- 3. L: Vad brukar du läsa? E: Sporten i tidningen, en del om datorer, tecknade serier. L: Du har inte sagt något om vad du läser i skolan. E: Nä, vill du att jag berättar om det? L: Ja, vad läser du i skolan? E: Förra året läste jag tre böcker i svenskan. L: Vad har du läst mer? E: Inget. L: Hur är det med fysik och samhällskunskap? E: Jag trodde du ville veta någonting om läsning. L: Vad menar du? E: Jamen, det är ju liksom ingen novell eller något sådant. Man ska ju bara hitta svaret på något. Arnbak, Läsning av Faktatexter s.81 (från Beers & Samuels)
- 4. Tre frågor om värmetransport 1) Vilka tre frågor av värmetransport finns det? - Konvektion, strålning och ledning 2) Vad är skillnaden mellan värmeledning och strålning? - Vid värmeledning krävs ett medium för värmen att fraktas igenom. Vid strålningen överförs värmen utan hjälp av något medium 3) Ge exempel på varje form av värmetransport. ----- (inget svar) Hajer (2004) Ur Symposium 2003
- 5. Läsförståelsearbete i senare delen av skolan ”Användning av förkunskaper, kännedom om och bruk av lässtrategier samt förmåga att kontrollera sin egen läsprocess påverkar läsförståelsen och bör vara centrala element i den fortsatta läsundervisningen.” (Roe, 2014, s. 30)
- 6. Komponenter som samverkar vid läsförståelse Westlund, 2009 och 2013
- 7. Läsförståelsearbete i alla ämnen OM LÄSFÖRSTÅELSE: LÄSAREN OCH TEXTEN
- 8. ”Skolans språk är ingens modersmål” Barn kommer till skolan med olika förutsättningar: • 10000 ord i sitt ordförråd eller inga alls • 1000 lästimmar* eller inga alls Ju lägre upp i åren desto högre språkliga krav pga vetenskaplighet. Därför stöter många elever på patrull i högstadiet och gymnasiet. * Källa: Adams (1990) Beginning to read. Thinking and learning about print. A summary.
- 9. Skolans textvärldar Stehagen, 2014
- 10. Skolans språk ”Generellt tenderar skolspråket att vara mer ’som skriftspråk’, mindre personligt, mer abstrakt, mer explicit, ha större lexikalisk täthet och vara mer strukturerat än elevernas vardagsspråk.” (Gibbons, 2010, s. 31) ”Jamen, det är till exempel att granar trivs bäst i skogen och inte någonstans i ingenstans, typ ute på gatorna eller nåt sånt. De trivs bäst i skogen med sina kompisar.” När man närmare ska beskriva en arts behov använder man sig av begreppet nisch. En arts nisch beskriver alla de förhållanden som gör att arten kan överleva, växa och fortplanta sig … Hägerfelth, 2011 Ekologisk nisch
- 11. Läsförståelsearbete i alla ämnen – varför? • Elever har olika utgångspunkter. • Läsning bör vara föremål för kontinuerlig utveckling pga en ökad mängd abstrakta texter under skolårens senare del. • Alla skolans ämnen har sina specifika texter med sitt specifika syfte, sin specifika uppbyggnad och specifika begreppsvärld.
- 12. Läsförståelse i alla ämnen OM FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH OM ATT TÄNKA ”LÄSUTVECKLANDE”
- 13. Om läsförståelse ”Comprehension is not something that usually happens unaided. It is not a plant that grows from the ground unaided. It needs careful nurturing, occasional pruning and plenty of fertilizer if it is so to flourish. In short, good teaching is necessary where children and teachers collaborate in generating meanings from texts” (Smith & Elly, 1997, s. 50)
- 14. Läraren som brobyggare Konkret tänkande/ Konkret språk/ elevens värld ”Att hugga ner träd” ”Jättemånga människor var utan mat” Abstrakt tänkande/ abstrakt språk/ textens värld/uppgift en ”Skogsavverkning” ”Massvält” Foto: www.flickr.com/photos/alicebartlett/258071 7395
- 15. Läsförståelsearbete i alla ämnen HUR BÖRJAR VI? – ATT SKAPA RAMAR OCH UTGÅ FRÅN FÖRFÖRSTÅELSEN
- 16. Varför ämnesövergripande och tematiskt arbete? Läsförståelsearbete i ett sammanhang som ska syfta till skapa ramar och kontext genom att… • Synliggöra mönster och strukturer i samhället • Hjälpa eleven att upptäcka referentiella och kausala samband • Ge eleverna nycklar för att tolka och förstå sin omvärld • Hjälpa eleven se och förstå sin egen plats/del i samhället/naturen • Hjälpa eleven förstå allmänmänskliga problem och dilemman. • Synliggöra skillnader och likheter mellan samhällsgrupper, män/kvinnor och unga/äldre. • Skapa förståelse för processer och skeenden i naturen/samhället i ett större perspektiv.
- 17. Hitta rubriken! • Tankar om framtiden – förr och nu • Om rädslor förr och nu – från antiken till idag • Synen på barn och barndom - förr och nu • Utsatta människor – i samhället och i litteraturen • Makt, klass och kön under 1789-1921 • Ny i klassen/ny i Sverige - Hur är det? • Kön och identitet – om mans- och kvinnoroller förr och nu • Hur talar vi egentligen? – om språklig variation hos människor.
- 18. Makt, klass och kön under 1789-1921 Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven • får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, • får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. ( Lgy 11, Kap 2, s. 9)
- 19. Tankar om framtiden (sve,hi,sh) och hur man fångar förförståelse Tänk dig samhället om 50 år. Vad är det för samhälle vi kommer att leva och bo i, tänker du? Tänk dig att du har blivit pensionär och det är dina barn som går i skolan. Hur kommer din och deras värld se ut, tror du? Idag får du i uppgift att sätta dig in i denna hisnande tanke om framtiden en stund. Du ska bara kort skriva ner hur du tänker, för att sedan diskutera dina tankar med några kamrater. Lektionsmål: Ni ska diskutera era tankar om framtiden i grupp. Språkmål: Du redogör för dina tankar om framtiden samt förklarar och motiverar varför du tänker som du gör. Frågeställningar att besvara: Hur tänker du dig vår framtid? Hur tror du det ser det ut om 50 år? Vilka nya möjligheter kommer att finnas? Vilka hot och problem?
- 20. Läsförståelsearbete i alla ämnen NÅGRA METODER FÖR LÄSFÖRSTÅELSEARBETE - AKTIVITETERNA
- 21. Westlund, 2009
- 22. Den viktiga högläsningen • Ger alla en chans att hänga med! • Textsamtalet gör läsningen till en social aktivitet – En mosaik av tankar (det flerstämmiga klassrummet) • Metoderna bygger på gemensam läsning.
- 23. Läsundervisningens tre delar • Aktiverar elevernas förkunskaper om ämnet och texttypen genom samtal Före Under • Bearbetar • Lässtrategier för förståelse genom modellering och samtal kunskapen i samtal Efter
- 25. Informationstjuvar forts. T •Läs titeln och formulera en hypotes om vad texten kan handla om. Vad är det för genre och hur vet du det? Vad vet du om genren? H •Läs alla rubriker och faktarutor. Formulera frågor som du att texten ger svar på. I •Läs introduktionen. Modifiera eventuellt din hypotes om textens huvudidé. Får du veta något mer? E • Tänk på allt du sett, läst eller redan vet om ämnet. V • Titta på bilder, diagram eller kartor och se om det finns bildtexter. Finns det nyckelord? Vad får du veta av dessa? E •Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet? Finns det frågor? Här kan du verkligen plocka ut viktig information om vad författaren vill att du ska kunna. S • Varför skrev författaren den här texten? Varför läser du det här? Har du någon nytta av den här kunskapen? Hur då i sådana fall? Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers
- 26. Everything I know Vad vet jag? Vad tror jag?
- 27. Reciprok undervisning: Före, under och efter • Tar upp svåra ord och annat som är svårt • Kontrollerar det man vet och vill veta genom frågor • Stanna upp och fråga sig vad som kommer sen • Fångar in det viktigaste Att samman-fatta Att förutspå Att reda ut oklarheter Att ställa frågor Palinscar och Brown, 1984
- 28. Reciprok undervisning forts Före • Att förutspå: Genre, innehåll och språk utifrån titlar, underrubriker, bilder och grafik i texten. Under •Att reda ut oklarheter: Ord och begrepp, meningsbyggnad, uppbyggnad, värderingar, syfte, tema och avsändare •Att ställa frågor: När, vem, var, hur, vad och varför Efter • Att sammanfatta: Ta ut relevant information och organisera den i t ex text, tankekartor och grafiska modeller.
- 29. Att förutspå – Män och kvinnor. Jämställdhet (Sh)
- 31. Strategikort – att reda ut oklarheter Formuleringar Strategier Jag är inte säker på̊ vad författaren menar med ordet/ frasen …? Stanna upp, läs om, läs sakta, se helheten, red ut detaljer Jag skulle vilja ha ordet ... förtydligat Försök se sammanhanget och andemeningen. Koppla ihop det med det du redan vet, skapa dig bilder, dra slutsatser Vad betyder... ? Vad står i meningen före ordet? Vad står i meningen efter ordet? Får du några ledtrådar till vad ordet kan betyda? Vilka ord i meningen hör ihop? Går det att förstå meningen även om man tar bort ordet? Går det att dela upp ordet i flera ord? Hjälper det? Känner du igen ordet från ett annat språk? Jag förstår inte den delen där... Använd andra källor
- 32. Olika nivåer på frågor • På raden – Svaren står tydligt i texten. • Mellan raderna – Eleven måste tänka efter lite mer och lista ut vad författaren menar eller sammankoppla information från olika ställen och dra slutsatser. • Bortom raderna – Eleven får fundera över vad hen själv tycker och tänka ut olika konsekvenser.
- 33. Att reda ut och sammanfatta - tankekartor
- 34. Att reda ut och sammanfatta - Venndiagram Venndiagrammet visualiserar likheter och skillnader mellan fenomen, processer, händelser eller arter/personer:
- 35. Fler modeller för att sammanfatta Visa ett förlopp där det ena leder till det andra Visa hur olika faktorer får en konsekvens
- 36. VÖL-schema: Före, under och efter
- 37. Strukturerat läsförståelsearbete Lektionsmål: Lyssna på ett radioprogram ”Berättelser om jordens undergång” ur Vetenskapsradion Forum P1 (10 min) 27 januari 2014 och lära om dystopierna och dess utveckling Språkmål: kunna lyssna efter specifik information samt sammanställa informationen skriftligt i ett referat. • Vilka faktorer ligger bakom dystopiernas popularitet och attraktionskraft enligt Jerry Määttä? • Hur har dystopierna utvecklats enligt Määttä? • Vilka stilistiska drag utmärker dystopierna enligt Määttä? Tycker du det stämmer in på de texter vi har läst? • Hur ska dystopierna tolkas enligt Määttä?
- 38. Forts. explicita instruktioner Före ditt lyssnande: 1. Läs igenom frågeställningarna. 2. Fundera på vad du vet om ämnet redan. Skriv ner det du vet. 3. Fundera över vilket syfte du har med ditt lyssnande. Ska du ta reda på en speciell information? Ska du sammanfatta det som sägs? Under ditt lyssnande: 4. Lyssna specifikt efter intervjuarens frågor till Jerry Määttä. 5. Anteckna stödord för Määttäs svar på frågorna. 6. Lyssna på programmet en gång till och komplettera dina stödord. 7. Finns det ord och begrepp du inte förstår? Skriv ner och titta på ditt strategikort för att reda ut oklarheter.
- 39. Forts. explicita instruktioner Efter ditt lyssnande: 7. Jämför och diskutera dina anteckningar/svar med en kompis. 8. Skriv tillsammans ett referat utifrån era svar på frågeställningarna. Förslag på goda formuleringar att använda sig av i referatet: Määttä menar att dystopiernas popularitet och attraktionskraft beror på (att)........................................................................................................ Enligt Määttä har dystopierna förändrats i det att de ............................. De stilistiska drag som enligt Määttä är typiska för dystopierna är ........ Jag anser att dessa drag också stämmer överens/inte stämmer överens med de dystopier vi har läst. Ett exempel är romanen X ....................... Määttä menar att dystopierna kan tolkas som .....................................
- 40. Att stötta eleverna i samtalet • När jag läste den här meningen drog jag slutsatsen att ……………………………………………. • Min hypotes är att om …………………, så …….. • När jag jämför texterna kan jag se att ……….. • Jag håller/håller inte med om att………………., eftersom ……………………………………………………. • Jag känner mig fortfarande konfunderad över ……………………………………………………………………. Vad tänker du om detta?
- 41. Kritiska frågor till texten • Varför har denna text blivit skriven? • Vem är den tilltänkta läsaren? • Vems perspektiv speglar texten? • Vad tar man inte upp i texten? • På vilka andra sätt kan man skriva om detta ämne? Hur kan det formuleras? Kress (1989) och Wallace (2003)
- 42. Om textkopplingar Keene och Zimmermann, 2003
- 43. Lektionsexempel: Kommunismens terror Syfte: Att förstå hur kritiken mot kommunismen kommer till uttryck i Karin Boyes Kallocain. 1. Vad vet du om kommunismen? 2. Varför tror du filmen heter Kommunismens terror och vad kan den tänkas handla om? 3. Genomgång av film utifrån nyckelord 4. Avslutande kortskrivning: Vad tyckte du vad mest intressant i film? Vad lärde du dig?
- 44. Istället för kontrollfrågor • Vad anser du var mest intressant i texten, och varför? • Vad lärde du dig av texten? • Påminner texten dig om något du läst, upplevt, hört talas om eller sett tidigare? • Fanns det något i texten du tyckte var konstigt eller något du inte riktigt förstod? Jag tyckte det var intressant att ……………., eftersom………. Det jag lärde mig var………………………... Detta påminner mig om …… (text-själv, text-värld, text-text) Det jag inte riktigt förstod/tyckte var konstigt var ….
- 45. Det viktiga textsamtalet Syftar till att stötta och modellera strategier så att eleverna kan öva sig på att… • förutspå textens innehåll och genre. • reda ut oklarheter som finns i texten. • ställa frågor på texten. • sammanfatta texten utifrån relevant information • se och förstå budskapet i den. • Koppla texten till sig själv, till världen och till andra texter • skapa inre bilder av miljöer, händelser och karaktärer/personer. • förstå och se olika texters uppbyggnad och språkliga drag. • läsa kritiskt och se och förstå skribentens/författarens intentioner. • Se dialogen som en stöttning för djupare förståelse
- 46. Att tänka på • Läsförståelsearbetet ska vara en naturlig och kontinuerlig del av undervisningen. • Läraren ska förklara och demonstrera strategierna/kopplingarna och de kan ligga som grund för textsamtalet. • Eleverna måste praktisera dessa i många olika situationer och med olika texter i alla ämnen. • Läsning, skrivning och samtal påverkar varandra positivt och ömsesidigt. • Det läsutvecklande arbetet tar tid. Gott samarbete och gemensamt ansvar för elevernas litteracitet är nödvändigt!
- 47. Tack! Hanna Stehagen Lärare i svenska och sva för grundskolans senare år och gymnasiet. Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning (2014) Twitter: @stehagen Blogg: hannalar.blogspot.se Mail: h.stehagen@gmail.com
- 48. Källor Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur Gibbons, Pauline (2010). Stärk språket. Stärk lärandet. Uppsala: Hallgren och Fallgren. Gärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå. Stockholm: Natur och kultur Hägerfelt, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber Keene och Zimmermann (2003). Tankens mosaik. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur. Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik. Lund: Gleerups Stehagen, Hanna (2014). Språk i alla ämnen. Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning. Stockholm: Gothia fortbildning AB Westlund (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur Webbsida: Skolverket. Läs- och skrivportalen. URL: https://lasochskrivportalen.skolverket.se. Hämtad 2014-11-06
Notas del editor
- Min bakgrund: lärare i 10 år i gs och gy i svenska och svenska som andraspråk– flerspråkiga barn och ungdomar, elever ur studieovana hem. Elever som har haft svårigheter med att klara skolans krav på kunskaper och språklig förmåga, på läsning och skrivande. Jag vidareutbildade mig i genrepedagogik och svenska som andraspråk och kom då i kontakt med arbetssätt som skiljde sig markant åt från dem jag hade använt mig av tidigare: då jag tidigare förenklat mina uppgifter för eleverna kom jag nu att ge dem uppgifter på en hög kognitiv nivå med med hög grad av stöttning och kontext. Jag ska därför under denna stund dela med mig av mina insikter genom att diskutera …
- Och ge inblick/ repetition av vilka teorier som ett gott läsförståelsearbete grundar sig på. Läraren behöver modeller och metoder kopplade till teorier för att bedriva det som utmärker skicklig undervisning. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Visa på användbara metoder som enligt forskning utvecklar elevers läsförmåga. Presentera ett smörgåsbord av olika metoder och modeller Ge praktiska exempel på läsförståelsearbete – dessa kommer att infogas här och var i presentationen. Syftet: Ge inblick i hur ett gott läsförståelsearbete kan planeras och genomföras.
- Dialog mellan en lärare och en elev om elevens läsvanor? Hur eleven ser på läsning? Vad säger detta om elevens syn på läsning? Hur läser eleven en novell och hur läser hen en faktatext? Är denna syn vanlig bland elever? Diskutera! Inte definierar läsning av faktatexter som läsning, utan som en aktivitet som går ut på att hitta svaret på något – kopplar ihop läsning av faktatext med instuderingsfrågor eller frågor på prov, där hen ska visa vad hen har lärt sig Som här….
- Ett exempel från en artikel av Hajer där hon har undersökt undervisningen i fysik och sedan tittat på ett prov på värmetransport och hur elever har svarat på provet. Hon såg ett mönster … Kan svara på att titta på fråga nr 2 sedan lägga till en tredje Definiera skillnaden – ett korrekt svar men helt taget ur läroboken När eleven ska visa på sin förståelse genom att ge exempel, då svarar eleven inget alls Detta visar oss att eleven har lärt sig definitionerna utantill, utan djupare förståelse – Eleven har läst i sin lärobok men inte förstått och vi kan dra slutsatsen att undervisningen inte heller har stöttat eleven i sin förståelse för vad värmetransport egentligen innebär i verkligheten. Vi kan anta att det har varit ett för långt avstånd mellan elevens sätt att tala om världen och hur textboken i fysik framställer det – de kunskaper som eleven har räcker inte till för läsförståelsen. Vi har dock en läroplan som ställer höga krav på elevens förståelse och språkliga förmågor och därför måste vi också ge eleverna de stöd i vår undervisning så att de kan förstå och uttrycka sin förståelse Min föreläsning ska ge er tips på hur man kan arbeta i sin undervining för att öka läsförståelsen
- I vårt läsförståelsearbete i klassrummet bör vi fokusera på två saker: Dels stötta elevens förståelse av texten genom att samtala om innehåll och form men också lära eleven att använda sig av lässtrategier så att de så småningom bli självständiga läsare. Så här säger Läsforskare Astrid Roe: Citat. Jag kommer därför att rikta in min på tre delar i denna presentation: hur viktigt det är att öva eleverna i att aktivera sin förförståelse, hur man kan använda sig av olika kognitiva lässtrategier för att förstå en text och hur man kan samtala om text. Men också hur det gemensamma textsamtalet kan bidra till att eleverna reflekterar över sin förståelse och lärande i förhållande till andra elever men också i anslutning till det de mål som förekommer i undervisningen. Detta är vårt uppdrag i alla skolans ämne
- För att skapa förutsättningar för ett gott läsförståelsearbete i undervisningen kan vi utgå från denna modell. Vad är det som gör att läsförståelse uppstår eller inte? Vem är Läsaren: Läsarens motivation, kognitiva kapacitet, omvärldskunskap, kunskaps om texter, läsvana, förmåga att dra slutsatser från sammanhanget i texten Vilken text? Texten. Läsaren samspelar med texten, strukturen och innehållet påverkar förståelsen – komplicerad meningsbyggnad, bildspråk, nominaliseringar Hur? Aktiviteter: Vilken grad av stöttning som sker vid läsningen+ vilket syfte har läsningen? Underhållning, memoreras, diskuteras? Vem? Sociokulturell kontext – Vilken inställning har eleven till läsningen? Vilken är elevens socioekonomiska bakgrund? Vilka kulturer ingår läsaren? Talspråkiga miljöer? Läses det mycket hemma? Är föräldrarna välutbildade? Och vilken kontextuell och språklig stöttning ges i undervisningen? De didaktiska frågorna
- För skolans språk är ingens modersmål (Monika Axelsson) men jag vill hävda att vissa är mer förberedda än andra. Hittills är det så att ju långt ett barn kommit i sin språkutveckling före skolstart är avgörande för det ska lyckas i skolan. Ett barn med svenska som modersmål har i regel ett ordförråd på ca 10000 ord och sedan finns det dessutom en del barn som redan före skolstart har förberetts i läs- och skrivorienterande aktiviteter genom att de läst och samtalat om texter med en vuxen. Forskning visar att barn i medelklassfamiljer i regel har ägnat sig åt läsning med sina föräldrar upp till 1000 timmar innan de börjar i skolan. Och det är inte bara mängden läsning utan också det att i medelklassfamiljerna skedde läsningen interaktivt med barnen, där föräldrarna vid högläsningen har samtal med barnet – barnet ställer frågor som föräldrar och barn diskuterar tillsammans och därigenom stöttar dem i att tolka betydelser och identifiera betydelsebärande element i texten, vilket ökar barnets begreppsvärld och förmåga till orsak-verkan-resonemang och tänka utan för texten, vilket barnet har stor nytta av i skolan. Vad har detta för relevans för mig som gymnasielärare? Alltså forskningsstudier pekar på samband mellan barns tidiga språkutveckling och deras senare läsförståelse som har med ordförråd och strategianvändning att göra De som redan är förberedda på läs- och skrivaktiveter i skolan och ju som ni förstår ett rejält försprång när det gäller strategier och begreppsförståelse – i skolan lär de sig sedan avkodningen och kan lägga fokus på det. Men många inte…. De andra barnen som inte har denna förberedelse kommer heller aldrig i kapp. Deras inlärningstakt blir därför låg i skolan. Och det är i regel de barnen som blivit äldre som vi möter… Och när vi möter dem i grundskolan senare del har de tappat mycket och halkat av banan, för ju längre upp i skolåren en elev kommer ju högre krav på abstraktions- och begreppförmåga blir det. Därför är det viktigt att ett barn hänger på den progression i abstraktion som undervisningsmaterialet har och det kan det bara göra om vi explicit undervisar i våra ämnes/texters språk genom att fokusera på elevens förståelse. För nu ska elevens läsa för att lära. Man pratar inom forskarvärlden om 4th grad och 7th grad slump. Som kritiska perioder där abstraktionsnivån i undervisningmaterialet ökar Agnes Edling undersökte no-och sotexter i år fem och år 8 och sedan på gy. Hon såg en tydligt ökad progression i texterna abstraktionsnivåer, detta hade sin grund i att ju längre upp i åren eleverna kom desto fjärmade sig innehållet från här och nu. Innehållet generaliserades och blev opersonligt. Därför är det många elever som får problem och stöter på patrull, de har ingen begreppsförståelse och inga strategier för att tillgodogöra sig innehållet i dessa texter. Eftersom kunskap utgörs av språk som förpackas och lagras i skriftliga genrer som vetenskapen i de olika ämnen har utvecklat för att befästa ett icke-vardagligt perspektiv på världen måste vi fokusera på att synliggöra språket för att nå kunskapen. Samtidigt har Barbro Westlund i sin forskning visat att lärare i den svenska skolan trots denna ökade svårighetsgrad på texter inte undervisar i läsförståelse i särskilt hög grad och visar på ett synsätt som säger att läsförståelse utvecklas ju mer en elev läser – att det kommer av sig själv. De är det konstruktivistiska synsättet som härskar i skolans värld. Vidare menar hon att vi i den svenska skolan bara bedömer elevernas läsförståelse och inte utvecklar den och här måste vi skifta fokus – annars ger vi eleverna ingen chans Där för är det viktigt att även högstadielärare och gy undervisar språkutvecklande
- Texter ses som kulturellt betingande och ska ses som en social process eller aktivitet som delas av medlemmar i en viss kultur – en kultur omfattar flera grupperingar – som vi deltar i. Ungdomskultur, svensk kultur, feministisk kultur, akademisk kultur/ skolkultur. Samtliga kulturer har sina egna uttryckssätt och sitt specifika språk. I skolan realiseras också detta i våra olika ämnen, då varje ämne har sina texttyper med sin struktur och sitt ämnesspecifika språk – sin kultur som vi vill att våra elever ska bli medlemmar –. Hur får vi eleverna att förstå våra ämnens struktur och språkets funktion i våra ämnen – alla elever. Berättande och återgivande – fokus på kronologi, personer och handling. Fokus på det personliga och nära. Först, sedan, därefter och till slut. Syfte, uppbyggnad och språkliga drag? Oftast inga svårighet för de flesta elever. Ju längre upp i åren vi kommer desto större fokus på argumenterande och utredande – som i sin tur innehåller delar av lite olika genrer - hybrider Utredande (förklaring/redogörande) – Fokus på logik och tillstånd eller processer, Ska förklara orsak/verkan till fenomen och processer. Fokus på det abstrakta och det generella. Opersonliga texter. Syfte, uppbyggnad och språkliga drag? Många svårigheter! Vanlig genre i de flesta ämnen. Det är det vi explicit måste undervisa om. Olika genrer i olika ämnen – därför ska alla ta ansvar.
- Agnes Edling undersökte no-och sotexter i år fem och år 8 och sedan på gy. Hon såg en tydligt ökad progression i texterna abstraktionsnivåer, detta hade sin grund i att ju längre upp i åren eleverna kom desto fjärmade sig innehållet från här och nu. Innehållet generaliserades och blev opersonligt. Därför är det många elever som får problem och stöter på patrull, de har ingen begreppsförståelse och inga strategier för att tillgodogöra sig innehållet i dessa texter och sedan visa sina förmågor som t ex beskriva, återge, förklara, motivera och visa på samband. Eftersom kunskap utgörs av språk som förpackas och lagras i skriftliga genrer som vetenskapen i de olika ämnen har utvecklat för att befästa ett icke-vardagligt perspektiv på världen måste vi fokusera på att synliggöra språket för att nå kunskapen. För många elever är det ett oerhört glapp mellan vardagsspråk och textens språk Där för är det viktigt att även högstadielärare och gy undervisar i läsförståelse i sina respektive ämnen
- En sammanfattning … Vem läsaren är och dess bakgrund spelar stor roll för förståelsen – -”Ju större skillnaden är mellan textens kulturella och språkliga förankring och läsarens kulturella och språkliga förankring, desto svårare blir det att förstå texten.” (Astrid Roe, en norsk läsforskare). Vi kan inte förutsätta att de har all kunskap de behöver för att kunna börja gy och följa undervisningen och läsa texterna där, om de inte har ett stor ordförråd och en uppsättning stategier. Läsförståelsearbete vanligt i de tidigare åren – sedan stannar det av – läsförståelse i skönlitteratur och tillrättalagda texter. ---Agnes Edling Ökad abstraktionsnivå – då texter i allt mindre grad kan knytas till elevens personliga sfär bortom här och nu till en mer global nivå – Elever ska nu läsa för att lära och genom texterna kunna reflektera över problem (könsroller, resurshållning, moral) och dra slutsatser och använda kunskaper i nya situationer. I de olika ämnena möter eleverna texter som är strukturerade och längre än vad de är vana vid och med ett språk som kan vara helt väsensskilt från de vardagsspråk om de själva använder och därför bör också samtliga lärare ha kunskap om sin respektive textens språkliga krav och uppbyggnad men också undervisa i lässtrategier som kan vara till hjälp för att förstå texten. 3. Alla lärare måste ta ansvar för läsförståelsen, då ….. Det är inte bara svensklärarens ansvar
- Ovanstående citat uttrycka en sociokulturell kunskapssyn, dvs att kunskap konstrueras eller skapas i en ständig interaktion med vår omgivining och för framgångsrikt lärande i klassrummet krävs en insikt i att barn och ungdomar konstruerar ny kunskap först i situationer där de samspelar med andra. Samtalet om text och interaktionen kring text kommer att bli avgörande om eleven ska förstå eller inte Vygotdskij ansåg att man behövde utgå från elevernas förförståelse i undervisningen och bygga därifrån, i en process i en social och verbal interaktion mellan elever och lärare och mellan elever i ett slags samspel men för att eleverna ska kunna utvecklas vidare krävs en undervisning som bygger på imitation av en mer kompetent person– för att nå den nära utvecklingszonen. Läsningen i skolan bör alltså vara en interaktion mellan läsarna och texten, där fokus är på innehållet och där läraren modellerar hur texter på mest effektivast sätt kan förstås. Detta är gynnsamt för att alla elever men avgörande för elever med annat modersmål. Textsamtalet blir den stöttade funktionen för att förbättra elevers läsförståelse.
- Vi har redan konstaterat att om vara elev ska kunna utvecklas i sin läsning bör läraren skapa aktivitet som utgår ifrån dess förkunskaper och bygga vidare utifrån den. Men för att varje elev ska utvecklas måste det i klassrummet finnas elevaktivitet och dialog, där eleverna får komma till tals, så att förkunskaperna kan synliggöras – elevernas mentala scheman om hur de uppfattar fenomen och händelser i sin vardag måste synliggöras. Därför är det viktigt att läraren låter elever tala Dessutom är det uppgift är att vara expert och leda i klassrummet genom att modellera och synliggöra sina mer vetenskapliga kognitiva processer och ge eleverna tillfälliga tankestöttor eleverna i sitt försök att imitera läraren. Precis som föräldern gör vid högläsningen med det lilla barnet – på samma sätt ska läraren göra med eleverna. Man bör alltså i sin undervisning tänka sig att man är en brobyggare med stödstrukturer: Brobyggandet är en bra metafor för vad vi ska göra i klassrummet, för hur vi ska undervisa och byggnadsställningen för att ge elevernas de stödet de behöver för att klara läsningen: Att utgå från förförståelse, stötta och modellera för att nå målet. Metoderna för framgångsrikt läsande bygger på tanken att bygga broar mellan eleven och texten/den vetenskapliga kunskapen. För grundtanken i de språkutvecklande metoderna är att alla elever ska kunna utföra samma uppgifter! Inga förenklingar. Inga nivå grupperingar! Då behövs en kunskap hos läraren hur man stöttar och förbereder eleverna för uppgiften – hur man stöttar till en mer abstrakt begreppsvärld och modellerar strategier och förmågorna i kursplanerna. Vad vi i undervisningen bör fokusera på är just att bygga broar: Genom att ta avstamp i det kända och vardagliga och stötta eleverna när vi ökar svårighetgraden suggestivt. Gängar vi inte i de vardagsföreställningar och vardagsbegrepp som eleverna har skjuter vi ju redan från början över deras huvuden. Vi tappar en större del utav klassen Man hugger ner träd ---- Skogsavverkning, Jättemånga människor var utan mat --- massvält – dessa formuleringar kallas nominaliseringar och är ämnesspecifika – kännetecknande för ämnestexterna i skolan och nyckel till förståelse
- Makronivån
- Hög kognitiv utmaning, så vi inte bara fastnar i ren faktaförmedling eller färdighetsträning. Vi måste skapa ramar där vi …. Läsa från bild Referentiella samband: Hur människor, saker och händelser hänger samman. Kausala hur dessa är beroende av varandra och påverkar varandra. Detta angreppsätt bidrar även till att det blir enklare att i textsamtalen stimulera och undervisa i kritiskt tänkande, eftersom fokus ligger på hur politiska, socioekonomiska, historiska villkor påverkar våra värderingar, vårt språk och kunskaper. För det finns samband mellan god läsförståelse och förmåga att tänka kritiskt och lösa problem. Genom att arbeta tematiskt utvecklar vi elevernas förmåga att se saker ur olika ”glasögon”, som bidrar till att man tillsammans aktivt undersöker hur det förhåller sig. I detta arbete kan sakprostexter och skönlitteratur kan befrukta varandra. Eleven får en möjlighet att läsa så många olika texter inom ett tema
- Samhällsprogrammet – utgå från examensmål – de ska sätta temat Varför ”Den franska revolutionen” inte är en lämpllg rubrik – ger den oss kunskap om ett mönster el strukturer i samhället? Om förr och nu? Här skrivs också förmågorna fram tydligt – jämföra, peka på likheter och skillnader mellan olika tider, kulturer, samhällen
- Eleverna läste om politiska ideologier och om de stora revolutionerna i sh och hi. Lätt att fasta i detaljerna och inte helheten – det blir vattentäta skott mellan ämnena Övergripande vill vi ju att våra elever ska förstå detta – hur allt hänger ihop. Vi måste själva ha ett holitiskt upplägg i vår undervisning – en makronivå och en mikronivå. Därför kanske ett tema om franska revolutionen inte säger eleven så mycket. Vad har franska revolutionen för betydelse för oss i dag? Vad har dagens nätmobbing och uthängning av flickor på nätet med pamfletterna mot Marie Antoinette under franska revolutionen och Häxbränningen på medeltiden med varandra att göra ---- samma mekanismer – samma strukturer ---ALLT! Hjälpa elever att koppla ihop
- Temat fokuserar bara på färdigheter och om jag ser ur ett elevperspektiv blir jag inte speciellt upphetsad – speciellt inte om man har talängslan- hur kan man lyfta fram innehållet och göra det mer intressant mot bakgrund av de förra bilderna? Bra att läraren arbetar med modeller som ska analyseras Samhällskunskap? Historia? Naturkunskap?
- Samhällskunskap 2? Kritisk läsning? Vem skriver artikeln? Vilka källor har denna skribent? Öppna frågor Läsgrupper – think in pairs Högläsning och diskussion av ett urval artiklar Hur skriver man ett referat
- Dystopier är på modet – undergångsmotivet finns i mycket av det som ungdomar läser eller har sett filmer och tv-serier - oavsett det handlar om pandemier, miljökatastrofer och diktaturer (Divergent, Hunger games, Walking Dead). Hur kan jag använda detta i min undervisning. Deras intressen och verklighet. Jag ville tillsammans med eleverna undersöka vad ger dystopierna egentligen uttryck för? Varför skrivs sådana mörka historier om framtiden? Vad är egentligen detta för fenomen? Jag och mina kolleger tog ett samhälleligt och ett historiskt perspektiv på frågan. Och ställde oss frågan: Varför dystopier? Kunde dock inte rikligt börja där utan för att få med alla. Dystopi var ett främmande begrepp för många men de flesta har ett framtidsperspektiv. Vi ville först veta hur eleverna ser på framtiden för att sedan hitta texter som motsvarade det som eleverna hade tänkt och sedan kunna presentera begreppet dystopi. Och det är ju något som alla någon gång har tänkt på och har gjort i urminnes tider – beroende på rådande samhällsklimat har ju tankarna kring framtiden präglas av negativt eller positivt. Jag genomförde denna uppgift för att jag vill hitta beröringspunkter mellan mina elever och de skönlitterära texterna – kunna koppla elevernas värld till textens värld Så jag ställde dem frågan. Detta blev ett ämnesövergripande projekt i hi/sve/sh 2: Tankar om framtiden under 1900-2000-talet – Det inkluderade 1900-tals historia : världskrig – kallt krig – snabb teknisk utveckling + politisk utveckling under 1900-talet + politiska ideologier.
- Ett smörgåsbord av vad man kan göra för att stötta läsningen Metoderna syftar till att göra eleverna till aktiva och medskapande läsare – synliggöra deras tänkande för att få fatt på deras förståelse. Metoderna ligger till grund för de samtal om text som bör föras i klassrummen för att eleverna inte bara ska kunna läsa och förstå en text utan också använda dem aktivt i tal- och skrift vilket i de flesta ämnen tydliggörs genom att eleverna exempelvis ska kunna beskriva, återge, förklara, motivera, föra resonemang och samtala om
- Vad är lässtrategier? Läsförståelsestategier och metakognition (att arbeta med och tala om sin förståelse) För detta gör inte ovana läsare – de förstår inte att de inte förstår.
- Det finns många starka barriär när det gäller läsningen hos en del elever (läsflyt, avkodningsproblem, dåligt arbetsminne, koncentrationssvårigheter) – oavsett svårighet får alla elever möjlighet till att delta i undervisningen. Textsamtalet –Samtalet och interaktionen spelar en nyckelroll i människans språkliga och kognitiva utveckling enligt Vygotskilj och vi skapar förståelse genom dialogen och perspektivbyten. I samtalet visar på att vi tolkar texter olika beroende på våra erfarenheter. I ett gott textsamtalet ska eleverna tillåtas ställa frågor och ha funderingar som jag kan bygga vidare på i undervisningen – Deras tankar och förståelse av texten måste synliggöras, för att det ska bli ett formativt arbete I textsamtalet kan man också diskutera ord och begrepp som är främmande för eleverna. Då vidgas ju också deras begreppsvärld. Läraren kan därefter också synliggöra textens uppbyggnad och språkliga drag. I samtalet utvecklar eleverna sin förmåga att formulera egna ståndpunkter, underbygga dem och argumentera – att göra sin kommunikation begriplig genom att läraren i samtalet ber om förtydliganden, repetitioner eller omformuleringar. I högläsningen kan läraren modellera och riktar läsning. Metoderna jag nu ska presentera bygger på ett stöttande och ett modellerande från lärarens sida i hur hon/han förhåller sig till en text. Jag stöttar genom högläsning samtidigt som jag modellerar det reflekterande läsandet och hur jag använder mig av lässtrategier när jag läser, dvs hur en van läsare gör. Det ska inledningsvis göras gemensamt för att sedan läggas ut på entreprenad hos eleverna – ökat ansvar för läsningen ju vanare de blir. Strategierna är stödstrukturer för dem som brister i sin läsförståelse
- Hur bör läsundervisningen byggas upp? – Tänk brobyggandet Aktiviteter för att aktivera förförståelse för ämnet och texttypen – få ut så mycket av texten innan man börjar läsa. Jag har redan tagit upp en makronivå på detta genom mina introduceringar av temat – nu är vi inne på mikronivån – de enskilda texterna Aktiviteter för att förstå den aktuella texten Aktiviteter och tid för bearbetning av text
- Man ska stjäla information från texten innan man ens ha läst texten. Vi är informationstjuvar. So what – Varför ska vi läsa texten? Syftar till att aktivera elevernas förförståelse för att de lättare ska förstå textens innehåll men bidrar också till att eleverna upptäcker och drar nytta av olika slags ledtrådar i texten för att på så sätt öka förståelsen
- Gå igenom text S- varför ska vi läsa texten? Vi läser olika beroende på syfte. Ska vi argumentera för ett mer jämställt samhälle? För att jämföra jämställdhet mellan andra länder? Läsningen påverkas av vårt syfte. Sedan är det dags att läsa
- Fyra strategier – bygger på forskning om vad goda läsare gör – myt att läsningen bara ”flyter på” hos goda läsare, eftersom läsningen är ett kognitivt arbete.Den gode läsaren gör tankestopp och kontrollera sin förståelse, funderar över det lästa och gör kopplingar till andra texter som den har läst tidigare. Metoden syftar till att synlligöra detta för de mer ovana läsarna. Tänka – högt (högläsning + tankestopp+ praktiserar en lässtrategier: Den heter reciprok undervisning eftersom man undervisar varandra och hjälps åt att skapa mening. Läraren såväl som elever. Modellen bekräftar Vygotskijs tankar om elever som har svårt att interagera med text kan lära sig det genom att läraren synliggör kognitiva processer genom att undervisa i det. Zonen för den närmaste utvecklingszonen – ett väglett lärande och modellering De fyra strategierna kan appliceras på hela texter, avsnitt/kapitel eller på stycke. De avgör textens längd och svårighetgrad och elevernas läsförmåga.
- Film 2.10
- Jämställdhet vad betyder det? Vad får vi veta här i diagrammet? Vad handlar texten om? Vad är det för slags text? Vad får dig att tro det? Diskutera
- 1. vad ser jag på bilden, beskriv? Hur ska jag tolka bilden? Vad kommer detta stycke handla om? Diskutera 2. Vad förväntar jag mig för innehåll om en sådan text? Vilket språk? Vilka begrepp? Diskutera
- Ej hållbart för elever med stora brister ordförståelse att sitta att slå upp varje ord, ej heller bör de ständigt vara beroende av oss. För att läsa en text och förstå dess innehåll bör vi kunna 95% av orden. Hur lär vi dem strategier för att förbättra deras ordförråd? Märk väl att det inte alltid behöver vara de ämnesspecifika orden utan i hög grad även ord som medförda att, i synnerhet, avta, påfallande Textsamtalet är också avgörande här om eleverna ska lära sig och förstå vitsen med arbetssätt eftersom läraren måste modellera för eleven när man läser en text – detta ska inte ske separat och isolerat. Man ska helt enkelt inte sätta ett sådant kort i händerna på eleverna utan att ha visat hur det fungerar.
- Ett grafiskt medel för att tillsammans med eleverna reda ut och sammanfatta texter gemensamt, för att få till stånd en diskussion om vad som är relevant information – vad var det viktigaste vad fick vi reda på av programmet Historieätarna vad gällde mansidelet på 1800-talet? Göra tillsammans! Så alla får en chans. Vad sägs i Historieätarna om dåtidens mans- och kvinnoideal? Vad var viktigt? Vi benade ut vad filmen egentligen sa om detta? Användas för att sammanfatta och reda ut innehållet i en text. Det är viktigt att eleverna får träning i att sammanfatta – ett sätt är att elever i grupp får välja ut en mening som de tycker sammanfattar det mest centrala i i texten eller i par försöka återge kärnpunkten i texten för varandra men att arbeta med grafiska modeller kan vara extra gynnsamt, då ….
- Läsförståelse är ett slags organisation av tänkandet och genom att använda sig av grafiska modeller ger man elever stöd I att resonera kring en text och se de kausala eller logiska samband som i texten uttrycks språkligt. En grafisk modell kan stöd att spalta upp idéer i texter för att i detta fall kunna jämföra och kontrastera. Överföra innehållet i en text i en modell – öka förståelsen, se samband och orsak/verkan-förhållanden som annars uttrycks i skrift och avlasta arbetsminnet. Stöttar dem i förmågan att kunna göra jämförelser för att sedan dra slutsatser.
- Ett kallat VÖL-schema stöttar eleverna att bearbeta text men också få syn på hur man bör arbeta med en text som man ska lära något av. Den hjälper eleverna även att få enstruktur i sitt tänkande och en metod för sin läsning. Dessutom avlastas arbetsminnet eftersom tankarna syns på pappret. VÖL-Schemat syftar till att visa eleverna att läsning av sakprosa sker selektivt samt hur de kan integrera ny kunskap med sådant de redan vet: V= inventera förkunskaper, men tvingar dem också att tänka över syftet med läsningen Ö= syftet med läsningen, ställa frågor på vad jag vill lära mig/ vad jag behöver veta av texten för att få svar på mina frågor, kopplat till lektionsmålet L= Sammanfatta - vad jag har lärt mig av texten/ vilka svar jag fått Syftet med schemat är också att visa hur en expertläsare gör: aktiverar gammal kunskap, ställer frågor till text och sammanfattar sina nya kunskaper. Över eleverna att läsa selektivt och syntetisera information från en text och sedan från flera texter. – en förmåga som blir viktigare ju längre upp i skolåren eleverna kommer. Sortera och sammanställa information
- Jag har en klass med 34 elever, med blandade nivåer men en variation som är typiskt för ett svenskt klassrum. Hur ska jag hjälpa dem? Om jag inte ska knäcka mig själv med att behöva springa runt till enskilda elever – dämpa en del som blir oroliga. Hur ska jag göra, för att kunna undervisa på hög kognitiv nivå utan att elevernas misslyckas? STRATEGIER för att lösa uppgiften – hur många elever saknar inte det! Stöttning: Språkmål
- I slutet av ett ämnesområde: vi hade pratat om dessa saker tidigare men nu skulle de lyssna på en forskare som uttalade sig – avancerat och abstrakt språk. Följer VÖL-schemat och kan med fördel användas som komplement. Stöttning och modellering: Förståelsestrategier för lyssnandet
- Eleverna fick även hjälpas åt genom att i par diskutera och jämföra och tillsammans sedan komma överens om ett gemensamt referat. Stöttning: Arbete i par och skrivmall Vad övade eleverna: Söklyssning, olika strategier för att söka information (strategier för att läsa faktatexter), vetenskapligt angreppsätt på en uppgift, uppbyggnad och språkliga drag i ett referat, sammanfatta muntligt samt skriftligt, dra slutsatser och syntetisera
- Undervisning som är kognitivt utmanande samtidigt som den ger hög grad av stöttning är optimal för inlärning menar Vygotskij men det behövs ett språk i alla skolämnen för att uttrycka och vidareutveckla tankar om text och kunna föra ett resonemang om text. Men många elever kan inte uttrycka abstrakta tankar eftersom de saknar ett teoretiskt/abstrakt språk att uttrycka dem med. Genom att att ge eleverna exempel på hur man kan uttrycka sig för att formulera avancerade tankar kan man ge dem stödstrukturer i sk ”börjor”
- Sammanfattningsvis: Vad som är avgörande för läsförståelse: elevens personliga erfarenheter- förmågan att koppla texten till sin egen värld, omvärldskunskap, läsvanor kunskap om avsändaren – hjälpa eleven att aktivera genom lässtrategiskt arbete och med att ställa denna typen av frågor. Om vi förstår en text och hur vi förstår en har att göra med våra kulturella och sociala erfarenheter och referensramar( Louise Rosenblatt 1930-talet Schemateorin i recpetionsforskningen) men så klart erfarenheter av de olika texternas språk och uppbyggnad. Detta är detta vi ska hjälpa eleverna att aktivera i vår undervisning:
- Informationsfilm/dokumentär från Levande historia, Textkoppling och att kunna förutspå (RU). Skapa mening utifrån begrepp, eftersom begreppsförståelsen är avgörande grundläggande om vi ska bemästra läsningen
- Att samtalet får en utforskande funktion, för att lärande ska ske
- Ökad lärarledning – Läraren tar ansvar för läsförståelsen och får modellera – detta minskar efter hand – målet är att elever ska kunna ta över ordet så småningom Det är först när vi får prata om det och höra andras tankar som vi själva få syn på vår förståelse. Klipp 9.50 min
- För fler exempel och djupare genomgångar av de exemplen ni fått ta del av se min bok och min blogg