Kanske ska du prata om detta för dina kollegor? Här finns lite ”textbilder” att låna om du vill. Mer info om vad språk- & kunskapsutvecklande arbetssätt är och en del boktips finns här: korta.nu/sprakutvecklande-arbetssatt Hälsningar Anna Kaya

1. Språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt/undervisning?
Kanske ska du prata om detta för dina kollegor?
Här finns lite ”textbilder” att låna om du vill.
Mer info om vad språk- & kunskapsutvecklande
arbetssätt är och en del boktips finns här:
korta.nu/sprakutvecklande-arbetssatt
Hälsningar Anna Kaya

2. Vad vi ofta gör
Undervisningen för andraspråkselever anpassas
ofta på ett sådant sätt att man förenklar
innehållet, tar bort svåra begrepp och sänker
kraven på elevernas prestationer.

3. Vad ska vi göra i stället?
För att eleverna ska ta till sig innehållet måste vi
anpassa undervisningen på ett sätt som gör att
eleverna förstår innehållet och samtidigt får
möjlighet att utveckla andraspråket.
Förtydliga i stället för att förenkla!

4. ”Flerspråkiga elever behöver mötas av
höga förväntningar och utmanas
tankemässigt i sitt lärande, även om deras
språkförmåga inte nått en fullgod nivå.”
- Ur Greppa språket

5. Språket i Lgr 11
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter
genomgången grundskola kan använda det
svenska språket i tal och skrift på ett rikt och
nyanserat sätt.”
”Läraren ska organisera och genomföra arbetet
så att eleven får stöd i sin språk-och
kommunikationsutveckling.”
Lgr 11, kap 2.2

6. Språk- och kunskapsutvecklande
undervisning
• Undervisningen är planerad utifrån ämnesoch språkmål
• Balans mellan tala, lyssna, läsa och skriva
• En rik klassrumsinteraktion
• Ämnesinnehåll kopplas till tidigare kunskaper
och erfarenheter
• Kontextrik undervisning
• Eleverna ges stöttning

7. Varför?
• Språk lärs in bäst i ett naturligt och
meningsfullt sammanhang
• Språk och innehåll går hand i hand
• Alla lärare och all undervisning utvecklar
elevernas språk och hela skoldagen måste vara
språkutvecklande
• Att integrera språk och innehåll ger eleverna
kontinuerlig stöttning under skolgången

8. Ett didaktiskt perspektiv
• Vem eller vilka är de som ska lära sig och vad kan de?
• Vad ska de lära sig? Varför väljs just detta innehåll och
dessa mål?
• Vilka allmändidaktiska teorier lämpar sig för just detta
planerade ämnesstoff?
• På vilka sätt engageras och utmanas eleverna språkligt
och hur kan elevernas mångkulturella erfarenheter tas
tillvara i undervisningen?
• Hur kan man lägga upp den konkreta undervisningen
och bearbeta ämnesstoffet så att alla elever ska ha
möjlighet att utveckla såväl faktakunskaper, förståelse,
färdigheter som förtrogenhet?
(Greppa språket)

9. Att lära i samarbete
• Vygotskijs inlärningsteori
• Lärande sker i ett sammanhang och i lärande
ingår både sociala och kognitiva processer.
• Inlärning sker bäst i den närmaste
utvecklingszonen
”Det ett barn kan göra med stöd idag, kan han
eller hon göra på egen hand imorgon.”

10. Stöttning är ett temporärt stöd och
har tre funktioner:
• Tillfällig handledning mot nya begrepp, högre
nivåer av förståelse samt ett nytt språk
• Att eleven ska kunna lösa uppgiften med hjälp
av stöttningen samt lära sig hur
• Att stöttningen ska leda till att eleven i
framtiden kan lösa liknande uppgifter på egen
hand

11. Vad kan stöttning vara?
• Förklaringar
• Frågor som ställs för att utveckla elevernas
förståelse och tankar
• Att demonstrera, visa och ge modeller
• Visuellt stöd
• Förberedande aktiviteter
• Att ge eleverna strategier
• Att ge feedback

12. Vad gynnar flerspråkiga elevers
lärande i olika skolämnen?
• läraren betonar läsning och
skrivande
• läraren förstår vilka texter
som är ämnestypiska och vad
som kännetecknar dem
• läraren betonar muntlig
framställning, lyssnande och • läraren undervisar om vad
visualiseringar
som utmärker olika texter i
ämnet och också om olika
• läraren betonar
lärandestrategier, och
tankemässigt krävande
använder olika typer av
uppgifter
formativ bedömning av
elevernas prestationer
• läraren känner till och kan
analysera språket i sitt ämne • läraren skapar en
elevcentrerad
• läraren fokuserar på en
klassrumsmiljö.
medveten utveckling av
ordförrådet i ämnet
(Meltzer & Hamann i Greppa språket)

13. Perspektiv på lärande - klassrumskommunikation
Behavioristiska perspektivet
Kognitiva och
konstruktivistiska perspektivet
Sociokulturella/
socialkonstruktivistiska
perspektivet
Ditt förhållningssätt får konsekvenser!
Greppa språket sid 22-23

14. Sociokulturella/socialkonstruktivistiska
perspektivet och Lgr 11
”Språk, tänkande och kunskapsutveckling går hand i hand i
detta perspektiv, och språket har en avgörande betydelse i
kunskapsutvecklingen.
Våra styrdokument bygger huvudsakligen på en sådan syn på
kunskap och lärande. Kunskap konstrueras språkligt och språk
fyller olika funktioner i olika sammanhang, så också i olika
skolämnen.
Detta är en del av förklaringen till diskussionen om alla
lärares ansvar för elevernas språkutveckling.”
Greppa språket, s 29

15. Interaktionens betydelse
”Språk är vårt kulturella verktyg – vi använder
det för att dela erfarenheter och för att
kollektivt, ihop med andra göra dem
begripliga… Språk är därför inte bara ett medel
som individer tar till för att formulera tankar
och förmedla dem, det är också ett medel som
gör att folk kan tänka och lära tillsammans.”
Neil Mercer, The Guided Construction of Knowledge (Gibbons s 47)