1. Marcus Andersson, SL
Malin Gibrand, Trivector Traffic
Spårvägs- och stomnätsstrategi för
Stockholmsregionens centrala delar

2. Upplägg
Utmaningar i Stockholmstrafiken
Varför en strategi?
Strategins grundbultar
Utslag av strategins principer
Effekter - blev det som vi hade tänkte?
2012-01-17 2

3. Utmaningar i Stockholmstrafiken
 Stockholm växer! Fler ska samsas på samma yta!
 Stockholms stads och SLs mål om att kollektivtrafikens
marknadsandelar ska öka
 Stomnätet är ryggraden i transportsystemet när yt- och
transporteffektiva trafikslag måste främjas
 Råder redan idag kapacitets- och framkomlighetsproblem i
stomnätet
 Framkomlighetsproblem i det ytliggande stomnätet
 Kapacitetsproblem i tunnelbanan

5. Varför en strategi?
 Strategin ska ge underlag för den framtida fysiska planeringen i
Stockholm:
 För utveckling och utbyggnad av stombuss-, spårvägs- och
tunnelbanetrafik (infrastruktur, fordon, depåer)
 För utveckling av stomtrafikens kvalitet (framkomlighet, turtäthet,
hållplatsavstånd)
 För utveckling av bebyggelseplaneringen
 För att kunna avlasta tunnelbanans belastade centrala snitt
 För SL är strategin en första etapp av en strategi som ska omfatta
hela länets stomnät
 För Stockholms stad är strategin en del i Framkomlighetsstrategin

6. Vad blir nästa steg
 Stomnätsstrategin har varit på remiss och
remissynpunkter bearbetas
 Kompletterande utredning av dubbelledade
bussar har genomförts
 Stockholms stads framkomlighetsstrategi är
på remiss
 Fördjupade studier av Hagastaden,
Ostsektorn, nya stomlinjer
 Trafiknämnden (SLL) tog i september även
beslut om att ge SL:s vd i uppdrag att ta fram
förslag till Etapp 2 av stomnätsstrategin som
omfattar hela länet.

7. Strategins grundbultar
Tre huvudprinciper för att utveckla en attraktiv och en
ekonomiskt effektiv kollektivtrafik som en del i ett
hållbart transportsystem:
1. God regional tillgänglighet
2. Attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik
3. Integrerad planering för en attraktiv stadsmiljö

8. 1. God regional tillgänglighet
 Grovmaskigt nät som täcker in
hela länet – starka stråk utan
konkurrerande stomlinjer
 Radiella och tvärgående linjer
 Binder samman länets
kommuncentra med Stockholms
stad
 Inom staden förbinder stomnätet
de olika stadsdelarna med
stadens centrala delar och det
radiella nätet

9. 2. Attraktiv och konkurrenskraftig
kollektivtrafik
Stomlinjerna ska ha:
 Mål om medelhastighet på minst 20 km/h (inkl hpl-stopp)
 Prioriteras på bilens bekostnad och ges eget utrymme i gatan
 Hållplatsavstånd på ca 500 m
 Resandeunderlag på minst 500 resenärer i det mest belastade snittet
under maxtimmen (i en riktning)
 Turtäthet på minst 7,5-minuterstrafik och inte tätare än 2-minuterstrafik
Stomlinjenätet ska dessutom vara robust och strukturerande och
därför sällan förändras.

10. figur
 Medelhastighetens betydelse

11. 3. Integrerad planering för en attraktiv
stadsmiljö
 Attraktiv stadsmiljö – ses som ett stadsbyggnadselement och en
del av samhällets grundläggande infrastruktur
 Hög trafiksäkerhet – tydlig och säker detaljutformning med
anpassade hastigheter för all trafik
 Positiva miljöeffekter
– minskat buller genom detaljutformning av fordon och infrastruktur samt
god drift- och underhåll.
- minskade utsläpp genom användande av energieffektiva drivlinor och
fossilbränslefria drivmedel

12. Analys av framtida stomnät
- Applicering av de 3 huvudprinciperna
2012-01-17 12

14. Resultat: ett grovmaskigt stomnät som
kompletterar tunnelbanan
2012-01-17 14

15. Strategi för trafikering och val av trafikslag
Val av trafikslag ska grundas på:
 Resandeunderlag och vad som
lämpar sig i trafiksystemet
Därefter vägas mot:
 Möjlighet till god framkomlighet
 Depålägen
 Drift- och investeringskostnader
 Samordning med andra infrastruktur,
exploateringsprojekt och utnyttjande
av befintlig infrastruktur
 Prioritering av befintliga resurser

16. Överlappande kapacitetsintervaller
Baseras på komfortmått och attraktiv turtäthet!
Innerstadsstombuss
(ca 18 meter)
Dubbelledade bussar
(ca 24 m)
Stadsspårvagn
(ca 40 meter)
Snabbspårvagn
(ca 30x2 meter)
Tunnelbana
(46,5x3 meter)
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 6500 7000 7500 8000 8500 9000 9500 10000 20000

18. Resultat: ett stomnät där linjerna kompletterar
varandra i de mest belastade snitten
2012-01-17 18

19. Effekter - blev det som vi hade tänkte?
 Kapacitet att ta emot befolkningsökningen + 28 %
kollektivtrafikresor jämfört med idag
 Tydlig avlastning av tunnelbanan – 40 000 sittplatser per dygn
 Nya kollektivtrafikresenärer utöver det ökade resandet som
genereras av befolkningsökningen:
 17 000 nya resenärer per dygn, varav ca 50 % är fd bilister
 Ger en ökning av resandet i innerstaden med 8 %
 CO2 minskning på 3750 ton per år
 Kapacitet att ta emot ytterligare 20 % ökat
kollektivtrafikresande, motsvarar en ökad marknadsandel med
7,5 %, men för detta krävs lockande och styrande åtgärder!

20. TACK!
marcus.andersson@sl.se
malin.gibrand@trivector.se
2012-01-17 20