Maria Bjerregaard från Nationellt centrum för svenska som andraspråk presenterar hur vi kan jobba med förförståelse innan läsning av en text sker, enligt en modell som kallas Informationstjuvar. Det är ett klipp ifrån hennes föreläsning "Framgångsrika läsare I alla ämnen" som tar upp bade teori och pratiska aktiviteter som lärare kan använda för att stötta sina elever att läsa faktatexter.

1. Informationstjuvar
Maria Bjerregaard
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Ett klipp ur föreläsningen ”Framgångsrika läsare i alla ämnen”

2. Informationstjuvar
Title
Headings
Introduction
Everything I know
Visuals
End of chapter material
So what?
Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers
Illustr: Moa Sandblad

3. DJUR
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

4. Nässeldjur förlamar sina byten
Maneter har långa bränntrådar
Koralldjur bygger jättekolonier
Havsanemoner liknar blommor
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

5. Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

6. Nässeldjur förlamar sina byten
De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i
havet. Namnet har de fått av sina
nässelceller. De består av en blåsa med gift
som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd.
Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i
angriparen eller bytet.
Nässeldjuren tar sedan in maten med
hjälp av tentakler som sitter runt
kroppsöppningen. Avfallet kommer ut
samma väg.
Maneter och koralldjur är olika sorters
nässeldjur.
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

7. Vad vet jag? Vad tror jag?
Everything I know
Bergman, Pirkko (red.) (2001).

8. En nässelcell med en
ihoprullad tråd inne i
giftblåsan.
När tråden slungas ut kan giftet
pumpas in i en angripare eller ett
byte.
På manetens långa bränntrådar sitter nässelceller.
En del koralldjur lever i symbios med encelliga
alger som ger dem mat och syre. Algerna gör
att de får vackra färger.
Clownfiskarna
bränner sig inte på
havsanemonens
tentakler tack vare ett
skyddande slemlager,
De söker skydd bland
tentaklerna och lever
av matrester där.

9. Nyckelord
nässelceller
tentakler
maneter
koralldjur
brännmaneter
öronmaneten
könskörtlar
kalkskelett
stora rev
Gotland

10. Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Testa dig själv
Nämn två sorters nässeldjur.
Var i Sverige kan man hitta nässeldjur?
Hur äter havsanemoner?
Hur bildas korallrev?
Varför finns det så många orkidéer på Gotland?
Varför är det viktigt att korallreven inte förstörs?

11. Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
So what?

12. T
• Läs titeln och formulera en hypotes om vad texten handlar om. Vad vet du om
genren?
H
• Läs alla rubriker och faktarutor. Formulerar frågor som du tror att texten ger
svar på.
I
• Läs introduktionen. Modifiera eventuellt din hypotes om textens huvudidé. Får
du veta något mer?
E
• Tänk på allt du sett, läst eller redan vet om ämnet.
V
• Titta på bilder, diagram eller kartor och se om det finns bildtexter. Finns det
nyckelord? Vad får du veta av dessa?
E
• Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet? Finns det frågor? Här kan du
verkligen plocka ut viktig information om vad författaren vill att du ska kunna.
S
• Varför skrev författaren den här texten? Varför läser du det här? Har du någon
nytta av den här kunskapen? Hur då i sådana fall?
Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers

13. Referenser
● Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl.
Stockholm: Liber
● Manz, S.L. (2002). A strategy for previewing textbooks: Teaching
readers to become THIEVES. The Reading Teacher, 55, 434–435.
● Zwiers, J. (2004). Building reading comprehension habits in grades 6-
12: A toolkit of classroom activities. International Reading
Association, Headquarters Office, 800 Barksdale Rd., PO Box 8139,
Newark.