Åhörarkopior från Gudrun Svenssons presentation på Symposium 2105: http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/translanguaging-f%C3%B6r-elevernas-kunskaps-spr%C3%A5k-och-identitetsutveckling-1.250842

1. TranslanguagingTranslanguaging
för elevers kunskaps-, språk- ochför elevers kunskaps-, språk- och
identitetsutvecklingidentitetsutveckling
Symposium 8 oktober m 2015Symposium 8 oktober m 2015
Nationellt Centrum, Stockholms universitetNationellt Centrum, Stockholms universitet
Stockholms universitetStockholms universitetGudrun Svensson
gudrun.svensson@lnu.se
Linnéuniversitetet,Växjö

2. Forskningsprojekt på TulpanskolanForskningsprojekt på Tulpanskolan
Interaktion för identitets- och kunskapsutveckling i
flerspråkiga klassrum
Start 2012, 3 år
Kompetensutveckling av skolans pedagoger blev
en del av projektet
◦ Attityder (flerspråkighet sågs som en brist
och inte som resurs)
◦ Undervisning av flerspråkiga elever
2014 start med pilotprojekt om translanguaging

3. TL (translangauging) -TL (translangauging) -
forskningslägetforskningsläget
Cen Williams (1996)
Alla språkliga resurser används samtidigt
Förbättrar språkkunskaperna
Vidgar och fördjupar ämneskunskaperna

4. Cummins (2005) CUP, commonCummins (2005) CUP, common
underlying proficiencyunderlying proficiency

5. Cummins (2005)Cummins (2005)

6. Språk A Språk B Språk C

7. Garcías dnamiska språkmodellGarcías dnamiska språkmodell
(2009)(2009)

8. Nytt paradigm inomNytt paradigm inom
andraspråksundervisningenandraspråksundervisningen
Från fokus på andraspråket till fokus på
båda språken
Alla språk är en källa till lärande
Alla språk är kunskapsutvecklande
Omfattande internationell forskning

9. Inställning till mångkulturalitet på Tulpanskolan med 98 %Inställning till mångkulturalitet på Tulpanskolan med 98 %
flerspråkiga elever, 2012 vid projektstartflerspråkiga elever, 2012 vid projektstart
Blå = det mångkulturella är en resurs och tillgångBlå = det mångkulturella är en resurs och tillgång
Röd = det mångkulturella är ett problem och bristRöd = det mångkulturella är ett problem och brist
Ofärgad = kan inte utläsa vilken värderingOfärgad = kan inte utläsa vilken värdering
Förskola
Förskole-
pedagoger
Lågstadium
Klasslärare
Mellanstadium
Klasslärare
Övriga
Specialpedagoger
gymnastiklärare

10. Monolingvistisk språksyn på skolan vidMonolingvistisk språksyn på skolan vid
projektstarten 2012projektstarten 2012
”I klassrummet pratar vi bara svenska, i
matsalen också och helst också på
skolgården”
◦ Hierarkisk syn på språkanvändning
◦ Territoriell syn på språkanvändning

11. Pedagogernas motiv förPedagogernas motiv för ”bara”bara
svenska-tänket”:svenska-tänket”:
Rättvisetänk: Alla ska förstå
Språkbadstänk: Eleverna ska få så mycket
träning som möjligt, hemma talar man inte
svenska
Omtanke: det blir förvirrande att jobba
med flera språk

12. Men för eleverna handlar det om att
deras förstaspråk
osynliggörs
 har inget av värde i skolans verksamhet
betraktas inte som redskap för lärande

13. Pilotprojekt med TL i åk 5Pilotprojekt med TL i åk 5
Först måste man grundlägga elevernas
tilltro till det egna språket som värdefullt
inom skolans verksamhet
 Ofelia Garcías principer (2012)
◦ Social justice
◦ Social training

14. Pilotklassen och elevernas förstaspråkPilotklassen och elevernas förstaspråk

15. Strategisk princip 1, social rättvisaStrategisk princip 1, social rättvisa
innebär att:
attityden till olika språk i klassrummet
måste vara positiv och uppmuntrande
allas språk måste ha lika värde och vara
viktiga källor till kunskap.

16. Att synliggöra språkenAtt synliggöra språken

17. ResultatResultat
Förutom svenska och engelska:
 2 språk i genomsnitt /elev (mer eller mindre)
Flera språk i hemmet
Kontakter med personer som talar andra språk
i en flerspråkig miljö – kamrater, affärer,
släktingar. Föräldrarnas vänner
De mångspråkiga områdena är en smältdegel
av all världens språk där man ger och tar

18. PRAT-STEGE SKRIV-STEGE LÄS-STEGE
5 5 5
4 4 4
3 3 3
2 2 2
1 1 1
Att synliggöra kompetenser (subjektiv bedömningAtt synliggöra kompetenser (subjektiv bedömning))

20. 1. Skriv i hjärtat det språket som du tycker bäst om
2. Skriv i stjärnan det språket som du är bäst på
3. Skriv i pratbubblan det språk som du tycker det är lättast att prata
4. Skriv på pappersrullen det språk som är lättast att skriva
5. Skriv i pilen det språk som du tycker är ditt modersmål
Att synliggöra känslor till ochAtt synliggöra känslor till och
tankar om kunskaper i språktankar om kunskaper i språk

22. JafarJafar
f. i Sverige, start svenska 6 år, kan inte skriva på förstaspråket, menf. i Sverige, start svenska 6 år, kan inte skriva på förstaspråket, men
tycker bäst om det. Start av andraspråket och alfabetisering påtycker bäst om det. Start av andraspråket och alfabetisering på
andraspråket samtidigtandraspråket samtidigt

23. BlertaBlerta
integrerat flerspråkig elev, skriver på första – och andraspråket, likvärdigaintegrerat flerspråkig elev, skriver på första – och andraspråket, likvärdiga
kunskapsspråk, tycker bäst om båda. Start svenska 3 årkunskapsspråk, tycker bäst om båda. Start svenska 3 år --

24. Vykortskrivande på förstaspråket

25. Elevernas uppmanas att skriva påElevernas uppmanas att skriva på
förstaspråket i sina dagböckerförstaspråket i sina dagböcker

26. Språken ni kroppen
Elevbilderna är borttagna p.g.a
anonymitetsskäl

27. Klart för nästa stegKlart för nästa steg
Förstaspråket kan användas för lärande

28. Strategisk princip 2, social träningStrategisk princip 2, social träning
(social training, Garcia)(social training, Garcia)
 språken måste tillämpas i meningsfulla sammanhang och i
uppgifter där fokus ligger på det språkliga, utan att sänka den
kognitiva nivån
 det ska finnas en tydlig pedagogisk strategi som är varaktig
och meningsfull
 fokus inte ska ligga på när eleverna ska använda sitt
förstaspråk utan hur det kan integreras i undervisningen
 litteratur på elevernas förstaspråk ska finnas tillgänglig
 kunskap bör finnas om att tvåspråkighet och litteracitet
utvecklas långsamt och gemensamt
 det finns en flerspråkig medvetenhet
 förstå den sociala, politiska och ekonomiska situationen som
omger användandet av två språk.

29. Exempel på arbeten i SO:Exempel på arbeten i SO:
- världsreligioner, broar i världen- världsreligioner, broar i världen
 Förarbete i skolan
 Grupper med olika konstellationer
 Ibland samma språk, ibland olika i grupperna
 Uppmaning att arbeta på både förstaspråk och svenska
 Samarbete med föräldrar om hemuppgifter

30. Olika elevkonstellationerOlika elevkonstellationer
Olika språk men samarbete omOlika språk men samarbete om
översättning och hjälp av Ipadöversättning och hjälp av Ipad
Samma språk – samarbete mellanSamma språk – samarbete mellan
elev som kommit längre och elev somelev som kommit längre och elev som
behöver mer hjälpbehöver mer hjälp
Samma språkgrupp - två klasserSamma språkgrupp - två klasser
Översätta begrepp och texter

31. Arbete med begrepp på svenska ochArbete med begrepp på svenska och
förstaspråkförstaspråk

32. Om man inte vet kan man alltid
växla mellan språken

33. Hemläxor för diskussion med föräldrar/vårdnadshavare

34. Översättningar

35. Redovisning på 4 språk- 3Redovisning på 4 språk- 3
verbalspråk och bildspråkverbalspråk och bildspråk

36. Elevernas uppfattning om sinaElevernas uppfattning om sina
språkkunskaper i årskurs 4 och 5språkkunskaper i årskurs 4 och 5
-1
1
3
5
7
9
11
13
15
TH So Ana Tu Aya sa di vi am
Svenska åk 4 Svenska åk 5 Förstaspråk åk 4 Förstaspråk åk 5

37. Vad säger eleverna om sin språkutvecklingVad säger eleverna om sin språkutveckling
sen vårtermin i åk 4 – tidig vårtermin i åk 5sen vårtermin i åk 4 – tidig vårtermin i åk 5
Jämförelse sve o förstaspråk
-1
1
3
5
7
9
11
13
15
Svenska åk 4 Svenska åk 5 Förstaspråk åk 4 Förstaspråk åk 5
Serie1

38. Det finns andra vinsterDet finns andra vinster

39. VADVINNERVI?VADVINNERVI?
 Eleverna arbetar på två språk och får
fördjupad förståelse av begrepp och
texter
 Eleverna måste använda olika strategier
för att förstå ord och samband –
utvecklar den kognitiva förmågan
 Vid utveckling av ett skolrelaterat
andraspråk får förstaspråket möjlighet
att hänga med

40. VADVINNERVI?VADVINNERVI?
 Hem och skola binds samman (faktor
nummer två vad gäller framgång i skolan är
föräldrarnas inställning). Hemläxor förankras i
föräldrarnas värld. Föräldrarna blir potenta
läxläsare och ser att deras kunskaper och
upplevelser har ett värde (empowering av
föräldrar stärker barnen)
 Första- och andraspråket knyts ihop, används
i både hem- och skoldomän
 Eleverna förbereds för det multilingvistiska
samhälle de ska leva i

41. Välkomna till vårt bokbord en trappa ovanför foajén och prataVälkomna till vårt bokbord en trappa ovanför foajén och prata
med oss om forskning och utveckling på Tulpanskolanmed oss om forskning och utveckling på Tulpanskolan

42. TranslanguagingTranslanguaging
 (CollierVirginia & Thomas,Wayne (1999). Making U.S schools effective for English
language learners. Part 1–3. TESOL Matters .Vol 9. 4–6.)
 Creese,Angela & Blackledge,Adrian (2010).Translanguaging in the Bilingual
Classroom:A Pedagogy for Learning and Teaching. The Modern Language Journal,
94 (1), pp.103–115.
 Cummins, Jim (2005) Teaching for Cross-Language Transfer in Dual Language
Education: Possibilities and Pitfalls.TESOL Symposium on Dual Language Education:
Teaching and LearningTwo Languages in the EFL Setting. Bogazici University Istanbul,
Turkey.
 Cummins, Jim (2007). Rethinking Monolingual Instructional Strategies in Multilingual
Classrooms. Canadian Journal of Applied Linguistics, 10 (i), pp. 221–240.
 Cummins, Jim & Persad, Robin (2014).Teaching through a Multilingual Lens:The
Evolution of EAL Policy and Practice in Canada. Education Matters, 2 (1,) pp. 3–40.
 García, Ofelia (2012) Theorizing Translanguaging for Educators. In C. Celic & K.
Seltzer (ed).Translanguaging in the Bilingual Classroom:A Pedagogy for Learning and
Teaching? Modern Language Journal. 94(1). 103–115.
 Williams, Cen (1996) Secondary education: teaching in the bilingual situation. In C.
Williams, G. Lewis and C. Baker (Eds). The language policy:Taking stock. Llangefni
(Wales): CAI.