SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 2
Däggdjur

Däggdjur tar hand om sina ungar. Så länge dom är små
   så får de mjölk från mamman och det kallas för att
 ungarna diar. Ordet däggdjur kommer av dägga som är
 ett gammalt ord för dia. Det är typiskt för djuren att ha
päls. Pälsen hjälper djuren att hålla värmen så att de kan
     vara jämnvarma precis som fåglarna. Därför kan
 däggdjuren leva på platser där det både är för kallt för
groddjur och kräldjur. Isbjörnarna är ett bra tillexempel
på det. Valarna har ingen päls och är ett undantag bland
 däggdjuren. Valarnas hud har istället extra mycket fett
       som skyddar mot kylan. Däggdjuren har inre
                       befruktning.

                         Flyttar inte
Även fast däggdjuren har päls så måste dom äta mycket
    för att hålla värmen under en kall vinter. För vissa
 däggdjur kan det vara svårt att hitta mat när det är snö
   och kallt. Det gäller bland annat igelkottar som äter
insekter. De kan inte flytta söderut som fåglarna. Istället
   letar de upp frostfria ställen som faller i dvala. Det
  betyder att djuren sover med sänkt kroppstemperatur
                och sparar på så sätt energi.

                       Kloakdjur
 Det finns en liten grupp av däggdjur i Australien och
dom heter kloakdjur. De har en gemensam öppning på
   kroppen för urin, avföring och könsceller. Den
öppningen kallas kloak och det är därför djurgruppen
fått just det namnet.

                       Pungdjur
  Pungdjuren bär sina ungar i pungen som är ett veck i
huden. De kändaste pungdjuren är Australiens kängurur.
     De föder sina ungar redan några veckor efter
befruktningen. Det kan ta upp till sex månader tills dom
            är stora nog att lämna pungen.

                      Moderkaksdjur
     De flesta djur (även människor) tillhör gruppen
   moderkaksdjur. Deras ungar växer som foster under
lång tid inne i mammans kropp. Det finns både små och
  stora moderkaksdjur. De minsta kallas näbbmöss och
väger bara några gram. De största är valarna som väger
                       många ton.

Más contenido relacionado

Más de Magnus Andersson

Más de Magnus Andersson (20)

Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 augSunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
Sunbeam fågelexpedition 2016 uppdaterad 17 aug
 
Lpp materia 6 nm
Lpp materia 6 nm Lpp materia 6 nm
Lpp materia 6 nm
 
Röd järnoxid
Röd järnoxidRöd järnoxid
Röd järnoxid
 
Röd järnoxid
Röd järnoxidRöd järnoxid
Röd järnoxid
 
Facit diagnos 6
Facit diagnos 6Facit diagnos 6
Facit diagnos 6
 
Kemiska reaktioner
Kemiska reaktionerKemiska reaktioner
Kemiska reaktioner
 
Multiplikationstabeller word 3
Multiplikationstabeller word 3Multiplikationstabeller word 3
Multiplikationstabeller word 3
 
Labb jonbytare
Labb jonbytareLabb jonbytare
Labb jonbytare
 
Solsystemets vanligaste grundämnen med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen  med bildSolsystemets vanligaste grundämnen  med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen med bild
 
Kemi molekylmodeller
Kemi molekylmodellerKemi molekylmodeller
Kemi molekylmodeller
 
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vattenHur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
Hur mycket socker kan man lösa i ett glas vatten
 
Hur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapportHur man skriver en labbrapport
Hur man skriver en labbrapport
 
Svar på frågorna på s 28
Svar på frågorna på s 28Svar på frågorna på s 28
Svar på frågorna på s 28
 
Kom ihåg om procent
Kom ihåg om procentKom ihåg om procent
Kom ihåg om procent
 
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
Planering Kemi I 7 A Ma Vt 10
 
Procent
ProcentProcent
Procent
 
Ekologi2
Ekologi2Ekologi2
Ekologi2
 
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och TryckInstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
InstuderinsgfråGor Krafter Och Tryck
 
Ekologi 7ei
Ekologi 7eiEkologi 7ei
Ekologi 7ei
 
Kemi 7a
Kemi 7aKemi 7a
Kemi 7a
 

Däggdjur 2

  • 1. Däggdjur Däggdjur tar hand om sina ungar. Så länge dom är små så får de mjölk från mamman och det kallas för att ungarna diar. Ordet däggdjur kommer av dägga som är ett gammalt ord för dia. Det är typiskt för djuren att ha päls. Pälsen hjälper djuren att hålla värmen så att de kan vara jämnvarma precis som fåglarna. Därför kan däggdjuren leva på platser där det både är för kallt för groddjur och kräldjur. Isbjörnarna är ett bra tillexempel på det. Valarna har ingen päls och är ett undantag bland däggdjuren. Valarnas hud har istället extra mycket fett som skyddar mot kylan. Däggdjuren har inre befruktning. Flyttar inte Även fast däggdjuren har päls så måste dom äta mycket för att hålla värmen under en kall vinter. För vissa däggdjur kan det vara svårt att hitta mat när det är snö och kallt. Det gäller bland annat igelkottar som äter insekter. De kan inte flytta söderut som fåglarna. Istället letar de upp frostfria ställen som faller i dvala. Det betyder att djuren sover med sänkt kroppstemperatur och sparar på så sätt energi. Kloakdjur Det finns en liten grupp av däggdjur i Australien och dom heter kloakdjur. De har en gemensam öppning på kroppen för urin, avföring och könsceller. Den öppningen kallas kloak och det är därför djurgruppen
  • 2. fått just det namnet. Pungdjur Pungdjuren bär sina ungar i pungen som är ett veck i huden. De kändaste pungdjuren är Australiens kängurur. De föder sina ungar redan några veckor efter befruktningen. Det kan ta upp till sex månader tills dom är stora nog att lämna pungen. Moderkaksdjur De flesta djur (även människor) tillhör gruppen moderkaksdjur. Deras ungar växer som foster under lång tid inne i mammans kropp. Det finns både små och stora moderkaksdjur. De minsta kallas näbbmöss och väger bara några gram. De största är valarna som väger många ton.