SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 22
Descargar para leer sin conexión
 
Improving	
  your	
  ACT	
  
        	
  
        	
  
        	
  
                  	
  
      	
  Fokuserad	
  ACT	
  
    Thomas Gustavsson, leg psykolog
      Erik Hjalmarsson, leg psykolog
thomas.gustavsson@psykologpartners.se
  erik.hjalmarsson@psykiatripartners.se
         www.psykologpartners.se
         www.psykiatripartners.se
Upplägg	
  för	
  det	
  här	
  passet	
  

•  Varför en ny modell för behandling/bemötande?
•  Översikt av Fokuserad Klinisk Beteendeanalys
   modellen.
•  Diskussion/frågor
•  Plan B rollspel-diskussion?
Vad	
  gör	
  vi	
  när	
  våra	
  modeller	
  inte	
  passar	
  =ll	
  
                                 kontexten?	
  
• 
Sta=s=k	
  för	
  psykisk	
  ohälsa	
  -­‐	
  Sverige	
  
•  Ökning av psykisk ohälsa under 90-talet
•  Ökningen planade ut 2005-2007
•  - undantaget ungdomar och äldre
•  20-40% lider av psykisk ohälsa
•  30% uppfyller en psykiatrisk diagnos (ångest &
   dep)
•  8-10% använder antidepressiv medicinering

Socialstyrelsens lägesrapport 2005-2007, 2009, Psykologförbundet 2010
Vilka	
  förutsäCningar	
  har	
  vi?	
  
•  Ca 1/3 av de som söker primärvård gör det på grund
   av psykisk ohälsa, ytterligare 50 % har psykosociala
   stressorer som försvårande omständigheter
•  2/3 av långtidssjukskrivningar beror på besvär i
   rörelseorgan samt psykisk ohälsa
•  De flesta med psykisk ohälsa uppmärksammas inte i
   vården
•  Majoriteten med psykisk ohälsa föredrar att bli hjälpa
   i primärvården
Vilka	
  förutsäCningar	
  har	
  primärvården?	
  

•  Huvudbehandlare av lätt till medelsvår psykisk
     ohälsa (medicinsk och terapeutisk)
•  40% av sjukskrivna depr/ångest huvudsymptom
•  60% rehabpotential efter 2 månader
•  20% rehabpotential efter 1 år…
•  Mkt högt flöde av patienter
	
  
	
  
Försäkringskassan
Kärnan	
  i	
  ”brief”	
  –	
  Hur	
  ser	
  vi	
  på	
  psykiatrisk	
  vård	
  

  	
  Två	
  centrala	
  delar:	
  
	
  
1:	
  Organisa=onen	
  av	
  vården	
  
     	
  -­‐	
  Hur	
  ska	
  pa=enMlödet	
  se	
  ut	
  och	
  varför?	
  
	
  
2:	
  Interven=on	
  
     	
  -­‐	
  Inställning	
  hos	
  uMöraren	
  
     	
  -­‐	
  Grad	
  av	
  interven=on	
  	
  
SyPet	
  med	
  Fokuserad	
  klinisk	
  beteendeanalys	
  
•  Möta belastningen av problem med psykosocial grund i pv
•  Öka flödet (lite till många istället för mycket till få)
•  Integrera synen på psyke och soma till en enhet som behandlas
   gemensamt av läkare, psykolog, sjukgymnast osv
•  Minska trycket på läkare
•  Förbättra vårdgivares kunskap/bemötande kring psykisk ohälsa
•  Öka kunskapen på vc om beteendeterapeutiska principer
•  Integrera psykologen i flera problemområden inte endast
   traditionella psykiatriska problem (ex. följsamhet till medicinering,
   diabetes, värk, övervikt)
•  Snabbt omhändertagande – Förebyggande arbete
FACT	
  jämfört	
  med	
  standard	
  KBT	
  	
  
Dimension	
                         PCBH	
  Integra2on	
                                                 Specialty	
  Behavioral	
  Health	
  (BH)	
  
Utgångspunkt	
  för	
  vård	
       Popula=on-­‐baserad	
                                                klient-­‐baserad	
  
Primära	
  uppdrag	
                PVL,	
  sedan	
  	
  pa=ent	
                                        Pa=ent,	
  sedan	
  andra	
  

Huvudsakliga	
  mål	
               1.     Stödja	
  PVL	
  effek=vitet	
  och	
  därigenom	
  öka	
  	
   1.    Erbjuda	
  intensiva	
  	
  insatser	
  med	
  
                                           påverkan	
  på	
  många	
  pa=enter.	
                               mål	
  aC	
  bota	
  och	
  utreda.	
  	
  
                                    2.     Stödja	
  små	
  förändringsstrategier	
  hos	
  
                                           många	
  pa=enter.	
  	
  
                                    3.     Motverka	
  hälsoriker/	
  livss=lsproblem	
  .	
  
                                    4.     Minska	
  vårdkostnader	
  


Behandlarmodel	
                    Del	
  av	
  en	
  bredd	
  av	
  primärvårdsinsatser	
  =ll	
       En	
  specialiserad	
  ,	
  egen,	
  moCagning	
  
                                    många	
  pa=enter.	
  	
                                             med	
  =llgänglighet	
  ePer	
  remiss.	
  
Huvudsaklig	
  vårdgivare	
         Läkaren/vårdpersonal	
                                               Psykologen	
  

Huvudsaklig	
  verksamhet	
         Konsulta=oner	
                                                      Specialiserad	
  psykolgisk	
  behandling	
  

Tillgång	
  2ll	
  vård	
           Samma	
  dag,	
  alla	
  dagar	
                                     Styrs	
  av	
  resurser	
  och	
  remiss,	
  vanligtvis	
  
                                                                                                         med	
  vänte=d	
  
Vårdkostnad	
  per	
  individ	
     Poten=ellt	
  minskad	
                                              Mycket	
  varierad,	
  beroende	
  av	
  
                                                                                                         pa=entens	
  problema=k	
  
AC	
  lyckas	
  arbeta	
  integra=vt	
  

•    Gemensam syn på problemet
•    Gemensamt bemötande
•    Tydlig plan för patientens problem
•    Öppenhet, insyn och feedback
Hinder	
  för	
  en	
  enkel	
  interven=on!
                                              	
  
•  Ta	
  mycket	
  anamnes	
  
-­‐	
  Fråga	
  inte	
  om	
  du	
  inte	
  tänker	
  göra	
  något	
  med	
  informa8onen	
  
	
  
•  Psykiatrisera	
  pa=enten/problemet	
  
	
  -­‐	
  Leta/tala	
  inte	
  om	
  diagnoser	
  utan	
  om	
  vad	
  pat.	
  vill	
  uppnå.	
  


•  Sälj	
  något	
  som	
  pa=enten	
  ej	
  vill	
  köpa	
  
-­‐	
  Förankra	
  enkla	
  interven8oner	
  som	
  pat.	
  ser	
  som	
  rimliga	
  
Grundläggande	
  aspekter	
  för	
  modellen	
  
•  Dos-effektstudier (Barkham et al 2006)
-  50% av effekten uppstår inom 4-8 sessioner
-  Inget linjärt samband mellan antal sessioner och utfall
•  Strategic change theory (vs medicinska modeller)
- människan i sitt sammanhang (individen)
- små förändringar – dominoeffekt (vs bota)
- studier visar lättare göra små förändringar
•  Klient vs behandlardriven förändring
- Patienten ansvarig för förändring
Arbetsgången	
  
1.  Patienten söker läkare
2.  Läkaren knackar på hos psykologen
3.  Gemensamt kort samtal eller individuellt samtal med
     pat
   - Plan för beteendeförändring skapas
   - Eventuell uppföljning ordnas
4. Psykologen återger info till läkaren
    Konceptualisering, plan för förändring, uppföljning
5. Återbesök (läkare eller psykolog) = problemlösning
30	
  minuters	
  konsulta=on	
  
•  ”Remiss”
•  Introduktion (5 min)
•  Diagnostisk screening och funktionell analys
   (10-15 min)
•  Utarbeta en plan för beteendeförändring (5
   min)
•  Konsultation till PVL (5 min)
Mall	
  för	
  första	
  samtal	
  
Problembeskrivning /symtombild:


Utlösare/ nuvarande stressorer:


Hanteringsstrategier:


Kontextuell analys:



                                      Familj/hemmet

                      Fritid                               Arbete




                  Avkoppling                            Fysisk aktivitet

                                        Vänskap

Övrigt (tobak, alk/droger, sömn):


Plan:
Uppföljningssamtal	
  
•    Uppföljning av förändringsplanen
•    Problemlös runt hinder
•    Förstärk alla försök till beteendeförändring
•    Normalisera misslyckanden
•    Avsluta om pat rör sig i ”rätt riktning”
•    Återbesök vid behov bättre än att boka in ny tid
•    Håll dörren öppen för snabb konsultation
•    Pat ansvarig för sin egen förändring – inte bota!
Som	
  man	
  konceptualiserar	
  får	
  man	
  
                       behandla…	
  	
  
•  Ge luddiga ramar för kontakten
•  Ta över ansvar för klientens mående och behandling
•  Få klienten fokuserad på symtomreduktion
•  Förmedla att klienten har underliggande ”inre grejer” som
   behöver lösas först
•  Arbeta med komplexa förståelsemodeller av klientens
   historia
•  Veckla in dig och din klient i detaljerade analyser enskilda
   problembeteenden i specifika problemsituationer
•  Sluta inte förrän symtomfrihet uppstått!
   = Långa kontakter!
SammanfaCningsvis	
  

•  Integrering av psykologen/konsulten i all verksamhet
•  Psyke och soma en helhet som behandlas
   gemensamt
•  Konsultens mål är att stödja övrig personals arbete
•  Korta punktinsatser till patienter
•  Lite till många
•  Snabbt omhändertagande - minskar ohälsa hos pat
   och belastning av vc
•  Flexibilitet kring insatser efter behov
Påvisade	
  effekter	
  av	
  modellen	
  
•  Personalen får större kunskap om och blir
   bättre på att behandla psykisk ohälsa genom:
   - Identifierar psykisk ohälsa bättre
   - Ökar färdigheter i medicinförskrivning
   - Användandet av beteendeinterventioner ökar
   - Ökat självförtroende i kontakten med
    patienten
   - Väntetid förändras från 33 dagar till 19
   minuter (Linköping, 2 våc)
Citat	
  från	
  läkare	
  
•  ”Det blir inte en så stor grej att föreslå psykologhjälp
   för patienterna.”

•  ”Det är skönt att kunna knacka på och på kort varsel
   få med en psykolog på ett samtal.”

•  ”Jag har fler alternativ än medicin, sjukskrivning och
   väntelista.”
LiCeratur	
  -­‐	
  Primary	
  Care	
  Behavioral	
  Health	
  
•  Behavioral Integrative Care. Treatments that work in the primary care setting
   O'Donohue, Byrd, Cummings och Henderson, (2005).
•  Behavioral consultation and Primary Care. A guide to integrating services.
   Robinson, P. & Reiter, J., (2006).
•  Integrated Behavioral Health in Primary Care - Step by Step Guidance for
   Assessment and Intervention. Hunter, C. m fl., 2009. APA
•  The Primary Care Toolkit - Practical Resources fot the Integrated Behavioral
   Care Provrider. James, L. & O´Donohue, W. (Eds), 2009. Springer
•  DEPRESSION En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster.
   Psykologförbundet (2010)
Tränings=llfälle	
  
Kirk	
  Strosahl,	
  PaCy	
  Robinson	
  &	
  Thomas	
  
Gustavsson.	
  3	
  resp	
  2	
  dagar	
  workshop.	
  
	
  
•  Stockholm	
  31/1-­‐2/2	
  2013	
  

•  Umeå	
  4-­‐5/2	
  2013	
  
	
  
               www.psykologpartners.se	
  
                                      	
  

Más contenido relacionado

Destacado (11)

Gerhard Andersson
Gerhard AnderssonGerhard Andersson
Gerhard Andersson
 
Lappalainen depression
Lappalainen depressionLappalainen depression
Lappalainen depression
 
Vad är RFT?
Vad är RFT?Vad är RFT?
Vad är RFT?
 
Nordic acbs 081112
Nordic acbs 081112 Nordic acbs 081112
Nordic acbs 081112
 
Dahl.livheim.ws.sthlm.2012.11.11
Dahl.livheim.ws.sthlm.2012.11.11Dahl.livheim.ws.sthlm.2012.11.11
Dahl.livheim.ws.sthlm.2012.11.11
 
Presentation ångesthjälpen acbs nov 2012
Presentation ångesthjälpen acbs nov 2012Presentation ångesthjälpen acbs nov 2012
Presentation ångesthjälpen acbs nov 2012
 
Ibct parterapi
Ibct parterapi Ibct parterapi
Ibct parterapi
 
Acting on your therapist values
Acting on your therapist valuesActing on your therapist values
Acting on your therapist values
 
Presentationer för föreläsare och deras talks
Presentationer för föreläsare och deras talksPresentationer för föreläsare och deras talks
Presentationer för föreläsare och deras talks
 
ACT and Obesity
ACT and ObesityACT and Obesity
ACT and Obesity
 
Lecture 3 therapeutic relationship in couples therapy
Lecture 3 therapeutic relationship in couples therapyLecture 3 therapeutic relationship in couples therapy
Lecture 3 therapeutic relationship in couples therapy
 

Similar a Acbs nordic 2012

Deplyftet, Förelasning psykosocial basbehandling Lång
Deplyftet, Förelasning psykosocial basbehandling LångDeplyftet, Förelasning psykosocial basbehandling Lång
Deplyftet, Förelasning psykosocial basbehandling LångCurator15
 
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobiaHow to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobiaOve Valodius
 
5.stressutmattning
5.stressutmattning5.stressutmattning
5.stressutmattningOve Valodius
 
HjäLpande%20relationer
HjäLpande%20relationerHjäLpande%20relationer
HjäLpande%20relationerguest499423
 
Emergence in health care
Emergence in health careEmergence in health care
Emergence in health careAnna Essén
 
Vägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsaVägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsaOve Valodius
 
Deplyftet, Föreläsning psykosocial basbehandling Kort
Deplyftet, Föreläsning psykosocial basbehandling KortDeplyftet, Föreläsning psykosocial basbehandling Kort
Deplyftet, Föreläsning psykosocial basbehandling KortCurator15
 
Från slutenvård till vård i hemmet för döv äldre man
Från slutenvård till vård i hemmet för döv äldre manFrån slutenvård till vård i hemmet för döv äldre man
Från slutenvård till vård i hemmet för döv äldre manGunillaKarlsson5
 
Thinale.examensarbete
Thinale.examensarbeteThinale.examensarbete
Thinale.examensarbeteTLePink
 
Deplyftet, Fall psykoedukation vårdplan kort
Deplyftet, Fall psykoedukation vårdplan kortDeplyftet, Fall psykoedukation vårdplan kort
Deplyftet, Fall psykoedukation vårdplan kortCurator15
 
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...Svensk Tandhälsovårdsförening
 
Fysioterapeuternas synpunkter inför möte med Rådet för styrning med kunskap p...
Fysioterapeuternas synpunkter inför möte med Rådet för styrning med kunskap p...Fysioterapeuternas synpunkter inför möte med Rådet för styrning med kunskap p...
Fysioterapeuternas synpunkter inför möte med Rådet för styrning med kunskap p...Stefan Jutterdal
 
Livsstilsmottagning
LivsstilsmottagningLivsstilsmottagning
LivsstilsmottagningAnneli Steen
 
CEB - hälsoutveckling och engagemang för företag
CEB - hälsoutveckling och engagemang för företagCEB - hälsoutveckling och engagemang för företag
CEB - hälsoutveckling och engagemang för företagPål Dobrin
 
När palliativ vård i hemmet avbryts
När palliativ vård i hemmet avbrytsNär palliativ vård i hemmet avbryts
När palliativ vård i hemmet avbrytsAnneli Steen
 

Similar a Acbs nordic 2012 (20)

Deplyftet, Förelasning psykosocial basbehandling Lång
Deplyftet, Förelasning psykosocial basbehandling LångDeplyftet, Förelasning psykosocial basbehandling Lång
Deplyftet, Förelasning psykosocial basbehandling Lång
 
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobiaHow to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
How to recover from psychosis, depression, anxiety, and social phobia
 
5.stressutmattning
5.stressutmattning5.stressutmattning
5.stressutmattning
 
HjäLpande%20relationer
HjäLpande%20relationerHjäLpande%20relationer
HjäLpande%20relationer
 
Self-Determination Theory and Person-centred care (PCC)
Self-Determination Theory and Person-centred care (PCC)Self-Determination Theory and Person-centred care (PCC)
Self-Determination Theory and Person-centred care (PCC)
 
Emergence in health care
Emergence in health careEmergence in health care
Emergence in health care
 
Vägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsaVägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsa
 
Deplyftet, Föreläsning psykosocial basbehandling Kort
Deplyftet, Föreläsning psykosocial basbehandling KortDeplyftet, Föreläsning psykosocial basbehandling Kort
Deplyftet, Föreläsning psykosocial basbehandling Kort
 
Från slutenvård till vård i hemmet för döv äldre man
Från slutenvård till vård i hemmet för döv äldre manFrån slutenvård till vård i hemmet för döv äldre man
Från slutenvård till vård i hemmet för döv äldre man
 
Thinale.examensarbete
Thinale.examensarbeteThinale.examensarbete
Thinale.examensarbete
 
Deplyftet, Fall psykoedukation vårdplan kort
Deplyftet, Fall psykoedukation vårdplan kortDeplyftet, Fall psykoedukation vårdplan kort
Deplyftet, Fall psykoedukation vårdplan kort
 
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...
Nationella riktlinjer för tandvården - Metoder för munhälsorelaterade levnads...
 
Fysioterapeuternas synpunkter inför möte med Rådet för styrning med kunskap p...
Fysioterapeuternas synpunkter inför möte med Rådet för styrning med kunskap p...Fysioterapeuternas synpunkter inför möte med Rådet för styrning med kunskap p...
Fysioterapeuternas synpunkter inför möte med Rådet för styrning med kunskap p...
 
Mi 121017
Mi 121017Mi 121017
Mi 121017
 
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkanNationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
 
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkanNationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
Nationella riktlinjer - Metoder för beteendepåverkan
 
Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, 18092014
Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, 18092014Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, 18092014
Recoverybasert praksis - hva innebærer det? Alain Topor, 18092014
 
Livsstilsmottagning
LivsstilsmottagningLivsstilsmottagning
Livsstilsmottagning
 
CEB - hälsoutveckling och engagemang för företag
CEB - hälsoutveckling och engagemang för företagCEB - hälsoutveckling och engagemang för företag
CEB - hälsoutveckling och engagemang för företag
 
När palliativ vård i hemmet avbryts
När palliativ vård i hemmet avbrytsNär palliativ vård i hemmet avbryts
När palliativ vård i hemmet avbryts
 

Acbs nordic 2012

  • 1.   Improving  your  ACT            Fokuserad  ACT   Thomas Gustavsson, leg psykolog Erik Hjalmarsson, leg psykolog thomas.gustavsson@psykologpartners.se erik.hjalmarsson@psykiatripartners.se www.psykologpartners.se www.psykiatripartners.se
  • 2. Upplägg  för  det  här  passet   •  Varför en ny modell för behandling/bemötande? •  Översikt av Fokuserad Klinisk Beteendeanalys modellen. •  Diskussion/frågor •  Plan B rollspel-diskussion?
  • 3. Vad  gör  vi  när  våra  modeller  inte  passar  =ll   kontexten?   • 
  • 4. Sta=s=k  för  psykisk  ohälsa  -­‐  Sverige   •  Ökning av psykisk ohälsa under 90-talet •  Ökningen planade ut 2005-2007 •  - undantaget ungdomar och äldre •  20-40% lider av psykisk ohälsa •  30% uppfyller en psykiatrisk diagnos (ångest & dep) •  8-10% använder antidepressiv medicinering Socialstyrelsens lägesrapport 2005-2007, 2009, Psykologförbundet 2010
  • 5. Vilka  förutsäCningar  har  vi?   •  Ca 1/3 av de som söker primärvård gör det på grund av psykisk ohälsa, ytterligare 50 % har psykosociala stressorer som försvårande omständigheter •  2/3 av långtidssjukskrivningar beror på besvär i rörelseorgan samt psykisk ohälsa •  De flesta med psykisk ohälsa uppmärksammas inte i vården •  Majoriteten med psykisk ohälsa föredrar att bli hjälpa i primärvården
  • 6. Vilka  förutsäCningar  har  primärvården?   •  Huvudbehandlare av lätt till medelsvår psykisk ohälsa (medicinsk och terapeutisk) •  40% av sjukskrivna depr/ångest huvudsymptom •  60% rehabpotential efter 2 månader •  20% rehabpotential efter 1 år… •  Mkt högt flöde av patienter     Försäkringskassan
  • 7. Kärnan  i  ”brief”  –  Hur  ser  vi  på  psykiatrisk  vård    Två  centrala  delar:     1:  Organisa=onen  av  vården    -­‐  Hur  ska  pa=enMlödet  se  ut  och  varför?     2:  Interven=on    -­‐  Inställning  hos  uMöraren    -­‐  Grad  av  interven=on    
  • 8. SyPet  med  Fokuserad  klinisk  beteendeanalys   •  Möta belastningen av problem med psykosocial grund i pv •  Öka flödet (lite till många istället för mycket till få) •  Integrera synen på psyke och soma till en enhet som behandlas gemensamt av läkare, psykolog, sjukgymnast osv •  Minska trycket på läkare •  Förbättra vårdgivares kunskap/bemötande kring psykisk ohälsa •  Öka kunskapen på vc om beteendeterapeutiska principer •  Integrera psykologen i flera problemområden inte endast traditionella psykiatriska problem (ex. följsamhet till medicinering, diabetes, värk, övervikt) •  Snabbt omhändertagande – Förebyggande arbete
  • 9. FACT  jämfört  med  standard  KBT     Dimension   PCBH  Integra2on   Specialty  Behavioral  Health  (BH)   Utgångspunkt  för  vård   Popula=on-­‐baserad   klient-­‐baserad   Primära  uppdrag   PVL,  sedan    pa=ent   Pa=ent,  sedan  andra   Huvudsakliga  mål   1.  Stödja  PVL  effek=vitet  och  därigenom  öka     1.  Erbjuda  intensiva    insatser  med   påverkan  på  många  pa=enter.   mål  aC  bota  och  utreda.     2.  Stödja  små  förändringsstrategier  hos   många  pa=enter.     3.  Motverka  hälsoriker/  livss=lsproblem  .   4.  Minska  vårdkostnader   Behandlarmodel   Del  av  en  bredd  av  primärvårdsinsatser  =ll   En  specialiserad  ,  egen,  moCagning   många  pa=enter.     med  =llgänglighet  ePer  remiss.   Huvudsaklig  vårdgivare   Läkaren/vårdpersonal   Psykologen   Huvudsaklig  verksamhet   Konsulta=oner   Specialiserad  psykolgisk  behandling   Tillgång  2ll  vård   Samma  dag,  alla  dagar   Styrs  av  resurser  och  remiss,  vanligtvis   med  vänte=d   Vårdkostnad  per  individ   Poten=ellt  minskad   Mycket  varierad,  beroende  av   pa=entens  problema=k  
  • 10. AC  lyckas  arbeta  integra=vt   •  Gemensam syn på problemet •  Gemensamt bemötande •  Tydlig plan för patientens problem •  Öppenhet, insyn och feedback
  • 11. Hinder  för  en  enkel  interven=on!   •  Ta  mycket  anamnes   -­‐  Fråga  inte  om  du  inte  tänker  göra  något  med  informa8onen     •  Psykiatrisera  pa=enten/problemet    -­‐  Leta/tala  inte  om  diagnoser  utan  om  vad  pat.  vill  uppnå.   •  Sälj  något  som  pa=enten  ej  vill  köpa   -­‐  Förankra  enkla  interven8oner  som  pat.  ser  som  rimliga  
  • 12. Grundläggande  aspekter  för  modellen   •  Dos-effektstudier (Barkham et al 2006) -  50% av effekten uppstår inom 4-8 sessioner -  Inget linjärt samband mellan antal sessioner och utfall •  Strategic change theory (vs medicinska modeller) - människan i sitt sammanhang (individen) - små förändringar – dominoeffekt (vs bota) - studier visar lättare göra små förändringar •  Klient vs behandlardriven förändring - Patienten ansvarig för förändring
  • 13. Arbetsgången   1.  Patienten söker läkare 2.  Läkaren knackar på hos psykologen 3.  Gemensamt kort samtal eller individuellt samtal med pat - Plan för beteendeförändring skapas - Eventuell uppföljning ordnas 4. Psykologen återger info till läkaren Konceptualisering, plan för förändring, uppföljning 5. Återbesök (läkare eller psykolog) = problemlösning
  • 14. 30  minuters  konsulta=on   •  ”Remiss” •  Introduktion (5 min) •  Diagnostisk screening och funktionell analys (10-15 min) •  Utarbeta en plan för beteendeförändring (5 min) •  Konsultation till PVL (5 min)
  • 15. Mall  för  första  samtal   Problembeskrivning /symtombild: Utlösare/ nuvarande stressorer: Hanteringsstrategier: Kontextuell analys: Familj/hemmet Fritid Arbete Avkoppling Fysisk aktivitet Vänskap Övrigt (tobak, alk/droger, sömn): Plan:
  • 16. Uppföljningssamtal   •  Uppföljning av förändringsplanen •  Problemlös runt hinder •  Förstärk alla försök till beteendeförändring •  Normalisera misslyckanden •  Avsluta om pat rör sig i ”rätt riktning” •  Återbesök vid behov bättre än att boka in ny tid •  Håll dörren öppen för snabb konsultation •  Pat ansvarig för sin egen förändring – inte bota!
  • 17. Som  man  konceptualiserar  får  man   behandla…     •  Ge luddiga ramar för kontakten •  Ta över ansvar för klientens mående och behandling •  Få klienten fokuserad på symtomreduktion •  Förmedla att klienten har underliggande ”inre grejer” som behöver lösas först •  Arbeta med komplexa förståelsemodeller av klientens historia •  Veckla in dig och din klient i detaljerade analyser enskilda problembeteenden i specifika problemsituationer •  Sluta inte förrän symtomfrihet uppstått! = Långa kontakter!
  • 18. SammanfaCningsvis   •  Integrering av psykologen/konsulten i all verksamhet •  Psyke och soma en helhet som behandlas gemensamt •  Konsultens mål är att stödja övrig personals arbete •  Korta punktinsatser till patienter •  Lite till många •  Snabbt omhändertagande - minskar ohälsa hos pat och belastning av vc •  Flexibilitet kring insatser efter behov
  • 19. Påvisade  effekter  av  modellen   •  Personalen får större kunskap om och blir bättre på att behandla psykisk ohälsa genom: - Identifierar psykisk ohälsa bättre - Ökar färdigheter i medicinförskrivning - Användandet av beteendeinterventioner ökar - Ökat självförtroende i kontakten med patienten - Väntetid förändras från 33 dagar till 19 minuter (Linköping, 2 våc)
  • 20. Citat  från  läkare   •  ”Det blir inte en så stor grej att föreslå psykologhjälp för patienterna.” •  ”Det är skönt att kunna knacka på och på kort varsel få med en psykolog på ett samtal.” •  ”Jag har fler alternativ än medicin, sjukskrivning och väntelista.”
  • 21. LiCeratur  -­‐  Primary  Care  Behavioral  Health   •  Behavioral Integrative Care. Treatments that work in the primary care setting O'Donohue, Byrd, Cummings och Henderson, (2005). •  Behavioral consultation and Primary Care. A guide to integrating services. Robinson, P. & Reiter, J., (2006). •  Integrated Behavioral Health in Primary Care - Step by Step Guidance for Assessment and Intervention. Hunter, C. m fl., 2009. APA •  The Primary Care Toolkit - Practical Resources fot the Integrated Behavioral Care Provrider. James, L. & O´Donohue, W. (Eds), 2009. Springer •  DEPRESSION En rapport om mänskliga och ekonomiska vinster. Psykologförbundet (2010)
  • 22. Tränings=llfälle   Kirk  Strosahl,  PaCy  Robinson  &  Thomas   Gustavsson.  3  resp  2  dagar  workshop.     •  Stockholm  31/1-­‐2/2  2013   •  Umeå  4-­‐5/2  2013     www.psykologpartners.se