Att mäta personcentrering - möjligheter, utmaningar och psykometriska aspekter
•
1 recomendación•1,157 vistas
David Edvardsson är Docent vid Umeå Universitet och Associate Professor/Director of research på La Trobe University/Austin Health Clinical School of Nursing, Melbourne, Australia
Recomendados
Recomendados
Más contenido relacionado
Similar a Att mäta personcentrering - möjligheter, utmaningar och psykometriska aspekter
Similar a Att mäta personcentrering - möjligheter, utmaningar och psykometriska aspekter (14)
Att mäta personcentrering - möjligheter, utmaningar och psykometriska aspekter
- 1. Möjligheter, utmaningar och psykometriska aspekter David Edvardsson, RN, PhD Ass Prof/Director of Research La Trobe/Austin Health Clinical School of Nursing Umeå Universitet Att skatta personcentrering
- 2. Disposi&on • Personcentreringens evolution • Skattningsskalor – varför, vad, vilka? • Vad vet vi – vad vet vi inte? • Vad har gjorts – vad behöver göras? • Vilka utmaningar och möjligheter visar sig?
- 3. Personcentreringen samhälleliga evolu&on • Tillkortakommanden av en reduktionistisk hälso‐ och sjukvård (AIQSH, 2002, Lindquist 2004, Frank 2002 et al ) • Skandinavisk och Amerikansk livsvärldsforskning (Morse, Benner, Sandelowski, Norberg, Kirkevold, Eriksson, Sandman et al) • Sammanslutningar för kons. delaktighet (The Cochrane Consumer and Communication Review Group) • Disney[iering av hälso‐ och sjukvård (Planetree, Eden Alternative, Olivia Newton‐John Cancer and Wellness Centre)
- 4. Personcentreringens begreppsliga/ li8erära evolu&on • Rogeriansk psykoterapi (Rogers 1969) • Kitwoodiansk personi[iering av demensvård (Kitwood 1997) • Policydocument inom vårdområdet (Dpt of Health and Ageing 2004, NHS 2003) • Samtida begrepp för god vård skenbart oberoende av kontext (McCormack et al. 2010, Ekman et al. 2011, Edvardsson et al. 2008, Morgan & Yoder 2012).
- 5. Personcentreringens akademiska evolu&on • Filoso[i, policy, begreppsmodeller (Kitwood 1997, Brooker 2004, McCormack & McCance 2006) • Begreppsanalyser, mätuveckling (Slater 2006, Edvardsson et al. 2008, Edvardsson & Innes 2011, Sjögren et al. 2011) • Interventioner och utfallsmått (Chenoweth et al. 2009, Palese et al. 2010, McKeown et al. 2010, Ekman et al. 2012) • Mot implementeringsstudier och sustainable practice change (Edvardsson et al. 2013)
- 6. Personcentreringens prak&ska evolu&on • I början av sin utvecklingsprocess • Vi vet anekdotiskt att det [inns ‘centres of excellence’ som ofta kännetecknas av: • En tydlig gemensam [iloso[i (Cohen‐Mans[ield & Bester 2006, Rasmussen 2000) • Tydligt, engagerat och tillgängligt ledarskap (Sandström et al. 2011, Wilkinson et al. 2011, Kitson et al. 1998) • En stabil, kreativ och förändringsbenägen organisationskultur (Alharbi et al. 2012, Grol & Grimshaw 2003)
- 11. Vad vet vi idag som vi inte visste igår? • Personcentrerad vård verkar ha gynnsamma effekter i enskilda studier (Chenoweth et al. 2009, Palese 2010, McKeown et al. 2010, Ekman et al. 2012) • Interventioner beskrivs som PC i egenskap av att vara orienterade till person/relation vs usual care/standard practice. • Personcentrering har företrädesvis studerats som enskildheter: duschning (Sloane et al. 2004) förstoppningsprofylax (Palese et al. 2010) • Enskildheter vs program (SBU 2005)
- 12. Vad vet vi inte? • Vilken tablett gavs? Oklara/ojämförbara intervention designs. • Svaldes och metaboliserades tabletten? Ökade interventionen graden av personcentrerad vård? Begränsade processmått. • Hade tabletten önskad effekt? Stor varians i utfallsmått/begränsat personcentrerade utfallsmått
- 14. Möjligheter eller utmaningar…? • Begreppslig applicerbarhet vs vetenskaplighet och precision? • Tolkningars bredd vs djup • Politik vs praktik? • Essens vs evidens – effekter på gruppnivå av ett subjektivt fenomen?
- 15. Parallelslalom… • Interventioner och instrumentutveckling sker parallellt. • Personcentrering sällan som beroende variabel, oftast som kvalitetsmärkning av interventionen. • Be[intliga skalor mäter struktur, process och outcome, på individ‐ och gruppnivå, genom självrapportering, observation och intervju
- 16. Vad betyder de8a? • Halkigt fenomen • Stor tolkningsbredd • Ojämförbara studier • Stora möjligheter att studera såväl strukturer, processer och outcomes från olika perspektiv – behöver hålla rätt på vad vi väljer och vad vi gör.
- 19. Construc&on PCAT – phase 1 • The concept person-centered care emerging increasingly in mission statements, policy documents, marketing material and academic discourse – few measurement tools were found. • A literature identified the following five dimensions of the concept person-centred care (Edvardsson et al. 2008): 1. Acknowledging personality as hidden, not lost 2. Personalising care and the environment 3. Sharing decision-making 4. Interpreting behaviour from the viewpoint of the person 5. Prioritising the relationship as much as the care tasks
- 21. Construc&on ‐ phase 2 Focus group interviews with staff (n=37), people with early onset dementia (n=11), and family members (n=19) to delineate conceptual properties and dimensions of PCC Five dimensions were described: 1. Knowing the person 2. Welcoming family 3. Providing meaningful activities 4. Being in a personalised environment, 5. Experiencing flexibility and continuity
- 23. Construc&on – phase 3 • Generating 44 items for draft 1 of the questionnaire • International expert panel comments, round 1 (n=22) followed by revision into draft 2. • Expert panel comments, round 2 (n=12) followed by revision into third and final draft. • Final 39-item draft – comprising statements about the presence of aspects of person-centredness in five domains: environment, staff attitudes, staff knowledge, organisation, content of care. • Scoring on a 5-point Likert-type scale (disagree completely – agree completely)
- 25. Item reduc&on and psychometric evalua&on • Reducing items on statistical grounds (reduction by validity and reliability respectively) • Testing validity • Testing reliability • Testing discriminant ability
- 27. Swedish version P‐CAT (n=1465) • Two factors/subscales (personalising care, environmental and organisational support) explaining 42% • Total Cronbach’s Alpha of 0.75 (0.73 and 0.72 for PC and EOS respectively • Item-total correlations between 0.17 – 0.51 (items 2, 4, 12 <0.3 ITC) • Pearson’s r between T1 and T2 – 0.6 and 0.8 for total scale and subscales.
- 28. Vad har vi lärt oss? • Pcc går att mäta med god validitet och reliabilitet inom SÄBO för äldre (Sjögren et al 2011) • Pcc associerar med högre livskvalitet, bättre ADL funktion, deltagande i vardagliga aktiviteter, ej med vanliga symptom (Sjögren 2013) • Pcc associerar med ett gott klimat, en god miljö, utb, och mindre stress för personalen (Sjögren 2013)
- 29. Vad har vi lärt oss mer? • Det finns en varians i pcc mellan SÄBO (Sjögren et al 2011) • Pcc verkar känsligt för interventioner (Edvardsson et al. 2013) • Högre grad av Pcc följs av bättre arbetstillfredsställese för personal, ökad gästfrihet, ökad involvering av närstående, ökat deltagande för äldre i meningsfulla aktiviteter (Edvardsson et al. 2013)
- 30. Har begreppet metodologiska implika&oner…? • VIPS skiljer ej på personal/patient (Brooker 2004) • Subjektivitet, erfarenhet och personliga perspektiv behöver inkluderas • Standardisering, paketering, leverering? • Demokratisering, implementering • Personcentrerad vård bygger på personcentrerade interventioner?
- 32. Hur går vi vidare…? • Konsensusformuleringar och evidensaccumulering inom olika områden • Tvärvetenskapliga programformuleringar • Kulturförändringsarbete – curriculum samt praxis • Begrepp och accountability för relationen och partnerskapet • Imlementation och sustainable practice change