SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 29
Descargar para leer sin conexión
Vårgårda-modellen
GIS-baserad arbetsmetod för riskbedömning av
försämrad grundvattenstatus och uppfyllandet av
miljökvalitetsnormer vid exploatering
Josefin Hansson
David Klemetz
25 oktober 2019
Vårgårda i framkant
• Grundvattenförekomst:
Algutstorp-Horla
• Vårgårda centrum
• Kommunal vattenförsörjning
Grundvatten i Vårgårda kommun
— Ta fram en arbetsmetod för att bedöma förändrad
påverkansrisk på grundvatten/dricksvatten utifrån
förändrade detaljplaner
— Länsstyrelsen hade frågat efter påverkansrisker på
MKN….
Uppdrag Vårgårda kommun
5
— Jämföra nuvarande och framtida markanvändning inom
grundvattenförekomsten
— Resultatet används för att bedöma:
1.Risker för försämrad grundvattenstatus och uppfyllandet av MKN Vatten
2.Initial bedömning av möjligheten för lokalt omhändertagande av dagvatten
utan försämrad grundvattenstatus
— GIS-baserad arbetsmetod
— Kommunen ska själva skall kunna göra bedömningen
”Vårgårda-modellen”
Arbetsmetodik
Strategi, moment 1, plan
Strategi, moment 2, bedöma
1. Sårbarhetsanalys
• Genomsläpplighet
• Lokalisering
• Transportriktning
2. Påverkansanalys
• Föroreningskällor
3. Kvantitativ påverkan
Strategi, moment 2, bedöma
1. Sårbarhetsanalys
• Genomsläpplighet
• Lokalisering
• Transportriktning
2. Påverkansanalys
• Föroreningskällor
3. Kvantitativ påverkan
1. Sårbarhetsanalys
• Genomsläpplighet
• Lokalisering
• Transportriktning
2. Påverkansanalys
• Föroreningskällor
3. Kvantitativ påverkan
Strategi, moment 2, bedöma
• Förorenade område
• Pågående markanvändning
• Markanvändning
• Avloppsrening
• Infrastruktur
• Urban markanvändning
• Annat
1. Sårbarhetsanalys
• Genomsläpplighet
• Lokalisering
• Transportriktning
2. Påverkansanalys
• Föroreningskällor
3. Kvantitativ påverkan
Strategi, moment 2, bedöma
• Vattenuttag
• Hårdgjord yta
Strategi, moment 2, bedöma
Matris för poängberäkning
Strategi, moment 2, bedöma
13
9
Strategi, VSO
Strategi, moment 3, slutsats
Strategi, moment 3, slutsats
Nuvarande 13
Framtida 9
Beskriva vilka parametrar som gett
ökning eller minskning av risken
Strategi, moment 4, dagvattenhantering
• Utvärderar varje steg i moment
2 för sig
• Jämför nuvarande med
framtida påverkanskällor
stegvis
Strategi, större/många områden
Riskbedömning Mycket stor risk Stor risk Måttlig risk Låg risk Går ej att bedöma/finnsej Kommentarer
Poängsättning 4 3 2 1 0
Bedömning avsårbarhet
Genomsläpplighet
Genomsläppliga material typ
isälvsmaterial, sand,
vittringsjord, bergtäkt, grustäkt,
brunnar, genomskärning väg
etc.
Medeltäta jordlager typ morän,
berg
Täta jordlager, typ lera,
torvmaterial eller täta
material och bortledning av
vatten
Ej klassat område
Enbart ökad mängd hårdgjord yta/täta
material innebär inte minskad risk så
länge inte vattnet leds bort från
platsen.
Strömningsriktninggrundvatten
Inom grundvattenförekomsten,
mot dricksvattenuttaget
Inom grundvattenförekomsten,
från dricksvattenuttag
Ut från
grundvattenförekomsten,
från dricksvattenuttag
Ej på grundvattenförekomst
Strömningsriktningen kan också bero
på uttag eller avsänkning av
grundvatten inom eller i närheten av
området.
Lokalisering
Inom primär vattenskyddszon Inom sekundär vattenskyddszon Pågrundvattenförekomsten Ej på grundvattenförekomst
Kvalitativ risk (Föroreningshot)
Utfördmarkundersökning
Uppmätta halter över MKM i
grundvatten/mark
Uppmätta halter över KM i
grundvatten/mark
Uppmätta halter under KM i
grundvatten/mark
Om det finns en utförd
markundersökning ersätter denna
potentielltförorenade områden samt
pågåendeverksamheter
Förorenadeochpotentielltförorenade
områden
Är MIFO-objektetej klassat används
branchklass istället
Poängsättning för varje MIFO-objekt
på fastigheten.
Riskklass 1 & 2, halogenerade
ämnen, bekämpningsmedel,
PFAS, lösnings-, tvätt och
rengöringsmedelsamt sågverk
med doppning
Riskklass 1, övriga verksamheter
Riskklass 2, övriga verksamheter
och Riskklass 3 samtliga
verksamheter
Riskklass 4, samtliga
verksamheter
Finns ej Varje MIFO-objektges individuell
poäng
Mifo-objekt branchklass
1 och 2 (vidare utredning krävs) 3 och 4 (vidare utredning
krävs)
-
Pågående verksamheter A-och B-verksamet
A och B-verksamhet,
tillståndspliktig branchklass 1
till 4. Framför allt verksamheter
som använder halogenerade
ämnen, bekämpningsmedel,
PFAS, lösnings-, tvätt och
rengöringsmedelsamt sågverk
med doppning i klorerade
impregneringsämnen
A och B-verksamhet,
tillståndspliktig branchklass 1
till 2, övriga verksamheter.
Djurgårdar (B-verksamhet)
A och B-verksamhet,
Tillståndspliktig,
Branschklass 3 och 4
Finns ej
Ej djurgårdar samt avloppsreningsverk.
Samtliga pågående verksamheter ges
individuell poäng.
Pågående verksamter C/U-verksamhet
C-verksamhet, anmälningspliktig
branchklass 1 till 4. Framförallt
verksamheter som använder
halogenerade ämnen,
bekämpningsmedel, PFAS,
lösnings-, tvätt och
rengöringsmedelsamt sågverk
med doppning
C-verksamhet, branchklass 1 till
4 övriga verksamheter samt U-
verksamhet, övriga
verksamheter
Finns ej
Ej djurgårdar samt avloppsreningsverk.
Samtliga pågående verksamheter ges
individuell poäng.
Jordbruksmark
Bekämpningsmedel kan finnas
kvar i grundvattnet, nitrat och
fosfat
Finns ej
Djurgårdar B-verksamheter C-verksamheter Finns ej
Betesmark Nitrat, fosfat, bakterier Finns ej
Avloppsrening
B-verksamheter
C-verksmaheter,
anmälningspliktiga
(enskildaavlopp) samt
bräddningspunkter
Finns ej
Infrastruktur
Flygplatser med militär
verksamheteller
brandövningsplats
Övriga flygplatser,
Stationsområden (om inte
området ingår som ett MIFO-
klassat förorenat område),
vägar som saltas (klass 1 till 3
samt påvisad saltpåverkad
brunn finns)
Vägar/järnväg Sannolikhetsklass
4 och 5, saltvattenpåverkad
brunn
Järnvägsbanor/vägar som
saltas (klass 1 till 3),
Vägar/järnväg
Sannolikhetsklass 4 och 5,
brunnen inte
saltvattenpåverkad,Vägar/jä
rnväg Sannolikhetsklass 1
till 3
Finns ej
Urban markanvändning
Dagvatten (industriområden)
Dagvatten (Parkeringsområden
Vägar och gator, saltade icke
Torg, Skolor
Cykelbanor
Bostadsområden), snöupplag
Brandstation, icke
brandövningsplats
Bostadsområde Finns ej
Övrigt
Brandövningsplatser Platser för stora olyckor
(bedömning)
Platser för stora olyckor
(bedömning)
Finns ej
Kvantitativ risk
Vattenuttag
Öning eller minskning
(storleksberoende,bedömning
krävs)
Ökning eller minskning
(storleksberoende,
bedömning krävs)
Oförändrad
Bedömning krävs från fall till fall
gällande risksättning
Andelhårdgjord yta
Ökar (storleksberoende,
bedömning krävs)
Ökar (storleksberoende,
bedömning krävs)
Oförändrad/minskar Bedömning krävs från fall till fall
gällande risksättning.
Hyvlaren 2-5
• Moment 1, området är planerat
Ska bli bostäder, utbildningslokaler
och verksamheter
Hyvlaren 2-5
• Moment 2, riskbedömning
Nuvarande, 12 poäng
Hyvlaren 2-5
• Moment 2, riskbedömning
Framtida, 9 poäng
Hyvlaren 2-5
• Moment 3, slutsats
Totalsumman blir 9 för framtida markanvändning, jämfört
med 12 poäng för den nuvarande. Den framtida
markanvändningen innebär därmed en minskad risk för
grundvattenpåverkan, jämfört med nuvarande
markanvändning. Då området ska användas för bostäder
behöver mängden föroreningar i mark och grundvatten
minska, och därmed minskar också påverkansrisken på
grundvattenförekomsten.
För den kvantitativa påverkan bedöms ingen förändring
ske i vattenuttag eller andel hårdgjord yta. En mindre
förändring i andel hårdgjord yta påverkar inte
grundvattenförekomstens grundvattennivåer.
Hyvlaren 2-5
• Moment 4, dagvattenhantering
Då det förekommer föroreningar i marken/grundvattnet är
det inte lämpligt att ha lokal infiltration av dagvattnet inom
området med den befintliga markanvändningen.
Planerad påverkan är från framtida urban markanvändning
innebär endast måttlig risk. Det innebär att lokal
omhändertagande av dagvatten bör vara möjligt, trots att
sårbarheten för grundvattenförekomsten är relativt hög.
27
— Vårgårda har utnyttjat metoden, men inte i sin helhet ännu.
Främst för dagvattenhantering.
— Vi ser ett stort behov av den här typen av arbetsgång och det
finns mycket utvecklingspotential.
— Genomförs liknande projekt för infrastruktur genom känsliga
områden.
— Det finns ett behov av att tidigt kunna se och värdera de risker
som förändringar i närheten av grundvattenförekomster
innebär.
Fortsättning
Tack!
wsp.com
David Klemetz-Vargarda-modellen

Más contenido relacionado

Más de Geological Survey of Sweden

Más de Geological Survey of Sweden (20)

Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-SverigeCharlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
 
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormerCaterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
 
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennatCalle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
 
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
 
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...
 
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltning
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltningAnna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltning
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltning
 

David Klemetz-Vargarda-modellen

  • 1. Vårgårda-modellen GIS-baserad arbetsmetod för riskbedömning av försämrad grundvattenstatus och uppfyllandet av miljökvalitetsnormer vid exploatering Josefin Hansson David Klemetz 25 oktober 2019
  • 3. • Grundvattenförekomst: Algutstorp-Horla • Vårgårda centrum • Kommunal vattenförsörjning Grundvatten i Vårgårda kommun
  • 4. — Ta fram en arbetsmetod för att bedöma förändrad påverkansrisk på grundvatten/dricksvatten utifrån förändrade detaljplaner — Länsstyrelsen hade frågat efter påverkansrisker på MKN…. Uppdrag Vårgårda kommun
  • 5. 5 — Jämföra nuvarande och framtida markanvändning inom grundvattenförekomsten — Resultatet används för att bedöma: 1.Risker för försämrad grundvattenstatus och uppfyllandet av MKN Vatten 2.Initial bedömning av möjligheten för lokalt omhändertagande av dagvatten utan försämrad grundvattenstatus — GIS-baserad arbetsmetod — Kommunen ska själva skall kunna göra bedömningen ”Vårgårda-modellen”
  • 6.
  • 9. Strategi, moment 2, bedöma 1. Sårbarhetsanalys • Genomsläpplighet • Lokalisering • Transportriktning 2. Påverkansanalys • Föroreningskällor 3. Kvantitativ påverkan
  • 10. Strategi, moment 2, bedöma 1. Sårbarhetsanalys • Genomsläpplighet • Lokalisering • Transportriktning 2. Påverkansanalys • Föroreningskällor 3. Kvantitativ påverkan
  • 11. 1. Sårbarhetsanalys • Genomsläpplighet • Lokalisering • Transportriktning 2. Påverkansanalys • Föroreningskällor 3. Kvantitativ påverkan Strategi, moment 2, bedöma • Förorenade område • Pågående markanvändning • Markanvändning • Avloppsrening • Infrastruktur • Urban markanvändning • Annat
  • 12. 1. Sårbarhetsanalys • Genomsläpplighet • Lokalisering • Transportriktning 2. Påverkansanalys • Föroreningskällor 3. Kvantitativ påverkan Strategi, moment 2, bedöma • Vattenuttag • Hårdgjord yta
  • 13. Strategi, moment 2, bedöma Matris för poängberäkning
  • 14. Strategi, moment 2, bedöma 13 9
  • 17. Strategi, moment 3, slutsats Nuvarande 13 Framtida 9 Beskriva vilka parametrar som gett ökning eller minskning av risken
  • 18. Strategi, moment 4, dagvattenhantering
  • 19. • Utvärderar varje steg i moment 2 för sig • Jämför nuvarande med framtida påverkanskällor stegvis Strategi, större/många områden
  • 20. Riskbedömning Mycket stor risk Stor risk Måttlig risk Låg risk Går ej att bedöma/finnsej Kommentarer Poängsättning 4 3 2 1 0 Bedömning avsårbarhet Genomsläpplighet Genomsläppliga material typ isälvsmaterial, sand, vittringsjord, bergtäkt, grustäkt, brunnar, genomskärning väg etc. Medeltäta jordlager typ morän, berg Täta jordlager, typ lera, torvmaterial eller täta material och bortledning av vatten Ej klassat område Enbart ökad mängd hårdgjord yta/täta material innebär inte minskad risk så länge inte vattnet leds bort från platsen. Strömningsriktninggrundvatten Inom grundvattenförekomsten, mot dricksvattenuttaget Inom grundvattenförekomsten, från dricksvattenuttag Ut från grundvattenförekomsten, från dricksvattenuttag Ej på grundvattenförekomst Strömningsriktningen kan också bero på uttag eller avsänkning av grundvatten inom eller i närheten av området. Lokalisering Inom primär vattenskyddszon Inom sekundär vattenskyddszon Pågrundvattenförekomsten Ej på grundvattenförekomst Kvalitativ risk (Föroreningshot) Utfördmarkundersökning Uppmätta halter över MKM i grundvatten/mark Uppmätta halter över KM i grundvatten/mark Uppmätta halter under KM i grundvatten/mark Om det finns en utförd markundersökning ersätter denna potentielltförorenade områden samt pågåendeverksamheter Förorenadeochpotentielltförorenade områden Är MIFO-objektetej klassat används branchklass istället Poängsättning för varje MIFO-objekt på fastigheten. Riskklass 1 & 2, halogenerade ämnen, bekämpningsmedel, PFAS, lösnings-, tvätt och rengöringsmedelsamt sågverk med doppning Riskklass 1, övriga verksamheter Riskklass 2, övriga verksamheter och Riskklass 3 samtliga verksamheter Riskklass 4, samtliga verksamheter Finns ej Varje MIFO-objektges individuell poäng Mifo-objekt branchklass 1 och 2 (vidare utredning krävs) 3 och 4 (vidare utredning krävs) - Pågående verksamheter A-och B-verksamet A och B-verksamhet, tillståndspliktig branchklass 1 till 4. Framför allt verksamheter som använder halogenerade ämnen, bekämpningsmedel, PFAS, lösnings-, tvätt och rengöringsmedelsamt sågverk med doppning i klorerade impregneringsämnen A och B-verksamhet, tillståndspliktig branchklass 1 till 2, övriga verksamheter. Djurgårdar (B-verksamhet) A och B-verksamhet, Tillståndspliktig, Branschklass 3 och 4 Finns ej Ej djurgårdar samt avloppsreningsverk. Samtliga pågående verksamheter ges individuell poäng. Pågående verksamter C/U-verksamhet C-verksamhet, anmälningspliktig branchklass 1 till 4. Framförallt verksamheter som använder halogenerade ämnen, bekämpningsmedel, PFAS, lösnings-, tvätt och rengöringsmedelsamt sågverk med doppning C-verksamhet, branchklass 1 till 4 övriga verksamheter samt U- verksamhet, övriga verksamheter Finns ej Ej djurgårdar samt avloppsreningsverk. Samtliga pågående verksamheter ges individuell poäng. Jordbruksmark Bekämpningsmedel kan finnas kvar i grundvattnet, nitrat och fosfat Finns ej Djurgårdar B-verksamheter C-verksamheter Finns ej Betesmark Nitrat, fosfat, bakterier Finns ej Avloppsrening B-verksamheter C-verksmaheter, anmälningspliktiga (enskildaavlopp) samt bräddningspunkter Finns ej Infrastruktur Flygplatser med militär verksamheteller brandövningsplats Övriga flygplatser, Stationsområden (om inte området ingår som ett MIFO- klassat förorenat område), vägar som saltas (klass 1 till 3 samt påvisad saltpåverkad brunn finns) Vägar/järnväg Sannolikhetsklass 4 och 5, saltvattenpåverkad brunn Järnvägsbanor/vägar som saltas (klass 1 till 3), Vägar/järnväg Sannolikhetsklass 4 och 5, brunnen inte saltvattenpåverkad,Vägar/jä rnväg Sannolikhetsklass 1 till 3 Finns ej Urban markanvändning Dagvatten (industriområden) Dagvatten (Parkeringsområden Vägar och gator, saltade icke Torg, Skolor Cykelbanor Bostadsområden), snöupplag Brandstation, icke brandövningsplats Bostadsområde Finns ej Övrigt Brandövningsplatser Platser för stora olyckor (bedömning) Platser för stora olyckor (bedömning) Finns ej Kvantitativ risk Vattenuttag Öning eller minskning (storleksberoende,bedömning krävs) Ökning eller minskning (storleksberoende, bedömning krävs) Oförändrad Bedömning krävs från fall till fall gällande risksättning Andelhårdgjord yta Ökar (storleksberoende, bedömning krävs) Ökar (storleksberoende, bedömning krävs) Oförändrad/minskar Bedömning krävs från fall till fall gällande risksättning.
  • 21.
  • 22. Hyvlaren 2-5 • Moment 1, området är planerat Ska bli bostäder, utbildningslokaler och verksamheter
  • 23. Hyvlaren 2-5 • Moment 2, riskbedömning Nuvarande, 12 poäng
  • 24. Hyvlaren 2-5 • Moment 2, riskbedömning Framtida, 9 poäng
  • 25. Hyvlaren 2-5 • Moment 3, slutsats Totalsumman blir 9 för framtida markanvändning, jämfört med 12 poäng för den nuvarande. Den framtida markanvändningen innebär därmed en minskad risk för grundvattenpåverkan, jämfört med nuvarande markanvändning. Då området ska användas för bostäder behöver mängden föroreningar i mark och grundvatten minska, och därmed minskar också påverkansrisken på grundvattenförekomsten. För den kvantitativa påverkan bedöms ingen förändring ske i vattenuttag eller andel hårdgjord yta. En mindre förändring i andel hårdgjord yta påverkar inte grundvattenförekomstens grundvattennivåer.
  • 26. Hyvlaren 2-5 • Moment 4, dagvattenhantering Då det förekommer föroreningar i marken/grundvattnet är det inte lämpligt att ha lokal infiltration av dagvattnet inom området med den befintliga markanvändningen. Planerad påverkan är från framtida urban markanvändning innebär endast måttlig risk. Det innebär att lokal omhändertagande av dagvatten bör vara möjligt, trots att sårbarheten för grundvattenförekomsten är relativt hög.
  • 27. 27 — Vårgårda har utnyttjat metoden, men inte i sin helhet ännu. Främst för dagvattenhantering. — Vi ser ett stort behov av den här typen av arbetsgång och det finns mycket utvecklingspotential. — Genomförs liknande projekt för infrastruktur genom känsliga områden. — Det finns ett behov av att tidigt kunna se och värdera de risker som förändringar i närheten av grundvattenförekomster innebär. Fortsättning