.

1. Ett bra kunskapsunderlag
- en förutsättning
för hållbar utveckling
Irene Hedlund 2013-10-14

2. Bakgrund
Västernorrlands långa industrihistoria bidrar till miljögiftsproblematiken längs
länets kust.
Essviks fd sulfitmassafabrik 1939
Foto: AB Flygtrafik, nr G2266
Källa SCAs bildarkiv
32 pappersmassafabriker uppfördes 1820 - 1930
- Sulfitmassafabriker
- Sulfatmassafabriker
- Träsliperier
Stor kunskap om vissa områden –
vissa ingen alls!
Många är undersökta och vissa är
redan delvis åtgärdade.

3. Fiberbanksprojektet
• Metodutveckling för inventering
av fiberbankar
• Kartlägga och undersöka
fiberbankar i länets kustvatten
• Öka kunskapen om
fiberbankarnas kemiska innehåll
• Bidra till ett underlag för
prioritering

4. Samverkan SGU
• Utföras samband med ordinarie kartläggning
• Dialogutbyte genom hela projektet
• Kunskapsöverföring- en positiv bieffekt
Foto: Björn Bergman

5. Resultat - kartering
21 områden med fiberrika sediment har
identifierats.
- Tillsammans ca 14,2 km2
Inom dessa har 33 mindre områden
klassats som fiberbankar (100% fiber).
- Tillsammans ca 1,5 km2
Några ”nya” områden.
Bättre kunskap om utbredning o
innehåll även i de kända bankarna.
Ny sedimenttyp i maringeologiska kartan.

6. • Instabila sediment
• Undervattenskred
• Gasavgång
• Liten överlagring
• Höga halter av
förorende ämnen –även ytligt

8. Efterbehandling av förorende områden
• Tidigare fokus på land
• underlag för att kunna riskklassa fiberbankar. I förlängningen prioritera
vilka områden som bör åtgärdsutredas både inom tillsyn och
bidragsobjekt.
• för tillsyn vid pågående verksamheter kan underlaget användas till att
ställa krav på verksamhetsutövaren

9. Prövning och Tillsyn
• Vattenverksamhet (muddringar, dumpningar, broar, bryggor,
ankringsförbud, båtförbud)
Underlag används vid tex:
• vid samråd med VU
• I Länsstyrelsens yttrande
• Vid kontrollprogram /referens
• Tillsyn av hamnar A-anläggningar
Foto: SGU

10. Vattenförvaltning
• Underlag för bedömning av vattenstatus
• Miljökvalitets normer – ett redskap för att ställa krav
Kris och beredskap
• Bedömning av risker vid olyckor, tex bristande dammar

11. Fysisk planering
• Kommuners översiktplaner
• Länsstyrelsen bidrar med kunskaps underlag
• Planering av farleder och hamnar

12. Regionala miljöövervakningen
• Havsörn- Indiaktorart för miljögifter
• 2009 i Västernorrland
• Okläckta ägg
• Samma gifter i sediment och ägg? Finns det koppling?
Foto: Frans Olofsson

13. Havsörnen och miljögifter
Björn Helander, Naturhistoriska riksmuseet
Koncentrationer i havsörnsägg 2010-2011 (fettv.)
DDT (ppm) PCB (ppm) HCB (ppb) HCH (ppb)
Botten-viken
(1)
54 249 142 219
N Botten-havet
(5)
184 870 497 871
S Botten-havet
(5)
34 185 204 204
Eg.
Östersjön
59 287 307 564
Inlandet 29 110 179 115
Lappland 12 35 291 132
Gränsvärdena för
påverkan har uppskattats
till ca 100-120 mg per
gram för DDE och 300-500
mg per gram för totPCB.

14. Fortsatt kunskapsuppbyggande
 REACT (Formas)- Förbättra kunskapen om av spridning av miljögifter
från fiberbankar och fiberrika sediment. Umeå universitet
 SGU spridningsvägar både geologiskt, fysiskt och biologiskt. Ta fram
förslag på möjliga åtgärdstekniker.
 TREASUR (Formas) en kombination av geotekniska, geologiska,
mikrobiologiska och geokemiska studier.
UU, SLU, SU, LU, SGU och SGI.
 SGU-finansierad forskning, geotekniskt projekt som syftar till att titta
på släntstabilitet och de glidplan av silt som fiberbankarna i
Ångermanälven verkar ligga på.

15. Länsstyrelseprojekt
 FIN – Fiberbankar i Norrland
Fiberbanksprojektet forsätter – kustområden i Gävleborg,
Västerbotten och Norrbotten. Försök med sjöar och
vattendrag i Jämtland och Västernorrland (Ljungan)
(medel från HaV).
 Riskbedömning Fiberhaltiga sediment- utifrån MIFO-metodik
(medel från NV).
 Miljögifter i havsörn tillsammans med NRM (medel från NV).

16. Ett bra kunskapsunderlag- livsviktigt?
• Ja, i alla fall för flera av våra arter.
• Viktigt för att fatta korrekta beslut.
• För att lyfta en regional problembild.
• Miljögifter i havet har en positiv trend i landet- vi vill
följa med…..

17. Tack för visat intresse
Foto: Frans Olofsson

18. Insamling av ägg och ungar