på gång i arbetet med grundvattenberoende ekosystem

1. På gång i arbetet med
Grundvattenberoende ekosystem
magdalena.thorsbrink@sgu.se, bjorn.holgersson@sgu.se,
peter.dahlqvist@sgu.se,
Illustration ArtAnna

2. SGUs roll inom grundvatten
• EXPERTMTYNDIGHET i grundvattenfrågor
Stödjer andra myndigheter, kommuner
och allmänheten
• INFORMATIONSFÖRSÖRJARE
– Tillhandahåller ett hydrogeologiskt planeringsunderlag
– Tillhandahåller referensdata rörande kvalitet och kvantitet
– Insamlar och tillgängliggör hydrogeologisk information
• STRATEG med hydrogeologiskt perspektiv
Arbetar strategiskt med hydrogeologiska frågor, till exempel inom
Miljömålsarbetet och vid genomförandet av EU:s ramdirektiv.

3. Just nu ser vi ett stort kunskapsbehov
rörande grundvattenberoende ekosystem
Inom arbetet med vattenförvaltningen
Inom miljömålsarbetet
Vid förvaltningen av befintliga N2000
Ett arbete som kräver stöd och faktaunderlag
Men där det också finns ett behov att kunna
prioritera insatser

4. Vattenförvaltningens mål och arbeten
Målet om god grundvattenstatus innebär bl a att främja en god livsmiljö för
växter och djur i sjöar, vattendrag och grundvattenberoende terrestra ekosystem.
Kraven är införlivade i svensk rätt genom
Vattenförvaltningsförordningen och SGUs 5 st föreskrifter.
Arbetet ska ske integrerat med övriga
moment som sker i den sexåriga
förvaltningscykeln
Idag har vi påbörjat kartläggningen!

5. Miljömålet
Grundvatten av god kvalitet
Kvaliteten på utströmmande grundvatten
Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det
bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor,
sjöar, våtmarker, vattendrag och hav.
Grundvattennivåer
Grundvattennivåerna är sådana att negativa
konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller
djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte
uppkommer.

6. Grundvatten beroende ekosystem
- men vad är det då?
Ett grundvattenberoende ekosystem är för sitt
upprätthållande beroende av att grundvattenytan hålls
på en viss nivå och/eller att grundvattnet håller en viss
kvalitet
Beroendet kan vara kontinuerligt eller säsongsbundet
Beroendet kan bestå i ett utläckande grundvatten
eller ett rotupptag som möjliggörs av en marknära nivå.
En grund för den biologisk mångfalden

7. Exempel:
Källor och källkärr (7160)
Kalktuffkällor (7220)
Kalkkärr med ag (7210)
Och vad avses med naturtyp?
51 naturtyper är klassade som grundvattenberoende
Med naturtyp menar man ett landskapsområde med
ganska enhetlig karaktär och struktur som har ett
visst växt- och/eller djursamhälle.

8. Vägledning inom
vattenförvaltningsarbetet
SGUs rapport 2014:31
Nya faktaunderlag

9. http://www.sgu.se/samhallsplanering/planering-och-markanvandning/grundvatten-i-
planeringen/grundvattenberoende-ekosystem/
Nya faktaunderlag
Klassningsmodell för känslighet och värde

10. Klassningsmodell för känslighet och värde
Utgår ifrån naturtyperna inom N2000
Naturtyperna klassas utifrån känslighet för nivå
respektive kvalitativ förändring
där känsligheten för kvalitativ förändring klassas utifrån
ett urval av parametrar/parametergrupper
Naturtyperna klassas också beaktande värde, baserat på
hur vanliga/ovanliga de är och hur hotbilden ser ut.
Därefter vägs värdet för känslighet och värde samman
Nya faktaunderlag

11. Modellen beaktar också våra
Biogeografiska regioner
genom att värdebedömningen beaktar
förekomsten av naturtypen i den aktuella regionen
Slutligen gör vi nu en aggregerad bedömning
beaktande såväl grundvattnets kvantitet, kvalitet
som biogeografisk region.
Avsikten är främst att skapa ett verktyg för
prioritering av insatser.
Bildkälla:http://www.artdata.slu.s
e/filer/Arter_och_naturtyper_i_ha
bitatdirektivet_lowres.pdf
Forts.
Klassningsmodell för känslighet och värde
Nya faktaunderlag

12. Naturtyp/Biogeografisk region
Alpin
region
Boreal
region
Kontinental
region
Alpin
region
Boreal
region
Kontinental
region
1150 Laguner (I:boreal och kontinental region) I I I I
2190 Kustnära dynvåtmarker (I:boreal och kontinental region) I I
3140 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger (I:kontinental region, II:alpin och boreal region) II II I II II I
3150 Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation (I:kontinental region, II:alpin och boreal region) II II I II II I
3160 Dystrofa sjöar och småvatten (I:kontinental region, II:alpin och boreal region) II II I II II I
7160 Mineralrika källor och källkärr av fennoskandisk typ (I:boreal och kontinental region, II:alpin region) II I I II I I
7210 Kalkkärr med ag (I:boreal och kontinental region) I I
7220 Källor med kalktuffbildning (I:alla regioner) I I I I I I
7230 Rikkärr (I:kontinental region, II:alpin och boreal region) II II I II II I
7240 Alpina rikkärrsamhällen med brokstarr/svedstarr (I:alpin region) I I
9060 Åsbarrskog (I:boreal region) I
91E0 Svämlövskog (I:alla regioner) I I I
91F0 Svämädellövskog (I:boreal och kontinental region) I I
3110 Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden (II:alla regioner) II II II II II II
3130 Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder (II:alla regioner) II II II II II II
3220 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation (II:alpin och boreal region) II II II II
3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (II:alla regioner) II II II
6430 Högörtssamhällen (II:alpin region) II
7140 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (II:alla regioner) II II II II II II
7310 Aapamyrar (II:alpin och boreal region) II II II II
7320 Palsmyrar (II:alpin region) II II II II II II
9080 Lövsumpskog (II:boreal och kontinental region) II II II II
Primärt prioriterade I
Sekundärt prioriterade II
Grundvattnets nivå och/eller
utströmning
Grundvattnets kemiska
egenskaper och temperatur
Nya faktaunderlag
UTKAST - aggregerad bedömning

13. Kontaktpunkter i VISS
SGU har på uppdrag av VM bedömt
den hydrauliska kontakten mellan
Grundvattenförekomster (blå) och angränsande
N2000-områden (gröna)
I ett första steg beaktande känslighet för kvantitativ
påverkan
Vi fann495 st N2000 områden, med högt
värderade grundvattenberoende ekosystem,
i anslutning till befintliga grundvattenförekomster
Fältbedömningar är ej gjorda.
Nya faktaunderlag

14. Nu pågående internt FoU arbete på SGU
med fokus på geologins betydelse
för de grundvattenberoende ekosystemen
Kommer resultera i rapport innehållande bl. a
•Naturtypsvisa beskrivningar med avseende på betydelsen av geologin
och grundvattnet hos de högst prioriterade naturtyperna
•En internationell utblick
•Erfarenheter från fältbesök
•Listan över den aggregerade bedömningen
Nya faktaunderlag

15. Arbete framåt
Näst på tur i arbete med vattenförvaltningsarbetet och miljömål
•Framtagande av fördjupad vägledning som komplement till SGU
rapport 2014:31
Innehållande bl a ytterligare vägledning för fördjupad kartläggning,
statusbedömning och övervakning
•En uppdaterad bedömning av kontakten mellan beslutade
grundvattenförekomster och N2000-områden (underlaget i VISS)
•Prioritering av åtgärder
Vi uppmuntrar till engagemang och initiativ till forskning mm
Samarbete viktigt!

16. Grundvattenkartering i området vid Locknesjön,
Ett fall där ekosystemen kan hjälpa oss i bedömningen av geologin
Tack för mig!