.

1. Samordning för dricksvatten – vägen framåt

2. Propositionen
• En sammanhållen klimat- och energipolitik: Klimat är att
”klimatförändringarna kommer att ställa stora krav på
åtgärder för att säkra dricksvattenkvaliteten. Att säkra
dricksvattenkvaliteten är således en högt prioriterad
fråga. Ansvaret för dricksvattenfrågor är i dag splittrat på
flera centrala myndigheter och det är angeläget med en
samordning av arbetet”

3. Bärande element i uppdraget
• Extrema väderhändelser med ökad nederbörd, risk för
ras och skred ställer stora krav på
dricksvattenproduktionen
• Delat ansvar med många aktörer
• Samordnad koordinerad offentlig förvaltning
• Riskerar stora kostnader, smittspridning och förorening
av vattentäkter, vattenbrist/torka

4. Aktörer med ansvar från täkt till kran
Sjöar & vattendrag
Grundvatten
Vattenverk Distributions-anläggning
VA-installation
Havs- och
vattenmyndigheten
Livsmedelsverket
Miljödepartementet
Sveriges geologiska
undersökning
Socialstyrelsen/Folk
hälsomyndigheten
Boverket
Livsmedelsverket
Livsmedelsverket
Boverket
Näringsdepartementet
Landsbygdsdepartementet
Socialdepartementet
ANSVAR UTMED HELA KEDJAN - BOVERKET (PLANERING), LÄNSSTYRELSER (21), KOMMUNER (290) OCH VATTENMYNDIGHETER (5)
Dricksvattendirektivet
98/83/EG
Ramdirektivet för vatten
2000/60/EG
Socialdepartementet
Konsument
Vattentjänstlagen
Livsmedelslagstiftning Plan- och Bygglagen/ BBR
Miljöbalken
Översvämningsdirektivet
VFF

5. Livsmedelsverkets instruktion I
• 2 § /Träder i kraft I:2014-11-01/
Myndigheten ska
• 1. verka för en effektiv och likvärdig livsmedelskontroll i
hela landet,
• 2. leda och samordna livsmedelskontrollen,
• 3. bedriva undersökningar av livsmedel och matvanor
samt utföra analyser, utveckla metoder och utföra risk-och
nyttovärderingar på livsmedelsområdet,

6. Livsmedelsverkets instruktion II
3 § Myndigheten ska ansvara för nationell samordning
av dricksvattenfrågor, särskilt när det gäller
• 1. anpassningar till klimatförändringar, samt
• 2. kris- och beredskapsplanering avseende
dricksvattenförsörjning.
• Myndigheten ska också ansvara för nationell
samordning när det gäller kris- och
beredskapsplanering av livsmedelsförsörjning i leden
efter primärproduktionen.

7. Dagens organisation av NND
• Styrgrupp med GD eller motsvarande
• Koordineringsgrupp
• Tre arbetsgrupper Planering(Kontroll), Beredskap, FoU
• Juristnätverk, kommunikatörsgrupp
• En ambitiös organisation med flera led, förankrad i
verksledningar el. motsvarande.
• Ett antal breda frågeställningar – fyller stort behov –
klimatanpassningsfokus
• Samordning men i huvudsak extern projektfinansiering
• Ansvar och roller ….

8. Största riskerna med ett förändrat klimat?
Exempel mikrobiologi
• Väderfenomen
 Torka
 Översvämning
 Varmare råvatten
 Ekologiska shift
 För oss nya bakterier, parasiter eller virus
 Fler av nu förekommande alger (producera toxin)
 Nya arter av alger (toxin bildning, processtörningar)
• Beslutsstöd
 Ingen ny lagstiftning?
 Inga nya branschriktlinjer/vägledningar?

9. Vägen framåt….
• Dricksvatten i regeringsdeklarationen
• Arbeta mer med regionala scenarion, SMHI
klimatanpassningsuppdrag -samverkan
• Utveckla planeringsarbetet
• Miljöövervakning av vattenförekomster
• Delat ansvar för arbetet i arbetsgrupperna
• Finansieringsfrågor
• Kompetenscentrum för dricksvattenförsörjning,
sammanvägd omvärldsbevakning
• NND vara pådrivande för genomförande av förslag från
dricksvattenutredningen

10. Klimatanpassning kan ske på många sett och
nivåer (Keringhuis vid Rotterdam)

11. ”Axelleden"