2. Grävlagret Vi behöver en nationell infrastruktur för arkeologiska undersökningsdata 2011-03-15, Ulf Bodin, SHMM ulf.bodin@shmm.se 2011-03-16 2
3. Mina frågor efter dag 1 Är verkligen en bok rätt media för att förmedla arkeologiska rådata? (Retorisk följdfråga: När låg en telefonkatalog i din brevlåda/på din trapp sist?) Är verkligen mer utskrifter på papper vägen att gå just nu för uppdragsarkeologins minnesproblem?(Retorisk följdfråga: Hur många dimensioner försvinner när 3D-data skrivs ut på ett papper?) Varför en lokal godispåse när vi behöver en tårta att dela på? 2011-03-16 3
4. Digital arkeologi 1970 – 80-tal: Försök med digital fyndregistrering ABC 80 Helgeandsholmen, Eketorp PC-tekniken börjar att introduceras från ca 1985. UV:s fyndregistreringsprogram lanseras 1986 1990-tal: Pionjärtiden för digital inmätning Metod- och processutveckling. Med digital inmätning följde en mer reflekterande dokumentation Mest CAD-baserade ritningar i fält. Utrednings GIS 2000-tal: Konsolideringfas Digital dokumentation sprids och breddas Intrasis lanseras år 2000. GIS-baserade lösningar 2010-tal: Standardmetod Resultatet är en rapport och en databas
5. Två stora generella problem Det är svårt att få samlad information om arkeologiska undersökningar: var, när, hur och varför den undersöktes, vem som undersökte och vad den resulterade i. Möjligheten att förmedla begränsas. Det saknas en webbplats där vi kan få information om undersökningar och som nodar ihop resurser från och kunskap om undersökningen – ett undersökningsregister Basdokumentation (GIS- och databasinformation) från arkeologiska undersökningar tas inte om hand, slutförvaras och tillgängliggörs på ett systematiskt sätt. Det är svårt att få tag på och använda data. Möjligheten att forska begränsas. Det saknas en central infrastruktur som hanterar och tillgängliggör digitala arkeologiska undersökningsdata efter undersökningen är klar – ett grävlager
7. En ny infrastruktur! Appar API Import rutin Webb Undersöknings-register FMIS Museisystem Digital dokumentation ”Grävlager” Äldre databas Annatsystem Intrasis Siteworks
8. Vision undersökningsregister Skapa en webbplats där undersökaren redovisar resultat och information om undersökningen: ny digital resultatredovisningsblankett möjligheter att ladda upp filer Skapa användargränssnitt så vi kan söka efter och överblicka undersökningar på en karta Gör undersökningsinformationen öppen, tillgänglig och möjlig att återanvända i en mångfald av appar genom ett gränssnitt för maskiner - ett API Ge varje undersökning en unik identitet inom KML-systemet och unik URI på nätet och en permanent URL
9. Vision undersökningsregister Låt varje undersökning få en egen webbsida där det sammanställs: enkel information – varför, vem, när, hur, hur mycket basal statistik och handläggningssignaler karta över undersökningen och övergripande GIS-data (undersökningsområde, schakt) som enkelt kan laddas ner övergripande resultat, beskrivningar och tolkningar länkar till: beslut undersökningsplan rapport(er) analyser grävblogg nyheter, aktiviteter, visningar mm publikt föremålsförvaltare
10. Många intressenter Appar API Undersöknings-register Undersökare ForskningLärande Publik Media Press Handläggning Planering RAÄ Museer
11. Vision grävlager Skapa en möjlighet för undersökaren att ladda upp och lagra digital basdokumentation från undersökningen till ett datalager i undersökningsregistret: Inmätningar – GIS-data Andra relevanta GIS-dataset (raster- eller vektordata) Metadata om kontext/objekt (”anläggningslistor”), föremål (”fyndlistor”), prover (”provlistor”) Beskrivande media, digitala fotografier och video Dokument, anteckningar, beskrivningar
12. Vision grävlager Låt varje kontext/objekt, föremål och prov = lagrad entitet, få en unik identitet och en egen unik URI och URL Låt varje entitet få en egen webbsida Låt undersökningens entiteter vara sökbara men också tillgängliga som färdigpaketerade dataset i standardformat (t ex Shape) Låt användare ladda neroch använda undersökningsdataoch kanske förädlaoch tolka om datasom sedan kan laddas upp igen
14. Färre men viktiga intressenter Digital dokumentation ”Grävlager” Appar Undersökare ForskningLärande Museer Handläggning
15. Gemensamma mallar & terminologi? Ja, i databaserna! Möjliggör bred användning när data går från att användas i ett lokalt system och lokalt perspektiv till ett globalt semantiskt system på Internet Men, harmonisera inte terminologin på bekostnad av nuvarande frihet och dynamik. Lägg till nya gemensamma metadataelement! 15
16. Hur? RAÄ, LST, SHMM och uppdragsarkeologin bör mötas och tillsammans reda ut ansvarsförhållanden, finansiering och projektupplägg Bred samverkan med många olika aktörer och kompetenser kring utformning, funktioner och strukturer Hämta inspiration från K-samsök – både tekniskt och i arbetsprocessen (t ex mandat) Håll nere ambitionsnivån - det bästa får inte bli det godas fiende Fokusera i första hand på ”nya” undersökningar från år 2000 och framåt Fokusera på de stora systemen Intrasis och Siteworks och skapa programvaror för att automagiskt konvertera undersökningar för import i Grävlagret Möjliggör att äldre undersökningar kan läggas in (som helhet eller delar) av undersökare och forskare (crowdsourcing) Se till att data är öppna att använda för alla
17. Intresserad? Engagera dig, kom med idéer och diskutera: Gruppen CAA-SE på LinkedIn.comhttp://www.linkedin.com/groups?gid=3441065 Gruppen Digitalisering på Mötesplats museer http://sverigesmuseer.ning.com/group/digitalisering Läs mer: http://blogg.historiska.se/digitalamuseer Kontakta mig: ulf.bodin@shmm.se @digitalamuseer på Twitter 070-2225688
18. Berättelser Kunskap Nya tolkningar Nya metadata Tolkningar i fält Levande data i ett levande arkiv Dokumentation
19. Generell modell Entitet Beskriver Geodata Undersökning Är en sorts Media Dokument Hör till Kontext/ Objekt Är en sorts Beskriver Hör till Fynd Är en sorts Tas från Tas från Prov Är en sorts