2. Finansdepartementet
• Sverige gick in i krisen med stora överskott i de offentliga
finanserna
• Regeringens reformer har stöttat tillväxten under krisen
• Välfärden har värnats
• Sverige har bland Europas starkaste offentliga finanser
Svensk ekonomi har visat
motståndskraft under krisåren
3. Finansdepartementet
God tillväxt i svensk ekonomi trots krisen
Ackumulerad BNP-tillväxt
2006-2014
EU14 samt USA och Japan. Procent
12,6
10,9
9,6 9,0
6,8
4,7 4,1 4,0 3,5
0,4
-1,1
-1,3
-1,5
-3,3
-6,5
-20,5
Sverige
USA
Tyskland
Österrike
Belgien
Storbritannien
Japan
Frankrike
Nederländerna
Finland
Danmark
Irland
Spanien
Portugal
Italien
Grekland
Genomsnittligt finansiellt sparande
2006-2014
Procent av BNP
Källa: EU-kommissionens vårprognos 2014
0,0 -0,1
-1,1
-2,4-2,5-2,7
-3,2
-4,6
-5,7-6,0-6,3
-9,1-9,2
Sverige
Finland
Danmark
Tyskland
Österrike
Nederländerna
Belgien
Italien
Frankrike
Portugal
Spanien
Storbritannien
Irland
Grekland
0,3
6. Finansdepartementet
Skyddsvallar och motståndskraft –
ännu viktigare i nästa kris
• Skyddsvallar nödvändigt för en liten öppen ekonomi
som den svenska med stor finansiell sektor
• Minskat behov att stötta när återhämtningen får mer
fäste, istället mer fokus på att stärka
moståndskraften inför nästa kris
• Överskott ska nås - fullt finansierade reformer
fr o m nästa år
7. Finansdepartementet
41 43
60
74 76
80
92
96
100 102
121
127
135
177
Sverige
Danmark
Finland
Holland
Tyskland
Österrike
Storbritannien
Frankrike
Spanien
Belgien
Irland
Portugal
Italien
Grekland
Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg.
Källor: Finansdepartementet (Sverige) respektive
EU-kommissionens vårprognos maj 2014 (övriga)
Hög skuldsättning i vår omvärld ökar behovet
av skyddsvallar för att möta nästa kris
Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP
8. Finansdepartementet
41 43
60
74 76
80
92
96
100 102
121
127
135
177
Sverige
Danmark
Finland
Holland
Tyskland
Österrike
Storbritannien
Frankrike
Spanien
Belgien
Irland
Portugal
Italien
Grekland
Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg. Källor: Finansdepartementet
(Sverige) respektive EU-kommissionens vårprognos maj 2014 (övriga)
Hög skuldsättning i vår omvärld ökar behovet
av skyddsvallar för att möta nästa kris
Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP
EU15 2008: 65%
9. Finansdepartementet
41 43
60
74 76
80
92
96
100 102
121
127
135
177
Sverige
Danmark
Finland
Holland
Tyskland
Österrike
Storbritannien
Frankrike
Spanien
Belgien
Irland
Portugal
Italien
Grekland
EU15 2014: 93%
Stapeldiagrammet visar EU15 utom Luxemburg. Källor: Finansdepartementet
(Sverige) respektive EU-kommissionens vårprognos maj 2014 (övriga)
Hög skuldsättning i vår omvärld ökar behovet
av skyddsvallar för att möta nästa kris
Offentliga sektorns bruttoskuld 2014. Procent av BNP
EU15 2008: 65%
10. Finansdepartementet
Utmaningar för Sverige med en liten, öppen
ekonomi att värna finansiell stabilitet
- Stor finansiell sektor
- Bankerna marknadsfinansiering
- Hushållens höga skuldsättning
13. Finansdepartementet
Regeringens reformer för att stärka den
finansiella stabiliteten
• Stärkt tillsyn
• Högre kapital- och likviditetskrav, inkl högre riskvikter
• Bolånetak och sundare amorteringskultur
• Tydligare ansvarsfördelning
• Finansiellt stabilitetsråd
14. Finansdepartementet
Storbankerna, krisen och de nya reglerna:
Kraftigt ökad kärnprimärkapitalrelation men
samma andel eget kapital
Källa: SNL och Bankernas kvartalsrapporter Källa: Riksbanken
%
15. Finansdepartementet
Färdplan för att stärka den finansiella
stabiliteten ytterligare
• Stärka bankernas egna kapital
• Minska likviditetsrisken i det finansiella systemet
• Motverka riskerna med hög skuldsättning och
stigande huspriser
16. Finansdepartementet
Finansinspektionens nya ansats för storbankerna
Kärnprimärkapital som andel av riskvägda tillgångar
November-
överenskommelsen
12 %
Grundläggande kapitalkrav
Individuellt pelare 2 krav
15% riskviktsgolv på bolån
Höjning av riskviktsgolv till 25%
Systemrisk i pelare 2
Systemriskbuffert
Kontracyklisk buffert (ej beslutad)
Kapitalkonserveringsbuffert
FI:s nya ansats: 16,4 procent i genomsnitt
17. Finansdepartementet
Finansinspektionens nya ansats höjer kraven på
storbankerna från 12 till över 16 procent i genomsnitt
• Institut som inte uppfyller buffertkraven får restriktioner på hur
eventuell vinst får användas
• Standardiserad bedömning och ökad offentlighet kring
institutens individuella risker
• Riskviktsgolvet för svenska bolån höjs till 25 procent
• En större del än tidigare av pelare 2-kapitalkravet ska utgöras
av kärnprimärkapital
18. Finansdepartementet
Avslutning
• Återhämtningen får allt bättre fäste
• Svensk ekonomi har klarat krisen väl
• Fortsatta reformer för att bygga skyddsvallar inför
nästa kris
• Finansinspektionens förslag stärker motståndskraften i
det finansiella systemet ytterligare