1. Finansdepartementet
Utmaningar för svensk ekonomi
Finansmarknadsminister Peter Norman
Nordic Cash & Treasury Management 2014
17 mars 2014

2. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget:
Internationell återhämtning med risker på nedsidan
• Allt tydligare att Europa och USA är i en
återhämtningsfas
• Osäkra tillväxtutsikter i de framväxande
ekonomierna
• Fortsatt negativa risker, bl a risk för finansiell
turbulens till följd av bankgenomlysning i
euro-området

3. Finansdepartementet
Prognosen för Sverige:
Långsam återgång till det normala
• Tillväxten återhämtar sig
• Export växer - men långsammare än tidigare
återhämtningar och räcker inte för att dra ner
arbetslösheten
• Hushållens konsumtion den viktigaste drivkraften
• Investeringsbehovet ökar i år och nästa

4. Finansdepartementet
Principer för stabiliseringspolitiken
Skiss - diagrammet avser inte en specifik period
Högkonjunktur Lågkonjunktur

5. Finansdepartementet
En utdragen lågkonjunktur
Balans i ekonomin först 2018
-8,0
-6,0
-4,0
-2,0
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
-4,0
-3,0
-2,0
-1,0
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Finansiellt sparande BNP-gap

6. Finansdepartementet
Inriktningen för finanspolitiken
2008-2014
• Åtgärder för att dämpa krisens effekter
– Tillfälliga medel till kommunerna, arbets- och utbildningssatsningar,
tidigareläggning av infrastruktursatsningar
• Åtgärder som stimulerar ekonomin och samtidigt stärker Sveriges
långsiktiga förmåga till tillväxt och jobbskapande
– Jobbskatteavdrag, infrastruktur, forskning, ökad kunskap i skolan,
förbättrade villkor för företagande och entreprenörskap
• Åtgärder för att stärka sammanhållning och fördelning
– Resurserna till välfärden har ökat
– Förbättringar för dem med små inkomster: bl.a. barnfamiljer och
pensionärer

7. Finansdepartementet
44
61
75
76
77
95
97
100
101
121
127
134
176
Sverige
Danmark
Finland
Österrike
Nederländerna
Tyskland
Frankrike
Storbritannien
Spanien
Belgien
Irland
Portugal
Italien
Grekland
430,1
-1,5
-1,7
-1,9
-2,0
-2,3
-2,6
-2,7
-3,3
-3,8
-4,0
-5,0
-5,3
-5,9
Tyskland
Sverige
Danmark
Österrike
Grekland
Finland
Belgien
Italien
Nederländerna
Frankrike
Portugal
Irland
Storbritannien
Spanien
Sveriges starka offentliga finanser har gett utrymme
2008-2014 att motverka krisen
Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg
Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens höstprognos 2013 (övriga)
Finansiellt sparande 2014. Procent av BNP
Offentliga sektorns skuld 2014. Procent av BNP

8. Finansdepartementet
2015 och framåt:
Ny fas i finanspolitiken
• När tillväxten gradvis väntas stiga, sysselsättningen
öka och arbetslösheten dämpas, avtar behovet att
stötta återhämtningen
• Politiken 2015 och framåt inriktas på att vända
underskott till balans och överskott
• Detta kräver att alla reformerna för nästa år är fullt
finansierade, krona för krona

9. Finansdepartementet
Finansiell stabilitet
- viktigt för samhällsekonomin
Finansiell kriser tenderar att ha stora negativa effekter
för produktion, jobb och offentliga finanser
Flera risker att beakta i Sverige
– Stor finansiell sektor
– Bankerna marknadsfinansiering
– Hushållens höga skuldsättning

10. Finansdepartementet
En finanskris hotar jobb och välfärd på
både kort och lång sikt
Källa: Reinhart & Rogoff, 2010
Japan 1990-talMexiko 1980-tal Sverige 1990-tal

11. Finansdepartementet
Utmaning 1: Stor svensk finansiell sektor
Bankernas tillgångar som andel av BNP
Ljusblå stapel bankernas utländska verksamhet
Källa: Riksbank

12. Finansdepartementet
Storbankerna har byggt upp sitt kapital
– men bara i risksviktade termer
Source: Riksbank

13. Finansdepartementet
Eget kapital i relation till totala tillgångar i
några europeiska storbanker
Source: Riksbank

14. Finansdepartementet
Utmaning 2: svenska banker finansierar sig
mer än andra på marknaden
Utlåning som andel av inlåning i några europeiska storbanker
Source: Riksbank

15. Finansdepartementet
Storbankernas marknadsfinansiering i
Sverige resp utlandet (mdr kr)
Source: Riksbank

16. Finansdepartementet
Utmaning 3: hushållens skulder
Skuld i procent av disponibelinkomst
Source: Riksbank

17. Finansdepartementet
Risken är att skattebetalarna får stå för
kostnaderna av finansiella kriser
Irlands and Islands statsskuld i relation till BNP 1998-2012
0
20
40
60
80
100
120
140
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Irland
Island
Source: OECD

18. Finansdepartementet
Åtgärder för finansiell stabilitet kompletterar övrig
ekonomisk politik
Penning-
politik
Finanspolitik
StrukturpolitikStabiliseringspolitik
Åtgärder för finansiell
stabilitet och krishantering
Finansiell
tillsyn av
enskilda
institut

19. Finansdepartementet
Förebyggande åtgärder
som har vidtagits
• Stärkt tillsyn
• Tydligare ansvarsfördelning och finansiellt
stabilitetsråd
• Högre kapital- och likviditetskrav
• Golv för bankernas riskvikter på bolån
• Bolånetak och sundare amorteringskultur

20. Finansdepartementet
Krishanteringsåtgärder
som genomförts
• Stödlagen
• Förstärkt insättningsgaranti
• Stabilitetsfond och stabilitetsavgifter

21. Finansdepartementet
Buffertkapitalets roll i
pensionssystemet
• Uppdraget inte tydligt kopplat till
pensionssystemet och pensionerna
• Föråldrade och alltför detaljerade
placeringsregler
• För många AP-fonder och onödigt höga
kostnader

22. Finansdepartementet
Konsumenten i underläge
på finansmarknaden
• Ändrade förutsättningar – allt större individuellt ansvar
• Otydliga roller - försäljare eller rådgivare?
• Komplicerade tjänster och produkter
• Otydlig information – kostnader, avgifter,
värdeförändring

23. Finansdepartementet
Regeringens åtgärder för att stärka
konsumenten på finansmarknaden
• Bättre transparens och lättare jämförbarhet
Normanbeloppet, SMS-lån, bolåneräntor
• Stärkt konsumentskydd och bättre konkurrens
Provisionsbegränsningar, SMS-lån, skriftliga avtal PPM,
lösa bundna bolån, paketering av lån, sparande och
försäkringar
• Ändrad attityd/kultur
Amorteringar, bolånetak

24. Finansdepartementet
Sammanfattning
‐ Konsumtionen – inte exporten – drar
återhämtningen som får mer fäste nästa år
‐ Finanspolitiken blir mer normal – reformer måste
vara finansierade
‐ Konsumenterna ska värnas – är i underläge mot
finanssektorn