1. 1
a-kassan
MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG
OKTOBER 2012

2. 2
A-kassan ger inte ekonomisk trygghet
mellan två jobb
Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 960 kronor före skatt.
Det motsvarar 80 procent av en månadsinkomst på 18 700 kronor.
Över 90 % av heltidsarbetande befolkningen tjänar mer än 18 700 kronor men
får inte mer än 14 960 kronor från försäkringen vid arbetslöshet. Lärare, admi-
nistratörer och många andra yrkesgrupper får bara ut omkring 50 procent av sin
tidigare lön i a-kassa. Den som tjänar 30 000 kronor får sin inkomst halverad.
A-kassan är alltså ingen försäkring, som gör att man kan behålla sin standard
under tiden man söker nytt jobb. Ca 15 procent anger att man måste göra något
drastiskt med sin hushållsekonomi vid arbetslöshet, t ex flytta. Det blir negativt för
bostadsmarknad och för ekonomisk stabilitet.
TCO har visat att Sverige ligger på plats 24 när OECD jämför vad löntagare får
i nettoersättning från sin arbetslöshetsförsäkring i olika länder. Vi ligger därmed i
jumboplats i europeisk jämförelse. Om a-kassan i Sverige hade haft samma ersätt-
ningsnivå som exempelvis a-kassorna i Tyskland, Norge eller Nederländerna skulle
en medelinkomsttagare i Sverige få en högre andel av lönen per månad i ersättning
vid arbetslöshet.
!

3. 3
73%
Med i a-kassan
Heltidarbetande 18–64 år
Deras arbetsgivare
betalar arbetsmarknadsavgift
(löneskatt)
Betalar a-kasseavgift
85 kr – 444 kr (lägsta
resp. högsta avgiften)
38%
A-kassans finansiering
För att få a-kassa måste du ha jobbat
minst 80h/mån de senaste 6 måna-
derna. Det kallas arbetsvilkoret.
Taket (maxersättning) före skatt
i a-kassan ligger på 18 700 kr/månad.
Ersättningen är max 14 960 kr före
skatt (80% av ”lönen”).
A-kassans ubetalningar
62%
Grundbeloppet på 7 040 kr/månad
betalas ut till den som klarar arbets-
villkoret men inte är med i a-kassan.

4. 4
Fler bör få 80% av lönen i a-kassa
Högsta ersättningen från a-kassan är 14 960 kr/månad. Det är 80% av en inkomst på
18 700 kr/månad. Men bara 50% av en inkomst på 30 000 kr/månad. 90% av de heltids-
arbetande befinner sig över taket idag. Om vi inför ett tak, enligt TCOs förslag, motsva-
rande en inkomst på 27 500 kronor/månad, skulle den siffran sjunka till ca 50 %.
Ger höjd a-kassa fler arbetslösa?
Problem
• Taket är för lågt
Påstående
• Högre a-kassa ger högre arbetslöshet.
Det finns inga studier för Sverige som tyder på det. De studier som Anders Borg lutar sig
emot avser hur det fungerar i ett genomsnittligt OECD-land. Sverige är inte ett genom-
snittligt OECD-land då vi har en aktiv arbetsmarknadspolitik och gemensam lönebildning.
Tvärtom, har OECD pekat på att effekten av en sänkning är inte lika stor i ett land med
gemensam lönebildning och med god arbetsmarknadspolitik. OECD har även visat på att
det går utmärkt att förena en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring med låg arbetslöshet.
TCO föreslår
• Att taket höjs så att alla som tjänar 27 500 kr/mån får 80% av lönen.
Månadsinkomst
18 700 kr 25 000 kr 30 000 kr 40 000 kr
A-kassan ger 80%
av din vanliga lön
A-kassan ger 70%
av din vanliga lön
A-kassan ger 50%
av din vanliga lön
A-kassan ger 35%
av din vanliga lön
Din vanliga lön (%)före
skatt.
Ersättningen från a-kassan
(%) före skatt
100 %
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
100 %
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
100 %
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
100 %
90
80
70
60
50
35
20
10
0

5. 5
2/3 av de arbetslösa har ingen a-kassa
Problem
• Arbetsvillkoret är för hårt. Det drabbar bl.a deltidsarbetande och studenter
• För få i a-kassan belastar socialbidragen.
I februari 2012 fanns det i Sverige 223 700 öppet arbetslösa varav endast 103 601
hade a-kassa. 2/3 av de arbetslösa idag har ingen a-kassa alls och många tvingas
till kommunernas socialkontor för sin försörjning.
Det är viktigt för att försäkringen ska fortsätta fungera som det var tänkt, att ge
ekonomisk trygghet mellan två jobb, för att klara hus och hem när du söker nytt
jobb. För att fler arbetslösa ska omfattas av a-kassan krävs att fler deltidare och
studerande kan bli berättigad till a-kassa och att avgifterna blir lägre så fler har råd
att vara med. Om inget görs kommer allt fler tvingas till försörjningsstöd.
Det är negativt för kommunerna som bör använda pengarna till skola och omsorg.
TCO föreslår
• Den som haft en arbetsinkomst i tre månader under en sexmånaders period,
eller fått minst 8000 kr i lön/månad ges ett grundskydd på 320 kr/dag.
• En utbildningsbonus införs, motsvarande 3 månaders grundbelopp för
studerande.
• Att arbetsvilkoret lättas upp; 70 timmar arbete/månad under 12 månader
före arbetslösheten.
Med i a-kassan men uppfyller inte
arbetsvillkoret/får inte a-kassa
Inte med i a-kassan men
uppfyller arbetsvikkoret
A-kassan ger 0%
av din vanliga lön
Grundbelopp
Max 7 040 kr/månad
Socialkontoret
Försörjningsstöd
Ca 258 000 personer
(Gruppen avser både
oregistrerade arbetslösa
och registrerade arbetslösa
hos Arbetsförmedlingen.)
Ca 8 500 personer

6. 6
Facken har fina inkomstförsäkringar
– men alla täcks inte av dem
Många fackförbund har bra inkomstförsäkringar som läggs ovanpå a-kassan för att
täcka inkomstbortfallet. Men då har medborgarna betalat två gånger för att försäk-
ra sin inkomst vid arbetslöshet. Så kan det inte fortsätta och därför måste reger-
ingen höja taket i a-kassan så den slutar tappa i värde. Ju lägre a-kassan är, desto
dyrare blir fackens försäkringar. Dessutom kan inte alla fackförbund teckna försäk-
ringar för sina medlemmar för deras arbetslöshetsrisk är för hög, t ex IF Metall och
Teaterförbundet. En bra arbetslöshetsförsäkring ska hålla uppe betalningsförmågan
för den enskilde medan man söker nytt jobb.
Fackens inkomstförsäkringar förutsätter också att det finns en robust a-kassa i
botten. Därför måste taket i a-kassan höjas.
40%
av sysselsatta(heltidarbetande 18–64 år)
omfattas av någon form av inkomstförsäkring
40 000 kr
A-kassan ger 35%
av din vanliga lön
Din vanliga lön (%)
före skatt.
Pensionsgrundande
ersättning från a-kassan
Ej pensionsgrundande
ersättning från inkomstförsäkring
Ersättning från inkomstförsäkring är inte pensionsgrundande
30 000 kr
A-kassan ger 50%
av din vanliga lön
100 %
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
25 000 kr
A-kassan ger 80%
av din vanliga lön
100 %
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
100 %
90
80
70
60
50
35
20
10
0
Villkor
Du måste varit medlem i
a-kassa+fackförbund
(12-18 månader) samt uppfylla
arbetsvillkoret för att omfattas
av fackförbundens inkomst-
försäkringar.

7. 7
Varför vill TCO inte göra a-kassan obligatorisk?
Problem
• För få omfatts av a-kassan.
• Orättvisa avgifter (differentierade avgifter)
Påstående
• A-kassan borde bli obligatorisk.
Med vårt förslag blir försäkringen mer allmän än tidigare och då behövs inte obliga-
toriet. Staten blir med vårt förslag skyldig att skydda alla arbetslösa ekonomiskt upp
till en viss nivå. Vill den enskilde ha en högre del av sin inkomst skyddad får man
vara med i en a-kassa, men det blir inte obligatoriskt. Fler måste omfattas av försäk-
ringen och det måste bli billigare för den enskilde. För många med låga inkomster är
a-kasse-avgifter på upp mot 400 kronor en för stor utgift.
TCO föreslår
• Vi föreslår att det inte ska bli dyrare än 150 kr att vara med i a-kassan.
Svensk a-kassa bland de lägsta
i OECD-området
I flera rapporter har TCO jämfört vad löntagare får från arbetslöshetsförsäkringen
i olika länder. Den svenska a-kassans ersättningsnivå nu sjunkit mot botten jämfört
med övriga OECD-länder. Från att ha legat på 6:e plats år 2002 har Sverige rasat och
låg 2010 på 24:e plats. Av de jämförda länderna hade bara Korea, Polen, Australien,
Nya Zeeland, Grekland, Irland och Storbritannien sämre ersättningsnivå än Sverige.
Om a-kassan i Sverige hade haft samma ersättningsnivå som exempelvis a-kassor-
na i Tyskland, Norge eller Nederländerna skulle en medelinkomsttagare i Sverige få
en högre andel av lönen per månad i ersättning vid arbetslöshet.
6
12
24!

8. 8
Den initiala nettoersättningsnivån olika år för en heltidsarbetande vuxen
medelinkomsttagare år 2002, 2006 och 2010.
Plats 2002 procent 2006 procent 2010 procent
1 Luxembourg 84 Luxembourg 85 Israel* 86
2 Portugal 84 Portugal 84 Luxembourg 84
3 France 70 Netherlands 71 Portugal 75
4 Switzerland 70 Switzerland 70 Netherlands 74
5 Netherlands 67 France 67 Slovenia 73
6 Sweden 67 Slovenia 66 Switzerland 73
7 Norway 63 Slovak
Republic
64 Belgium 66
8 Canada 62 Norway 63 France 66
9 Spain 62 Hungary 62 Czech
Republic
65
10 Japan 61 Germany 61 Norway 64
11 Belgium 60 Spain 61 Slovak
Republic
64
12 Germany 60 Sweden 61 Iceland 63
13 Denmark 59 Canada 60 Germany 62
14 Finland 57 Denmark 58 Spain 60
15 Austria 55 Italy 58 Canada 59
16 Korea 55 Belgium 57 Denmark 57
17 Slovak
Republic
54 United
States
56 Hungary 56
18 Italy 52 Austria 55 Italy 56
19 United
States
52 Estonia 54 Austria 55
20 Czech
Republic
50 Iceland 54 Japan 55
21 Hungary 41 Finland 53 Estonia 54
22 Iceland 38 Japan 53 Finland 53
23 Greece 37 Korea 53 United States 48
24 Poland 35 Czech
Republic
50 Sweden 47
25 Ireland 29 Turkey** 42 Turkey** 46
26 New
Zealand
29 Ireland 34 Korea 44
27 Australia 28 Poland 34 Ireland 38
28 United
Kingdom
14 Greece 31 Poland 36
29 New
Zealand
28 Greece 34
30 Australia 26 New Zealand 26
31 United
Kingdom
13 Australia 23

9. 9
90 % av heltidsanställda tjänar över
18 700 kronor per månad, ”under
a-kassetaket”
A-kassan ger de flesta löntagare under 80 procent av tidigare lön
90 procent av alla heltidsarbetare tjänar mer än 18 700 kronor per
månad. Lärare, administratörer och många andra yrkesgrupper får
bara ut omkring 50 procent av sin tidigare lön i a-kassa.
Nedan visas hur stor andel av den genomsnittliga inkomsten som
olika yrkesgrupper får vid arbetslöshet via den gemensamma statliga
arbetslöshetsförsäkringen. Få grupper på arbetsmarknaden har så låg
lön, att ett takbelopp på 18 700 kronor i månaden ger en ersättning
på 80 procent.
Yrkesgrupp Lön, kr % av lön i ersättning
Jurister 44 100 34%
Företagsekonomer 40 300 37%
Civilingenjör 40 200 37%
Dataspecialister 39 300 38%
Lärare, högskolan 35 500 42%
Journalister 33100 45%
Administratörer 32 100 47%
Sjuksköterskor, spec 31 000 48%
Lokförare 30000 50%
Lärare, special 29 400 51%
Socialsekreterare 29 200 51%
Administrativa
assistenter
29 200 51%
Polis 29 000 52%
Sjuksköterskor 28 900 52%
Lärare, gymnasiet 28 200 53%
Byggnadsarbetare 27 500 54%
Socialförsäkrings-
tjänstemän
26 300 57%
Lärare, grundskolan 26 300 57%
Löneadministratörer 26 100 57%
Målare, lackerare 24 600 61%
Kontorssekreterare 24 600 61%
Behandlingsassistenter 24 400 61%
Kundinformatörer 24 400 61%
Källa: SCBs lönedatabas 2011