1. Allt runt omkring oss som
vanligtvis kallas ämnen är
MATERIA. (atomer)
2. Rena ämnen och blandningar sid. 14 - 22
Rent ämne
• Svåra att hitta i naturen
• Är antingen grundämnen eller kemiska föreningar.
Ex. Koksalt (NaCl), destillerat vatten (H2O), guld (Au).
• Innehåller alltigenom samma byggstenar
3. Blandningar
• Består av två eller flera ämnen.
•En blandning kan vara homogen eller heterogen
4.
5. 2.Heterogen blandning
− kan urskilja de ämnen man blandar ihop
Ex: socker och mjöl, fruktsallad
1.Homogen blandning
− man kan inte urskilja de ämnen man blandar ihop
− en lösning är en homogen blandning
Ex: coca-cola, mjölk, socker i vatten
8. När 50 ml etanol och 50 ml vatten
blandas minskar den totala volymen till
96,47 ml i stället för förväntade 100 ml.
9. Lösningsmedel:
• är ett ämne i vilket ett annat ämne löser sig
Ex: vatten, aceton, bensin, alkohol
Går det att
lösa hur
mycket som
helst av
ett fast
ämne i en
vätska?
10. Mättad lösning:
en lösning är mättad då den inte löser upp
mera av ett ämne
höjer man temperaturen kan man lösa upp
mera av ämnet
kan lösa ett annat ämne
12. 2. Indunstning
- separerar ett fast ämne ur en
lösning
ex. salt ur havsvatten
havsvatten
vattenånga
salt
Notas del editor
Destilleratvatten och koksalt är rena ämnen. Men blandar vi dessa får vi en blandning. Vi vet att salt löser sig i vatten och vi kan då inte skilja dem åt med blotta ögat - ja inte ens i mikroskop. Vi kallar då denna blandning för en homogen blandning. Motsatsen är när vi blandar 2 ämnen och kan fortfarande se skillnad på dem - blandningen kallas då för en heterogen blandning. Ett exempel på detta är när vi blandar vatten och olja.
Laboration blandningar efter teorin
Volymen kan både öka och minska vid blandning
En ideal lösning har egenskapen att blandningens volym är lika med summan av de ingående vätskornas volymer före blandningen. Verkliga lösningar avviker mer eller mindre från denna regel. När 50 ml etanol och 50 ml vatten blandas minskar den totala volymen till 96,47 ml i stället för förväntade 100 ml.
Polära molekyler
Molekyler i en lösning dras till varandra med krafter som verkar mellan molekylerna (intermolekylära krafter). Krafterna är främst ett resultat av att positiva och negativa laddningar attraherar varandra. De starkaste bindningarna finns mellan laddade (polära) molekyler och kan vara av typen jonbindning, dipolbindning eller vätebindning. Även varianter av typen jon-dipolbindning förekommer. Jonbindningar finns mellan joner, t.ex. mellan Na+ och Cl- i koksalt. I en vattenlösning binder jonerna till sig vattenmolekyler med jon-dipolbindningar. Det kan ske genom att vattenmolekylen har en laddningsförskjutning med en positiv och en negativ ände. Vattnet vänder sig med sin negativa ände mot natriumjonerna och med sin positiva ände mot kloridjonerna.
Opolära molekyler
Mellan oladdade (opolära) molekyler är bindningarna svagare. Bindningarna är Van der Waalsbindningar. Den typen av bindning finns mellan alla molekyler, men är av betydelse bara om inte andra, starkare bindningstyper dominerar. Van der Waalsbindningen beror på att elektronmolnet kring molekylen "fladdrar" och det uppstår mycket kortvariga laddningsförskjutningar i molekylen. Dessa små laddningsförskjutningar är tillräckliga för att närliggande molekyler ska attrahera varandra.
Typiska opolära ämnen är kolväten och fetter. Det består i huvudsak av kolvätekedjor som ju är opolära.
Regeln "lika löser lika" är en tumregel som gäller i stora drag. En viss löslighet finns alltid. Till exempel löser sig bensin (opolärt) tillräcklig i vatten (polärt) för att ge vattnet en dålig smak, men det handlar om mycket små mängder.
Inom kemin talar man om att en lösning kan vara mättad eller omättad. I en omättad lösning går det alltid att lösa mer av ett lösbart ämne. När man blandat i tillräckligt mycket av ett ämne kan det till slut inte lösas mer. Lösningen blir då mättad. Du kan enkelt själv testa detta fenomen genom att blanda salt i vanligt vatten. Till en början löser sig saltet i vattnet men efter det att du blandat i en tillräckligt stor mängd salt kommer du se att saltet inte längre löser sig i vattnet. Det lägger sig istället på botten. Lösningen är då mättad.
