Risk och skydd i stödgrupper 110518
•
0 recomendaciones•812 vistas
En presentation av Ulrika Bergström, Socialstyrelsen, vid ett seminarium om att utvärdera stödgrupper, den 18 maj 2011 i Stockholm. Dagen arrangerades av CAN och Socialstyrelsen.
![RISK- OCH SKYDDS- FAKTORER Ulrika Bergström [email_address] www.evidens.nu Alla bilder finns att hämta på www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/utbildningar/presentationsmaterial Men....jag mailar länken.... ](https://image.slidesharecdn.com/riskochskyddstdmaj11-110525064023-phpapp02/85/Risk-och-skydd-i-stodgrupper-110518-1-320.jpg)
![RISK- / SKYDDSFAKTORER ,[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object],[object Object]]()
Recomendados
Recomendados
Más contenido relacionado
Más de Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
Más de Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN (20)
Risk och skydd i stödgrupper 110518
- 1. RISK- OCH SKYDDS- FAKTORER Ulrika Bergström [email_address] www.evidens.nu Alla bilder finns att hämta på www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/utbildningar/presentationsmaterial Men....jag mailar länken....
- 4. Risk- och skyddsfaktorer familjen Risk- och skyddsfaktorer skolan Risk- och skyddsfaktorer kamratgruppen Risk- och skyddsfaktorer närmiljön Risk- och skyddsfaktorer samhället Risk- och skyddsfaktorer hos individen
- 5. Risk- och skyddsfaktorer familjen Risk- och skyddsfaktorer skolan Risk- och skyddsfaktorer kamratgruppen Risk- och skyddsfaktorer närmiljön Risk- och skyddsfaktorer samhället Risk- och skyddsfaktorer hos individen Tonårs- graviditet Dålig skol- anpassning Drogmissbruk Psykisk ohälsa Kriminalitet
- 6. Riskfaktorer familjen Bristande tillsyn Bristande intresse för barnen Bristande anknytning Allvarliga konflikter Föräldrar positiv till droger och till antisocialt beteende Sexuella och fysiska övergrepp Ekonomiska problem
- 7. Riskfaktorer kamrater Kamraters drogbruk Kriminella kamrater Kamraters antisociala normer Låg social status bland kamrater
- 8. Riskfaktorer skolan Bristande intresse för skolan Dåliga betyg Skolk Dåligt skolklimat Anknytning
- 9. Skolk som process Sen ankomst till lek- tionerna Arbets- löshet Krimi- nalitet missbruk Skolk från Vissa lek- tioner Skolk hela dagar Skolk längre perioder Avhopp utbildning
- 10. Riskfaktorer närmiljö Få resurser till förebyggande arbete Normer som gynnar drog-konsumtion God tillgång på droger Hög drogkonsumtion Hög kriminalitet Fattigdom Boendeomsättning
- 11. Skyddsfaktorer familj , kamrater , skola , närmiljö Tydliga normer och förväntningar Anknytning Pro-sociala tillfällen Utveckla kompetenser / förmågor Uppmärksamhet för positiva aktiviteter
- 12. Risk- och skyddsfaktorer samhället Normer som gynnar drogkonsumtion Lagstiftning som gynnar drogkonsumtion Lagbrott åtgärdas inte Bättre tillsyn Ökat pris Ökad inköpsålder Propaganda om kombinerat med annat
- 13. Riskfaktorer individen Pojke Tidig debut Positiv till droger Bråkig, aggressiv ” Sensation seeking” Bristande kunskap om drogrisker Biologisk disposition
- 14. % Förekomst av normbrytande beteende (jmf Andershed & Andershed 2005) Normbrytande beteende 10 70 Ålder 12 17 22 Barndom Ungdom Vuxenålder Pojkar Flickor
- 15. Debutålder första berusning (Stockholmselever)
- 16. Föräldrars bjudvanor av alkohol
- 17. Föräldrar vet var den unge är på helgkvällar
- 18. Skolk senaste 10 veckorna
- 19. Mobbare
- 20. Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9
- 21. Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9
- 22. Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9
- 23. Elever i årskurs 9 som använt narkotika
- 25. % Förekomst av normbrytande beteende (jmf Andershed & Andershed 2005) Normbrytande beteende 10 70 Ålder 12 17 22 Barndom Ungdom Vuxenålder Pojkar Flickor
- 26. Så hur gör man rent praktiskt? Socialtjänst – resurser till 10-åringar som uppvisat riskfaktorer Skolor som arbetar med ökat stöd i syfte att förbättra resultat (inlärning), bättre anknytning, etc.
- 27. Riskgrupp 7% (Selektiv) Problemgrupp 3% (Indikerad) Normalgrupp 90% (Universell) ETT RÄKNE- EXEMPEL
- 28. Normalgrupp RR = 10% Riskgrupp RR = 25% Problemgrupp RR = 40% Relativ risk (RR) att utveckla en asocial personlighet
- 29. RR = 10% RR = 25% RR = 40% Antal individer som utvecklar asocial personlighet
- 30. Antal individer som utvecklar asocial personlighet RR = 5% RR = 25% RR = 40% De flesta med problem finns i normalgruppen … men de allvarligaste och mest svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen
- 31. Typer av prevention Universiell (primär) Selektiv (sekundär) Indikerad (tertiär) Social prevention Situationell prevention Olika slags prevention behövs – riktat mot normalgruppen, riskgruppen och dem med uttalade problem ex. Hawkins, Catalano & Miller (1992)
Notas del editor
- Min bakgrund Intresserade mig tidigt för risk- och skyddsfaktorer, fast jag visste inte att det hette så då. Ungdomshemmet, kom i kontakt med forskningen inom kriminologin och under de senaste tio åren kan man säga att varit en explosion av ny forskning kring ämnet.
- Riskfaktorer ökar sannolikheten för något problem ska förekomma, en skyddsfaktor är då motsatsen, något som minskar sannolikheten. Det handlar om sannolikheter inte ett faktiskt utfall. Forskningen visar att det är samma för olika länder, socialgrupper, för pojkar och flickor och för samma problemområden, t.ex. alkoholmissbruk, narkotikamissbruk, brottslighet, normbrytande beteende och psykisk ohälsa. När det gäller problemområden så är det så att tar man fasta på ett problemområde, och utvecklar en metod som utgår ifrån risk- och skyddsfaktorer så kan man förvänta sig effekter på olika problemområden. Enstaka risk och skyddsfaktorer har begränsad effekt utan kombinationer och om flera riskfaktorer, då ökar risken dramatiskt. Två riskfaktorer är inte bara en fördubblad risk utan kanske 3-4 ggr risk och forskningen visar att en 10 åring med sex eller fler riskfaktorer löper 10 ggr högre risk än en 10 åring med en riskfaktor. Risk- och skyddsfaktorer ligger till grund för effektiv prevention, det är till och med så att ny forskning visar att insatser måste inrikta sig mot risk och skyddsfaktorer, dvs, minska riskerna och öka (stärka) skyddsfaktorerna om man ska få någon effekt.
- Områden eller domäner utifrån aktörsperspektiv
- Backspegeln
- Chicagoskolan
- buffert och kompensationseffekt. Ta dem på bar gärning när de gör rätt..... Catch them doing right...
- 10-12 år, socialtjänsten sagt att man inte utreder, anses som bagatellbrott Late starters
- Cecilia Andrée Löfholm, FoU-enheten, 2007 Det blir tydligt om man tittar på den här bilden: FÖRE 12 år ÄR DET GANSKA LÅGT. HÖGST 10% AV BARNEN BRYTER MOT NORMER EFTER TOLV – barnen kommer in i tonåren och kurvan ökar ganska brant uppåt. VID 17 ÅR HAR KURVAN SIN PUCKEL – OMKRING 70% AV POJKARNA OCH 40-50% AV FLICKORNA ÄR I NÅGOT AVSEENDE NORMBRYTANDE Därefter sjunker det lika brant igen och återgår till nästan lika låga nivåer som innan. Early starters... och late starters.... tonårsbegränsat normbrytande beteende
- Ett antal exempel på sambanden mellan riskfaktorer och problem
- Inget absolut samband men det ökar risken... dramatiskt
- Brott med dålig prognos, rån, inbrott bilstöld
- den bakre stapeln många riskfaktorer dricker 13 liter årligen mer än vuxna
- få riskfaktorer
- den kanske mest intressant är de som har många risk och skyddsfaktorer, det kan vara svårt att arbeta med riskfaktorer, särskilt de statiska som inte kan förändras. Men man kan tillföra skydd, öka skyddsfaktorer
- Narkotika, få åldern som använt narkotika i åk nio, fyra av tio, internationellt sett är detta väldigt lite.
- Cecilia Andrée Löfholm, FoU-enheten, 2007
- Cecilia Andrée Löfholm, FoU-enheten, 2007 Det blir tydligt om man tittar på den här bilden: FÖRE 12 år ÄR DET GANSKA LÅGT. HÖGST 10% AV BARNEN BRYTER MOT NORMER EFTER TOLV – barnen kommer in i tonåren och kurvan ökar ganska brant uppåt. VID 17 ÅR HAR KURVAN SIN PUCKEL – OMKRING 70% AV POJKARNA OCH 40-50% AV FLICKORNA ÄR I NÅGOT AVSEENDE NORMBRYTANDE Därefter sjunker det lika brant igen och återgår till nästan lika låga nivåer som innan. Early starters... och late starters.... tonårsbegränsat normbrytande beteende
- Cecilia Andrée Löfholm, FoU-enheten, 2007 Kan vi förutse vilka som får problem??? OM VI HAR EN GRUPP PÅ HUNDRA BARN 90% Av dem hör till normalgruppen Av de 10% som har förhöjd risk på något sätt är 3% en problemgrupp – problemen är redan etablerade HUR MÅNGA KOMMER DÅ FAKTISKT UTVECKLA ETT ALLVARLIGT NORMBRYTANDE BETEENDE – EN ASOCIAL PERSONLIGHET
- Cecilia Andrée Löfholm, FoU-enheten, 2007 Låt oss säga att den relativa risken att utveckla en asocial personlighet är 10% för normalgruppen För riskgruppen är den högre, vart fjärde barn i riskgruppen Och för problemgruppen är det ännu större risk – 40% av barnen i problemgruppen kommer växa upp till antisociala vuxna BYT BILD
- Cecilia Andrée Löfholm, FoU-enheten, 2007 I vårt exempel betyder att av hundra barn kommer omkring 12 barn utveckla en antisocial personlighet Av de 12 barnen kommer 9 från normalgruppen – de som vi inte hade en aning om Två kommer från riskgruppen och en från problemgruppen. Det kanske var de barnen som vi säger – ja men det kunde man ju se redan på dagis … om Men den stora majoriteten hade vi ingen aning om Alltså: Kan vi med universell prevention – som gäller alla barn i skolan t ex – sänka risken för den stora gruppen till 5% KLICK då har vi lyckats minska antalet som faktiskt fastnar i kriminalitet och vad det nu kan vara, från 12 till 7-8. Men fortfarande kommer de flesta av de 7-8 från den stora normalgruppen KLICK
- Cecilia Andrée Löfholm, FoU-enheten, 2007 De flesta som begår brott har inte definierats som tillhörande riskgruppen För varje ”sann positiv” finns det ännu fler ”falska positiva” Mycket talar för att de sanna positiva är mer svårbehandlade ex.
- Cecilia Andrée Löfholm, FoU-enheten, 2007 Så all prevention Både den som riktar sig till alla, den som riktar sig till riskgruppen och den som riktar sig till barn med etablerade problem är viktig Det finns olika typer av PREVENTION Universell – när man t ex inför ett antimobbningsprogram i en skola – alla får del av det, oavsett risk- eller skydd Selektiv – när man arbetar med riskgrupper – t ex elever som är bråkiga och aggressiva i skolan och som riskerar att utveckla ett asocialt beteende senare Slutligen Indikerad – Preventivt arbete med barn och ungdomar som redan har etablerade problem där man vill förhindra ytterligare negativ utveckling och rehabilitera eller behandla för att göra situationen bättre Idag pratar vi huvudsakligen om indikerad prevention , som ju är det som ni i första hand kommer i kontakt med
- Cecilia Andrée Löfholm, FoU-enheten, 2007 Generellt: Synen på prevention har förändrats över tid I den här presentationen uppehåller vi oss vid att förebygga just problembeteende hos barn och unga BYT BILD
- Cecilia Andrée Löfholm, FoU-enheten, 2007 Nu har jag pratat lite om den typ av forskning som man använder sig av när man pratar om evidensbasering. Om jag då ska säga något om de behandlingsmetoder inom socialt arbete med barn och unga som man kan säga är evidensbaserade. Metoderna bygger på forskning om Risk- och Skyddsfaktorer som pågått under lång tid, det är forskning som visar på faktorer som ökar risken för att ett barn eller en ungdom ska få problem , och faktorer som håller emot och ”skyddar” mot riskerna. Det finns flera exempel på sådana longitudinella studier , främst internationellt men också i Sverige. Därefter har metoderna utvärderats på det här sättet som jag pratade om nyss, med höga krav på forskningen. Och till sist kan metoden kanske t o m utvärderats i en så kallad meta-analys , där många enskilda utvärderingar läggs samman och analyseras för att ge en ännu vidare helhetsbild. – Uteslutande gjorts internationellt. LÄMNA TILL CATRINE