Läs Göteborg Spine Centers Kvalitetsredovisning för 2011

1. Kvalitetsredovisning 2011
-1-

2. INNEHÅLL
PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG ......................................................................... 4
Värdegrund .............................................................................................................................. 4
Personal .................................................................................................................................... 4
SAMMANFATTNING ........................................................................................................................... 4
FÖRKLARINGAR .................................................................................................................................. 6
PRODUKTION ....................................................................................................................................... 8
KVALITETSARBETE ........................................................................................................................... 8
A. STRUKTURMÅTT .................................................................................................................... 9
Remissflöde.............................................................................................................................. 9
Patientbeskrivning.................................................................................................................. 11
B. PROCESSMÅTT ...................................................................................................................... 14
Telefontillgänglighet .............................................................................................................. 14
Väntetider............................................................................................................................... 14
Vidareremiss till annat sjukhus .............................................................................................. 14
Strukna operationer ................................................................................................................ 15
Vårdtid ................................................................................................................................... 15
Utskriven till annan vårdinstitution........................................................................................ 15
Anestesikomplikationer ......................................................................................................... 16
Blödning, transfusion och cellsaveranvändning .................................................................... 16
Operationstekniska komplikationer ....................................................................................... 17
Ny operation........................................................................................................................... 18
Medicinska komplikationer ................................................................................................... 20
Avvikelser .............................................................................................................................. 20
Postoperativ smärta ................................................................................................................ 20
Postoperativt illamående/kräkningar...................................................................................... 21
Urinvägarna............................................................................................................................ 22
Hud- och sårproblem under vårdtiden ................................................................................... 22
Sårinfektioner......................................................................................................................... 23
Anmälningar .......................................................................................................................... 23
C. RESULTATMÅTT ................................................................................................................... 24
Patientskattad förbättring ....................................................................................................... 24
Patientupplevd vårdkvalitet ................................................................................................... 34
-2-

3. FORSKNING OCH UTBILDNING ..................................................................................................... 35
Avslutad forskning under året ................................................................................................ 35
Pågående forskning ................................................................................................................ 35
Under året startad forskning................................................................................................... 35
Planerad forskning ................................................................................................................. 35
Utbildning och annan akademisk verksamhet........................................................................ 35
PLANERING INFÖR 2012 .................................................................................................................. 36
I 2010 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år: .................................. 36
Kvalitetsarbetet under det kommande året fokuserar på följande uppgifter: ......................... 36
Målen för 2011 kvarstår: ........................................................................................................ 36
-3-

4. PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG
Spine Center Göteborg AB bedriver sedan 2007-04-01 ryggkirurgisk verksamhet i Högsbo.
Kliniken har en mottagningsenhet för ny- och återbesök, en vårdavdelning med 15 vårdplatser
bemannad för 7-dygns vård, en operationsavdelning med två fullutrustade operationssalar och
en tredje i reserv, samt en uppvakningsavdelning med 6 vårdplatser. I anslutning till
vårdavdelningen finns även en sjukgymnastik- och rehabavdelning. För närvarande utnyttjas
11 vårdplatser för ryggkirurgi och fyra vårdplatser används av Orthocenter Göteborg för
proteskirurgi.
Värdegrund
Vår verksamhetsidé är att bedriva högspecialiserad ryggkirurgi med högsta kompetens och
minsta möjliga komplikationer, bästa möjliga vård och patientnöjdhet samt största möjliga
kostnadseffektivitet. Vårt mål är att våra behandlingsresultat skall vara bättre och våra
komplikationer skall vara färre än genomsnittet i Svenska Ryggregistret. Vi skall ha en
arbetsmiljö och en personalsituation som befrämjar arbetsglädje, kompetensutveckling och
god omvårdnad.
Personal
Kliniken har 47 anställda. De tre ryggkirurgerna som grundade kliniken, Åke Blixt, Olle Hägg
och Bengt Lind, är samtliga disputerade och har mer än 20 års erfarenhet av ryggkirurgi.
Bengt Lind är programkommittéansvarig i styrelsen för CSRS (Cervical Spine Research
Society). Olle Hägg är, sedan Svenska Ryggregistret startade, en av de ansvariga för drift och
utveckling av detta.
Sedan halvårsskiftet 2010 har vi två ytterligare ryggkirurger; Fabian Jacobsson och Hans
Laestander. Leif Anderberg, neurokirurg, arbetar hos oss på deltid. Anestesiläkare är Tina
Gustafsson och Magnus Sjöberg.
På sjukgymnastikavdelningen arbetar fem heltidsanställda sjukgymnaster som sköter både
slutenvårds- och öppenvårdsrehabilitering.
Närmare presentation av kliniken finns på vår hemsida www.spinecenter.se – välj ”Spine
Center Göteborg”.
SAMMANFATTNING
Vi har nu bedrivit ryggkirurgisk verksamhet i fyra och ett halvt år. Det ger oss ett bra
underlag för att bedöma både kliniska resultat av utförda operationer (1-årsresultat i Svenska
Ryggregistret) och utvärdering av vårdprocessen.
Under 2011 har vi haft en kontinuerligt stor efterfrågan på både mottagning och operation. Vi
har genomfört 3058 mottagningsbesök, 2575 telefonsamtal. Operationskapaciteten har ökat
till 828 operationer och 324 blockader. Våra väntetider till mottagningen är oförändrat ca 6
veckor medan väntetiden till operation ökat något trots ökad operationsvolym. Väntetiden till
operation är i genomsnitt 10 veckor, med undantag för ländryggsdiskbråck där väntetiden är
ca 2 veckor.
-4-

5. Vårdtiderna är fortsatt korta för alla diagnoser. Vi har en ökande andel äldre patienter med
spinal stenos, som avspeglar sig i en ökad medelvårdtid över åren.
Den operationstekniska standarden bedömer vi vara god. Det uttrycks i kontinuerligt små
peroperativa blodförluster med endast enstaka transfusionsbehov.
Vårdrelaterade infektioner är ovanliga. Vi har haft endast 4 djupa infektioner sedan
verksamheten startade (0,1%). Ytliga sårinfektioner har de senaste två åren ökat något, liksom
frekvensen duraskador. Orsakerna kommer att utredas i en s.k. händelseanalys.
Omvårdnaden är av god kvalitet. I tidigare nationella mätningar har omvårdnadskvaliteten
legat högre än riksgenomsnittet. I år har ingen nationell enkät utförts utan vi har istället
använt ett urval frågor som ingår i vår ordinarie 30-dgr enkät. Den visar att 88% är helt nöjda
med vården.
Trots relativt enkla smärtlindringsmetoder är postoperativ smärta och illamående ett litet
problem. Mycket beror detta på snabb och sjukgymnastledd mobilisering redan på
operationsdagen.
De kliniska resultaten vid 1-årsuppföljning i Svenska Ryggregistret är fortsatt goda för alla
diagnosgrupper. De består över hittillsvarande verksamhetsår och ligger genomsnittligen över
riket i övrigt. Ett undantag är något färre nöjda patienter efter myelopathioperation, detta
kommer också att bli föremål för en händelseanalys.
Forskningsmässigt är aktiviteten god. Kliniken deltar i flera nationella och internationella
forskningsprojekt, vilket sörjer för en fortsatt god vetenskaplig standard.
-5-

6. FÖRKLARINGAR
Vi beskriver här förkortningar och termer som används i den följande texten.
ASA = (American Society of Anaestesiologist), en klassificering som innebär en
funktionsbedömning av patienten baserad på dennes aktuella hälsotillstånd utan hänsyn till
typ av ingrepp som patienten skall genomgå.
• Klass 1 = frisk patient
• Klass 2 = patient med måttligt uttalat sjukdomstillstånd som ej orsakar funktionell
begränsning. Exempel: Diabetes utan komplikationer, välkontrollerad hypertoni,
lindrig organisk hjärtsjukdom.
• Klass 3 = patient med allvarligt sjukdomstillstånd som orsakar funktionell
begränsning. Exempel: Diabetes med komplikation, angina pectoris, genomgången
hjärtinfarkt, övervikt (BMI >30).
• Klass 4 = patient med svår systemsjukdom som är potentiellt livshotande. Exempel:
Organisk hjärtsjukdom med uttalad hjärtinsufficiens, angina pectoris i vila, hjärtinfarkt
inom 6 mån.
Cellsaver = En maskin som återför det blod som förloras under operation.
Dekompression = Vidgning av spinalkanalen vid spinal stenos.
Fusion = Steloperation med utnyttjande av bentransplantation.
Infektion = Vi skiljer på ytlig och djup infektion.
Ytlig sårinfektion innebär fördröjd sårläkning med omläggningsbehov oavsett
positiv/negativ bakerieodling och insatt antibiotikabehandling. Denna definition innebär
möjligen en viss överdiagnostik men å andra sidan missar vi inte någon sårinfektion.
Djup infektion innebär en infektion under muskelfascian (muskelhinna) där diagnosen
ställs med MR eller vid re-operation. Det kan vara t.ex. discit (infektion i disken) efter
diskbråcksoperation eller infektion runt implantat vid steloperation.
Isthmisk spondylolisthes = Kotglidning p.g.a. defekt i de bakre kotelementen.
KAD = Kateter i urinblåsan.
MR/MRT (Magnetresonanstomografi) = Detta är inte en röntgenundersökning utan en
bildframställning baserad på kroppens atomkärnor som utsätts för ett kraftigt magnetfält.
Myelopathi = Störning i ryggmärgens funktion.
Ny operation
Svenska Ryggregistrets definition tillämpas. Ny operation kan vara antingen reoperation eller
ny indexoperation:
Reoperation
• Operation i samma segment – ingen ny diagnos, exempelvis extraktion av instrument
p.g.a. smärta/önskemål, re-fusion p.g.a. pseudartros, re-dekompression p.g.a. re-
stenos, operation för recidivdiskbråck.
• Operation samma segment p.g.a. komplikation. Exempelvis revision p.g.a. infektion,
extraktion av instrument/implantat p.g.a. infektion, utrymning av
hematom/blodstillning, korrigering av felplacerat/lossnat/brutet instrument,
-6-

7. exploration p.g.a. nervsmärta, operation p.g.a. liquorläckage, operation p.g.a.
smärta/infektion i tagställe.
• Operation annat segment p.g.a. komplikation. Exempelvis re-dekompression annan
nivå p.g.a. rest-stenos, re-operation rätt nivå p.g.a. primäroperation på fel nivå.
• Resultat efter reoperation följs upp inom den primära indexoperationen.
Ny indexoperation
• Detta är en operation med ny diagnos, t.ex. spinal stenos på ny nivå eller andra sidan,
fusion efter tidigare dekompression för spinal stenos, fusion efter tidigare
diskbråcksoperation eller fusion på ny nivå efter tidigare fusion.
Recidiv = Återuppträdande av samma åkomma igen.
Ritzopathi = Störning i en nervrots funktion.
SRS = Segmentell rörelsesmärta.
Spinal Stenos = Förträngning i ryggkanalen (ger upphov till tryck på nervrötter i ländryggen
och ryggmärgen i halsryggen).
Resultatgrupper
När vi i det följande beskriver diagnosrelaterade process- och resultatmått har vi kombinerat
diagnos och operation till 8 resultatgrupper:
1. Alla typer av ländryggsdiskbråck kombinerat med alla typer av
diskbråcksavlägsnande.
2. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av
dekompression, ej samtidig fusion.
3. Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av fusioner
4. Isthmisk spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion.
5. Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ instabilitet
kombinerat med alla typer av fusion eller diskprotes.
6. Cervikal myelopathi kombinerat med alla typer av operation.
7. Cervikal ritzopathi kombinerat med alla typer av operation.
8. SRS cervikal, d.v.s. normal neurologisk klinisk bild, kombinerat med alla typer av
operation.
Resultatmått
• EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet, skala 0-1, 0 är sämst och 1 är bäst.
• Global Assessment Patientskattning av bensmärta/armsmärta/ryggsmärta jämfört
med före operationen, 6 svarsalternativ, skala i %.
• NDI Ryggfunktionsinstrument för halsrygg som registrerar dagliga
funktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst
• Nöjdhet Hur nöjd är du med resultatet av din genomgångna
ryggoperation, 3 svarsalternativ, skala i %.
• ODI Ryggfunktionsinstrument för ländrygg som registrerar dagliga
funktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst.
• VAS Visuell analogskala, mäter smärta, horisontell 10 cm lång linje,
skala 0-100, 0 är bäst, 100 sämst.
Urinretention = Oförmåga att tömma urinblåsan.
-7-

8. PRODUKTION
Under det gångna året har vi genomfört 3058 mottagningsbesök, 2575 patienttelefonsamtal,
828 operationer och 324 blockader. Vi har tagit emot patienter från Västra Götalandsregionen
(VGR) och Halland, som vi har haft avtal med till och med i år. Vi har även tagit emot
patienter från andra landsting, patienter med privat sjukvårdsförsäkring och enstaka
privatbetalande patienter.
KVALITETSARBETE
Under det gångna arbetet har kvalitetsarbetet bedrivits som LEAN-projekt. Alla anställda har
engagerats i kontinuerligt kvalitetstänkande utifrån sina arbetsuppgifter. Forum för
kvalitetsarbetet har varit den egna enheten, där man har tät och regelbunden avstämning i
gemensamma möten. Arbetet leds av en kvalitetsgrupp med kvalitetsansvarig läkare som
huvudansvarig. Sammanställning görs i gemensam diskussion på personalmöten halvårsvis.
Vårt digitala journalsystem har kunnat utvecklas vidare så att checklistor och lokal
kvalitetsregistrering sker direkt i journalsystemet och är sökbara för kontinuerlig
processuppföljning. Tillsammans med våra systerkliniker, Stockholm Spine Center och Spine
Center Bergen, har vi tagit fram en KPI-rapport (Key Performance Indicators) som
sammanställs varje månad. Den innehåller redovisning av mottagnings- och
operationsverksamhet med effektivitetsmått och utnyttjandegrad av våra resurser liksom
kontinuerlig mätning av våra väntetider till mottagning och operation.
All personal har genomgått repetitionsutbildning i HLR. En lokal miljöpolicy har utarbetats.
Vårdprocessen dokumenteras fortsatt i vårt lokala kvalitetsregister (VKR) där också en 30-
dagars enkätuppföljning avseende sårinfektioner ingår. Patientnöjdheten dokumenteras
vartannat år med den nationella patientenkäten som utförs i Indikators regi för både öppen och
slutenvård. Detta år har patientnöjdheten istället dokumenterats med ett begränsat antal frågor
från den nationella enkäten som har bifogats vår 30-dagarsenkät. Resultatsammanställning för
hela landet baserat på Svenska Ryggregistret och finns tillgänglig på www.4s.nu klicka på
”Årsrapporter”. Jämförelse mellan enskilda kliniker för de vanligaste ländryggsdiagnoserna
nås via samma hemsida och länken ”Resultat efter ryggoperation”.
En mycket viktig del i det kirurgiska kvalitetsarbetet är den problemkonferens, som
läkargruppen har varje vecka. Komplicerade fall, behandlingsproblem och komplikationer
diskuteras gemensamt.
Kvalitetsarbetet redovisas under tre huvudrubriker:
A. Strukturmått (förutsättningar för verksamheten)
B. Processmått (beskriver verksamheten)
C. Resultatmått (verksamhetens värde)
-8-

9. A. STRUKTURMÅTT
Remissflöde
Under året har vi tagit emot 1544 remisser. Fördelningen mellan nybesök, återbesök och
telefonsamtal framgår av Fig. 1. Jämfört med föregående år har antalet nybesök minskat något
medan återbesöksfrekvensen är oförändrad.
Fördelningen mellan olika beställare har inte genomgått några större förändringar (Fig. 2).
”Eget landsting” innebär VGR-patienter och patienter från Halland via vårdgarantiavtalet.
”Annat landsting” avser patienter som kommit via vårt underleverantörsavtal med Stockholm
Spine Center, patienter som sökt via Fria Vårdvalet och sådana som remitterats hit på
specialistremiss. ”Privat” innebär patienter som sökt till oss privat eller med privat
sjukvårdsförsäkring.
-9-

10. Andelen operationer per nybesök totalt och per beställartyp framgår av Fig. 3, 4, 5 och 6. Vi
har i år opererat fler patienter från VGR än tidigare. Andelen operationsfall av nybesöken har
ånyo ökat och är nu 42%. Detta beror på att många av remisserna från VGR har varit
garantipatienter som redan står på operationsväntelista och därmed är relativt starkt
selekterade. Däremot är andelen operationsfall bland nybesök bland de privata oförändrat.
-10-

11. Patientbeskrivning
Fördelning och medianålder på de opererade patienterna beskrivs i Fig. 7. Det finns en
tendens till stigande ålder bland dem som opererats, även om medianåldern är relativt
oförändrad. Majoriteten av operationsfallen tillhör ASA-grupp 1 och 2, men det finns en
tendens till ökning av andelen patienter med större sjuklighet (ASA-3). Väsentligen
oförändrat har ca 85% av patienterna inte tidigare opererats i ryggen (förstagångskirurgi), Fig.
8.
-11-

12. Den preoperativa livskvaliteten skiljer sig inte nämnvärt från riket i övrigt, vare sig för
halsryggs- eller ländryggsdiagnoser (Fig. 9). Vi har i år opererat 828 patienter. Ökningen
avser både halsryggsoperationer och ländryggsoperationer. Av diagnosfördelningen framgår
en fortsatt utveckling mot färre små ingrepp (ländryggsdiskbråck) och fler större ingrepp hos
äldre individer (ländryggsstenos), Fig. 10. Här framgår också att vi, jämfört med riket i övrigt,
opererar äldre individer (fler stenoser) och gör större ingrepp (färre diskbråck) och fler
steloperationer för SRS (segmentell rörelsesmärta). Fördelning mellan myelopathi och
ritzopathi i halsryggsgruppen är oförändrad (Fig. 11). Vi har en fortsatt hög andel med
myelopathi, d.v.s. allvarliga neurologiska störningar och risk för bestående
funktionsnedsättning om väntetiden till operation är lång.
-12-

13. -13-

14. B. PROCESSMÅTT
Telefontillgänglighet
Vår telefonväxel är av den typ som inte medger registrering av inkommande telefonsamtal
och därför kan tillgängligheten per telefon inte beräknas.
Väntetider
Väntetiden till nybesök är väsentligen oförändrad, ca 6 veckor medan väntetiden till operation
har ökat något och är ca 10 veckor (Fig. 12 och 13).
Vidareremiss till annat sjukhus
Fortsatt har endast enstaka patienter återremitterats antingen direkt efter remissgranskning
eller efter nybesök. Anledningen är högre grad av sjuklighet som medför stor risk för
postoperativt intensivvårdsbehov, som vi inte har möjlighet att ta hand om. En patient har av
samma skäl opererats på hemortssjukhuset av våra doktorer. I samband med återremiss av
patienter med hög sjuklighet har vi ett stående erbjudande om att utföra operationen på
patientens hemortssjukhus.
-14-

15. Strukna operationer
Detta är patienter som inte genomfört sin planerade operation, av administrativa (utrymmes-
eller doktorsbrist) eller av medicinska skäl. Vi har haft ett oförändrat antal patienter med
nyupptäckta medicinska hinder för planerad operation. Det har varit fråga om 7 patienter med
hudproblem, 3 patienter med akut debut av arytmi i samband med anestesistart, 1 patient som
inte kunde urinkateteriseras, 2 patienter med förändrade neurologiska symptom och 3
patienter som förbättrats så att operationsindikation inte kvarstod (Tabell 1).
Tabell 1
STRUKNA OPERATIONER 2008 2009 2010 2011
ADMINISTRATIVA SKÄL 0 1 1 2
MEDICINSKA SKÄL 2 5 15 16
ÖVRIGT 0 8 7 1
Vårdtid
Vårdtider generellt och per resultatgrupp redovisas i Fig. 15. Vårdtid definieras som antalet
vårddygn inklusive operationsdag och utskrivningsdag. En övernattning efter exempelvis
ländryggsdiskbråcksoperation innebär alltså 2 vårddygn. Vi har sedan 2008 en trend mot
kortare vårdtider generellt, med undantag för resultatgruppen ”stenos + dekompression” där
vårdtiden har ökat. Sannolikt är detta ett uttryck för ökande ålder i denna resultatgrupp.
Eftersom denna grupp också ökat i antal resulterar det i en ökning av medelvårdtiden totalt.
Utskriven till annan vårdinstitution
Tre patienter har remitterats akut till sjukhus p.g.a. misstänkt stroke, akut arytmi och sepsis.
Två patienter har remitterats till akutsjukhus, d.v.s. sitt hemortssjukhus, för postoperativ
rehabilitering men ej p.g.a. någon komplikation. Övriga har remitterats till annan institution
för postoperativ rehabilitering (Tabell 2).
-15-

16. Tabell 2
UTSKRIVEN TILL ANNAN INSTITUTION 2007 2008 2009 2010 2011
AKUTSJUKHUS 2 5 7 3 5
REHAB 1 4 3 5 8
Anestesikomplikationer
De anestesikomplikationer som inträffat under året, och rapporterats i avvikelserapport är
följande: Tre fall med arytmi där operationen avbrutits. Två fall med svullen läpp postop och
två fall med ytlig tryckskada på näsa respektive kind. Ett fall med bedövningskänsla i tungan
och en patient som postop upplevde svaghet i vänster arm, som tolkats som plexuspåverkan
p.g.a. uppläggningen på operationsbordet. Fyra patienter hade övergående sänkning av
arteriell syremättnad (SO2), en av dessa hade KOL, Tabell 3.
Tabell 3
ANESTESIKOMPLIKATIONER 2011
ARYTMIER, DÄR OPERATION AVBRYTS 3
FLÄSKLÄPP 2
TRYCKSKADA ANSIKTE (NÄSA, KIND) 2
KÄNSLA AV ATT VARA BEDÖVAD I TUNGAN 1
FÖRSVAGNING I VÄ ARM OCH BEN EFTER UPPLÄGG PÅ OPBORD 1
SO 2 FALL (BMI INGET ATT INVÄNDA, DOCK 1 ST MED KOL) 4
BLTR SÄNKNING EFTER 5 MIN 194
BLTR ÖKNING EFTER 5 MIN 3
Blödning, transfusion och cellsaveranvändning
Peroperativ blödning har fortsatt att minska för flera ländryggsdiagnoser. Antalet patienter
som fått blodtransfusion är oförändrat 7 st. Cellsaveranvändningen har ökat ytterligare, vi har
infört rutin att alltid ha cellsaver vid dekompression på 3 el fler nivåer. Se Fig. 16-18.
-16-

17. Operationstekniska komplikationer
Vi bedömer frekvensen operationstekniska komplikationer som fortsatt låg. Totalt har, sedan
kliniken startade 7 nervrotsskador inträffat, motsvarande 0,2% av alla operationer. Frekvensen
duraskador har ökat något ytterligare, från 3,7% 2009, 4% 2010, till 5,6% i år. 8 patienter har
re-opererats p.g.a. misstänkt implantatrelaterade smärtor. 5 patienter re-opererades p.g.a.
misstänkt, men ej verifierbar, felplacering av pedicelskruv. Ett fall re-opererades med
åtdragning av ej åtdragen låsskruv, ett fall med för mycket distraktion samt ett fall p.g.a.
skruvlossning (Fig. 19).
-17-

18. Ny operation
Re-operation under första vårdtillfället
Den akuta re-operationsfrekvensen har ökat något till 1,1%. Ökningen beror bl. a. på 4 fall
med postoperativt hematom som orsakat cauda equinapåverkan och 4 fall med misstänkt, men
ej verifierad, felplacering av pedicelskruv, se i övrigt Fig. 20.
Re-operation vid nytt vårdtillfälle
Re-operationer vid nytt vårdtillfälle har utförts på 40 patienter (4,8%), en liten ökning jämfört
föregående år (4,2%). Orsakerna framgår av Fig. 21. 63% av re-operationerna har utförts
inom 1 år. Dessutom har 16 patienter med index-operation på annan klinik genomgått re-
operation. I tabell 4 sammanfattas alla reoperationer under 2011.
-18-

19. Tabell 4
SAMMA
ORSAK TILL REOPERATION 2011 ANTAL,TOT NYTT VTF VTF
FIXERAT DRÄN 1 0 1
HEMATOM 7 3 4
INFEKTION 6 6
LIQUORLÄCKAGE 5 5
NY STENOS 3 3
PEROP UPPTÄCKT LYS 1 1
PSEUDARTROS 3 3
RECIDIVDISKBRÅCK 5 5
RESTSTENOS 7 7
RYGGSMÄRTA 2 2
IMPLANTATPROBLEM 8 4 4
TEKNISK SVÅRIGHET 1 1
Vid jämförelse av våra resultat med Stockholm Spine Center (SSC) bör noteras att vi registrerar alla
duraskador oavsett vilken åtgärd som krävs. SSC registrerar endast duraskador som leder till reoperation p.g.a.
liquorläckage. Hos oss har 5 patienter reopererats p.g.a. liquorläckage
Ny index-operation
Ny index-operation har utförts på 91 patienter varav 44 tidigare opererats på annat sjukhus. 47
patienter har tidigare opererats på SCG: 14 patienter med tidigare dekompression har
genomgått dekompression på ny nivå, 7 patienter med tidigare dekompression har genomgått
kompletterande fusion, 1 patient med tidigare dekompression och fusion har genomgått ny
dekompression. En isthmisk spondylolisthes har genomgått dekompression, 8 med tidigare
fusion p.g.a. SRS har genomgått dekompression, 3 med tidigare fusion p.g.a. SRS har
genomgått ny fusion och 1 opererats för diskbråck. Av halsryggspatienterna har 5 patienter
med tidigare operation för myelopathi genomgått ny dekompression och fusion och 2
patienter med tidigare operation för ritzopathi har genomgått ny dekompression och fusion.
Tre tidigare fusionerade degenerativa skolioser har genomgått foraminal dekompression.
-19-

20. Medicinska komplikationer
Vi har haft 3 allvarliga medicinska komplikationer som beskrivs under ”Utskriven till annan
vårdinstitution”. I övrigt framgår av Fig. 22 att övriga medicinska komplikationer har varit få.
Avvikelser
Antalet rapporterade avvikelser har minskat under året, främst gäller detta avvikelser
avseende administrativt/samordning, vilket sannolikt är en positiv konsekvens av vårt LEAN-
arbete (Tabell 5).
Tabell 5
AVVIKELSER 2009 2010 2011
MEDICINSK HANDLÄGGNING 2 18 6
MEDICINSK TEKNIK 5 3 3
INSTRUMENT 1 3 2
OMVÅRDNAD 6 4 13
ADMINISTRATIVT/SAMORDNING 48 2
LÄKEMEDELSEFFEKTER/HANTERING 6 11
IT-SYSTEM 0
ARBETSMILJÖ 2
TILLGÄNGLIGHET 0
INFORMATION 1 2
ÖVRIGT 1 1 2
Postoperativ smärta
Den postoperativa smärtan skattas av sköterskorna på uppvakningsenheten och
vårdavdelningen i tre kategorier: ingen/mindre, måttlig/lättbehandlad och svår/behov av aktiv
smärtlindring. Som rutin används morfin och paracetamol parenteralt och/eller peroralt till
fusionspatienter och paracetamol/kodein och NSAID-preparat till patienter som genomgår
dekompression och diskbråcksoperation. Vi använder ingen avancerad form av postoperativ
-20-

21. smärtlindring, t.ex. epidural analgesi (EDA) eller patientkontrollerad intravenös analgesi
(PCA). Däremot mobiliseras alla patienter, oavsett ingrepp, inom 2-4 timmar postoperativt på
uppvakningsenheten.
Vår erfarenhet av denna mycket tidiga mobilisering är fortfarande god och vi bedömer det
vara en väsentlig orsak till både minskad postoperativ smärta och till snabb mobilisering och
kort vårdtid. Andelen svåra postoperativa smärttillstånd är fortsatt låg och vi har under åren
sett en fortsatt förskjutning mot mindre smärtproblem både på postopenheten och
vårdavdelningen (Fig. 23).
Postoperativt illamående/kräkningar
Även detta skattas av sköterskorna på postopenheten och vårdavdelningen i tre kategorier:
inget illamående, illamående/kräkning vid enstaka tillfälle och besvärande
illamående/kräkningar. Trenden till minskat illamående postoperativt har fortsatt under året.
Enstaka patienter har upplevt besvärande illamående/kräkningar (Fig. 24).
-21-

22. Urinvägarna
KAD används rutinmässigt peroperativt på alla patienter med planerad operationstid >1 tim.
Behovet av tappning p.g.a. urinretention (oförmåga att tömma urinblåsan) postoperativt är i
stort sett oförändrat liksom också frekvensen urinvägsinfektioner som generellt sett är mycket
låg (Fig. 25).
Hud- och sårproblem under vårdtiden
Hud- och sårproblem är ett fortsatt litet problem enligt vår bedömning. Hudreaktion på
förbandsmaterial har minskat. Detta är sannolikt en effekt av att vi bytte förbandsmaterial
förra året. Frekvensen misstänkt sårinfektion och därmed antibiotikabehandling har ökat något
under åren (Fig. 26).
-22-

23. Sårinfektioner
Vi följer noggrant förekomsten av sårinfektion med hjälp av vårt lokala vårdkvalitetsregister. Vi
skickar en enkät 30 dagar postoperativt till alla opererade patienter där vi bl.a. frågar om
förekomst av sårläkningsproblem och antibiotikabehandling. På detta sätt registrerar vi
sårinfektion.
De ytliga sårinfektionerna har, trots intensiv uppmärksamhet på problemet, fortsatt att öka och
uppgår i år till 5,1%. Vi kunde under föregående års analys inte påvisa någon enskild
orsaksfaktor. Årets siffror föranleder dock en förnyad och djupare analys av möjliga orsaker.
Under året har 2 djupa infektioner opererats, vilket innebär att vi sedan kliniken startade haft
sammanlagt 4 djupa infektioner, vilket motsvarar ca 0,14% (Fig. 27).
Anmälningar
Under året har 4 patienter anmälts till LÖF, varav 1 fått ersättning. En anmälan till
Socialstyrelsen har lämnats utan åtgärd.
Tabell 6
ANMÄLNINGAR 2008 2009 2010 2011
PSR 4 6 6 4
PATIENTNÄMNDEN 0 0 0 0
SOCIALSTYRELSEN 1
HSAN 0 0 0 0
-23-

24. C. RESULTATMÅTT
Resultaten baseras på 2010 års 663 operationer, varav 625 är index-operationer möjliga att
följa upp. Primärregistreringen är i stort sett 100% medan uppföljningsfrekvensen är för låg
(90% 1 år och 80% 2 år, är rekommendationen från Svensk Ryggkirurgisk Förening). Av
oklar anledning är uppföljningsfrekvensen för halsryggspatienterna lägre än för
ländryggspatienterna (Fig. 28).
Patientskattad förbättring
Ländrygg
I Fig. 29-34 redovisas 3 operativa data och 1-års resultat för livskvalitet mätt med EQ-5D,
smärta med VAS och funktion med ODI. Det framträder en tydlig trend mot lägre livskvalitet
preoperativt för diskbråck och högre livskvalitet preoperativt för SRS (utom innevarande år).
Inga motsvarande trender för smärta eller funktion. Postoperativt föreligger inga stora
förändringar över tid för någon av resultatgrupperna. Generellt har 1-års resultaten för
samtliga resultatgrupper en tendens att vara bättre än riksgenomsnittet.
Fig. 35-40 visar Global assessment för de olika resultatgrupperna. Här ses en trend till fler
helt bra/mycket bättre för både spondylolisthes och SRS, men i övrigt inga entydiga
förändringar.
Fig. 41-46 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operationen. Här finns en
trend till mer nöjda patienter opererade för spondylolisthes över åren, men i övrigt inga
tydliga trender av de SRS-patienter som opererats med protes (2 st) har 2 st följts upp.
Halsrygg
Fig. 47-48 visar VAS-värden och NDI-värden preoperativt och vid 1-års uppföljning för
halsrygg-ritzopathi. Dessa data är inte relevanta att beskriva för myelopathi. Fig. 49-50 visar
livskvalitet mätt med EQ-5D för myelopathi och ritzopathi.
-24-

25. Fig. 51-52 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operation för myelopathi
respektive ritzopathi. Man kan här notera att det är svängningar över åren vad gäller
myelopathi och för ritzopathi, bortsett från 1:a året där endast ett litet fåtal patienter
opererades, har någon större förändring inte skett.
När det gäller tolkning av Global assessment är Svensk Ryggkirurgisk Förening enig om att
svarsalternativen ”Helt försvunnit” och ”Mycket bättre” tillsammans innebär en rejäl
förbättring medan alternativen ”Något bättre” är mer tveksam. Utifrån detta kan vi säga att ett
gott resultat av operation för ländryggsdiskbråck uppnår vi i 85%, för stenos med
dekompression i 58%, stenos fusion i 67%, för isthmisk spondylolisthes i 70% och för SRS
fusion också 70%. Å andra sidan föreligger också definitiva misslyckanden, som när patient
skattar sig som sämre efter en operation, vilket förekommer i motsvarande resultatgrupper i
2%, 10%, 7%, 3% och 6%. Vi kan också se att andelen patienter som är nöjda med resultatet
av operation varierar från 50% för myelopathi till 93% för ländryggsdiskbråck (Fig. 51 & 42).
-25-

26. -26-

27. -27-

28. -28-

29. -29-

30. -30-

31. -31-

32. -32-

33. -33-

34. Patientupplevd vårdkvalitet
Under 2011 har Indikators nationella enkät ej genomförts eftersom det enligt plan endast
genomförs vartannat år. Vi har istället använt oss av vår 30-dagars enkät, där vi följer upp
sårinfektionsfrekvensen, till att ställa frågor som berör den patientupplevda vårdkvaliteten.
Svaret på den övergripande frågan ”Är du nöjd med vården på Spine Center?” framgår av
nedanstående tabell.
Tabell 7
ÄR DU NÖJD MED VÅRDEN PÅ SPINE CENTER?
87,9% JA
12,1% JA, DELVIS, JAG ÄR MISSNÖJD MED: 1,9% SMÄRTLINDRINGEN
1,2% BEMÖTANDET
2,9% INFORMATIONEN
3,3% VÅRDTIDENS LÄNGD
0,5% MÖJLIGHET ATT PÅVERKA BESLUT
1,2% MATEN
0,0% NEJ
Tabell 8
FICK DU TILLRÄCKLIGT MED SMÄRTLINDRING NÄR DU ÅKTE HEM?
89,8% JA
10,2% NEJ 1,9% JAG FICK FÖR MYCKET
8,2% JAG FICK FÖR LITE
-34-

35. FORSKNING OCH UTBILDNING
Avslutad forskning under året
Svenska Nationella Spinal Stenos studien (randomiserad multicenterstudie för fusion/icke fusion i
samband med dekompression för spinal stenos jämförs). Samtliga operationer utförda. Uppföljning
pågår. Fabian Jacobsson
Pågående forskning
• Långtidsstudie cervikala diskproteser med RSA-mätning, Bengt Lind.
• Doktorandprojekt – randomiserad multicenterstudie jämförande fysioterapi och operation vid
cervikal ritzopathi. Bengt Lind handledare.
• Långtidsuppföljning av fusion i ländryggen vid segmentell rörelsesmärta. Olle Hägg.
• Prediktiva faktorer för resultat av ländryggskirurgi gemensamt med Yrkesortopeden
SU/Sahlgrenska. Olle Hägg
• Kontinuerlig partikelmätning intill sårområdet. Olle Hägg
• Bench marking projekt tillsammans med Schönkliniken i Tyskland där skillnader i
ryggkirurgisk praxis och dess resultat i Sverige respektive Tyskland jämförs. Olle Hägg
• Randomiserad studie där 2 olika typer av lumbal diskprotes jämförs. Olle Hägg
• Adjacent Segment Disc Disease (ASDD): Ett internationellt forskningsprojekt tillsammans
med en forskningsgrupp vid University of Oxford, England och en forskningsgrupp vid
Rikshospitalet/Oslo Universitet, Oslo. Syftet är att utvärdera riskerna för nyuppträdande
diskdegeneration inom segment angränsande till tidigare stelopererade segment i ländryggen.
Olle Hägg
Under året startad forskning
• Doktorandprojekt för sjukgymnast Hanna Lotzke vid Sahlgrenska Akademin avseende
preoperativ fysioterapi i samband med fusion för SRS ländrygg. Lokal handledare Olle Hägg.
Planerad forskning
• Doktorandprojekt för utvärdering av MIS (minimal invasive surgery) i samband med fusion
för SRS ländrygg (Hans Laestander).
Utbildning och annan akademisk verksamhet
• Klinikens läkare har deltagit som föreläsare vid årets Spine Academy (utbildnings för
blivande ryggkirurger) som i år hölls vid Linköpings Universitet, i regi av Svensk
Ryggkirurgisk Förening.
• Bengt Lind har fortsatt sin verksamhet som styrelsemedlem i CSRS (Cervical Spine Research
Society). Olle Hägg har fortsatt arbetet med Svenska Ryggregistret, deltar i ett
utvecklingsprojekt med Stockholms Läns Landsting för införande av resultatbaserad
ersättning för ryggkirurgi (Vårdval Ryggkirurgi). Deltar även i en expertpanel i SBU med
utredning av ”Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar i ländryggen”.
• Som del i uppbyggnad av ett nätverk av sjukgymnaster i regionen har föreläsningar om
ryggkirurgi hållits för sjukgymnaster.
-35-

36. PLANERING INFÖR 2012
I 2010 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för innevarande år:
1. Sårinfektionsfrekvens högst 2 %
2. Minska re-operationsfrekvensen till högst 3% och duraskador till högst 2%
3. Bibehålla korta väntetider, max 2 mån till mottagning respektive operation
Under det gångna året har både sårinfektionsfrekvens, frekvensen duraskador och andelen mindre
nöjda myelopathipatienter ökat. Under det kommande året kommer en händelseanalys enligt
patientsäkerhetslagen att genomföras för att klarlägga orsakerna till dessa förändringar. Väntetiden till
mottagningen har kunnat hållas under 2 mån medan väntetid till operation ligger något däröver.
Kvalitetsarbetet under det kommande året fokuserar på följande uppgifter:
1. Ovan nämnda analys av sårinfektioner och duraskador
2. Fortsatt regelbundna komplikationskonferenser
3. Vidareutveckling av kvalitetsarbetet med fokusering på de vårdprocesser som innebär störst
risk för allvarliga konsekvenser, kirurgi och anestesi. Målet är att utarbeta en kontroll och
utvecklingsmodell för vad vi kallar SÄKER RYGGKIRURGI.
Målen för 2011 kvarstår:
• Sårinfektion högst 2 %
• Minska re-operationsfrekvensen till högst 3 % och duraskador till högst 2 %
• Bibehålla korta väntetider, max 2 månader till mottagning respektive operation
Spine Center Göteborg 2012-05-29
Åke Blixt Olle Hägg Bengt Lind
-36-