SlideShare una empresa de Scribd logo
1 de 28
Människokropp
Celler i samarbete
 Eleven ska lära sig cellens delar och deras
 funktioner samt repetera vad förbränning
(cellandningen) är.
 Alla celler har samma grundkonstruktion med
en cellkärna, cellvätska och ett yttre
cellmembran
En cell är den minsta levande
delen i kroppen
Cellens delar
1. Cellmembranet omger cellen likt en tunn
”hud” som kan släppa igenom olika ämnen.
2. Cellplasman är vätskan i cellen som omger
celldelarna.
3. Cellkärnan innehåller våra arvsanlag DNA-molekyl och är
cellens ”chef”.
4.Mitokondrier förser cellen med energi och det vill säga
förbränningen (cellandningen) sker i mitokondrier .
5.Ribosomer tillverkar proteiner i cellen.
6.Lysosomer tar hand om cellens avfall och
tömmer ut det ur cellen.
För att leva behöver vi energi
Vi får energi igenom förbränningen som
sker i mitokondrierna i cellerna och det
kollas också cellandningen .
Hur cellen får energi och
näring
Juste fotosyntesen
Koldioxid + vatten + ljusenergi→ druvsocker +syrgas
Vår mat består av tre grupper av organiska ämnen
 Proteiner
 Fetter
 Kolhydrater
Den energi som finns bunden i födan blir åtkomlig vid
cellandningen, (förbränning) som med hjälp av syre sker i
cellerna.
Vid förbränningen frigörs energi och användas till cellens aktiviteter.
 Syrgas + druvsocker →energi + vatten + koldioxid
Vad är cellandningen eller
förbränningen?
Cellandning, eller förbränning, är den
kemiska reaktion i cellen som omvandlar
glukos och syre till koldioxid och vatten.
Druvsocker + syre → energi + vatten + koldioxid
Besvara följande
frågor:
 Varför behöver cellerna andas?
Vad tror du händer om förbränningen inte
fungerar?
Cellerna andas för att kunna frigöra
energi. Om andningen inte fungerar dör
cellerna.
Vilka ämnen behövs vid förbränningen?
Varifrån tror du cellerna får de ämnena?
Vid förbränning behövs glukos (druvsocker)
från vår mat och syre från luften.
Vad bildas vid förbränningen?
Vid förbränningen frigörs energi.
Samtidigt bildas vatten och koldioxid.
Till vad tror du cellen behöver den energi som
frigörs?
Energin behövs bland annat till rörelse,
värme och tillväxt.
DU ÄR MER ÄN DU TROR
 MÅL
Eleven ska få insikt om att kroppen består av
miljarder celler som bygger upp våra organ.
De ska också känna till några olika typer av
celler.
Varje gram av din kropp innehåller
ungefär en miljard celler
Hur många celler består hela du
av?
Ungefär hur mycket väger du?
Räkna utifrån det ut
hur många miljarder celler du
består av idag.
Varje gram innehåller ungefär 1
miljard celler, 1 kilo innehåller
då1 000 miljarder och 50 kilo 50
000 miljarder celler
Varför består du inte av lika många celler varje dag?
 Cellernas antal varierar ständigt eftersom nya
celler bildas och gamla dör.
Var i din kropp finns döda
celler?
Svaret är att döda celler finns på många ställen i kroppen
eftersom celler hela tiden slits, dör och ersätts av nya,
men framför allt på huvudet, i naglarna och i håret
Läs i bokens avsnitt 6.1, och besvara följande
frågor:
 1. Ge exempel på några olika typer av celler
som finns i din kropp?
 2. Hur byggs olika organ upp?
 3. Vad är stamceller?
1. Ge exempel på några olika typer av celler som finns i din
kropp?
Muskelceller, blodceller, fettceller
och nervceller.
2. Hur byggs olika organ upp?
Celler sätts ihop till vävnader som sedan
bygger upp organ.
3. Vad är stamceller?
Stamceller är omogna celler som kan utvecklas
till olika sorters mogna och specialiserade
celler, och därefter bilda vävnader och organ.
Cellen bildar vävnad
 Muskelvävnad
 Benvävnad
 nervvävnad
Flera vävnader bildar organ
Hjärtat
 Lever
 Njurar
 tarmkanal
Hur ämnen passerar in i och ut ur
cellen
 Du droppar Karamellfärg i ett glas vatten. Så småningom har
färgen spritt sig och allt vatten har samma färg.
 Ämnena passerar in i och ut ur cellerna på samma sätt .
 Hela tiden sker transporten i riktning från högre till lägre
koncentration.
 från en cell med hög koncentration av druvsocker sker alltså
transporten till celler med lägre halt.
 I vissa fall kan sker transporten av ämnen gå i motsatt riktning,
dvs. från lägre tillhögre koncentration . Det sker med hjälp av
enzymer.
Vad menar med
ämnesomsättningen?
 Ämnesomsättningen menas alltså det
ständiga bytet av näring och energi som sker
mellan kroppen och dess omgivning. Det sker
i alla celler.
 Om den upphör dör vi
Matspjälkningen
Smarrig tacos åker in i munnen
Enzym delar kolhydrater i munnen
(amylas)
Maten åker ner i magsäcken
Matspjälkningen
Magsäcken
Enzymer delar proteiner en första gång
(pepsin)
Magsaften i magsäcken är mycket sur (pH 2)
Födan ligger ungefär 2-6 timmar här
Maten fortsätter sedan
ner mot tarmarna
Matspjälkningen
I tarmarna delas resten av maten
upp av olika enzymer
Matspjälkningen
Enzymer delar kolhydrater till druvsocker (amylas, maltas, laktas)
Andra enzymer fortsätter dela proteiner till fria aminosyror (trypsin)
Fetter delas upp till glycerol och fettsyror
tarmarna
Matspjälkningen
I tjocktarmen tas vätska upp
från ”maten”

Más contenido relacionado

La actualidad más candente

Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMarie Södergren
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg
 
Människans utveckling
Människans utvecklingMänniskans utveckling
Människans utvecklingmattias76
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg
 
Immunförsvar
ImmunförsvarImmunförsvar
Immunförsvaremlc123
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg
 
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...antientropi
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällorgulzay
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livgulzay
 
Celler celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesCeller celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesMoa Wikner
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och TyngdkraftLena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och TyngdkraftLena Koinberg
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkninggulzay12
 

La actualidad más candente (20)

Människokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 musklerMänniskokroppen del 2 muskler
Människokroppen del 2 muskler
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 
Bi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystemBi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystem
 
Kromosom DNA gen
Kromosom DNA genKromosom DNA gen
Kromosom DNA gen
 
Människans utveckling
Människans utvecklingMänniskans utveckling
Människans utveckling
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
 
Atmosfären
AtmosfärenAtmosfären
Atmosfären
 
Immunförsvar
ImmunförsvarImmunförsvar
Immunförsvar
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Materia
MateriaMateria
Materia
 
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...
 
Andningen
AndningenAndningen
Andningen
 
Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
 
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 livSmmanfattning i biologi åk 7 liv
Smmanfattning i biologi åk 7 liv
 
Celler celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntesCeller celldelning och proteinsyntes
Celler celldelning och proteinsyntes
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och TyngdkraftLena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
 
Levande
LevandeLevande
Levande
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkning
 

Destacado

Cellandning förbränning
Cellandning   förbränningCellandning   förbränning
Cellandning förbränningJoakim Lindblom
 
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängninggulzay
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1gulzay12
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13gulzay
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkninggulzay
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15gulzay
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2gulzay
 
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattningMalin Åhrby
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2joegro
 
Connective tissue slides
Connective tissue slidesConnective tissue slides
Connective tissue slidesNancyDecker
 

Destacado (16)

Cellandning förbränning
Cellandning   förbränningCellandning   förbränning
Cellandning förbränning
 
Förkortning och förlängning
Förkortning och förlängningFörkortning och förlängning
Förkortning och förlängning
 
Cellerochdna
CellerochdnaCellerochdna
Cellerochdna
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
 
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
Blandning åk 7 ppt kemi.ppt13
 
Procenträkning
ProcenträkningProcenträkning
Procenträkning
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Indikatorer lab
Indikatorer labIndikatorer lab
Indikatorer lab
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Elektricitet sammanfattning
Elektricitet   sammanfattningElektricitet   sammanfattning
Elektricitet sammanfattning
 
Kemi nk1a
Kemi nk1aKemi nk1a
Kemi nk1a
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
 
Connective tissue.pptx
Connective tissue.pptxConnective tissue.pptx
Connective tissue.pptx
 
Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2Ellara och magnetism_ver2
Ellara och magnetism_ver2
 
Connective tissue slides
Connective tissue slidesConnective tissue slides
Connective tissue slides
 

Similar a Kroppen del 1 gzl

Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tåMoa Wikner
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
 
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02Daniel Mattsson
 
J -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-editedJ -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-editedDaniel Mattsson
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Sammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolutionSammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolutiondavidloving
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetikgulzay
 
Blodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njurenBlodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njurenMoa Wikner
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg
 

Similar a Kroppen del 1 gzl (20)

Nk1a Cellen
Nk1a CellenNk1a Cellen
Nk1a Cellen
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Cellen
CellenCellen
Cellen
 
Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tå
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Bi pp virus bakterier celler
Bi pp virus bakterier cellerBi pp virus bakterier celler
Bi pp virus bakterier celler
 
Sex
SexSex
Sex
 
Celler En Sammanfattning
Celler En SammanfattningCeller En Sammanfattning
Celler En Sammanfattning
 
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
 
J -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-editedJ -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-edited
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Sammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolutionSammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolution
 
NK- Muskler
NK- MusklerNK- Muskler
NK- Muskler
 
Ekologi Sara
Ekologi SaraEkologi Sara
Ekologi Sara
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Blodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njurenBlodet, hjärtat och njuren
Blodet, hjärtat och njuren
 
Ekosystem
EkosystemEkosystem
Ekosystem
 
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1
 

Más de gulzay

Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotengulzay
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015gulzay
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppargulzay
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhetgulzay
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15gulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlgulzay
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlgulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och basergulzay
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och basergulzay
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materiagulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bgulzay
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktiongulzay
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bgulzay
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energigulzay
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolföreninggulzay
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskalagulzay
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskalagulzay
 
Miljö kemi rätta
Miljö kemi rättaMiljö kemi rätta
Miljö kemi rättagulzay
 
Genetik gzl
Genetik gzlGenetik gzl
Genetik gzlgulzay
 
Olika vinklaråk 7
Olika vinklaråk 7Olika vinklaråk 7
Olika vinklaråk 7gulzay
 

Más de gulzay (20)

Pythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratrotenPythagoras sats och kvadratroten
Pythagoras sats och kvadratroten
 
Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015Funktioner gzl 2015
Funktioner gzl 2015
 
Begränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kropparBegränsnings area och geometriska kroppar
Begränsnings area och geometriska kroppar
 
Sannolikhet
SannolikhetSannolikhet
Sannolikhet
 
Ellära del 1 vt 15
Ellära del 1            vt 15Ellära del 1            vt 15
Ellära del 1 vt 15
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzlKemi repetition åk 7 b2 gzl
Kemi repetition åk 7 b2 gzl
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Pw av syror och baser
Pw av syror och baserPw av syror och baser
Pw av syror och baser
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Kemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 bKemi repetition åk 7 b
Kemi repetition åk 7 b
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
 
Kolförening
KolföreningKolförening
Kolförening
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
 
Längd , area - och volymskala
Längd   , area - och volymskalaLängd   , area - och volymskala
Längd , area - och volymskala
 
Miljö kemi rätta
Miljö kemi rättaMiljö kemi rätta
Miljö kemi rätta
 
Genetik gzl
Genetik gzlGenetik gzl
Genetik gzl
 
Olika vinklaråk 7
Olika vinklaråk 7Olika vinklaråk 7
Olika vinklaråk 7
 

Kroppen del 1 gzl

  • 2.  Eleven ska lära sig cellens delar och deras  funktioner samt repetera vad förbränning (cellandningen) är.
  • 3.  Alla celler har samma grundkonstruktion med en cellkärna, cellvätska och ett yttre cellmembran
  • 4. En cell är den minsta levande delen i kroppen
  • 5. Cellens delar 1. Cellmembranet omger cellen likt en tunn ”hud” som kan släppa igenom olika ämnen. 2. Cellplasman är vätskan i cellen som omger celldelarna. 3. Cellkärnan innehåller våra arvsanlag DNA-molekyl och är cellens ”chef”. 4.Mitokondrier förser cellen med energi och det vill säga förbränningen (cellandningen) sker i mitokondrier . 5.Ribosomer tillverkar proteiner i cellen. 6.Lysosomer tar hand om cellens avfall och tömmer ut det ur cellen.
  • 6. För att leva behöver vi energi Vi får energi igenom förbränningen som sker i mitokondrierna i cellerna och det kollas också cellandningen .
  • 7. Hur cellen får energi och näring Juste fotosyntesen Koldioxid + vatten + ljusenergi→ druvsocker +syrgas Vår mat består av tre grupper av organiska ämnen  Proteiner  Fetter  Kolhydrater Den energi som finns bunden i födan blir åtkomlig vid cellandningen, (förbränning) som med hjälp av syre sker i cellerna. Vid förbränningen frigörs energi och användas till cellens aktiviteter.  Syrgas + druvsocker →energi + vatten + koldioxid
  • 8. Vad är cellandningen eller förbränningen? Cellandning, eller förbränning, är den kemiska reaktion i cellen som omvandlar glukos och syre till koldioxid och vatten. Druvsocker + syre → energi + vatten + koldioxid
  • 9. Besvara följande frågor:  Varför behöver cellerna andas? Vad tror du händer om förbränningen inte fungerar? Cellerna andas för att kunna frigöra energi. Om andningen inte fungerar dör cellerna.
  • 10. Vilka ämnen behövs vid förbränningen? Varifrån tror du cellerna får de ämnena? Vid förbränning behövs glukos (druvsocker) från vår mat och syre från luften.
  • 11. Vad bildas vid förbränningen? Vid förbränningen frigörs energi. Samtidigt bildas vatten och koldioxid.
  • 12. Till vad tror du cellen behöver den energi som frigörs? Energin behövs bland annat till rörelse, värme och tillväxt.
  • 13. DU ÄR MER ÄN DU TROR  MÅL Eleven ska få insikt om att kroppen består av miljarder celler som bygger upp våra organ. De ska också känna till några olika typer av celler.
  • 14. Varje gram av din kropp innehåller ungefär en miljard celler Hur många celler består hela du av? Ungefär hur mycket väger du? Räkna utifrån det ut hur många miljarder celler du består av idag. Varje gram innehåller ungefär 1 miljard celler, 1 kilo innehåller då1 000 miljarder och 50 kilo 50 000 miljarder celler
  • 15. Varför består du inte av lika många celler varje dag?  Cellernas antal varierar ständigt eftersom nya celler bildas och gamla dör.
  • 16. Var i din kropp finns döda celler? Svaret är att döda celler finns på många ställen i kroppen eftersom celler hela tiden slits, dör och ersätts av nya, men framför allt på huvudet, i naglarna och i håret
  • 17. Läs i bokens avsnitt 6.1, och besvara följande frågor:  1. Ge exempel på några olika typer av celler som finns i din kropp?  2. Hur byggs olika organ upp?  3. Vad är stamceller?
  • 18. 1. Ge exempel på några olika typer av celler som finns i din kropp? Muskelceller, blodceller, fettceller och nervceller.
  • 19. 2. Hur byggs olika organ upp? Celler sätts ihop till vävnader som sedan bygger upp organ.
  • 20. 3. Vad är stamceller? Stamceller är omogna celler som kan utvecklas till olika sorters mogna och specialiserade celler, och därefter bilda vävnader och organ.
  • 21. Cellen bildar vävnad  Muskelvävnad  Benvävnad  nervvävnad Flera vävnader bildar organ Hjärtat  Lever  Njurar  tarmkanal
  • 22. Hur ämnen passerar in i och ut ur cellen  Du droppar Karamellfärg i ett glas vatten. Så småningom har färgen spritt sig och allt vatten har samma färg.  Ämnena passerar in i och ut ur cellerna på samma sätt .  Hela tiden sker transporten i riktning från högre till lägre koncentration.  från en cell med hög koncentration av druvsocker sker alltså transporten till celler med lägre halt.  I vissa fall kan sker transporten av ämnen gå i motsatt riktning, dvs. från lägre tillhögre koncentration . Det sker med hjälp av enzymer.
  • 23. Vad menar med ämnesomsättningen?  Ämnesomsättningen menas alltså det ständiga bytet av näring och energi som sker mellan kroppen och dess omgivning. Det sker i alla celler.  Om den upphör dör vi
  • 24. Matspjälkningen Smarrig tacos åker in i munnen Enzym delar kolhydrater i munnen (amylas) Maten åker ner i magsäcken
  • 25. Matspjälkningen Magsäcken Enzymer delar proteiner en första gång (pepsin) Magsaften i magsäcken är mycket sur (pH 2) Födan ligger ungefär 2-6 timmar här Maten fortsätter sedan ner mot tarmarna
  • 26. Matspjälkningen I tarmarna delas resten av maten upp av olika enzymer
  • 27. Matspjälkningen Enzymer delar kolhydrater till druvsocker (amylas, maltas, laktas) Andra enzymer fortsätter dela proteiner till fria aminosyror (trypsin) Fetter delas upp till glycerol och fettsyror tarmarna
  • 28. Matspjälkningen I tjocktarmen tas vätska upp från ”maten”