2. ……men va ä de dää henne ska handla om?
• Jag tänkte beskriva hur eleverna kan ”utveckla” min ”torra” powerpoint
presentation och göra den mer levande och mer användbar för dem själva.
Både själva ”utvecklingsprocessen” och resultatet blir då bra verktyg för
inlärning och djupare förståelse.
• Min idé är att eleverna själva ”bygger ut” den presentation som läraren visat i
klassrummet. De gör det genom att skapa (hyper)länkar till olika websidor,
filmer på YouTube, till bilder och texter som de hittat på nätet och naturligtvis
till egna bilder och egna kommentarer.
• Den bild som finns på nästa sida är en ganska ”torr” och relativt avskalad
presentation av kvävets kretslopp som jag gjort. Den använder jag som
utgångspunkt när jag går igenom kvävets kretslopp med eleverna i Biologi 1
kursen. Det är ett mycket intressant kretslopp där olika kemiska processer som
genomförs av bakterier har mycket stor betydelse. Även kemiska processer i
atmosfären och människans olika aktiviteter påverkar mycket.
3. KVÄVEFIXERING
Bakterier och cyanobakterier,
som antingen lever fritt eller i
mutualistisk symbios, binder
luftens kväve till ammonium.
Det ingår sen i aminosyror som
bygger upp proteinerna. Alla
ärtväxter har rotknölar med
bakterier av släktet Rhizobium.
N2 i atmosfären
Industriell kvävefixering.
Produktion av konstgödsel
PRODUCENTER
Växter, alger , bakterier
och cyanobakterier,
4 · 109 ton kväve
Döda växtdelar
1 · 1011 ton kväve
KONSUMENTER
T ex Djur
NH3
ammoniak
NH4
+
ammonium
NO2
-
nitrit
NO3
-
nitrat
Vid förbränning och
vid blixturladdningar
reagerar atmosfärens
N2 och O2 med
varandra och det bildas
kväveoxider
Nedbrytning
av döda djur
Urinämne
Urinsyra
Utsöndring
Nedbryt-
ning
N2 och även
en del N2O
bildas
DENITRIFIKATION
Bakterier i syrefri miljö
Utnyttjar NO3
- joner
istället för O2 i sin
cellandning.
(Nitratandning)
nedbrytning
NITRIFIKATION
aminosyror
Upptag av
NÄRSALTER ur
mark, vatten och luft
4. Därigenom skapar de sig en sorts utvidgad ”tankekarta” och på vägen
lär de sig massor och inte bara om ämnet utan om hur man skapar
länkar och hur man kan användaprogrammet PowerPoint.
Efter genomgången får eleverna till uppgift att utifrån det som
presenterats vidga sitt vetande om de olika processerna.
De kan då läsa i läroboken (vilken tyvärr oftast är ganska
torftig) eller leta information på Internet, vilket kan vara
mycket givande, särskilt om man söker på engelskspråkiga
websidor.
Tanken är då att de kan göra nya sidor att lägga till presentationen
eller så kan de sammanfatta viktiga principer i ett word-dokument
eller samla bilder i en mapp eller i ett dokument som de sen skapar
länkar till. Länkar till sidor på nätet och mediaklipp kan också fixas.
5. KVÄVEFIXERING
Bakterier och cyanobakterier,
som antingen lever fritt eller i
mutualistisk symbios, binder
luftens kväve till ammonium.
Det ingår sen i aminosyror som
bygger upp proteinerna. Alla
ärtväxter har rotknölar med
bakterier av släktet Rhizobium.
N2 i atmosfären
Industriell kvävefixering.
Produktion av konstgödsel
PRODUCENTER
Växter, alger , bakterier
och cyanobakterier.
Innehåller 4 · 109 ton
kväve
Döda växtdelar
1 · 1011 ton kväve
KONSUMENTER
T ex Djur
NH3
ammoniak
NH4
+
ammonium
NO2
-
nitrit
NO3
-
nitrat
Vid förbränning och
vid blixturladdningar
reagerar atmosfärens
N2 och O2 med
varandra och det bildas
kväveoxider
Nedbrytning
av döda djur
Urinämne
Urinsyra
Utsöndring
Nedbryt-
ning
N2 och även
en del N2O
bildas
DENITRIFIKATION
Bakterier i syrefri miljö
Utnyttjar NO3
- joner
istället för O2 i sin
cellandning.
(Nitratandning)
nedbrytning
NITRIFIKATION
aminosyror
Upptag av
NÄRSALTER ur
mark, vatten och luft
Nä nu ser vi till att
komma igång. Det är
ju viktigt att alla blir
klara med Net21
innan ”Tomten”
kommer. Programmet får visst kulor så de
inte behöver pynta så mycket…???
6. En länk skapar du genom att markera en del av texten, hela textrutan eller en bild
eller något annat. Sen klickar du på fliken infoga och får då upp menyn för Hyperlänk.
Där väljer du vad du vill länka till. D v s om det är till en websida eller en fil på datorn
eller till en annan del i det befintliga dokumentet.
7. Om man vill länka till en sida på webben så går man till websidan och
kopierar adressen som visas i webläsarens adressfönster. Den klistras
därefter in i adressfältet i hyperlänkmenyn. Därefter klickar du på OK.
8. När man jobbar med att bygga på
PowerPointPresentationen så kollar man
ju att de infogade länkarna
fungerar…......så då gör vi väl det. Klicka
på N2 i atmosfären på nästa sida
…stäng webläsaren med stängningskrysset
när du tittat klart på websidan
9. KVÄVEFIXERING
Bakterier och cyanobakterier,
som antingen lever fritt eller i
mutualistisk symbios, binder
luftens kväve till ammonium.
Det ingår sen i aminosyror som
bygger upp proteinerna. Alla
ärtväxter har rotknölar med
bakterier av släktet Rhizobium.
N2 i atmosfären
Industriell kvävefixering.
Produktion av konstgödsel
PRODUCENTER
Växter, alger , bakterier
och cyanobakterier,
4 · 109 ton kväve
Döda växtdelar
1 · 1011 ton kväve
KONSUMENTER
T ex Djur
NH3
ammoniak
NH4
+
ammonium
NO2
-
nitrit
NO3
-
nitrat
Vid förbränning och
vid blixturladdningar
reagerar atmosfärens
N2 och O2 med
varandra och det bildas
kväveoxider
Nedbrytning
av döda djur
Urinämne
Urinsyra
Utsöndring
Nedbryt-
ning
Kväve, N2 och lite
lustgas, N2O bildas
DENITRIFIKATION
Bakterier i syrefri miljö
Utnyttjar NO3
- joner
istället för O2 i sin
cellandning.
(Nitratandning)
nedbrytning
NITRIFIKATION
Upptag av
NÄRSALTER ur
mark, vatten och luft
aminosyror
10. …..javisst. Det fungerade ju bra. Med ett klick kunde du
ta dig till wikipedias sida om kväve.
Om du vill göra en länk till en sida längre fram i denna
presentation gör du på motsvarande sätt. Du kan alltså
göra nya sidor i presentatationen som du direkt länkar till
utifrån den ursprungliga grundstrukturen. På så sätt blir
informationen lätt att hitta sen.
Låt oss se hur man gör. Börja gärna med att ”skapa” den
nya sidan som du vill länka till. Jag gör en sida om
NITRIFIKATION och dit ska jag länka från sidan med
kretsloppet.
Markerar den text (eller objekt) som ska länkas ….
11. 2. När du är i Hyperlänkmenyn väljer du
att länka till en annan sida i ditt
dokument.
3. Klicka på OK när du är klar
1. Markera den text eller objekt du länkar till
12. KVÄVEFIXERING
Bakterier och cyanobakterier,
som antingen lever fritt eller i
mutualistisk symbios, binder
luftens kväve till ammonium.
Det ingår sen i aminosyror som
bygger upp proteinerna. Alla
ärtväxter har rotknölar med
bakterier av släktet Rhizobium.
N2 i atmosfären
Industriell kvävefixering.
Produktion av konstgödsel
PRODUCENTER
Växter, alger , bakterier
och cyanobakterier,
4 · 109 ton kväve
Döda växtdelar
1 · 1011 ton kväve
KONSUMENTER
T ex Djur
NH3
ammoniak
NH4
+
ammonium
NO2
-
nitrit
NO3
-
nitrat
Vid förbränning och
vid blixturladdningar
reagerar atmosfärens
N2 och O2 med
varandra och det bildas
kväveoxider
Nedbrytning
av döda djur
Urinämne
Urinsyra
Utsöndring
Nedbryt-
ning
Kväve, N2 och lite
lustgas, N2O bildas
DENITRIFIKATION
Bakterier i syrefri miljö
Utnyttjar NO3
- joner
istället för O2 i sin
cellandning.
(Nitratandning)
nedbrytning
NITRIFIKATION
Upptag av
NÄRSALTER ur
mark, vatten och luft
aminosyror
….Vad bra vi
fixade en länk
Vi klickar
på den
13. Nitrifikation
• 2NH4
+ + 3O2 →2NO2
- + 4H+ + 2H2O +energi
Denna process utförs av bakteriesläktet Nitrosomonas
• 2NO2
- + O2 → 2NO3
- + energi
Denna process utförs av bakteriesläktet Nitrobacter
• Båda dessa bakteriesläkten är kemoautotrofer och använder den bildade
energin till att fixera koldioxid och bilda kolhydrater som de sen använder
som energikälla och som byggnadsmaterial.
Genom att göra en pil eller en annan symbol som du
gjort till en länk så kan du lätt ta dig tillbaka eller vidare
till något annat ställe i dokumentet.
14. ……..nä nu får vi se till att bli klar med
det här…….
….klar blir man väl aldrig med ett sånt här dokument?
…det är ju förvisso sant men på nästa sida har jag lagt in fler
länkar som antingen leder ut på nätet eller till andra sidor i
det här dokumentet. Se nu till att prova att klicka på de olika
länkarna på nästa sida! Hoppas du lärt dig något om hur man
skapar länkar och kanske också något om kvävets kretslopp.
…ibland har man ett behov att skapa en länk till dokument
som innehåller mycket text eller annan info. Det får då ligga
som word-filer i en mapp på din dator. Det visar vi dock inte här.
….om du klivit ut på nätet genom att klicka på en länk
så tar du dig tillbaka enklast genom att klicka
på ”stängningskrysset” i webläsaren.
15. KVÄVEFIXERING
Bakterier och cyanobakterier,
som antingen lever fritt eller i
mutualistisk symbios, binder
luftens kväve till ammonium.
Det ingår sen i aminosyror som
bygger upp proteinerna. Alla
ärtväxter har rotknölar med
bakterier av släktet Rhizobium.
N2 i atmosfären
Industriell kvävefixering.
Produktion av konstgödsel,
ammoniumnitrat.
PRODUCENTER
Växter, alger, bakterier
och cyanobakterier,
innehåller 4 · 109 ton
kväve
Döda växtdelar
1 · 1011 ton kväve
KONSUMENTER
T ex Djur
NH3
ammoniak
NH4
+
ammonium
NO2
-
nitrit
NO3
-
nitrat
Vid förbränning och
vid blixturladdningar
reagerar atmosfärens
N2 och O2 med
varandra och det bildas
kväveoxider
Nedbrytning
av döda djur
Urinämne
Urinsyra
Utsöndring
Nedbryt-
ning
Kväve, N2 och lite
lustgas, N2O bildas
DENITRIFIKATION
Bakterier i syrefri miljö
Utnyttjar NO3
- joner
istället för O2 i sin
cellandning.
(Nitratandning)
Nedbrytning
NITRIFIKATION
Upptag av
NÄRSALTER ur
mark, vatten och luft
aminosyror
16. Hoppas att ni förstått??………
….annars får ni titta in till mig på jobbet så får jag förklara….
Nu är det slut!
Mina länkar kanske inte blir ”klickbara” när man kör
denna PPP via Slideshare men då kanske jag kan skicka den till dig
om du hör av dig
17. Sockerärtor är lättodlade
Ärtväxter innehåller ganska mycket av flera
essentiella aminosyror. För veganer är det
viktigt att äta rätt sammansatt kost så man
får i sig alla de 8 essentiella aminosyrorna i
rätt mängd. Vete kompletterar ärtor bra.
På rötterna hos alla ärtväxter kan man
se knölar av Rhizobiumbakterier.
Bakterierna har ett enzym, nitrogenas,
som har förmåga att ta upp kvävgas och
omvandla det till ammoniumjoner
Foto: Göran Wågström Foto. Göran Wågström
18. Denitrifikation
• 2 NO3
− + 10 e− + 12 H+ → N2 + 6 H2O
• Vid oxidation av näringsämnen frigörs elektroner som efter
många reaktionssteg tas upp av det slutliga oxidationsmedlet,
vilket är syre hos de flesta organismer.
Denitrifikationsbakterierna använder istället nitratjoner som
det slutliga oxidationsmedlet
• Denna naturliga process sker bl a i våtmarker och utnyttjas i
reningsverk för att minska utsläppen av nitrat till sjöar och hav
och på så sätt minskas övergödningen.
19. Nitrifikation
• 2NH4
+ + 3O2 →2NO2
- + 4H+ + 2H2O + energi
Denna process utförs av bakteriesläktet Nitrosomonas
• 2NO2
- + O2 → 2NO3
- + energi
Denna process utförs av bakteriesläktet Nitrobacter
• Båda dessa bakteriesläkten är kemoautotrofer och använder den bildade
energin till att fixera koldioxid och bilda kolhydrater som de sen använder
som energikälla och som byggnadsmaterial.
20. Våtmarker är kvävefällor
• Våtmarker fungerar som naturliga kvävereningsverk
• I vattnet och i sedimentens översta skikt där syretillgången är
god sker nitrifikation.
• I syrefri miljö en bit ner i sedimenten omvandlar
denitrifikationsbakterier nitrat till kvävgas
• Kväveföreningar tas också upp av vattenväxterna
• Minskat kväveläckage till havet
• Rikare djurliv. I våtmarkerna trivs groddjur, insekter, fåglar mm
21. Rhizobiumbakterier
Rhizobiumbakterier finns dels frilevande i marken, men de
finns också i rotknölar hos arterna hos familjen ärtväxter,
Fabaceae. (tidigare Leguminosae).
Dessa bakterier kan fånga in kväve, N2 från luften och
omvandla det till ammonium som sen blir bl a aminogruppen
–NH2 i aminosyrorna.
Bakterierna tränger in i roten genom rothåren. Bakterien
stimulerar celler i rotens ytterskikt, cortex, att bilda knölar.
Inne i cellerna i rotknölen förökar sig bakterierna och de är
inneslutna i speciella membranblåsor, 1 – 6 bakterier i varje
blåsa.
Bakterierna kan inte föröka sig hur mycket som helst utan till
slut avstannar tillväxten.
Rhizobiumbakterierna är oftast stavformiga, men de kan
också vara mer oregelbundet formade, grenade (Y-form) eller
sfäriska.
Bakterierna och ärtväxten lever i en mutualistisk symbios,
d v s de har ömsesidig nytta av varandra. Växten har sin
kväveförsörjning tryggad tack vare bakterien och bakterien tar
socker från växten för att få energi och byggnadsmaterial.
Kvävefixeringen katalyseras av enzymet nitrogenas som finns
hos Rhizobiumbakteierna. Nitrogenasets aktivitet, d v s
förmåga att verka, försämras av syrgas, O2 , men bakterierna
behöver ju syre för att förbränna socker i cellandningen.
För att kvävefixeringen ska bli så effektiv som möjligt måste
halten O2 i rotknölarna hållas på en så låg nivå som möjligt
utan att cellandningen störs för mycket. Detta problem löses
genom att rotknölarna innehåller s.k leg-hemoglobin som kan
binda syre till sig. (leg = leguminosae, det gamla namnet på
familjen ärtväxter)
När man skär i en rotknöl kan man urskilja en rödaktig färgton
som orsakas av det järnhaltiga hemoglobinet.
Försök med flera olika arter av rhizobiumbakterier och av olika
stammar av samma art visar att effektiviteten i
kvävefixeringen kan variera kraftigt.
Hos vissa stammar kan den utebli helt när den växer på vissa
plantor trots att det finns fina rotknölar. I dessa fall blir det
närmast en parasitism från bakteriens sida.
Bakterien utnyttjar växtens socker men ger inget tillbaka.
Parasitismen är dock mild och växten tar ingen större skada.
