Skola2.0 [föreläsning Stockholms stad, 090911]
•
0 recomendaciones•384 vistas
Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning för Stockholms stad i september 2009, på temat Resande mot framtiden - avgång från Plattform 11
Recomendados
Más contenido relacionado
Similar a Skola2.0 [föreläsning Stockholms stad, 090911]
Similar a Skola2.0 [föreläsning Stockholms stad, 090911] (20)
Más de patrik hernwall
Más de patrik hernwall (20)
Skola2.0 [föreläsning Stockholms stad, 090911]
- 1. Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning för Stockholms stad i september 2009, på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
- 2. http://mt.sh.se/gto the.GTO.project gender · tweens · online • Constrution and normalisation of gender online among young people in Estonia and Sweden hur uttrycks och normaliseras genus online bland unga? • vilken betydelse har konstruktionen av genus online bland unga i deras vardag? • hur använder unga medietekniska redskap vid gestaltning av den egna personen?
- 3. ungas multimodala http://mt.sh.se/ungmods gestaltning
- 4. ungas multimodala http://mt.sh.se/ungmods gestaltning • vilka medier använder unga på Tumba Gymnasium fritiden, samt till vad? Broängsskolan (Botkyrka kommun) • vilka medier använder unga i skolan, samt till vad? Rektorsakademien • hur kan digitala medier användas för att komplettera verbala och skriftliga berättelser?
- 5. Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning för Stockholms stad i september 2009, på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
- 6. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
- 7. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • nya medier/redskap?
- 8. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • nya medier/redskap? • lärande?
- 9. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • nya medier/redskap? • lärande? • skolans uppdrag?
- 13. Pedagogikens essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande
- 14. Pedagogikens essens? • Att via erövrandet av nya redskap erbjuda individen nya villkor för deltagande • Redskapens frigörande (emancipatoriska) potential
- 15. Redskap
- 17. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
- 18. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska)
- 19. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
- 20. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan)
- 21. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
- 22. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap
- 23. Redskap • mentala (psykologiska) • konkreta (fysiska) • resurser för människan - ”utbyggnader av våra sinnen” (McLuhan) • alltmer komplexa redskap - med en ökad grad av plasticitet
- 24. Digital kompetens EU-parlamentet hösten 2009 Kommunikation på modersmålet. Kommunikation på främmande språk. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Digital kompetens. "Lära att lära” (inlärning) Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
- 25. Digital kompetens EU-parlamentet hösten 2009 • handhavande (funktionell nivå) Kommunikation på modersmålet. Kommunikation på främmande språk. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Digital kompetens. "Lära att lära” (inlärning) Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
- 26. Digital kompetens EU-parlamentet hösten 2009 • handhavande (funktionell nivå) Kommunikation på modersmålet. • reflektion (humanistisk/social nivå) Kommunikation på främmande språk. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Digital kompetens. "Lära att lära” (inlärning) Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
- 28. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450)
- 29. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950)
- 30. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
- 31. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995)
- 32. Tre mediekulturer • Typografisk mediekultur (ung 1450) • Elektronisk mediekultur (ung 1950) • Digital mediekultur (ung 1995) olika sätt att processa, lagra, presentera och distribuera information
- 33. Andra medieåldern Mark Poster, 1995 simulacra - jfr Lévy (Castells) real & virtual dualism --> är också hierarkiska relationer; vilka fler ser du i Din vardag?
- 34. Andra medieåldern Mark Poster, 1995 • Sändare, producent, mottagare rörliga positioner simulacra - jfr Lévy (Castells) real & virtual dualism --> är också hierarkiska relationer; vilka fler ser du i Din vardag?
- 35. Andra medieåldern Mark Poster, 1995 • Sändare, producent, mottagare rörliga positioner simulacra - jfr Lévy • Ingen skillnad mellan kopia och (Castells) real & virtual original dualism --> är också hierarkiska relationer; vilka fler ser du i Din vardag?
- 36. Andra medieåldern Mark Poster, 1995 • Sändare, producent, mottagare rörliga positioner simulacra - jfr Lévy • Ingen skillnad mellan kopia och (Castells) real & virtual original dualism --> är också hierarkiska • Det är möjligt att agera i mediet relationer; vilka fler ser du i Din vardag?
- 37. Andra medieåldern Mark Poster, 1995 • Sändare, producent, mottagare rörliga positioner simulacra - jfr Lévy • Ingen skillnad mellan kopia och (Castells) real & virtual original dualism --> är också hierarkiska • Det är möjligt att agera i mediet relationer; vilka fler ser du i Din vardag? • Web 2.0
- 38. Andra medieåldern Mark Poster, 1995 • Sändare, producent, mottagare rörliga positioner • Ingen skillnad mellan kopia och original • Det är möjligt att agera i mediet • Web 2.0
- 40. Digital kompetens? ”Digital literacy is skills, knowledge and attitudes in using digital media to master living in the learning society.” (Erstad 2005)
- 41. Digital kompetens? ”Digital literacy is skills, knowledge and attitudes in using digital media to master living in the learning society.” (Erstad 2005)
- 42. Lärande
- 44. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande
- 45. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang
- 46. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp
- 47. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt
- 48. Lärande • distribuerat • allestädes närvarande • socio-kulturellt historiskt sammanhang • inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp • kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt • lärande subjektet = individen & redskap
- 49. ?
- 50. 24 + 47 = ?
- 51. ? 24 + 47 = 61
- 52. ? 24 + 47 = 71
- 53. 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = ?
- 54. ? 24 + 47 = 71 1243,73 x 13,88 = 17.262,9724
- 56. bad at logics, good at frisbee
- 58. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent
- 59. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier
- 60. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser
- 61. Lärandets nya tid-rum • Individen konsument OCH producent • Unga uttrycker sig i många olika medier • Nya redskap för memorering, dokumentation och kommunikation, med nya funktioner - och därmed andra betydelser • Att INTE ha tillgång (i begreppets dubbla betydelse) är marginaliserande
- 62. We think
- 63. We think
- 64. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande?
- 65. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du?
- 66. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet?
- 67. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan?
- 68. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan? • hur mäter man (adekvata) kunskaper?
- 69. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan? • hur mäter man (adekvata) kunskaper? • hur visar man att man kan något? hur kan man examinera?
- 70. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan? • hur mäter man (adekvata) kunskaper? • hur visar man att man kan något? hur kan man examinera? • vad är det att lära?
- 71. Hur kan mobilen bli en resurs för elevers lärande? • vad säger du? • vilka kunskaper och kompetenser behövs i det 21.a århundradet? • hur relevansgöra skolan? • hur mäter man (adekvata) kunskaper? • hur visar man att man kan något? hur kan man examinera? • vad är det att lära? • var finns kunskap?
- 72. Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning för Stockholms stad i september 2009, på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
- 73. Skola 2.0 · några reflektioner kring lärande och nya medier En föreläsning för Stockholms stad i september 2009, på temat Resande mot framtiden - avgång från PLATTFORM 11 Patrik Hernwall · docent Pedagogik & Medieteknik Institutionen för kommunikation, medier och IT · Södertörns högskola patrik.hernwall@sh.se · phernwall.wordpress.com slideshare.net/hernwall · mt.sh.se/gto · mt.sh.se/ungmods
Notas del editor
- Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas. --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är forskarens ”rätt”; att ställa frågor ...
- Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas. --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är forskarens ”rätt”; att ställa frågor ...
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Pedró Hur påverkar digital media: - utvecklandet av kognitiva färdigheter? - sociala värderingar och livsstil? - förväntningar på lärande (learning expectations)? - läromål? /educational achievements McFarlane: Varför fyller vi skolan med så mkt som inte har ngn eg. relevans - och varför premierar vi de som kan memorera detta? --> det centrala är inte så mkt vad som skall läras, utan strategierna för att lära (ett konstruktivistiskt perspektiv - inte behavioristiskt/Björklund) --> examinationsformerna viktiga Förstår inte eleven uppgiften, blir tekniken en distraktion - och ett fokus JILK: elektromagnetisk fält - lite vi ser, av vad man kan se Vi är så fokuserade på objekten, att vi glömmer/inte ser relationen däremellan. Skolan ≠ inte en plats för funktioner Skolan = plats för relationer RUDD/futurelab: Skolans arkitektur ≈ fängelse Utmana begreppet skola (som bara leder tanken till just en traditionell skola!) McFarlane skolan tenderar att fokusera på att lära ut fakta och “kunskaper” som har liten relevans för livet utanför skolan - och dessutom premierar dem som kan memorera dessa
- Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!] Kartan: något som måste erövras! --> vad är då redskap? Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc. Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva! Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren. Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!
- Vad skulle du svara på den frågan? [praktiska pedagogiken!] Kartan: något som måste erövras! --> vad är då redskap? Inte bara vad vi kan göra med media/teknik – utan också vad tekniken gör med oss. Inte på något determinstiskt, kausalt sätt. Men att vi i vår interaktion med tekniken får nya, andra erfarenheter. Av både tekniken, samhället, principer (kunskap, socialisation, etc.) och oss själva, det mänskliga, etc. Appropriation: det är inte tekniken vi tar i anspråk – det är oss själva! Jag hävdar att vi behöver utmana vår föreställning om människan, det mänskliga, etc. Och att konventionella begrepp – vilket ju är redskap för tanken! – inte omfamnar den samtida människan, hennes villkor för handling, meningsskapande, socialisation [vad är det???], etc. Det begrepp jag föreslår är cyborgaren. Leda fram till människa – maskin – enhet – cyborg ALLTMER KOMPLEXA REDSKAP!
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande matematik, alfabetet, minnesramsor, språket --> sätt att kommunicera, förmedla
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande matematik, alfabetet, minnesramsor, språket --> sätt att kommunicera, förmedla
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande abakus, rubank, penna + papper [memorering] etc etc
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande McLuhan: medier = kläder · elektricitet · bilen · radio · TV · etc. --> OBS inte protes i ngn medicinsk betydelse; så belastat med normer och värderingar om det normala, det acceptabla, etc.
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande videon som paradexempel på komplexa redskap - eller micron
- m utg.punkt i ett socio-kulturellt tänkande plasticitet: * hård + mjukvara kan ändras [vilket inte är riktigt samma sak som att trimma en bil] * anpassa efter egna behov/önskemål [”användargenererat” som modebegrepp] * i utveckling; kan inte förutsägas * allt fler områden, allt fler tjänster * ökad mobilitet [mindre, lättare, mer ”komplexa” (skvader) ... + nätverk] Tekniken är alltså inte endast ett externt redskap, utan även en funktion – eller protes/utbyggnad – som förändrar villkoren för människan på både en mental/kognitiv och en fysisk/kroppslig nivå. Digital teknik överskrider på detta sätt ett traditionellt dualistiskt, dikotomiskt, begripliggörande av världen och dess fenomen. Haraway (2003) använder begreppet ”natureculture” för att visa hur uppdelningen mellan natur och kultur, mellan biologi och teknik, inte längre är meningsbärande. Konsekvensen av detta är, tänker jag mig, att vi inte bara tar i anspråk ny teknik. Vi snarare använder tekniken och dess funktioner, för att ta i anspråk oss själva och vardagens utmaningar och behov (Hernwall, et.al. 2005). Tekniken blir därför ett redskap som gör det möjligt att se och förstå, men också att utmana oss själva. Vad betyder då detta, i relation till idén om digital kompetens? med det: digital kompetens ..
- EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser: Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser? Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande. Hur har vi kommit hit?? --> tre mediekulturer ---> olika förutsättningar
- EU-kommissionen har hösten 2006 listat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. En av kompetenserna är digital kompetens. Alla EU-medborgare bör enligt överenskommelsen ha följande åtta nyckelkompetenser: Och varför är detta viktigt? Varför skall vi ha dessa åtta nyckelkompetenser? Det är ”nyckelkompetenser för ett livslångt lärande och en gemensam referensram”. Låt oss betona detta: för ett livslångt lärande. Hur har vi kommit hit?? --> tre mediekulturer ---> olika förutsättningar
- jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
- jfr även Remediation (Bolter & Grusin) - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Jfr Gutenberg; spegla den handskrivna texten!
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... TVn: sitter runt (som om de lyssnade på radio); åskådare (!); kan gömmas; pryds; etc. Men också att innehållet ofta var en upprepning av (och som fick mycket kritik i Röster i Radio och TV under 50 och 60-talet) av teater, radio, etc. Men också att tekniken styr hur innehållet ser ut. Jfr gårdagens livesändningar med dagens webb-kameror, eller “mobilen” -- den vår tids skvader (hare och tjäder) Från TV-tittare, till dator-användare
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ... MEN; hur gå från att se nya möjligheter??? Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
- jfr även Remediation - att det inledningsvis (?!) alltid (?) är en remediering (“återanvänder” konventioner ...) -- hur skulle det kunna vara på annat sätt? krävs ju för att ö h t kunna kommunicera. Vi har ett behov att förstå, att klassificera, att kategorisera, ett göra begripligt --- vilket också är en förklaring för varför det inte bekanta kan vara skrämmande ... åtminstone för vissa av oss ... Under construction - under en tid på var och varannan sajt: nu, med web 2.0 är det snarare inte bara en självklarhet, utan också en motor --> remediation: den första teknik som är plastisk, där användaren är essentiell för utvecklingen [finns eg. inget annat exempel] - vilket betyder att de produkter, applikationer, etc som utvecklas idag, bygger på föregående (remediation), men här är historien kort + dagens utvecklare bygger på deras eget användande igår --> jfr Dunkels tre faser; ser vi inte skillnad på teknik & medie, är vi hopplöst (?) efter ... MEN; hur gå från att se nya möjligheter??? Men INFORMATION?? inte ett ting, utan en resurs för socialt deltagande, för interaktion, för utbyte och deltagande i ett socialt medium (web 2.0)
- Vad skiljer då den digitala mediekulturen från de två andra?? --> 2.a medieåldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det något; här är det viktigt, för att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta är alltså på en strukturnivå] Studenterna: hitta egna exempel på varje punkt! SPEED: jfr Prout [återkommer till honom strax], att det är långsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer? But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an “simple and misleading” (Lévy, 1988, p. 23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that “In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. […] In a sense, all reality is virtually percieved.” (Castells, 1996, p. 372). And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: “The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.” (Virilio, 2000). CYBORG (a) sammanflätning av biologi och teknik (b) utmanar ett dualistiskt tänkande andra begrepp: * remediation * multimodalitet * skvader-teknik ...
- Vad skiljer då den digitala mediekulturen från de två andra?? --> 2.a medieåldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det något; här är det viktigt, för att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta är alltså på en strukturnivå] Studenterna: hitta egna exempel på varje punkt! SPEED: jfr Prout [återkommer till honom strax], att det är långsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer? But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an “simple and misleading” (Lévy, 1988, p. 23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that “In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. […] In a sense, all reality is virtually percieved.” (Castells, 1996, p. 372). And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: “The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.” (Virilio, 2000). CYBORG (a) sammanflätning av biologi och teknik (b) utmanar ett dualistiskt tänkande andra begrepp: * remediation * multimodalitet * skvader-teknik ...
- Vad skiljer då den digitala mediekulturen från de två andra?? --> 2.a medieåldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det något; här är det viktigt, för att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta är alltså på en strukturnivå] Studenterna: hitta egna exempel på varje punkt! SPEED: jfr Prout [återkommer till honom strax], att det är långsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer? But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an “simple and misleading” (Lévy, 1988, p. 23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that “In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. […] In a sense, all reality is virtually percieved.” (Castells, 1996, p. 372). And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: “The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.” (Virilio, 2000). CYBORG (a) sammanflätning av biologi och teknik (b) utmanar ett dualistiskt tänkande andra begrepp: * remediation * multimodalitet * skvader-teknik ...
- Vad skiljer då den digitala mediekulturen från de två andra?? --> 2.a medieåldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det något; här är det viktigt, för att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta är alltså på en strukturnivå] Studenterna: hitta egna exempel på varje punkt! SPEED: jfr Prout [återkommer till honom strax], att det är långsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer? But also that a traditional understanding of the world we live in is challenged, as modernist conceptions like time and place are developing new meanings. Exempel?? Instead postmodernist concepts like simulacra (Baudrillard, XXXX) and speed (Virilio, XXXX) gain increased importance in how to understand and make meaning of the contemporary world. With the theory of simulacra, or hyperreality, Baudrillard make us attentive that the copy becomes the truth in its own right, not having any relation to any reality. This line of argument makes the construction of the world as dualistically separated between the real and the virtual an “simple and misleading” (Lévy, 1988, p. 23) opposition. Instead, we need to develop concepts and understandings that are based on the fact that “In all societies humankind has existed in and acted through a symbolic environment. […] In a sense, all reality is virtually percieved.” (Castells, 1996, p. 372). And speed, being the essence of change and development, the perhaps primary instance of power: “The speed of light does not merely transform the world. It becomes the world. Globalisation is the speed of light.” (Virilio, 2000). CYBORG (a) sammanflätning av biologi och teknik (b) utmanar ett dualistiskt tänkande andra begrepp: * remediation * multimodalitet * skvader-teknik ...
- 2.a medieåldern: Digitala medier ... [men, strax problematisera det något; här är det viktigt, för att visa skillnaden (?) visavi tidigare medieformer - detta är alltså på en strukturnivå] Studenterna: hitta egna exempel på varje punkt! SPEED: jfr Prout [återkommer till honom strax], att det är långsammare att kommunicera online - mer tid till eftertanke - andra processer? andra begrepp: * remediation * multimodalitet * skvader-teknik ...
- inte datakörkort - inte temavecka där vi använder dator - inte datasal inte heller en plattform, utan ett sätt att tänka -- får inte bli ett nytt administrativt system; bör bygga på individens handlingar och önskningar ”skola” -- lärande sker överallt
- inte datakörkort - inte temavecka där vi använder dator - inte datasal inte heller en plattform, utan ett sätt att tänka -- får inte bli ett nytt administrativt system; bör bygga på individens handlingar och önskningar ”skola” -- lärande sker överallt
- distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- distribuerat --> delat mellan människor; Lévy: kollektiv intelligens allestädes närvarande -> inte avgränsat i tid eller rum socio-kulturellt historiskt sammanhang -> vad som är viktigt, hur fenomen skall förstås, etc. -- sociala processer inget absolut kunskaps- eller sanningsbegrepp -> postmodernt gungfly? eller demokratiskt? kognitiva intentionella meningsskapande semiotiska redskapsanvändande subjekt Vilken betydelse har då redskap i detta lärande?? Mediebrukaren i den andra medieåldern (Poster, 1995) är en innehållsproducent i en deltagande mediekultur (Jenkins, 2006), som fritt kan röra sig mellan rollerna som producent och konsument (ex. Manovich, 2001; Bolter & Grusin, 1999). Unga människor idag är alltså vana att gestalta erfarenheter och information i olika textuella uttryck; skriven text, bild, ljud, rörlig bild, etc. I relation till skolans tradition av reproduktion, blir det tydligt att skolan står för väsentliga pedagogiska likväl som didaktiska utmaningar. lärande subjektet = individen & redskap --> inget lärande är möjligt utan redskap -- detta torde vara en av pedagogikens kärnor! [redskap/verktyg - kognitiva + fysiska --> alfabetet, memoreringstekniker, abakus, etc etc.
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- vi har många olika typer av redskap: vad skulle du välja för det här? Behövs inte mkt för att uträkningen skall bli alldeles för komplex - för människan. Däremot har vi teknik för det ... lärande: individen och redskap i förening -> protes ... [medier/redskap]
- Clark - ”Natural-born cyborgs” Vad är vi ”lämpade” att göra? Hur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång) -> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser.
- Clark - ”Natural-born cyborgs” Vad är vi ”lämpade” att göra? Hur många tvekade när ni skulle upp för trottoarkanten? Vilka snubblar när ni går över en äng? Klarar ni att hoppa jämfota? (Uggla: tugga toy och gå på samma gång) -> vilket är eg. mer komplext - att göra en matematisk beräkning, eller kasta frisbee? Varför värderas det ena högre? Vem har s.a.s. bestämt det - för det är ju konventioner, det är överenskommelser.
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- många olika medier --> vidgat textbegrepp lärandet är inte bundet till specifika rum/tillfällen. Lärandet är helt beroende av vilka resurser individen har tillgängliga (redskap, förståelse för dessa, etc.) Att INTE ha tillgång (i dess dubbla betydelse: fysisk/access + förståelse) är marginaliserande. Jfr Øystein: redan kända strukturer slår igenom här också! --> analfabetism + digitala klyftor ... Genom att ta i anspråk IKT i den egna vardagen, blir tekniken en funktion snarare än ett objekt
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Detta är min tolkning av dessa föreläsningar: = Hur kan digitala redskap blir pedagogiska resurser i skolans verksamhet? (min rubrik: en metafor) --> tre begrepp som behöver diskuteras börjar med skolans uppdrag, och då ”digital kompetens”
- Varför digitala medier är centrala - eller t.o.m. nödvändiga - pedagogiska resurser. På vägen dit så måste många av skolans traditionella föreställningar om lärande, kunskap, medier, etc., utmanas. --> skall vi nå dit, måste vi utveckla en ny syn inte bara på skola och lärande, utan också på individen/barnet och vad redskap är * vem jag är [vilken IDENTITET skall jag konstruera? vem vill jag framstå SOM? hur gör jag för att skapa INTRESSE och LEGITIMITET/TROVÄRDIGHET kring det jag säger?] OBS: Slideshare * varför fältet intresserar mig * och vad jag gör idag: jfr Friends: mobbing finns inte - kränkande behandling --> e-mobbing demoniserar “Virtuell mobbing” --> finns på riktigt being - becoming -> hur positionerar vi barn? intersektionell analys om denna presentation: Mobbning (etc.) kan ni. Dunkels bra problematisering av s.k. e-mobbning (virtuell? finns inte?). Jag; skapa perspektiv på ungas bruk av digitala medier - dels teori, dels empiri (där det förra bygger på det senare). Där jag kommer att problematisera frågan om tillträde, om diskriminering - inte minst via genus.inspirerade kritiska analyser. Jag vill skapa grund för reflektion. Med fokus på barns villkor, utifrån en respekt för barns/ungas världar/erfarenheter/handlande.