Tässä esityksessä kerrataan ruotsin kielen adjektiivit. Esitys on tehty osaksi lukion verkko-opetusta ja tarinana etenevää ruotsin kielen tukikurssia Diakonia-ammattikorkeakoulussa vuonna 2014. Esitykseen liittyy myös varsinaisella kurssilla videotallenne, jonka avulla voi helpommin itsenäisesti kerrata power pointin asioita.
2. Adjektiivit
Vastaavat kysymykseen millainen jokin on:
keltainen, kaunis, pehmeä, suuri jne.
Ruotsin kielen adjektiiveilla on useimmiten
kolme muotoa.
rund (pyöreä)
runt
runda
3. Adjektiivit jatkuu=fortsätter
sjuk: käytetään en-sukuisista sanoista.
sjukt: käytetään ett-sukuisista sanoista.
sjuka: nk. a-muotokäytetään, kun pääsana
on monikossa tai määräisen
muodon/omistuspronominin
yhteydessä.
4. Vi går vidare…
Adjektiiveja käytetään substantiivien edellä
(attribuuttina):
en sjuk patient = sairas potilas
ett stort sjukhus = suuri sairaala
sjuka patienter/stora sjukhus
= sairaita potilaita / suuria sairaaloita
min fantastiska kollega, mina fantastiska kollegor, Kalles
stora resväska
Omistussanan jälkeen adjektiivista käytetään aina a-
muotoa.
5. …och repeterar lite mer
Predikatiivissa eli useimmiten vara/bli-verbien
jälkeen.
Avdelningen är stor.
Vårdhemmet är färdigt.
Våra anställda är glada.
6. Kaikilla adjektiiveilla ei ole kolmea
muotoa tai taipuvat epäsäännöllisesti
Joitain esimerkkejä:
ny, nytt, nya = uusi (pitkään vokaaliin päättyvät)
god, gott, goda = hyvä (d- ja t-loppuiset)
vit, vitt, vita = valkoinen (d- ja t-loppuiset)
intressant, intressant, intressanta = mielenkiintoinen
enkel, enkelt, enkla = yksinkertainen (en-, el-, er-
loppuiset)
ensam, ensamt, ensamma = yksinäinen (m- ja n-
loppuiset)
liten, litet, lilla, små = pieni
7. Adjektiv som vi inte kan böja
Lisäksi on joukko taipumattomia adjektiiveja:
Esim. kul = kiva, gratis = ilmainen, spännande =
jännittävä, bra = hyvä, lagom = sopiva, noga =
tarkka, nära = läheinen, stackars = parka, äkta =
aito, öde = autio, framtida = tuleva, norra =
pohjoinen/pohjois-
en spännande operation
ett gratis läkemedel
Våra framtida yrken är mer krävande än i dag.
8. Kom ihåg följande…
Me henkilöt olemme pääasiassa aina en-sukuisia ja
meistä käytetään en-suvun muotoa adjektiivista yksikössä
ja a-muotoa tietenkin monikossa:
Han/Samuel/Sjukskötaren är pålitlig, envis och trevlig.
Läkarna är pålitliga, envisa och trevliga.
Esim. näin voit kertoa hyvistä ominaisuuksistasi työnhaun
yhteydessä: ”Som person är jag utåtriktad och noggrann.”
Obs! Barnet är gulligt.
9. En liten övning
1. I somras fick jag ett ___________
sommarjobb. (intressant)
2. Mitt ________ jobb var att sköta djur på
Skansen. (underbar)
3. På sommaren är det _________ att vara ute.
(skön)
4. Apan Louise födde _______ ungar. (liten)
5. De var så ________ , men nu är de redan
_______ . (söt, stor)
10. Oikeat vastaukset
1. I somras fick jag ett intressant sommarjobb.
2. Mitt underbara jobb var att sköta djur på
Skansen.
3. På sommaren är det skönt att vara ute.
4. Apan Louise födde små ungar.
5. De var så söta, men nu är de redan stora.
11. Adjektiivit ja substantiivit
• Adjektiivin ja substantiivin yhteistaivutus
= silloin kun adjektiivi on substantiivin edellä sitä kuvaamassa,
esim. pyöreä pallo, punainen pallo, vanha pallo.
• Laskettavilla substantiiveilla 4 muotoa (esimerkkisanana en
kram 2 = halaus):
en kram (yks. epäm.) kramar (mon. epäm.)
kramen (yks. määr.) kramarna (mon. määr.)
Miten adjektiivi taipuu kaikkien substantiivin muotojen
edellä?
12. Stora stjärnor = Suuria tähtiä
stor, stort, stora + en stjärna 1
en stor stjärna yksi suuri tähti
den stora stjärnan se suuri tähti
stora stjärnor suuria tähtiä
de stora stjärnorna ne suuret tähdet
13. …och läckra påskägg = herkullisia
pääsiäismunia
ett läckert påskägg
det läckra påskägget
läckra påskägg
de läckra påskäggen
14. Adjektiv ”liten”
• Poikkeuksellisesti 4 muotoa:
• liten, litet, lilla, små
• Muotoa lilla käytetään yksikön määräisen artikkelin
jälkeen ja omistussanan jälkeen yksikössä.
en liten pojke, ett litet sjukhus, (yksikön epäm.)
den lilla pojken, det lilla sjukhuset, (yksikön määr.)
små pojkar, små sjukhus (monikon epäm.)
de små pojkarna, de små sjukhusen (monikon määr.)
min lilla pojke, mitt lilla sjukhus
15. Dags för en liten övning…
1. glad, glatt, glada + en barnmorska 1 (kätilö)
2. gullig, gulligt, gulliga + ett spädbarn 5
(sylivauva)
3. liten, litet, lilla, små + en anstalt 3 (laitos)
4. underbar, underbart, underbara + en
förälder 2
5. kort, kort, korta + ett förhållande 4
16. Och är kan du kolla hur du lyckades
en glad barnmorska den glada barnmorskan
glada barnmorskor de glada barnmorskorna
ett gulligt spädbarn det gulliga spädbarnet
gulliga spädbarn de gulliga spädbarnen
en liten anstalt den lilla anstalten
små anstalter de små anstalterna
en underbar förälder den underbara föräldern
underbara föräldrar de underbara föräldrarna
ett kort förhållande det korta förhållandet
korta förhållanden de korta förhållandena
17. Vem är vackrast och starkast? – eli
adjektiivin vertailumuotoja
- Jag är stark.
- Min storebror är nog starkare.
- Min pappa är starkast.
eli vahva (positiivi), vahvempi (komparatiivi),
vahvin (superlatiivi)
18. 1. Olika ändelser
Suurimmalla osalla komparatiivin pääte –are.
Superlatiivin lyhyt muoto saa päätteen –ast.
Superlatiivin pitkä muoto saa päätteen –aste.
19. 2. Dessa måste du lära dig utantill
ung, yngre, yngst, den/det/de yngsta
hög, högre, högst, den/det/de högsta
låg, lägre, lägst, den/det/de lägsta
lång, längre, längst, den/det/de längsta
stor, större, störst, den/det/de största
tung, tyngre, tyngst, den/det/de tyngsta
Komparatiivin pääte on –re.
Superlatiivin lyhyen muodon pääte on –st.
Superlatiivin pitkän muodon pääte on –sta.
20. Dessa måste du lära dig utantill
Opettele ulkoa: epäsäännöllisesti taipuvat
• bra/god, bättre, bäst, den/det/de bästa
• dålig, sämre, sämst, den/det/de sämsta
• gammal, äldre, äldst, den/det/de äldsta
• liten, mindre, minst, den/det/de minsta
• ond, värre, värst, den/det/de värsta = paha
• ond, ondare, ondast, den/det/de ondaste =
vihainen, ilkeä
21. Maten är gott, godare, godast
Adjektiivi god
- god, bättre, bäst, den/det/de bästa
- Mutta ruoasta puhuttaessa: god, godare,
godast
Jag lagar god mat.
Min mamma lagar ännu godare mat.
Min farmor lagar godast mat.
22. 3. Mera och mest
Jos adjektiivi on taipumaton tai verbistä
johdettu (esim. päätteet –isk, -ande, -ende, -ad)
Komparatiivi muodostetaan sanan mer(a) avulla:
mera typisk, -t, -a, mera lovande
Superlatiivi muodostetaan sanan mest avulla:
mest typisk, -t, -a, mest lovande
23. Och hur använder vi dessa?
ett nyare radhus ett mera typiskt hus
det nyare radhuset det mera typiska huset
nyare radhus mera typiska hus
de nyare radhusen de mera typiska husen
Komparatiivi on aina taipumaton, paitsi kun se on
muodostettu mera-sanan avulla (esimerkki
oikealla).
OBS! Radhuset är nyare än höghuset bredvid.
kuin=än
24. Det var komparativ, och här
behandlar vi superlativ
-superlatiivilla on kaksi muotoa, esim.:
yngst (lyhyt muoto) den/det/de yngsta (pitkä muoto)
- Yleensä kun on attribuuttina=substantiivin edellä
pitkä muoto eli määräinen muoto.
Våren är den vackraste årstiden.
De längsta dagarna har vi i juni.
Tammerfors är en av de största städerna i Finland.
Frankrike är ett av de största länderna i Europa.
25. Vi fortsätter ännu med superlativ
Predikatiivina (=vara/bli-verbien jälkeen)
superlatiivi on joko päätteettömässä muodossa
(tavallisempi) tai taipuneena määräisen
artikkelin kanssa.
1.Min lägenhet är störst/den största.
2. Det här huset är högst/det högsta.
3.Den här lösningen är mest typisk/den mest
typiska.