1. Lärplattan i förskolan
Åstorp 25 oktober

2. Hålltider:)
8.30 - 9.30 lärplattan i förskolan
Ni får presentationen
Ni får presentationen
efteråt!
efteråt!
9.30- 10.00 - fika
10.00-11.30 mera lärplattan i förskolan + miniworkshop
11.30 lunch

3. Syfte och mål
”Varför lärplatta i förskolan. Vad säger Lpfö. Hur kan man använda lärplattan för pedagogisk
dokumentation, matematik & naturkunskap, hållbar utveckling, omvärldsbevakning,
kommunikation och språkutveckling. Appar för lärande”
Ni har efteråt en idé om och fördjupad förståelse för hur du kan arbeta med lärplattan som ett verktyg på förskolan.
Varför lärplatta i förskolan?
Språkutveckling
Matematik
Hållbar utveckling
Hur kan man använda lärplatta för pedagogisk dokumentation
Kommunicera med omvärlden
Omvärldsbevakning för pedagogen
Miniworkshop med fyra rubriker: Lek och Lär, Kommunicera, Skapa och Kunskapssöka
”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i
tillämpning.”
(s.6 Lpfö 2010)
I

4. Varför lärplatta i förskolan?
De barn som går i förskolan idag föds in i en digital värld. Barnen har inte levt en enda dag utan att internet har funnits.
Facebook är äldre!
Förskolan behöver införliva modern teknik i verksamheten så förskolans innehåll speglar den verklighet barnen lever i!
Den behöver vara en naturlig del i verksamheten och inte bes om ursäkt för. Vi ber inte om ursäkt för annan utveckling!
Barn upplever det lustfyllt och pedagoger spara tid!
Det är, precis som i alla andra situationer, pedagogens uppgift att plocka upp barnens tankar, leda diskussionen framåt om
det behövdes, ställa frågor och utmana tänkandet!
(Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan. Skolporten 3/2012)

5. Farhågor och förväntningar
Vilka är dem hos:
barnen
pedagogerna
föräldrarna
?

6. Farhågor och förväntningar
Hur hantera vi dem:
barnen
pedagogerna
föräldrarna
!

7. Vi måste göra som vi brukar
pedagogisk idé
innehåll
verktyg/teknik
i dess rätta kontext
Mishra & Koehler (2006)

8. Språkutveckling
”Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan
ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara
barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen”.
(s. 7 Lpfö 2010)

9. Skolverkets forskningssammanfattning
Planera in att läsa och samtala kring bilder mer än en gång per dag, och när barnen är pigga och utvilade.
Ersätt ordet "läsvila" med något som antyder att det är en aktiv aktivitet, snarare än passiv
Iaktta barnens läshandlingar och uppmärksamma och bekräfta verbalt att de läser, och att de får göra
det på sitt eget sätt.
Visa respekt och intresse för barns experimenterande av språk i olika former, verbalt, skriftspråk, kroppsligt,
dans, och bild.
Erbjud barnen en pedagogisk verksamhet där deras egna motiv och intressen är utgångspunkten (det
kräver en medveten och reflekterande hållning där pedagogerna hittar former för att synliggöra barnens
språkliga processer, och där det som synliggörs blir en grund för dialoger och fortsatt arbete)
Iscensätt en miljö och material där barns olika språkliga aktiviteter kan ta plats.
Använd digitala medier tillsammans med barnen.
Sträva efter att finna barnets intresse, exempelvis genom populärkultur eller genom barnets egna
frågeställningar, vilka ofta kan vara abstrakta och svåra att få fatt i.
Undvik att förenkla och anpassa språkliga aktiviteter alltför mycket.

10. Skolverkets forskningssammanfattning
Planera in att läsa och samtala kring bilder mer än en gång per dag, och när barnen är pigga och utvilade. (kräver
kort förberedelse, fota med plattan kring det innehåll ni arbetar med) använd Story wheel, fotopedia mm,
Ersätt ordet "läsvila" med något som antyder att det är en aktiv aktivitet, snarare än passiv (paddläsning/
högläsning/berättelsebild/fantasipadda/spökskriva)
Iaktta barnens läshandlingar och uppmärksamma och bekräfta verbalt att de läser, och att de får göra det på sitt
eget sätt.(inte bara när de tar en bok)
Visa respekt och intresse för barns experimenterande av språk i olika former, verbalt, skriftspråk, kroppsligt, dans,
och bild. (i skapande av bilder berättelse/påklädning /mat mm)
Erbjud barnen en pedagogisk verksamhet där deras egna motiv och intressen är utgångspunkten (det kräver en
medveten och reflekterande hållning där pedagogerna hittar former för att synliggöra barnens språkliga processer,
och där det som synliggörs blir en grund för dialoger och fortsatt arbete) (Låt plattan följa hem, fota sina intressen
saker, berätta, barnens val av app- samtala kring)
Iscensätt en miljö och material där barns olika språkliga aktiviteter kan ta plats.(inte bara med böcker)
Använd digitala medier tillsammans med barnen- lär tillsammans med dem :)
Sträva efter att finna barnets intresse, exempelvis genom populärkultur eller genom barnets egna frågeställningar,
vilka ofta kan vara abstrakta och svåra att få fatt i. (ta hjälp av föräldrar)
Undvik att förenkla och anpassa språkliga aktiviteter alltför mycket. (gör inte alltid en bild;)

11. Hur och Vad?
På vilket sätt stödjer lärplattan?
Lustfyllt - samarbete/tala/lyssna/fantisera - Skypegömme
Skriva och smaka på språket med Skolstil eller Bokstavspussel Förklarar t ex Sociala berättelser- samtal/kontext - Puppet Pals 2
Skapa egna berättelser - I can animate
Tränar Sortera/argumentera -Choice Board Creator
Skapa sagor tillsammans fantisera/berätta- Story Creator
Sparar tid - Lyssna,uppleva/kommunicera te x SoundTouch, Natural sound,
Förenklar- mimik/motorik - vänd kameran
Instruerar -duka för ordförråd/uttrycka/begrepp- KeyNote
Inspirera-rita sång lyssna/fantisera/forma/konsturera i DoodleCast
Memorera med Memoria minne/ordförråd/iaktta med egna bilderMemory på fler sätt: motsatsord, istället för att säga vad det är så beskriver man

12. Matematik...
”Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos
mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika
lösningar av egna och andras problemställningar,
utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och
samband mellan begrepp,
utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang”
(s. 9 Lpfö 2010)

13. ..i förskolan
Menar vi att matematik enbart är att räkna, lösa algoritmer eller att förbereda barnen inför skolan, då ska vi inte arbeta med
matematik! Menar vi däremot att matematik handlar om språk, symmetrier, relationer, tal och rum och något som ger lust, glädje,
utmanar kreativitet och skapande. Ja, då ska vi arbeta med matematik!
Lillemor Emanuelsson, från Skolverkets föreläsningsserie Vad, varför och hur- Matematik i förskolan
Form, läge, riktning, storlek mm- Puppet Pals 2
Antal, talbegrepp; mycket lite - Toca Boca Store
Sortera, mängder - Candy Count
Sifferigenkänning, talens ordning mm - Lolas mattetåg
Antalsuppfattning - Fingu
Rumsuppfattning - Geocaching

14. Hållbar utveckling
”Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt
förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i
naturens kretslopp”
(s. 7 Lpfö)

15. Definition - hållbar utveckling
Hållbar utveckling handlar om frågor som rör värde, moral,
mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet,
etnicitet, makt, samhälleliga intressekonflikter och vår
relation till naturen.
Skolverket 2011

16. 6 pedagogiska grundstenar
Livslångt lärande- Vi lär oss ständigt nya saker i nya sammanhang både i och utanför förskolan. Vi bär på
personliga erfarenheter som är viktiga att lyfta fram, att någon lyssnar på mina funderingar. Nyfikenhet blir som
en bro mellan oss och verkligheten.
Barnet i centrum- Det är barnet som skapar sin egen kunskap i samspel med andra. Utgå från barnets
förkunskaper, frågor och erfarenheter.
Helhetssyn- Eftersom hållbar utveckling berör både ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter är
förskolans inriktning på att koppla ihop alla delar till en helhet viktiga och att beröra dåtid-nutid-framtid och lokala
och globala aspekter.
Demokratiska arbetsformer- En hållbar utveckling bygger på att alla är delaktiga i sociala och mer
formella sammanhang. Se leken som demokratins förutsättning.
Reflektion -Genom att dokumentera, förhålla sig kritiskt och nyfiket ställa frågor vidgas våra kunskaper. Det
är när vi reflekterar som erfarenheten blir till kunskap.
Olika perspektiv - Allt kan ses från olika perspektiv till exempel historiskt, etiskt och miljömässigt. Sträva
efter att ge olika perspektiv på saker och ting och uppmuntra att man lyssnar på andra och att man tar ställning.

17. Återvinna - eller samla skräp
- men till vad?
http://www.omep.org.se

18. Jämställdhet - cykelpeng
www.omep.org.s
e

19. Demokratiska arbetsformer
Lärande för hållbar utveckling bygger på en helhetssyn
där strävan är att integrera de sociala, ekonomiska och
ekologiska dimensionerna. De skall ske i
demokratiska arbetsformer.
Vilka hinder och möjligheter för demokratiska
arbetsformer finns det på din förskola?

20. Lattjolajbanlåda
Lattjolajban låda med - Choice Board Creator en skall
bort - diskutera om varför, barnens tankar i centrum

21. Utforska
Is som smälter - i Motion
Klicka på bilden så kan ni se filmen nä r isbiten smä lter.

22. Gör böcker
En bok i Story Creator eller Book Creator - dela med
hemmet

23. Google Earth
Var är vi och hur ser det ut?
Gå på besök hos varandra, farmor, mormor
Se olika länder - lär sig färger och fundera på hur det
känns på olika platser, högt upp på berg, i öken, i staden
mm
Vart kommer saker i från, leksaker från Kina är det långt
bort eller nära?

24. Vad är det som låter?
Samla miljöljud -TodaysNote, röstmemo
Vad tänker vi på när vi hör...

25. Geocaching
Vad är det?
foto: AnnCharlotte Keiller CC:BY NC
ND

26. På nätet finns
Håll Sverige Rent
Grön flagg
Blixtpatrullen
WWF:
UR: Tiggy testar
SLI - Skrutt
Djurljud

27. Pedagogisk dokumentation
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Skolverket 2011

28. Samtalen och reflektionerna med alla inblandade, barnen och arbetslagen är
avgörande för om dokumentationen ska kunna vidareutveckla verksamheten
Diskussionerna och dialogerna mellan barn-personal, barn-barn och
personal-personal är det som skiljer en pedagogisk dokumentation från vanlig
dokumentation.
Dokumentationen används av både barn och personal, (inte ett insamlande
och görande av personalen) tillgänglig och synligjord för alla - lätt att
”återbesöka”
(ur Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012)

29. ...forts
Pedagogisk dokumentation handlar om att fånga barnens
pågående intressen och aktiviteter, analysera dem och utmana
barnens egna begrepp.
Förståelsefördjupande frågor är centrala i detta arbete - Då får
vi syn på det som är angeläget för barnen att få svar på
-
Exempel på förståelsefördjupande frågor:
Kan du berätta lite mer om…?
Vad händer då…?
Det där var intressant, kan du berätta mer…?
Kan du hjälpa mig att förstå skillnaden mellan…?
Skulle du kunna ge ett exempel…/ge exempel på vad det inte är…?
Vilken betydelse har…?
Hur tänker du…?

30. Barnen i centrum
1. barnen och personalen
2. personalen i arbetslaget
Flexibla mål

31. På bloggen
På väggen på
avdelningen
foto
http://stegatorpsforskola.wordpress.com
BY-NCSA

32. forts...
Bearbetning och analys (läsning)
- tillsammans med barnen
- flytta perspektiv
- släppa för givet tagandet
- inte ett rätt, gärna många
Vid analysen kan vi även få syn på barns intresse för olika
material, aktiviteter, rum och deras relation till olika platser på
förskolan

33. utvecklar verksamheten
foto
http://stegatorpsforskola.wordpress.com
BY-NCSA

34. Kritiska läsningar/analyser
värdegrunden; genus, jämställdhet,
demokrati, makt, sociala förhållanden mm

35. När det fungerar väl
- integrerat i verksamheten
- barnen är delaktiga
- förenligt med Lpfö
- organisera för pedagogisk dokumentation
- kultur

36. Kommunicera med omvärlden
Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvän­
dig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.
Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som
utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver.
(s. 6, Lpfö 2010)
Skypesamling med annan fö
rskola

37. Exempel på bloggar
Klara förskola
Stegatorps förskola

38. Omvärldsbevakning
bloggar/webbsidor- prenumerera med RSS
(Istället för att du skall spara
adresserna och gå in och besöka så meddelas du när något nytt har hänt.)
förskolebloggen.se
forskolelivet.se
Skolverket om förskolan
facebookgrupper t ex
Förskoleutveckling och ledarskap i en digital tidsålder
https://www.facebook.com/forskolan
twitter - följa
https://twitter.com/StigsdotterAnna
https://twitter.com/lenbys
prenumerera på nyhetsbrev - för aktuella teman, byt när du inte öppnat
de 4:e mejlet
prenumerera på Youtubekanal

39. Hur skall jag hinna med?
•välj med omsorg
•dela upp inom arbetslaget
•sätt upp en plan och rangordna/prioritera
•bestäm hur lång tid du/ni skall lägga på det
Läs mer från
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Flöden kvitter och statusuppdateringar.

40. Kollegorna
Hur gör vi alla delaktiga aktivt?
dela upp ansvar - omvärldsbevakning, på dagordningen
peka på styrdokument, vad behöver var och en
hjälpas åt att utbilda,
riktlinjer för enheten - finns inga - börja skapa

41. Vad är en bra app/verktyg?
Hur gör ni när ni väljer?

42. Vad är en bra app/verktyg? Stöd för val
styrdokument
går i linje pedagogisk idéen
andras erfarenhet, omvärldsbevaka

43. Miniworkshop
Skapa -
ChoiceBoard Creator,
Kommunicera -
i Motion,
I can animate,
Puppet Pals 2, Book Creator,
Lek och Lär - Lolas mattetåg, Toca Bocca store
i Movie.
Story Creator
Story wheel,
Fingu,
Kunskapssöka - http://www.ur.se/Barn,
Pic Collage.
Google Earth
Doodlecast